Vilken högskola har vunnit flest nationella mästerskap
Högskolor samt högskola inom Sverige
- För behörighetskrav mot kurser, titta Universitetskurs inom Sverige
Högskolor samt högskola inom Sverige existerar dem högsta institutionerna på grund av kurs inom landet, samt bedriver utbildning vid eftergymnasial nivå. högskola samt vissa högskolor bedriver dessutom undersökning. en högskola äger, mot skillnad ifrån enstaka akademi, generell riktig för att utfärda forskarexamina. Beteckningarna existerar dock ej skyddade samt förmå användas till vilken aktivitet vilket helst. inom land finns minimalt ett akademi alternativt en universitetscampus inom varenda län.
Högskolelagen, samt dess komplement högskoleförordningen, reglerar verksamheten nära statliga lärosäten, dock ej privatägda. Utbildnings- samt examensstruktur följer sedan 2007 Bolognaprocessen. Fram mot autonomireformen 2010 fordrade högskolelagen för att fakultetsnämnder skulle finnas vid samtliga högskolor samt högskola liksom ägde korrekt för att utfärda doktorsexamen. Tillsynsmyndighet på grund av högskolor samt högskola existerar universitetskanslersämbetet (UKÄ) samt verksamheten får stöd från universitets- samt högskolerådet (UHR). Dessa sorterar beneath utbildningsdepartementet.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De inledande universiteten
[redigera | redigera wikitext]Titeln likt detta äldsta svenska högskola existerar omstridd, dock tre orter brukar nämnas inom diskussionen.
- Lunds studium generale. Denna lärcentrum anses artikel ett från dem äldsta inom Norden dock tycks äga upphört tillsammans med sin aktivitet inom samband tillsammans den danska reformationen 1536, varför Lunds högskola (grundat 1666) ej kunna räkna sitt ursprung inom Studium Generale inom Lund.[2]
- Universitetet inom Greifswald (1456),[3] vilket ibland nämns liksom Sveriges äldsta högskola, brukar normalt ej räknas in inom listan eftersom detta grundades nära numeriskt värde sekler innan området blev svenskt. Greifswald fick svenske kungen likt länsherre 1648, dock plats inom strikt fras enstaka sektion från landet endast ifrån Tysk-romerska rikets upphörande 1806 mot 1815.
- Uppsala högskola inrättades efter påvlig bulla samt privilegiebrev ifrån riksrådet. Sägenartat sägs detta för att då dåtidens svenska styresmän fick lyssna för att land fanns vid väg för att söka tillåtelse på grund av för att ett fåtal inrätta en högskola inom Köpenhamn således skyndade man sig mot Rom till för att hinna före danskarna tillsammans med Uppsalas begäran. Köpenhamns högskola grundades även många riktigt inledningsvis 1479.
De äldsta svenska (dåvarande Sverige) universiteten såsom ännu existerar aktiva anses idag vara:
Under 1700-talets fakta försköts den vetenskapliga diskussionens fokus ifrån universiteten mot huvudstaden. Tidens nya vetenskapliga institutioner blev dem kungliga akademierna. Flera från dessa bedrev dessutom kurs, särskilt inom dem konstnärliga ämnena. Å andra sidan fanns kvar flera inflytelserik naturvetare professorer inom Uppsala, däribland Anders Celsius samt Carl von Linné. ett betydande skillnad mellan dessa samt huvudstadens upplysningsmän plats för att akademiska publikationer kvar skrevs vid latin, samtidigt likt folkspråkets användning plats ett betydelsefull poäng till dem såsom drev upplysningen. inledningsvis kring kalenderår 1800 etablerades svenskan samt tyskan liksom ledande tungomål inom vetenskapliga publikationer nära svenska högskola.
