billplan.pages.dev






Vilken lag lyder tvångsmedicinering under

Lagen ifall psykiatrisk tvångsvård

Lagen ifall psykiatrisk tvångsvård (LPT) existerar ett svensk team såsom innehåller dem centrala bestämmelserna angående psykiatrisk tvångsvård.[1] Vissa kompletterande bestämmelser finns inom Förordning (1991:1472) samt Socialstyrelsens myndighetsföreskrifter, främst SOSFS 2008:18. Tvångsvård innebär enstaka inskränkning från den enskildes rättigheter i enlighet med 2 kap. 6 samt 8 §§ Regeringsformen (RF) för att undvika påtvingade kroppsliga ingrepp samt frihetsberövanden samt sker tillsammans stöd från 20 § RF.[2]

En huvudregel inom svensk medicinsk vård existerar för att ingen bör vårdas mot sin vilja alternativt behandlas utan samtycke i enlighet med 4 kap. Patientlagen.[3][4] Tvång existerar enbart berättigat inom undantagsfall samt regleras huvudsakligen inom psykiatrin från LPT samt lagen angående rättspsykiatrisk vård (LRV), medan ytterligare tvångsvård regleras främst från Lagen tillsammans med särskilda bestämmelser angående vård från unga (LVU), team ifall vård från missbrukare inom vissa fall (LVM) samt Smittskyddslagen.

Enligt Socialstyrelsen bör all tvångsvård samt samtliga tvångsåtgärder ske tillsammans med en mänsklig bemötande samt andra alternativ bör äga uttömts. God omvårdnad samt delaktighet ifrån patienten samt ifall lämpligt anhöriga bör eftersträvas.[2] ifrån en patientperspektiv besitter uttryckts:

Ett felaktigt agerande nära ett tvångssituation är kapabel skada patientens tillit mot psykiatrin på grund av all kommande. denna plats bör strävan existera för att värna ifall patientens integritet, nedbringa känslan från tvång samt avdramatisera dem inslag inom behandlingen vilket förstärker den skräck såsom denne redan upplever inom sitt sjukdomstillstånd
– därför önskar oss äga det: patient-, brukar- samt anhörignätverkets krav vid framtida vård, stöd samt behandling inom psykiatriområdet[5]

Trots för att tvångsvården utgör ett seriös inskränkning från individens integritet existerar lagstiftarens förhoppning för att kraven till psykiatrisk tvångsvård bör ses liksom en formulering till vård samt samhörighetskänsla, var tvångsåtgärderna ytterst bör syfta mot för att åter utföra individen mot ett autonom person.[6] Rent juridiskt bör även påpekas för att varenda patientens rättigheter i enlighet med Hälso- samt lagar om sjukvård (HSL), Offentlighets- samt sekretesslagen (OSL) samt patientlagarna vilket ej uttryckligen begränsats kvarstår. inom 1 § LPT påpekas detta särskilt vad gäller HSL samt patientlagen. Rätten mot kunskap i enlighet med 3 kap. patientlagen gäller samt utökas från LPT, patienten bör informeras ifall samtliga åtgärder tillsammans klarhet samt öppenhet.[2]

Chefsöverläkarens roll samt delegering

[redigera | redigera wikitext]

Arbetet vid ett psykiatrisk vårdinrättning leds från ett chefsöverläkare vars roll definieras som:

läkare liksom äger ansvaret på grund av ledningsuppgifter liksom rör psykiatrisk tvångsvård samt äger specialistkompetens inom någon från dem psykiatriska specialiteterna
– Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd angående psykiatrisk tvångsvård samt rättspsykiatrisk vård SOFS 2008:18[2]

Motsvarande formell titel saknas vid icke-psykiatriska kliniker samt förmå förstås mot detta juridiska nödvändigheten från för att enstaka enskild tjänsteman bör bära detta yttersta ansvaret på grund av tvångsvården inom sig samt dem tvångsåtgärder vilket vidtas såsom en konsekvens från den. inom lagtexten förbehålls ett majoritet från varenda tvångsåtgärder chefsöverläkaren, dock inom praktiken utvidgas den auktoriteten genom delegering mot varenda specialistkompetenta specialistläkare vid vårdinrättningen inom enlighet tillsammans 39 § LPT.[7] Delegeringen existerar främst menad för att ske mot doktor såsom erhållit specialistlegitimation efter 5 års ST-tjänst, dock får inom undantagsfall ske mot ST-läkare inom psykiatri likt fullgjort minimalt motsvarande 18 månaders heltidstjänstgöring, förutsatt för att dem bedöms specialistkompetenta från chefsöverläkaren.[2]

Förutsättningar på grund av tvångsvård

[redigera | redigera wikitext]

För för att sluten tvångsvård i enlighet med LPT bör bli aktuellt måste samtliga tre nästa villkor artikel fullbordade (3 § LPT):

  • Personen lider från enstaka seriös psykisk störning.
  • Personen äger en oundgängligt behov från psykiatrisk dygnet runt vård (sluten psykiatrisk tvångsvård) alternativt behöver iaktta särskilda villkor till för att behärska ges vital psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).
  • Personen motsätter sig frivillig vård alternativt för att detta "till resultat från patientens psykiska status finns grundad anledning för att anta för att vården ej är kapabel ges tillsammans hans alternativt hennes samtycke".

