Kommentarer till kursplanen i modersmål

Enligt kursplanen inom ämnet modersmål inom grundskolan bör eleverna ges förutsättningar för att förbättra sin förmåga att:

• formulera sig samt kommunicera inom anförande samt skrift,
• använda sitt modersmål likt en medel till sin språkutveckling samt sitt lärande,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare samt sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer samt följa språkliga normer,
• läsa samt analysera skönlitteratur samt andra texter till olika syften, och
• reflektera ovan traditioner, kulturella företeelser samt samhällsfrågor inom områden var modersmålet talas utifrån jämförelser tillsammans svenska förhållanden.

Modersmålsämnet etablerades inom samband tillsammans med Hemspråksreformen 1977. Även ifall modersmålsundervisningen äger varit eftersatt samt dragits tillsammans tillämpningsproblem (se Ganuza & Hedman, 2015), besitter politiska förslag angående för att slopa ämnet inget stöd inom undersökning alternativt erfarenhet. Istället stöder forskningen en utökat utrymme samt tillväxt från ämnet, vilket även existerar vad den statliga utredningen ifrån 2019 (SOU 2019:18) kommit fram till.

Anledningen existerar för att modersmålsämnet äger innebörd till såväl individ, utbildningsinstitution vilket samhälle, vilket exempelvis innebär följande:

Utveckling från modersmålet

Att enbart prata en tungomål inom hemmet innebär ej för att färdigheterna ovan per automatik utvecklas vid modersmålet. vid identisk sätt liksom svenskundervisningen avser modersmålsämnet för att ge läs- samt skrivfärdigheter, en skolmässigt, breddat samt avancerat språkbruk samt chans för att behärska tillägna sig enstaka utökad repertoar från texttyper, även skönlitterär läsning. Inget från detta får man nödvändigtvis tillsammans med sig distansarbete. undersökning visar för att läsfärdigheter utvecklas inom modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid (se t.ex. Ganuza & Hedman, 2019), vilket indikerar för att ytterligare utbildning skulle möjliggöras tillsammans med en utökat utrymme till ämnet.

Samhällets behov från sofistikerad språklig samt mångkulturell kompetens

Utvecklad samt sofistikerad flerspråkig kompetens besitter innebörd ej bara till den flerspråkiga individen utan även på grund av samhället, vilket existerar rådande synsätt inom dagens språklagstiftning samt språkpolicy inom landet samt EU. enstaka nation samt union äger ej bara nytta från sofistikerad språklig kompetens utan även mångkulturell kompetens, såsom modersmålsämnet medverkar mot för att utveckla.

Gynnsamma förutsättningar på grund av lärande

Ämnet existerar inrättat inom sin personlig riktig, till för att förbättra modersmålet. enstaka upphöjd kompetens inom en tungomål ger dock ökade möjligheter för att tillägna sig motsvarande kompetens inom en annat tungomål (i linje tillsammans med interdependenshypotesen, t.ex. Cummins, 1979, vilket stipulerar för att detta finns en ömsesidigt beroendesituation mellan tungomål hos människan). ett större lärande inom USA illustrerar detta: Resultaten inom den studien visar för att dem 40 000 studenter vilket fick ämnesundervisning både vid engelska samt spanska beneath all skolgången uppnådde förbättrad skolresultat jämfört tillsammans dem liksom genomförde sin skolgång enbart vid spanska alternativt engelska (där samtliga studenter ägde identisk typ från socioekonomisk bakgrund, Thomas & Collier, 1997, 2002).

En mindre svensk forskning omfattade 36 somalisk-svensktalande studenter inom årskurs 5 samt 6 likt samtliga gått inom modersmålsundervisning bota sin skolgång. en positivt samband gick för att fastställa mellan elevernas prestationer vid läsförståelse inom somaliska inom årskurs 5 samt 6 samt deras bedömning numeriskt värde tid senare, avseende genomsnittligt bedömning samt bedömning inom svenska vilket andraspråk, matematik samt modersmål. Särskilt starkt plats detta positiva sambandet mellan läsförståelse inom somaliska samt bedömning inom svenska vilket andraspråk (ju förbättrad påverkan vid läsförståelse vid somaliska desto förbättrad bedömning inom svenska likt andraspråk, Ganuza & Hedman, 2018). Den på denna plats typen från påverkan är kapabel dessutom inverka positivt vid elevers psykosociala tillväxt. Dessa studier visar även för att utbildning inom modersmålet existerar gynnsamt ovan period samt ej enbart på grund av nyanlända studenter. inom den senare studien fanns dem flesta eleverna födda inom Sverige.

Integration inom samhället

Modersmålslärare besitter ofta ett helt kritisk roll inom skol-hem-samverkan samt bidrar även likt chef inom föräldrautbildning till nyanlända föräldrar. Dessutom existerar detta ofta modersmålslärare vilket arbetar liksom studiehandledare inom skolorna. Modersmålslärarna besitter således ett nödvändig – samt inom flera fall omistlig – roll på grund av integrationen från nyanlända studenter samt deras familjer. 

Politiska förslag såsom misskrediterar detta goda pedagogiska sysselsättning såsom pågår på grund av för att förbättra elevers mångspråkighet inom ramen till modersmålsundervisning tas, i enlighet med vad oss fått erfara, emot tillsammans massiv sorg samt bestörtning från fältet samt temat avnämare. Fältet består denna plats även från dem modersmålsenheter såsom inom regel anställer modersmålslärare samt såsom regelbundet bidrar tillsammans lärorik fortbildning från lärarna. oss betraktar förslag angående slopad modersmålsundervisning såsom en infamt samt oinitierat påhopp vid enstaka lärorik erfarenhet liksom levererar goda påverkan trots för att dem bristande förutsättningarna saknar motstycke inom svensk skola. 

Sofia Engman, föreståndare Nationellt centrum på grund av svenska vilket andraspråk
Christina Hedman, professor inom svenska liksom andraspråk tillsammans med didaktisk inriktning nära Stockholms universitet.

Källor

Ovan angivna samt andra relevanta källor finns inom forskningsöversikten inom SOU 2019:18:

SOU 2019:18 på grund av mångspråkighet, kunskapsutveckling samt inkludering. Modersmålsundervisning samt studiehandledning vid modersmål. Betänkande från Utredningen angående modersmål samt studiehandledning vid modersmål inom grundskolan samt motsvarande skolformer. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Utredning SOU 2019:18 nära Utbildningsdepartementet

Cummins, J. (1979). Linguistic interdependence and the educational development of bilingual children. Review of Educational Research, 49, 222–51.

Thomas, W., & Collier, V. P. (1997). School effectiveness for language minority students. Washington, DC: National Clearinghouse for Bilingual Education.

Thomas, W., & Collier, V. P. (2002). A national study of school effectiveness for language minority students’ long begrepp academic achievement: sista Report.

Länkar mot artiklar

Ganuza & Hedman, 2015

Ganuza & Hedman, 2018

Ganuza & Hedman, 2019

Senast uppdaterad: 27 mars 2023

Sidansvarig: Nationellt centrum till svenska såsom andraspråk