Det moderna universitetsväsendet grundläggs
[redigera | redigera wikitext]Under 1800-talet plats Uppsala högskola något från ett konservativ bastion. Ändå fanns detta beneath denna period likt grunden lades på grund av detta moderna universitetsväsendet. Inspirationen hämtades framförallt ifrån Tyskland samt ifrån detta högskola likt Wilhelm von Humboldt grundat inom Berlin. Fokus på grund av denna tradition fanns utbildning grundad vid undersökning bedriven nära statliga dock relativt självstyrande universitetet dominerade från sina professorer. inom landet blev professorsmakten kraftfull dock samtidigt tillsattes professorerna från Kungl. Maj:t. Humboldtmodellen ägde heller ej varit den enda chansen. Alternativa struktur byggdes upp inom framförallt Storbritannien samt land i västeuropa, detta förstnämnda baserat vid Oxfords samt Cambridges uppfostrande collegebaserade struktur samt detta sistnämnda vid separata yrkesutbildningar inom ramen till Grandes Écoles. nödvändigheten från ett nya universitetsutbildning fanns emellertid lika på grund av varenda dessa länder eftersom den något som ökar i storlek eller antal ämbetsmannastaten började nyttja sig från akademisk meritering likt urvalsmodell. Liksom Tyskland valde man inom landet för att rekrytera framförallt jurister mot den högre offentlig förvaltning. inom Storbritannien fokuserade man istället vid examina ifrån humanistiska elitutbildningar.
Universitetens omvandling skedde successivt. ifrån samt tillsammans 1852 plats universitetskanslern enstaka nationell ämbetsman tillsammans ansvar på grund av både Uppsala samt Lunds högskola (som nära den tidpunkten plats dem enda inom Sverige). nära sidan från kanslern fanns ett prokansler samt enstaka skolchef på grund av varenda högskola. inom Uppsala fanns ärkebiskopen prokansler samt inom skogsdunge biskopen från skogsdunge. Rektorn plats den liksom skötte detta faktiska ledningsarbetet. Fram mot 1876 roterade den posten mellan konsistoriets medlemmar. inom samt tillsammans med 1876 års universitetsstatuter infördes istället en struktur var rektorn valdes från konsistoriet. Successivt infördes liknande valprocedurer även till andra akademiska poster likt tidigare roterat bland professorerna. 1876 plats även detta tid då filosofiska fakulteten inom Uppsala delades upp inom enstaka humanistisk samt enstaka naturvetenskaplig fakultet. Samtidigt infördes sakkunnigutlåtanden nära tillsättning från professorer. Detta plats en konsekvens från specialiseringen: man ansåg sig ej längre behärska anta för att samtliga professorer fanns tillräckligt insatta inom varenda ämnen till för att behärska värdera kandidaternas kompetens. inom samt tillsammans med detta blev tillsättningsförfarandet alltså betydligt mer disciplinsinternt.
Under 1800-talet samt start från 1900-talet grundades även flera nya privata institutioner till högre träning. Nämnas är kapabel mot modell Chalmers slöjdskola likt grundades 1829. Den vetenskapliga nivån ökades successivt samt 1927 förstatligades skolan samt erkändes liksom jämbördig tillsammans Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution (grundat 1827 samt tillsammans med krav vid vetenskaplig nivå sedan 1867). andra privata utbildningsanordnare plats Stockholms högre utbildning (1878) samt Handelshögskolan inom huvudstaden (1909). beneath andra halvan från 1900-talet förstatligades högskolesystemet. beneath 1970- samt 1980-talen plats Handelshögskolan inom huvudstaden Sveriges enda privata utbildningsanordnare vid universitetsnivå.
Utbyggnad samt fortsatta reformer
[redigera | redigera wikitext]Samtidigt byggdes högskolesystemet ut. Studentantalet nära Uppsala högskola tredubblades mot modell beneath tiden 1880–1945, ifrån 1 500 mot 4 500. Nya högskolor upprättades, bland annat inom götet (1891). 1936 avskaffades prokanslersposterna inom Uppsala samt skogsdunge (som fram mot dess ägde innehafts från respektive biskop). Därmed ägde den sista organisatoriska kopplingen mellan universitetsväsendet samt kyrkan avskaffats. nära dem nya högskolorna ägde den inte någonsin funnits.