Begreppet seriös psykisk störning

[redigera | redigera wikitext]

Allvarlig psykisk störning existerar en svenskt juridiskt term samt ej huvudsakligen enstaka medicinsk begrepp. Begreppet avser allvarliga psykotiska tillåtelse, svår nedstämdhet utan psykos tillsammans med förhöjd självmordsrisk, svårt tvångsbeteende, allvarliga alkoholinducerade tillåtelse inklusive delirium tremens, svåra manier samt vissa fall från abstinens tillsammans med svåra symtom. Enbart missbruk utan psykiska symtom, personlighetsstörningar utan allvarliga symtom i enlighet med ovan alternativt lindriga ångesttillstånd alternativt depressioner existerar ej modell vid seriös mentalt störning. om en status möter kraven bör bedömas utifrån störningens art (en psykos utgör ständigt enstaka seriös psykisk störning) samt grad (en nedstämdhet förmå uppfylla kriterierna nära mot modell genombrott från allvarliga psykotiska symtom alternativt manifesta självmordstankar).[2]

Vårdintyg, vård samt konvertering

[redigera | redigera wikitext]

Vårdintyget existerar detta handling liksom underbygger den inledande delen från den tvåläkarprövning likt behövs på grund av för att tvångsvårda ett patient. Vårdintyget innehåller resultat ifall patientens medicinska samt psykiatriska bakgrund samt dem aktuella observationer såsom ligger mot bas på grund av beslutet för att utfärda intyget.

Förutsättningar på grund av vårdintyg

[redigera | redigera wikitext]

  • Enligt 4 § LPT - kräver för att läkaren besitter sannolika skäl för att misstänka för att patienten lider från ett seriös psykisk störning vilket möter kriterierna inom 3 § samt för att läkaren misstänker för att patienten existerar inom behov från sluten psykiatrisk tvångsvård
  • Enligt 11 § LPT - kräver för att patienten redan vårdas inom frivillig psykiatrisk slutenvård i enlighet med HSL. Utöver § 3-kriterierna måste farlighetskriteriet i enlighet med 11 § inledande stycket artikel uppfyllt
  • Enligt 5 § LRV - kräver uppfyllnad från § 4-kriterierna inom LRV vilka inom praktiken speglar 3 § LPT

Vårdintyg i enlighet med 4 §

[redigera | redigera wikitext]

Vårdintyg i enlighet med 4 § får endast utfärdas från ett legitimerad doktor efter ett speciell läkarundersökning. angående ej patienten medverkar mot för att bli undersökt sålunda förmå patienten omhändertas på grund av analys. Polisen genomför omhändertagandet efter beslut från läkaren. Vårdintyg samt omhändertagandebeslut får enbart tas från doktor inom allmän arbete eller position inom en organisation alternativt privatpraktiserande tillsammans med speciell dispens. Allmän tjänst avser offentlig medicinsk hjälp samt bör ej förväxlas tillsammans allmäntjänstgöring.[8] en vårdintyg får endast utfärdas inom omedelbar anslutning mot undersökningen.[1]

Ofullständiga vårdintyg

[redigera | redigera wikitext]

Vårdintyget existerar en juridiskt papper liksom förutom motivation mot varför § 3-kriterierna existerar fullbordade kräver nedtecknande från betydelsefull mentalt samt somatisk ställning eller tillstånd samt utöver detta för att flera administrativa rutor existerar precis ifyllda. inom praktiken innebär detta för att ofullständiga intyg existerar därför resehandling vanliga för att sjukvården besitter behövt upprätta rutiner på grund av detta. Den vanligaste åtgärden existerar för att kontakta intygsskrivande doktor per mobil till komplettering samt därefter vidimera ändringarna.[9] Misslyckas åtgärden existerar vårdintyget ogiltigt samt går ej för att nyttja vilket bas på grund av fortsatt tvångsvård.

Konvertering i enlighet med 11 §

[redigera | redigera wikitext]

En patient vilket behandlas inom slutenvården genom frivillig vård i enlighet med HSL är kapabel beneath särskilda förhållanden behöva omvandlas mot sluten psykiatrisk tvångsvård i enlighet med LPT. Utöver förutsättningar på grund av vård i enlighet med 3 § LPT måste även farlighetskriteriet artikel uppfyllt detta önskar säga: för att patienten förmå befaras anlända för att allvarligt skada sig egen alternativt någon ytterligare mot resultat från sin psykiska störning.

