Ge exempel på etiska principer

Principles of Biomedical Ethics 1977

 Boken Principles of Biomedical Ethics publicerades 1977 från Tom Beauchamp samt James Childress. Tom Beauchamp ingick inom den kommission såsom arbetade fram Belmont-rapporten. dem utvecklade tillsammans ett serie principer såsom dem flesta kunna artikel ense angående, enstaka ansats likt idag kallas principlism. dem hoppades för att dessa fyra principer skulle existera detaljerade nog för att guida etiska analyser samt beslut, dock även allmänna samt flexibla nog för att behärska appliceras inom olika kontexter, fall samt t. o. m. inom olika kulturer.

De fyra principer dem tog fram existerar centrala inom medicinsk etik: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence, and justice.

Respekten på grund av autonomi

Ordet kommer ifrån detta grekiska orden ”autos” samt ”nomos”och innebär konkret ett ”människa vilket är kapabel styra själv”. ett autonom individ existerar någon likt förmå egen fatta beslut/avgöra saker liksom rör enstaka egen. Begreppet autonomi existerar idag centralt, ej bara inom etik, utan inom rättsväsen samt politik. i enlighet med Dworkin existerar autonomi ”a moral, political and social ideal”. Immanuel Kant menade för att människan existerar ”själv-lagstiftare”.

Respekten till autonomi fokuserar vid för att respektera enstaka ytterligare persons kapacitet för att fatta beslut själva. inom enstaka vårdkontext visar patienten för att han är kapabel fatta en beslut genom för att ta mot sig kunskap, visa för att han/hon förstår informationen samt är kapabel utföra en omröstning utifrån detta. enstaka kompetent patient anses behärska fatta beslut inom ämnen såsom rör ens lekamen samt vård – förutsatt för att man får kunskap samt förklaringar angående t. ex bedömning samt behandlingsalternativ vid en sätt vilket patienten kunna förstå.

Alla individer existerar dock ej fullt autonomi – detta finns grader för att ta hänsyn mot. ungar besitter ett ökande autonomi (dvs kapacitet för att förstå komplex resultat samt agera vid det). Vissa saker är kapabel små människor fatta beslut angående, dock ej samtliga. Vissa individer existerar temporärt begränsade inom för att utöva sin autonomi, t. ex ifall ett individ existerar medvetslös, sövd alternativt påverkad. denna plats visar vårdpersonal respekt till autonomi genom för att prata tillsammans anhöriga angående vilket patienten äger sagt alternativt skrivit alternativt vid något annat sätt demonstrerat sina åsikter samt vilja. detta finns även individer tillsammans enstaka begränsad och/eller avtagande autonomi. mot denna samling hör personer tillsammans sjukdomar liksom påverkar den kognitiva funktionen samt reducerar personens kapacitet för att förstå kunskap samt fatta beslut utifrån det.

I en forskningssammanhang existerar respekten på grund av autonomi huvud samt dem forskningsetiska riktlinjerna existerar utförliga inom krav vid kunskap samt informationsinnehållet. ett autonom individ bör även respekteras till sin fria vilja för att fatta beslut, därför just frivillighet framhävas samt för att deltagande inom undersökning ej vid något sätt påverkar ytterligare vård (och man förmå yttra nej då såsom helst).

Respektera ett människas riktig mot autonomi innebär även för att man ej får undanhålla enstaka patient betydelsefull resultat liksom förmå påverka ens beslut. Patienten bör artikel fri för att besluta samt beslutet får ej påverkas vid något sätt, ej genom manipulation, övertygande alternativt undanhållande från fakta.
Vårdpersonal måste alltså artikel sanningsenliga. detta ligger även inom vårdpersonalens (läkarens) ansvar för att säkerställa för att någon utomstående (t. ex. anhöriga) ej försöker påverka en beslut. detta kunna handla angående för att tacka ja alternativt nej mot behandling

Icke-skada principen (non-maleficence)

Icke-skada principen innebär för att man besitter skyldigheten för att ej skada patienter. Beauchamp samt Childress skriver: “the principle of non-maleficence obligates us to refrain from causing harm to others.” detta kunna både gälla fall var man medvetet alternativt omedvetet löper fara för att skada patienten. inom ett vårdkontext kunna man tänka sig numeriskt värde situationer:

• Där man utsätter ett patient på grund av fara för att skadas samt var man existerar medveten ifall risken
• Där man omedvetet alternativt utan intention orsakar skada till enstaka patient

Precis liksom inom juridiken finns kriterier: vårdgivaren måste äga haft vårdförhållande mot patienten, samt personalen måste äga brutit enstaka plikt/professionellt åtagande. Skadan måste artikel känslomässig alternativt kroppslig. Vårdpersonal besitter skyldighet för att ej skada patienter (negativ skyldighet)

Inte skada principen samt utföra gott principen går ofta grabb inom grabb inom hälso- samt medicinsk vård. till för att behärska hjälpa, behandla samt förhoppningsvis bota behövs ofta för att patienten genomgår provtagningar, utredningar samt behandlingar likt även förmå innebära skada (smärta). på grund av vårdpersonal handlar detta då ifall för att balansera detta likt är kapabel skada tillsammans effekten, dvs detta såsom är kapabel leda mot för att patienten blir bättre.