Den maximalt grundlig utbyggnaden ägde dock boende beneath 1960- samt 1970-talet. relaterat till göteborg högre utbildning blev högskola 1954 medan Stockholms högre utbildning förstatligades samt blev högskola 1960. beneath dem nästa årtiondena upprättades en antal filialer samt regionala högskolor. Dessa ägde dock inledningsvis enstaka betydligt lägre ställning eller tillstånd än universiteten samt dem etablerade fackhögskolorna. Tillväxten ställde ökade krav vid ledning. ifrån 1964 plats universitetskansler titeln vid chefen på grund av enstaka huvud statlig myndighet: inom tur samt ordning Universitetskanslersämbetet, Universitets- samt högskoleämbetet, Kanslersämbetet, Högskoleverket samt Universitetskanslersämbetet. beneath efterkrigstiden byggde man även upp ett nationell organisation från forskningsråd på grund av projektfinansiering från ingenjörsmässig, samhällsvetenskaplig, humanistisk samt naturvetenskaplig undersökning. sidled tillsammans detta grundades även kroppsdel på grund av finansiering från sektorsforskning.
Nästa grundlig reformperiod inleddes 1968 då utbildningsministern/ecklesiastikministern Olof Palme genom UKAS samt PUKAS omorganiserade utbildningen inom riktning mot mer helhetliga utbildningsprogram. Trots kårhusockupationer samt andra protester genomfördes reformerna inom stora drag. detta plats även beneath detta därpå nästa decenniet vilket dem konstnärliga högskolorna började inordnas inom detta akademiska systemet.
Under Per Unckels period liksom utbildningsminister (1991–1994) överfördes rätten för att tillsätta professorer ifrån regeringen mot universitetsstyrelserna. detta plats även då såsom löntagarfonderna avskaffades samt pengarna placerades inom stiftelser mot förmån på grund av undersökning samt traditioner, mestadels undersökning. Stiftelser likt Riksbankens jubileumsfond (som idag förstärkts tillsammans den således kallade kulturvetenskapliga donationen), Mistra samt Stiftelsen på grund av strategisk undersökning besitter sedan dess hört mot dem mer avgörande aktörerna inom svensk forskningsfinansiering.
Samtidigt ändrades högskolelagen således för att privata utbildningsanordnare återigen kunde erhålla examensrätt samt statliga bidrag vid villkor vilket likställde dem tillsammans med dem anslagsfinansierade statliga högskolorna (men ej tillsammans universiteten). Handelshögskolan inom huvudstaden upphörde därmed för att existera en särfall. Chalmers Tekniska högre utbildning samt universitet eller akademisk institution inom Jönköping omvandlades mot företag ägda från stiftelser inrättade tillsammans med hjälp från löntagarfondspengar. detta uttalade syftet plats för att undersöka stiftelseformens lämplighet vilket ägare från högskola samt därmed lägga grunden till framtida reformer. andra privata utbildningsanordnare vilket äger tillkommit inkluderar bland annat Teologiska universitet eller akademisk institution inom huvudstaden.
Sveriges senaste samt därmed yngsta högskola existerar Mälardalens högskola. Universitetet bildades efter för att regeringen Löfven II föreslog för att Mälardalens akademi skulle erhålla universitetsstatus ifrån samt tillsammans med den 1 januari 2022 [5], vilket fastslogs från Sveriges Riksdag den 21 april 2021.[6]
Autonomireformen fanns enstaka reform kalenderår 2010 från statliga högskola samt högskolor inom landet. Genom reformen avskaffades vissa lagar likt reglerar högskolornas inre organisation, bland annat kravet vid fakultetsnämnder.[7]
Benämningarna högskola samt högskola
[redigera | redigera wikitext]Skillnaden mellan enstaka högre utbildning samt en högskola ligger inom rätten för att utfärda examina vid forskarutbildningsnivå, således kallat vetenskapsområde. Universiteten besitter generell riktig för att utfärda prov inom forskarutbildning. Högskolor skiljer sig ifrån högskola genom för att högskola får examinera doktorer inom åtminstone numeriskt värde vetenskapsområden. Dessutom tilldelas universiteten forskningsresurser mot dessa vetenskapsområden.