Till resultat från farlighetskriteriet ställs således högre krav inom konverteringssituationen. vid identisk sätt vilket nära intagning i enlighet med LPT gäller tvåläkarprövning nära konvertering: vårdintyg bör utfärdas, följt från en konverteringsbeslut inom 24 timmar, utfört från ett specialistkompetent medicinsk expert tillsammans delegation. Chefsöverläkaren bör informera förvaltningsrätten senast nästkommande ljus. Konverteringsbeslutet existerar giltigt längst bort fyra dagar samt domstolsförhandling bör ske oavsett, dock avser läkaren förlänga tvångsvården bör begäran lämnas in inom dessa fyra dagar. inom därför fall får tvångsvården gå vidare fram mot domstolsförhandlingen.[10]

Kvarhållande samt intagning

[redigera | redigera wikitext]

Kvarhållandebeslut

[redigera | redigera wikitext]

Förutsatt för att patienten inkommer mot den psykiatriska akutmottagningen tillsammans en giltigt vårdintyg förmå även ett icke-legitimerad underläkare besluta angående en kvarhållningsbeslut i enlighet med 6 §. ifrån samt tillsammans kvarhållningsbeslutet förmå patienten tvingas kvarstanna till insamling inom upp mot 24 timmar ifrån tillträde mot vårdinrättningen.

Kvarhållningsbeslutet möjliggör numeriskt värde olika former från tvångsåtgärder, båda existerar förbehållna legitimerade medicinsk expert samt kräver för att läkaren dessförinnan äger bedömt patienten egen vid plats[11]:

  • Bältesläggning i enlighet med 19 § samt separation i enlighet med 20 § (minderåriga i enlighet med 19 a samt 20 a  §§), förlängning får enbart beslutas från chefsöverläkare alternativt expert tillsammans delegering[12]
  • Medicinering liksom ej förmå anstå i enlighet med 6 a §

Det existerar förbjudet för att ge patienten medicin inom depåberedning tillsammans stöd från 6 a §, vilket sägs uttryckligen från 3 kap. 1 § SOSFS 2008:18. Detta eftersom detta vore vanskligt för att tillåta tvångsmedicinering tillsammans preparat vars effekter är kapabel existera inom upp mot flera veckor tillsammans stöd från en preliminärt tvångsvårdsbeslut likt förmå upphöra efter 24 timmar.[2]

Bältesläggning samt tvångsmedicinering kunde innan införandet från § 6 a samt fortsatt senare ske tillsammans med hänvisning mot nödvärn samt nödrätt, medan separation utifrån åtgärdens art ej anses behärska motiveras tillsammans hänsyn mot nödsituation. Genomförande från tvångsåtgärder utan en intagningsbeslut kräver för att chefsöverläkare alternativt expert tillsammans delegering omedelbart tillkallas på grund av evaluering angående intagning.

Intagningsbeslut

[redigera | redigera wikitext]

Om ej chefsöverläkare alternativt specialistkompetent specialistläkare tillsammans delegering beslutar ifall intagning i enlighet med 6 b § inom tidsfristen förändras vården automatiskt mot frivillig vård. Intagningsbeslut förmå ej tas ifall vårdintyget existerar äldre än fyra dagar. Intagningsbeslut förmå ej tas från identisk medicinsk expert likt utfärdat vårdintyget vilket ligger mot bas till tvångsvården i enlighet med regeln angående tvåläkarprövning.[14]

Om patienten tas in bör beslutet innehålla ett information till den psykiska störningen samt dem omständigheter liksom gett upphov mot vårdbehovet. Patienten måste informeras ifall sina rättigheter, däribland för att bestrida beslutet ifall tvångsvård mot förvaltningsrätten, inom samband tillsammans för att beslutet tas.

Om beslutet ej överklagas samt § 3-kriterierna existerar fortsatt fullbordade är kapabel tvångsvården efter en intagningsbeslut fortgå inom upp mot fyra veckor utan förvaltningsrättens inblandning. Överklagas beslutet får tvångsvården gå vidare fram mot dess för att frågan blir bestämt från domstolen.[1][2]

Tvångsåtgärder nära slutenvård

[redigera | redigera wikitext]

Tvångsåtgärder får användas ifall övriga alternativ existerar helt tömda samt angående dem står inom rimlig proportion mot syftet tillsammans åtgärderna. Chefsöverläkaren existerar ytterst ansvarig samt i enlighet med team tvungen för att meddela gällande tvångsåtgärder mot Inspektionen på grund av vård samt vård (IVO).[1][14]

Generella tvångsåtgärder

[redigera | redigera wikitext]

  • Patienten får hindras för att lämna vårdenheten alternativt den sektion var hen bör vistas samt i enlighet med 18 § får detta tvång liksom existerar nödvändigt användas på grund av för att att nå ett mål eller resultat detta, upprätthålla ordningen samt tillgodose säkerheten inom vården.[1]
  • Enligt 21 § får patienten ej inneha droger, alkohol, andra berusningsmedel, produkter omfattade från lagen (1999:42) ifall förbud mot vissa skadliga för hälsan produkter alternativt medel liksom avses inom lagen (1991:1969) angående förbud mot vissa dopningsmedel, injektionssprutor, kanyler alternativt andra objekt likt existerar särskilt ägnade åt missbruk alternativt befattade tillsammans droger alternativt ytterligare egendom likt kunna skada patienten alternativt någon ytterligare alternativt artikel mot dock till vården alternativt störa ordningen vid vårdinrättningen.[1]
  • Försändelser mot patienten får undersökas till övervakning avseende 21 § tillsammans med stöd från 22 §. övervakning i enlighet med 22 § tillåter ej läsning från patientens inkommande skrivelse alternativt handlingar. Egendom liksom ej får innehas i enlighet med 21 § får omhändertas från vården.[1]

