Var andra till tredje år
Tvåkammarriksdagen
| Den denna plats artikeln äger källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning såsom existerar hämtad plats. (2021-03) Hjälp gärna mot tillsammans för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
- Den denna plats artikeln handlar ifall den tvåkammarriksdag såsom fanns inom Sverige. För tvåkammarsystem, titta tvåkammarsystem.
Tvåkammarriksdagen plats en tvåkammarsystem likt utgjorde Sveriges riksdag ifrån 1866 mot 1971. Den bestod från inledande kammaren samt andra kammaren. enstaka enkammarriksdag ersatte tvåkammarriksdagen 1971.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I landet ägde ståndsriksdagen blivit kraftigt föråldrad. Den representerade ej ens vissa förmögna patroner, doktor, universitetslärare tillsammans flera, även angående jämkningar samt försök för att reformera systemet samt låta vissa från dessa grupper erhålla ingå inom bland annat borgarståndet ägde gjorts. Dessutom ägde broderlandet Norge haft enstaka folkrepresentation, Stortinget, vald vilket enstaka kammare ända sedan 1814 (en mer modern representation, ej uppdelad inom ständer).
Ståndsriksdagen ersattes från enstaka tvåkammarriksdag genom representationsreformen1866. andra kammaren plats direktvald från dem röstberättigade väljarna medan inledande kammaren valdes omväg från ledamöterna inom landets landsting samt vissa större städer. vid därför vis ansågs för att maktdelning samt ett inbyggd tröghet inom systemet skapades (för för att förhindra förhastade beslut). detta eftersom kammarens ledamöter utsågs genom andra omröstning.
De rika, framgångsrika samt givande (men ej demokratiskt jämlika) intressena ville man gynna genom för att inledande kammaren ifrån start plats utsedd i enlighet med snävare censusrösträtt än den andra kammaren. Kommunala omröstning (landstingsval) innebar nämligen rösträtt tillsammans med speciella censusregler (det önskar yttra rösträttsregler likt gynnar förmögna samt innehavare från större jordegendomar). även valbarhetsreglerna gynnade äldre samt rikare personer.
Till kommuner samt därmed mot inledande kammaren ägde även bolag liksom rika kvinnor rösträtt. Däremot ägde ej kvinnor rösträtt mot andra kammaren.
Först 1921 trädde nya rösträttsregler ifall lika rösträtt till kvinnor samt män inom kraft likt ej innebar olika censusregler. Dock gällde vissa förmögenhets- samt inkomstvillkor till för att bli valbar mot inledande kammaren sålunda sent såsom mot 1933.
Antalet ledamöter samt omröstning mot kamrarna
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen bestod inledningsvis från sammanlagt 315 valda ledamöter (125 inom inledande kammaren samt okänt inom andra kammaren). detta plats ursprunglig efter reformerna 1907–1909 vilket antalet ledamöter höjdes mot sammanlagt 380 (150 ledamöter inom inledande kammaren samt 230 inom andra kammaren).
Valen hölls även (likaledes fram mot rösträttsreformerna 1907–1909) vart tredjeplats kalenderår mot andra kammaren samt vart sjätte kalenderår mot inledande kammaren (1909–1921, dessförinnan plats mandatperioderna nio tid, samt ifrån 1921 åtta). ett sjättedel från inledande kammarens ledamöter förnyades varenda tid (det önskar yttra varenda tid hölls omröstning mot enstaka sjättedel från kammarens ledamöter).
Kamrarnas maktställning gentemot varandra. Gemensamma utskott
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad ifrån dem flesta länder tillsammans numeriskt värde kammare ägde landet en struktur var båda kamrarna fanns helt likställda inom kraft. detta önskar säga: båda kamrarna ägde helt veto mot varandra (veto såsom ej förmå brytas mot skillnad ifrån suspensivt veto). dem kunde alltså blockera varandra inom lagstiftningsfrågor. Blev dem oense föll frågan, dock den kunde tas upp igen genom för att en nytt förslag lades fram.
Sammanjämkningen mellan kamrarna underlättades dock inom land från för att riksdagen ägde till båda kamrarna gemensamma utskott, vilket existerar sällsynt på grund av en tvåkammarsystem; detta brukar nämligen inom tvåkammarsystem endast inträffa tillfälliga gemensamma medlingsutskott alternativt liknande till för att åtgärda ett tvistefråga mellan kamrarna. således existerar detta mot modell inom Tyskland. inom Storbritannien finns även därför kallade joint committees.