Två sätt förekommer till högskolor för att undvika examensrätten; detta vanligaste existerar för att forma samarbeten mellan högskola samt högskolor, således för att den forskarstuderande kunna antas samt examineras nära universitetet medan detta inom praktiken existerar universitet eller akademisk institution såsom står på grund av utbildningen. inom dem fallen finansieras forskningen via externa medel samt examinationen sker nära en lärosäte likt äger detta aktuella vetenskapsområdet. Alternativt förmå ett akademi tilldelas en vetenskapsområde, vilket medför korrekt för att bedriva forskarutbildning inom området. inom därför fall tilldelas universitet eller akademisk institution även forskningsmedel mot undersökning inom området. Enskilda utbildningsanordnare förmå vid en liknande sätt tilldelas examensrätt vid forskarutbildningsnivå, inom en ännu mera avgränsat region såsom en visst angivet tema.
Tre från universiteten besitter ej termen högskola inom sitt namn, nämligen Karolinska institutet, Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution samt Chalmers tekniska högre utbildning. dem besitter sedan 1906, 1927 respektive 1937 haft riktig för att utfärda doktorsexamen (tidigare doktorsgrad) dock äger från historiska skäl behållit sina väl inarbetade namn, såsom inom fallet mekanisk högre utbildning dessutom länge ansetts existera enstaka tydligare presentation från verksamheten än ett universitetsbeteckning. Beteckningen "institut" plats beneath 1800-talet samt större delen från 1900-talet ett vanlig beteckning vid detta likt senare kallades fackhögskolor. Historiska modell existerar Teknologiska institutet, Chalmers tekniska institut samt Farmaceutiska institutet. inom den talar engelska världen heter flera tekniska högskolor ännu Institute of Technology, exempelvis Massachusetts Institute of Technology. Chalmers besitter länge kallat sig "University" vid engelska, medan KTH samt Karolinska kallat sig "institute", eftersom "högskola" ej besitter enstaka god direktöversättning mot engelska (high school betyder närmast gymnasieskola).
Historiskt äger universitetsstatusen även inneburit korrekt mot statliga forskningsanslag. Sedan 1997 besitter dock varenda högskola samt högskolor fasta forskningsresurser ifrån riksdagen, även angående universitetens fakultetsanslag existerar avgjort större än högskolornas forskningsanslag.
Förutom dem statliga högskolorna finns även enskilda högskolor. Dessa besitter enstaka ytterligare huvudman än staten. modell vid liknande högskolor existerar Sophiahemmets högre utbildning, Handelshögskolan inom huvudstaden, Beckmans designhögskola, Gammelkroppa skogshögskola, Örebro teologiska högre utbildning samt Johannelunds teologiska högre utbildning. universitet eller akademisk institution inom Jönköping samt Chalmers tekniska akademi plats tidigare statliga högskolor dock drivs idag från stiftelser, vilka bildades tillsammans med valuta ifrån löntagarfonderna.
Mellan 1977 samt 1993 ingick även högskola inom begreppet Högskolan.
Före universitetsreformen 1977/1978 fanns flera självständiga fackhögskolor, exempelvis journalisthögskolor, en term vilket lever kvar trots för att dem därefter besitter inlemmats inom högskola. en antal mindre högskolor inom huvudstaden betecknas ofta liksom konstnärliga högskolor vid bas från för att dem framför allt bedriver grundutbildning inom konstnärliga ämnen. Före 2001 fanns således kallade vårdhögskolor liksom drevs från landstingen. vid dessa gavs träning inom vård samt vårdrelaterade ämnen.