Tvångsåtgärder vid beslut från chefsöverläkare alternativt specialistkompetent medicinsk expert tillsammans delegering

[redigera | redigera wikitext]

  • Behandling även tillsammans depotpreparat samt exempelvis ECT får ske efter beslut ifall intagning.[1]
  • Bältesläggning (i lagtexten: fastspänning) får ske kortvarigt nära omedelbar fara på grund av patienten alternativt ytterligare i enlighet med 19 §. Vårdpersonal får ej lämna ett säkrad patient isolerad. till minderåriga gäller beslut ifall samt förlängning från bältesläggning inom intervaller angående högsta ett 60 minuter inom taget i enlighet med 19 a §. IVO bör utan dröjsmål underrättas ifall bältesläggning i enlighet med 19 alternativt 19 a §§ förlängs. Minderåriga patienter får ej bältas tillsammans hänsyn mot fara på grund av ytterligare (se istället separation i enlighet med 20 a §).[1]
  • Avskiljning får ske i enlighet med 20 § ifall detta blir nödvändigt vid bas från våldsamt alternativt störande beteende likt allvarligt försvårar vården från dem andra patienterna. separation i enlighet med 20 § får beslutas angående samt förlängas tillsammans med högsta åtta timmar inom taget, nära synnerliga skäl får undantag göras. Patienten bör behållas beneath fortlöpande uppsikt. på grund av patient beneath 18 gäller beslut ifall samt förlängning från separation högsta numeriskt värde timmar inom taget i enlighet med 20 a §. IVO bör utan dröjsmål underrättas ifall beslut i enlighet med 20 alternativt 20 a §§ förlängs ovan numeriskt värde timmar.[1]
  • Användning från elektroniska kommunikationstjänster får inskränkas tillsammans med hänsyn mot patientens vård alternativt rehabilitering alternativt till för att skydda ytterligare. Inskränkning i enlighet med 20 b § medför för att den tekniska utrustning (dator, smartphone etc.) likt möjliggör kommunikationen får omhändertas från vården. Inskränkning existerar giltig inom högsta numeriskt värde månader alternativt (om patienten existerar beneath 18 kalenderår inom högsta ett vecka) i enlighet med 22 b § samt får förlängas tillsammans högsta identisk tidsperiod. IVO bör utan dröjsmål underrättas angående förlängning sker.[1]
  • Patientens utgående försändelser får övervakas angående detta existerar nödvändigt på grund av vård samt rehabilitering alternativt på grund av för att undvika skada till ytterligare i enlighet med 22 a §. Läkaren såsom äger beslutat angående övervakning i enlighet med 22 a § får studera samt kvarhålla försändelser nära behov, tillsammans med undantag för: försändelser mot svensk myndighet, advokat, alternativt patientens offentliga biträde. ej heller försändelser mot från landet erkänt internationellt kroppsdel behörigt hantera enskildas klagomål får granskas alternativt kvarhållas- Övervakning existerar giltig inom högsta 2 månader i enlighet med 22 b § samt får förlängas tillsammans med högsta 2 månader inom taget. IVO bör utan dröjsmål underrättas angående förlängning sker.[1]
  • Kroppsvisitation får genomföras till för att eventuellt beslagta egendom i enlighet med 21 § alternativt 20 b § tillsammans med stöd från 23 §. Patienten besitter riktig mot närvarande vittne ifall möjligt[1]

Tvångsåtgärder mot frivilligt vårdade patienter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt 23 a § omfattas samtliga patienter vid ett vårdavdelning var detta bedrivs sluten psykiatrisk tvångsvård per definition från 21 samt 23 §§. detta innebär för att även patienter likt vårdas inom frivillig vård i enlighet med HSL förmå anlända för att kroppsvisiteras samt råka ut på grund av konfiskering från otillåtna objekt i enlighet med 21 §. Detta försvårar försök mot olaglig transport in vid avdelningarna samt dessutom är kapabel varorna vid listan anses försvåra därför väl tvångsvård likt frivillig vård. Notera för att tobaksvaror ej omfattas från förbudet. för att bränna tobak samt snusa existerar, än därför länge, tillåtet.[1]

Tvångsåtgärder mot besökare

[redigera | redigera wikitext]

För avdelningar tillsammans förhöjd säkerhetsklass alternativt annars från nödvändighet på grund av säkerheten vid avdelningen får chefsöverläkaren i enlighet med 23 b § besluta angående allmän inpasseringskontroll vilket innebär för att samtliga gäst får kroppsvisiteras till för att söka efter samt beslagta objekt vilket förbjudits från 21 §.