Benficence

Beneficence, för att utföra gott, innebär för att oss, förutom för att respektera patientens riktig mot autonomi samt undviker för att skada, även försöker bidra mot ett persons välbefinnande samt välbefinnande. Man bör utföra gott på grund av patienten samt detta görs genom för att vården undersöker, behandlar samt ökar hälsan hos den likt söker, samt inom längden bidrar mot enstaka ökad välbefinnande. en enkelt modell existerar då man förskriver antibiotika till ett infektion, alternativt vårdar enstaka hjärtsjuk patient vid ett sektion. detta goda uppstår då patienten tillfrisknar. Vårdpersonal besitter enstaka skyldighet för att hjälpa personer liksom behöver vård (positiv skyldighet).

Justice

Rättvisa handlar angående för att man bör behandla samtliga rättvist inom hälso-och sjukvården. detta handlar även angående hur man bör distribuera tex vårdens tillgångar vid en rättvist sätt, var varenda bör erhålla ta sektion från dessa då dem existerar inom behov från detta. Inom hälso- samt sjukvården handlar detta även ifall för att varenda individ (och grupper från individer) bör äga identisk möjligheter för att ett fåtal vård – samt för att inga individer bör äga sämre förutsättningar än andra.

Man skulle även behärska ta tillsammans skyldigheten för att ej diskriminera (jfr dem 7 grunderna i enlighet med Diskrimeringslagen). rätt och jämlikhet inom vården existerar ett komplicerad fråga. Idealet existerar för att samtliga får vård efter behov då dem behöver detta, dock sålunda existerar detta ej riktigt inom verkligheten. flera studier inom land visar för att detta finns hinder från flera olika typer till för att varenda bör äga resurs mot enstaka rättvis vård.

För vårdpersonal innebär principen för att man bör utföra sitt sysselsättning därför för att man behandlar varenda lika, samt för att man bidrar mot enstaka jämställd samt jämlik vård. på grund av mer detaljer ifall hur oss då bör utföra då oss ändå måste rangordna, titta fliken ”prioriteringar inom vården”.

De 4 principerna: fördelar samt nackdelar

Det finns både fördelar samt nackdelar tillsammans principlism. Metoden existerar enkel för att nyttja samt detta stämmer god tillsammans våra intuitioner då oss resonerar samt fattar beslut. Den går även enkel för att applicera vid vardagsfall man möter. Nackdelarna liksom besitter förts fram existerar för att metoden existerar på grund av lätt på grund av komplexa situationer samt för att detta ej finns något stöd på grund av hur oss bör hantera detta faktum för att principer ofta krockar.

Några modell vid då principerna krockar

Det finns flera modell vid då principerna krockar. Oftast existerar detta situationer var autonomi krockar tillsammans med ej skada-göra gott. en modell existerar då paternalism fanns vanligt inom läkarkåren (och existerar kvar inom flera länder) samt då läkaren istället till för att informera patienten angående för att denne ägde enstaka cancer inom sent stadie samt omöjlig för att operera – valde för att ej yttra detta mot patienten till för att ej skada patienten mer än nödvändigt. Idag förmå identisk krock, dvs mellan ej skada samt autonomi aktualiseras då t. ex anhöriga ber läkaren för att ej informera till deras gamla mamma/pappa för att dem bara äger ett vykort period kvar inom existensen. inom Asien skulle dessutom anhöriga be för att dem bör existera dom liksom bör informera patienten – då den individuella autonomin ej balanserar tyngst.

Ett annat modell vilket ofta på grund av fram existerar då ett patient vilket tillhör Jehovas vittnen avstår blod transfusion trots för att denne kunna mista existensen – samt vårdgivaren accepterar beslutet (respekt till autonomi) dock försöker ändå för att ett fåtal patienten för att ta emot behandlingen (göra gott).

Hur resonerar då Beauchamp and Childress?

Principerna autonomi, ej skada, utföra gott samt rätt och jämlikhet fungerar bäst tillsammans – ingen princip balanserar mer än dem andra. detta finns ingen inbördes rangordning. Beauchamp samt Childress diskuterar för att då principerna krockar tillsammans med varandra därför måste man avgör hur man kunna balansera kraven såsom uppstår genom varenda princip. Detta leder ej per automatik mot färdiga svar, menar dem, dock detta existerar genom öppen dialog, var, man tar hänsyn mot samtliga parter vilket existerar involverade, man hittar den bästa chansen till för att åtgärda etiska problem.

Principerna existerar ej absoluta vid således sätt, detta utgör ej den enda vägen. Beauchamp samt Childress menade däremot för att dem är kapabel artikel mot hjälp då man behövde enstaka öppen, väsentlig dialog kring vad såsom plats detta bästa samt genom detta även balansera olika synvinklar vid hur man löser en moralisk bekymmer (jfr etiska teorier). Mer denna plats samt här.