Om gemensamma beslut inom finansfrågor
[redigera | redigera wikitext]Kamrarna fanns inte likställda inom enstaka fråga: budgetfrågor (skattefrågor samt således kallade statsregleringsfrågor). ifall kamrarna blev oense inom budgetfrågor gällde nämligen för att gemensam votering (röstning) skulle äga boende på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något frågan (och ej falla likt inom övriga frågor). eftersom andra kammaren dominerade antalsmässigt (hade fler ledamöter än inledande kammaren) ägde denna kammare alltså en försteg inom dessa ämnen. – Alltså: ifall dem båda kamrarna fattade inkompatibla beslut inom budgetfrågor fattades en samfällt beslut inom liknande problem att diskutera.
Hur parlamentarismen fungerade inom tvåkammarsystemet fram mot 1971
[redigera | redigera wikitext]Enligt parlamentarismen inom landet krävdes på grund av för att enstaka statsmakt skulle behärska sitta kvar för att den ägde båda kamrarnas tillit samt detta gällde ända fram mot enkammarriksdagens insättning. detta mot skillnad ifrån ett rad andra länder, mot modell Storbritannien, Nederländerna, land i västeuropa, Österrike, Tyskland, Japan. Dessa länder tillämpar därför kallad andrakammarparlamentarism alternativt underhusparlamentarism.
Det berodde vid gemensamma beslut inom finansfrågor, vilket existerar grundvalen på grund av ett parlamentarisk regeringspolitik. inom andra länder är kapabel även den en kammaren äga en kritisk effekt ovan statsbudgeten, liksom mot modell inom land i västeuropa, Österrike, Tyskland, Japan.
På bas från gemensamma omröstningar inom budgetfrågor samt tvåkammarparlamentarismen kunde Tage Erlander sitta kvar liksom statsminister efter andrakammarvalet 1956 trots förlorad majoritet på grund av den socialistiska sidan inom andra kammaren. Orsaken för att dem kunde regera är kapabel även äga varit för att dem samarbetade tillsammans Centerpartiet (Bondeförbundet), samt dem ägde inom praktiken stöd från SKP eftersom dem sällan röstade mot dem. inledande kammaren vilket utsågs främst från landstingen dominerades nämligen kvar från socialdemokraterna. detta gällde även inom viss mån valen 1948 samt 1952 eftersom socialdemokraterna ej ville forma majoritet tillsammans SKP. Istället bildade socialdemokraterna enstaka koalitionsregering tillsammans med Bondeförbundet mellan 1951 samt 1957.[1]
Första kammaren
[redigera | redigera wikitext]Första kammaren fanns benämningen vid den omväg valda delen från den tvåkammarriksdag liksom land ägde 1867–1970.
Kammaren ägde nära sitt avskaffande 151 ledamöter, vilka valdes på grund av åttaåriga mandatperioder från respektive landsting samt stadsfullmäktige vilket elektorskollegier (valkorporationer). Ledamöterna inom landstingen samt stadsfullmäktige fanns direkt valda från dem röstberättigade. ett åttandel från kammaren valdes varenda tid från valkorporationerna.
Historisk innebörd samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Under enstaka massiv sektion från detta socialdemokratiska maktinnehavet 1932–1976 räddades grupp kvar nära makten tackar vare sin starka ställning inom inledande kammaren.
Andra kammaren
[redigera | redigera wikitext]Andra kammaren fanns benämningen vid den direktvalda delen från tvåkammarriksdagen likt land ägde 1867–1970. Den valdes till fyraåriga mandatperioder (från samt tillsammans 1920, innan dess fanns perioderna treåriga) tillsammans d’Hondts teknik samt inom proportionella omröstning ifrån samt tillsammans med 1909; dessförinnan ägde majoritetsval inom enmansvalkretsar tillämpats. Kammaren ägde nära sitt avskaffande 233 ledamöter.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm 1974, grupp 8, kolumn 140 ff samt kolumn 139 ff.
- Lars-Arne Norborg, Sveriges bakgrund beneath 1800- samt 1900-talen. Svensk samhällsutveckling 1809–1992 (fjärde upplagan), Almqvist & Wiksell Förlag AB, Klippan 1995, s. 86–88 samt s. 83.
- Utländska politiska struktur, SNS Förlag 1995, Rutger Lindahl (red.).
- Riksdagen: Tvåkammarriksdagen inom Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 april 2020.