Beslagtas objekt i enlighet med 21 alternativt 22 §§ utan för att någon känd ägare finns ske dem i enlighet med 24 § destrueras alternativt säljas i enlighet med 2 § inledande stycket lagen (1958:205) angående förverkande från alkohol m.m. samt eventuella inkomster tillfaller staten.[1]

Akuta tvångsåtgärder tillsammans med stöd från Brottsbalken

[redigera | redigera wikitext]

Tvångsåtgärder i enlighet med LPT kräver beslut från doktor, inom flera fall medicinsk expert tillsammans särskilda kompetenskrav. Detta är kapabel medföra bekymmer eftersom psykiatriska slutenvårdsavdelningar huvudsakligen bemannas från sjuksköterskor, vårdare samt undersköterskor. Särskilt vid jourtid existerar läkarbemanningen begränsad. Samtidigt förmå farliga samt våldsamma situationer uppstå vid avdelningar noggrann såsom inom övriga samhället, särskilt nära vård från den underkategori från patienter tillsammans med seriös psykisk störning likt existerar aggressiva samt våldsamma. Ansvarsfrihetsgrunderna i enlighet med 24 kap. Brottsbalken gäller allmänt inom samhället samt därför även inom vården.[14]

Nödvärnsrätten kräver en visst mått från proportionalitet såsom inom dagligt anförande är kapabel uttryckas liksom för att man inte får nyttja mer våld än nöden kräver.[15] detta medför inom praktiken för att detta ändå existerar möjligt för att inom vissa brådskande samt farliga situationer nyttja våld samt tvång utan för att någon speciell personalkategori behöver besluta ifall detta, oavsett angående patienten vårdas i enlighet med LPT alternativt inom frivillig vård. samtliga fall från nödvärn samt nödrätt bör dock dokumenteras precis, liksom förloppet innan nöden uppstod. Detta på grund av för att bevaka både patientens samt personalens intressen. Medicinsk praxis existerar för att ej tvångsmedicinera tillsammans hänsyn mot nödsituation, eftersom akut medicinering ändå kräver läkarordination existerar detta inom juridisk fras tryggare samt även mer rätt för att ta medicin i enlighet med 6 a § tillsammans med stöd från en vårdintyg.[14]

Rapporteringsskyldighet mot IVO

[redigera | redigera wikitext]

Rapporteringsskyldighet gäller åtminstone förlängning från samtliga behöriga beslut såsom är kapabel tas från chefsöverläkare alternativt specialistkompetent doktor tillsammans med delegering. Ordalydelsen existerar för att IVO "ska utan dröjsmål underrättas". i enlighet med IVO inspekteras samtliga inkomna underrättelser samt angående brister föreligger görs enstaka granskning angående myndigheten behöver vandra vidare tillsammans med ett analys ifall särskilt ärende. Vissa tidsfrister, mot modell konstant fastspänning längre än 72 timmar, leder i enlighet med IVO inom princip ständigt mot enstaka sådan analys oavsett dokumentationens standard samt innehåll.[16]

En speciell klausul angående minderåriga patienter lades mot inom senaste revideringen från LPT (SFS 2020:354): angående enstaka patient beneath 18 kalenderår besitter blivit objekt till någon kombination från fastspänning, separation alternativt inskränkning från elektroniska kommunikationstjänster nära minimalt tre tillfällen beneath vårdperioden, bör IVO underrättas i enlighet med 22 c §.[1]

Öppen psykiatrisk tvångsvård

[redigera | redigera wikitext]

Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) blev möjlig ifrån samt tillsammans 1 september 2008 inom samt tillsammans med revideringen SFS 2008:415.[17] Vårdformen förutsätter för att patienten behöver iaktta särskilda villkor till för att behärska ges essentiell psykiatrisk vård. Tvångsåtgärder får ej inträffa inom ÖPT, varken i enlighet med LPT alternativt tillsammans stöd från ytterligare team exempelvis socialtjänstlagen. vilket medför för att vårdformen mot skillnad ifrån sluten tvångsvård förutsätter en relativt grundlig samförstånd mellan medicinsk expert samt patient.[2][18] Chefsöverläkaren ansöker angående ÖPT hos länsrätten i enlighet med 7 § samt bifogar vårdplanen, den medicinska bedömningen samt förslag vid villkor. Patienten kunna återintas från läkaren angående § 3-kriterierna återigen existerar fullbordade alternativt efter beslut från rätten. Enbart försenad förbindelse tillsammans mottagningen tillsammans något dygn föreslås ej räcka till återintagning, dock för att helt undanhålla sig ifrån vården förmå anses utföra det.[2]

Patienter såsom vårdas i enlighet med sluten psykiatrisk tvångsvård är kapabel beviljas permission tillsammans stöd från 25 § angående detta är kapabel ske inom överensstämmelse tillsammans patientens vårdplan. varenda förbehåll samt kriterier liksom är kapabel beläggas ÖPT i enlighet med 26 § tredjeplats stycket är kapabel beläggas permissionsbeslutet.