Beteckningen högre utbildning används även inom vissa fall angående enstaka institution, fakultet alternativt motsvarande vilket endast existerar ett sektion från en större lärosäte, vanligtvis en högskola. Framför allt gäller detta på grund av aktivitet inom dem tekniska, konstnärliga samt ekonomiska områdena. inom flera fall äger tidigare självständiga högskolor införlivats tillsammans med en större lärosäte, dock trots detta fått behålla termen akademi inom sitt namn. detta finns dock även modell vid enheter liksom inte någonsin besitter varit självständiga, dock liksom ändå namngivits liksom högskolor. Beteckningen högre utbildning anses ofta ge verksamheten enstaka tydligare profil. Man äger därför valt för att nyttja denna beteckning på grund av för att nå ut mot potenziell studenter, avnämare samt externa finansiärer. nödvändigheten från profilering beror ej minimalt vid förekomsten från flera självständiga högskolor vilkas aktivitet existerar speciellt inriktad mot vissa ämnesområden (framför allt Kungliga tekniska universitet eller akademisk institution samt Chalmers tekniska högre utbildning, Handelshögskolan inom huvudstaden, dem fyra konstnärliga högskolorna inom huvudstaden samt Karolinska institutet). Inom vissa områden existerar beteckningen högre utbildning även därför nära förknippad tillsammans verksamheten inom sig, för att detta inom praktiken kunna existera svårt för att ej nyttja den (exempelvis musikhögskola, konsthögskola, handelshögskola).
Behörighetskrav samt progressionsnivå till kurser samt program
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Universitetskurs inom Sverige.
Prövning på grund av universitetsstatus
[redigera | redigera wikitext]För för att ett fåtal benämnas högskola ansöker universitet eller akademisk institution mot regeringen vilket låter Högskoleverket testa ifall universitet eller akademisk institution når upp mot dem kvalitetskrav vilket ställs på grund av universitetsstatus. Efter prövningen föreslår Högskoleverket sedan regeringen för att avslå alternativt bevilja begäran. från Högskoleverkets webbplats framgår för att detta behövs för att högskolan:
- har grundutbildning samt undersökning likt existerar väl etablerad samt från god vetenskaplig kvalitet.
- har ett tillräcklig omfattning från grundutbildningen samt träning inom en antal ämnesområden.
- har ett tillräcklig omfattning från forskningsverksamheten samt undersökning inom en antal ämnesområden.
- har praktiska förutsättningarna, mot modell lokaler samt utrustning, för att bedriva grundutbildning samt forskning.
- har goda internationella kontakter inom grundutbildning samt forskning.
- uppfyller kraven till för att självständigt inrätta professurer samt utfärda doktorsexamen.
Ett fenomen vilket är kapabel orsaka viss begreppsförvirring existerar för att dem flesta högskolor kallar sig university inom sitt engelska namn, mot modell Försvarshögskolan, universitet eller akademisk institution inom Borås, universitet eller akademisk institution Dalarna, universitet eller akademisk institution inom Gävle, universitet eller akademisk institution inom Halmstad, universitet eller akademisk institution inom Kristianstad, Konstfack, Mälardalens högre utbildning, Stockholms konstnärliga högre utbildning samt Södertörns högre utbildning, trots för att den officiella översättningen från akademi existerar university college. universitet eller akademisk institution inom Jönköping kallar sig dessutom Jönköping University (JU) även inom sin svenskspråkiga kommunikation,[8] vilket kunna artikel vilseledande.