Patientens rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Patienten bibehåller samtliga rättigheter såsom ej uttryckligen upphävts genom team. Vården får dock ske mot patientens samtycke, vilket innebär en upphävande från 4 kap. patientlagen samt även tillsammans med inskränkning från generella rättigheter garanterade från 6 samt 8 §§ RF. eftersom patientens riktig för att besluta begränsas således kraftigt blir detta ytterligare viktigt för att patienten dels får den upplysning patienten besitter korrekt mot i enlighet med 3 kap. patientlagen samt för att patientens möjligheter samt rättigheter mot delaktighet samt förberedelse i enlighet med 5 samt 6 kap. patientlagen tas mot vara.[2][3] i enlighet med proportionalitetsprincipen besitter patienten korrekt för att ej utsättas till mer tvångsåtgärder än vad patientens sjukdomstillstånd kräver, dem åtgärder liksom ändå utförs bör väga eventuell nytta mot detta intrång vilket sker gentemot patientens rättigheter samt detta tvång likt utövas bör ske således mänsklig såsom möjligt tillsammans hänsyn mot patienten.[2]

Personlig vårdplan

[redigera | redigera wikitext]

Patienten bör ett fåtal enstaka personlig vårdplan i enlighet med 16 § därför snart intagningsbeslut existerar taget. Vårdplanen bör summera dem insatser likt existerar nödvändiga på grund av för att vården bör bli lyckad samt behärska övergå inom frivillig vård i enlighet med HSL. Patienten besitter riktig för att delta således långt detta går inom utformandet från vårdplanen. Anhöriga bör även angående lämpligt delta, inom fall patienten egen ej kunnat medverka mot utformningen från vårdplanen bör detta noteras.[2][11]

Lagen samt tillfälle mot överklagan

[redigera | redigera wikitext]

Patienten besitter korrekt för att därför snart vilket möjligt efter intagningsbeslutet informeras (enligt 48 §) angående sina möjligheter för att bestrida intagningsbeslutet samt därmed tvångsvården vilket totalitet alternativt inom lagtexten preciserade tvångsåtgärder mot förvaltningsrätten i enlighet med 32 samt 33 §§. Dessutom måste lagtexten tillhandahållas väl märkbart vid vårdavdelningen.[1]

Patienten bör informeras ifall chansen mot överklagan från intagningsbeslutet (och därmed tvångsvården likt helhet) alternativt enskilda tvångsåtgärder mot förvaltningsrätten i enlighet med 32 §. Även en beslut angående ÖPT kunna överklagas inom sin totalitet. Efter genomförda tvångsåtgärder äger patienten korrekt mot, därför snart detta existerar lämpligt, en uppföljande konversation tillsammans med läkaren till för att erhålla upplysning samt stöd på grund av påbörja bearbetningen från eventuella trauman. Rätten regleras från 18 a §.[1]

Rätten mot stödperson

[redigera | redigera wikitext]

En patient liksom vårdas i enlighet med LPT bör även informeras angående rätten mot ett stödperson i enlighet med 30 §. Stödpersonen utses vid patientens begäran, dock är kapabel även ske vid vårdens begäran förutsätt för att patienten ej direkt motsätter sig det.[1] Stödpersoner godkänns från samt utnämns från patientnämnden inom regionen.[19] angående stödpersonen samt patienten existerar överens ifall detta därför får stödpersonen gå vidare för att inneha rollen inom upp mot 4 veckor efter tvångsvårdens upphörande. Stödpersonen besitter korrekt för att närvara nära varenda domstolsförhandlingar liksom rör patienten i enlighet med 37 § samt äger riktig för att regelbundet besöka patienten.[1] Stödpersonen omfattas från sjukvårdssekretessen, dock existerar ej tänkt för att agera inom vårdpersonalens område alternativt försöka påverka patientens vård utifrån sina egna övertygelser utan enbart agera liksom en medmänskligt stöd.[20]

Sekretessbestämmelser samt Beslutsjournal

[redigera | redigera wikitext]

Förutsatt för att patienten ej överklagar tvångsvården kunna numeriskt värde från varandra oberoende doktor tillsammans hjälp från LPT hålla ett patient inspärrad utan domstolsväsendets inblandning, beneath vissa förutsättningar inom upp mot 4 veckor. mot skillnad ifrån övriga journaluppgifter existerar varenda beslut ifall tvångsvård undantagna ifrån sjukvårdssekretessen i enlighet med 25 kap. Offentlighets- samt sekretesslagen (OSL) samt noteras inom enstaka speciell beslutsjournal. Vårdintygets innehåll samt all övrig kunskap inom patientjournalen omfattas dock från sedvanlig sekretess i enlighet med 25 kap. OSL samt 4-5 kap. Patientdatalagen.[21][22] Skyldigheten för att registrera tvångsåtgärder inom ett separat beslutsjournal nämns ej inom Förordning (1991:1472) vilket reglerar dess upprättande samt innehåll, dock detta existerar ej minimalt från dem sekretesskäl likt just nämnts praktiskt. Förordningen kräver även för att ett separat katalog ovan tvångsvårdade patienter upprättas på grund av för att behärska tillgodose utlämnande från data i enlighet med 25 kap. OSL.[22][23]

Domstolens roll samt förlängning samt avslut från tvångsvård

[redigera | redigera wikitext]

Om tvångsvårdens längd passerar den aktuella maxgränsen specificerad inom 6 alternativt 11 §§ avslutas tvångsvården. ifall chefsöverläkaren anser för att patienten behöver längre vårdtid, måste denne i enlighet med 7 § LPT före utgången från tidsfristen ansöka hos förvaltningsrätten ifall medgivande mot fortsatt vård i enlighet med LPT. inom begäran bör anges vilka omständigheter liksom utgör bas till ett sådan evaluering samt vilket stöd samt vilken behandling patienten bör ett fåtal. inledande förlängningen tillåter vård inom upp mot fyra månader (8 § LPT); därefter bör eventuell begäran ifall förlängning inom sex månader (9 § LPT).[1] från rättsfallet RÅ 1998 ref. 51 framgår för att då tvångsvård förlängts flera gånger samt patienten fått vistas oavbrutet utanför sjukvårdsinrättningens enhet är kapabel fortsatt tvångsvård inom heldygnsvården i enlighet med LPT ej bifallas.[24] Domstolen prövar även beslut ifall ÖPT.

Rätten för att bestrida samt erhålla domstolsprövning grundar sig vid svensk lagstiftning samt rättspraxis dock även för att landet förbundit sig för att följa nyhet 5 inom den europeiska konventionen angående skydd på grund av dem mänskliga rättigheterna samt dem primär friheterna i enlighet med vilken "envar vilket berövas sin frihet skall äga korrekt för att inför domstol påfordra för att lagligheten från frihetsberövandet snabbt prövas samt hans frigivning beslutas, ifall åtgärden ej existerar laglig".[25]

Tvångsvårdens slut

[redigera | redigera wikitext]

Tvångsvården avslutas ifall detta döms mot patientens fördel nära överklagan från intagningsbeslutet alternativt förhandling tillsammans anledning från förlängning, ifall begäran angående förlängning ej inkommit inom period alternativt ifall läkaren i enlighet med sin kunskap samt patientens situation bedömer för att villkoren på grund av LPT i enlighet med 3 § ej längre gäller.

Polisens samt Kriminalvårdens roll

[redigera | redigera wikitext]

Poliser får vid eget bevåg omhänderta ett individ vilket befaras lida från enstaka seriös psykisk störning inom väntan vid läkarundersökning samt även transportera patienten mot enstaka sjukvårdsinrättning var denne förmå erhålla stöd samt behandling. Polisen bör även hjälpa medicinsk expert vid begäran tillsammans vård inom samband tillsammans med vårdintygsbedömning, till för att transportera patienten mot ett sjukvårdsinrättning efter för att vårdintyg utfärdats alternativt på grund av för att återföra ett patient vilket avvikit ifrån ett sjukvårdsinrättning.[2] Polisen alternativt kriminalvården sköter även försändelse från patienter mellan olika vårdinrättningar samt polisen hanterar utlämning från patienter utan svenskt medborgarskap.[1] medicinsk expert besitter ej riktig för att begära polishjälp på grund av tvångsomhändertagande baserat vid andrahandsuppgifter, inom tveksamma fall rekommenderas för att läkaren istället kontaktar polisen vilket får avgöra fortsatt handläggning istället till för att nedteckna ett uselt underbyggd handräckningsbegäran.[26]

Patientstatistik

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2015 samt 2019 vårdades omkring 41 300 personer i enlighet med LPT inom slutenvård, varav knappt 3 200 övergick mot öppen vård i enlighet med LPT. Könsfördelningen plats jämn tillsammans ett enkel övervikt mot män inom både LPT inom slutenvård (52%) samt LPT inom öppenvård (55%). Antalet vårdade i enlighet med LPT ökade tillsammans cirka 9 % beneath tidsperioden. Denna ökning äger föreslagits bero vid förbättrad inrapportering, dock detta saknas tillförlitliga information på grund av för att dra enstaka slutsats ifall ökningens orsak. Majoriteten från patienterna tvångsvårdades mindre än numeriskt värde veckor. Psykossjukdomar inklusive psykisk sjukdom fanns den vanligaste psykiatriska diagnosen bland dem tvångsvårdade samt förekom inom 40 % från fallen.[27]

Dispens ifrån behörighetskraven

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen får egen alternativt genom delegering mot ett myndighet tillsammans stöd från 40 § medge undantag ifrån legitimation vilket behörighetskrav till vårdintyg i enlighet med 4 § alternativt specialistkompetens liksom behörighetskrav till tvångsåtgärder i enlighet med 39 §. chansen mot sådana beslut besitter delegerats mot socialstyrelsen, vilket framgår från tillägget SOSFS 2013:18.[11]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdefghijklmnopqrstuv] Riksdagsförvaltningen. ”Lag (1991:1128) ifall psykiatrisk tvångsvård Svensk författningssamling 1991:1991:1128 t.o.m. SFS 2020:354 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128. Läst 22 november 2020. 
  2. ^ [abcdefghijklmn] ”Psykiatrisk tvångsvård samt rättspsykiatrisk vård - handbok till SOSFS (2008:18)”. Socialstyrelsen. Arkiverad ifrån originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127084115/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2009-126-114_2009_126_114.pdf. Läst 10 november 2020. 
  3. ^ [ab] Riksdagsförvaltningen. ”Patientlag (2014:821) Svensk författningssamling 2014:2014:821 t.o.m. SFS 2019:964 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821. Läst 18 november 2020. 
  4. ^Regeringskansliet, Regeringen och (27 november 2006). ”Ambition samt ansvar. Nationell plan till tillväxt från samhällets insatser mot personer tillsammans psykiska sjukdomar samt funktionshinder”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/11/sou-2006100/. Läst 22 november 2020. 
  5. ^ Så önskar oss äga det: patient-, brukar- samt anhörignätverkets krav vid framtida vård, stöd samt behandling inom psykiatriområdet 2006:6. Nationell psykiatrisamanordning. 2006 
  6. ^Socialstyrelsens nationella riktlinjer till analys, behandling samt rehabilitering från patienter tillsammans med psykos, speciellt psykisk sjukdom. utgåva 1999-12-12.
  7. ^Box 3260; huvudstaden, 103 65; Besöksadress; Segelbåtsvägen 15; oss, Kontakta; 0771-420 420. ”Delegering”. www.vardforbundet.se. https://www.vardforbundet.se/rad-och-stod/regelverket-i-varden/delegering/. Läst 19 november 2020. 
  8. ^”Läkare inom allmän position - Ds 2003:30”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/208/a/423. Läst 30 september 2021. 
  9. ^internetmedicin.se: Vårdintyg – tvångsåtgärderArkiverad 28 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.. Vårdenhetsöverläkare Stefan Westergren, Avd 95 1, Psykiatri Östra/SU. Uppdaterad 2005-10-20. Hämtad 2006-12-24.
  10. ^ [abc] ”Senaste utgåva från SOSFS 2008:18 Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd angående psykiatrisk tvångsvård samt rättspsykiatrisk vård”. Socialstyrelsen. Arkiverad ifrån originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127050632/https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/200818-om-psykiatrisk-tvangsvard-och-rattspsykiatriskvard/. Läst 4 månad 2020. 
  11. ^”Förbättringar till ungar inom den psykiatriska tvångsvården | lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/prop/2019/20:84#kommentar-1991:1128/P6a. Läst 4 månad 2020. 
  12. ^ [abcd] ”Tvångsvård”. Tobias Eriksson, chefsöverläkare. Arkiverad ifrån originalet den 19 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210119055503/https://www.akademiska.se/contentassets/8abcf46c866743a28c0f4471c799ab71/klinisk-handbok-tvangsvard-180108.pdf. Läst 19 november 2020. 
  13. ^”Frågor samt Svar: Nödvärn | Advokat Massi”. 19 månad 2014. https://advokatmassi.se/2014/12/19/fragor-och-svar-nodvarn/. Läst 25 november 2020. 
  14. ^IVO.se. ”Handläggningen från underrättelser angående tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård”. IVO.se. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2020. https://web.archive.org/web/20201119220733/https://www.ivo.se/tillsyn/anmalnings-och-underrattelseskyldighet/handlaggningen-av-underrattelser-om-tvangsatgarder-inom-psykiatrisk-tvangsvard/. Läst 23 november 2020. 
  15. ^”SFS 2008:415”. 8 juni 2006. Arkiverad ifrån originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127084115/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2009-126-114_2009_126_114.pdf. Läst 24 november 2020. 
  16. ^”Regeringens proposition 2007/08:70”. https://www.regeringen.se/49bbde/contentassets/e21e26b39ef24614b73c9e80cdd07790/ny-vardform-inom-den-pyskiatriska-tvangsvarden. Läst 24 november 2020. 
  17. ^Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2017:372) angående stöd nära klagomål mot hälso- samt sjukvården Svensk författningssamling 2017:2017:372 t.o.m. SFS 2019:976 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017372-om-stod-vid-klagomal-mot-halso-_sfs-2017-372. Läst 4 månad 2020. 
  18. ^ Dina rättigheter inom tvångsvården. Socialstyrelsen. juli 2020. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-7-6854.pdf. Läst 4 månad 2020 
  19. ^Riksdagsförvaltningen. ”Patientdatalag (2008:355) Svensk författningssamling 2008:2008:355 t.o.m. SFS 2020:307 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355. Läst 22 november 2020. 
  20. ^ [ab] Riksdagsförvaltningen. ”Offentlighets- samt sekretesslag (2009:400) Svensk författningssamling 2009:2009:400 t.o.m. SFS 2020:961 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400. Läst 22 november 2020. 
  21. ^Riksdagsförvaltningen. ”Förordning (1991:1472) angående psykiatrisk tvångsvård samt rättspsykiatrisk vård Svensk författningssamling 1991:1991:1472 t.o.m. SFS 2019:1012 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19911472-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1472. Läst 25 november 2020. 
  22. ^”RÅ 1998:51 | lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/dom/ra/1998:51. Läst 26 januari 2021. 
  23. ^Lag (1994:1219) ifall den europeiska konventionen angående skydd på grund av dem mänskliga rättigheterna samt dem primär friheterna
  24. ^Cederberg, Jesper (4 oktober 2017). ”Begärde polisens handräckning utan utredning – kritiseras från IVO”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2017/10/begarde-polisens-handrackning-utan-undersokning-kritiseras-av-ivo/. Läst 10 månad 2020. 
  25. ^”Tvångsvård i enlighet med LPT”. Socialstyrelsen. 15 april 2021. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-4-7335.pdf. Läst 10 femte månaden i året 2022. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Lagtext

[redigera | redigera wikitext]

Föreskrifter samt patientmaterial

[redigera | redigera wikitext]