I månad 2020 föreslog regeringen Löfven II för att tidigare Mälardalens akademi skulle erhålla universitetsstatus ifrån samt tillsammans den 1 januari 2022.[9]
Ekonomiska förutsättningar
[redigera | redigera wikitext]Svenska högskolors samt universitets inkomster består från statliga anslag samt bidrag, inkomster ifrån externa finansiärer samt från finansiella inkomster. 2017 uppgick lärosätenas inkomster mot totalt 70,9 miljarder kronor, medan dem totala kostnaderna uppgick mot 70,6 miljarder kronor. detta betyder för att lärosätena tillsammans uppvisade en överskott vid 0,3 miljarder kronor på grund av kalenderår 2017. mot allra största sektion finansieras svensk högskolor samt högskola från staten genom regeringsbeslut. Staten finansierade 2017 knappt 79 andel från lärosätenas inkomster. Drygt 10 andel finansieras från privata finansiärer. Övriga finansiärer består från kommuner, offentliga forskningsstiftelser, utländska finansiärer samt finansiella inkomster. Kostnaderna består främst från personalkostnader, 2017 uppgick dem mot drygt 63 andel, följt från lokalkostnader drygt 12 andel. Övriga kostnader uppgick mot drygt 24 procent.[10]
Fördelning från anslag mot högskolor samt högskola sker inom enlighet tillsammans med systemet tillsammans kompensation per helårsstudent samt helårsprestation, oftast kallade hås samt hopp. Den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent (inklusive belöning till helårsprestationer) upgick 2017 mot 79 500 kronor.[10]
Finansieringen delas upp vid lärosätenas numeriskt värde primära verksamhetsområden:
1. inkomster till grund- samt sofistikerad utbildning
[redigera | redigera wikitext]Intäkterna mot kurs vid grundnivå samt sofistikerad nivå fanns 29,1 miljarder kronor (2017). dem direkta statsanslagen utgör huvuddelen från lärosätenas inkomster mot kurs vid grundnivå samt sofistikerad nivå. 2017 utgjorde statanslagen 85 andel från intäkterna.[10]
2. inkomster på grund av undersökning samt kurs vid forskarnivå
[redigera | redigera wikitext]År 2017 upgick intäkterna mot undersökning samt kurs vid forskarnivå mot 41,3 miljarder kronor. dem direkta statsanslagen utgjorde 2017 44 andel från lärosätenas inkomster mot undersökning samt kurs vid forskarnivå. Utöver dem direkta statsanslagen därför kanaliserar staten även avgörande medel omväg mot lärosätena genom forskningsråd samt myndigheter.[10]
Jämställdhet inom högre utbildning
[redigera | redigera wikitext]Universitetskanslersäbetet (UKÄ) äger juridiskt ansvar till samt granskar för att högskola samt högskolor följer bestämmelser ifall jämställdhet. nära UKÄ:s tillsyn besitter dem upptäckt modell var en lärosäte brustit inom för att sätta samman grupper tillsammans jämställd representation. dem äger även observerat för att enstaka sektion lärosätens anställningsordning ej överensstämmer tillsammans med högskoleförordningens bestämmelser gällande jämställd representation.[11] inom UKÄ:s uppföljning 2020 från potentiell särbehandling från kvinnor samt män inom disciplinärenden konstaterades för att några anmärkningsvärda skillnader ej upptäckts.[12]
I ett jämställdhetsrapport ifrån Vetenskapsrådet 2021 drogs slutsatsen för att kvinnors samt mäns karriärer inom universitet eller akademisk institution inom huvudsak utvecklas likartat.[13]
Lärosätenas uppgift för att jämställdhetsintegrera
[redigera | redigera wikitext]2016 fick högskolor samt högskola inom uppgift ifrån statsmakt för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Uppdraget pågick mot 2020.
När Jämställdhetsmyndigheten 2020 utvärderade arbetet tillsammans med jämställdhetsintegrering nära lärosäten menade dem för att detta resulterat inom fler kvinnor vid inflytelserik positioner, mer jämställd rekrytering samt jämnare fördelning från forskningsmedel mellan kvinnor samt män.[14]
Universitetskanslersämbetets granskning från utbildningars kvalité
[redigera | redigera wikitext]UKÄ (och dess föregångare Högskoleverket) genomförde kvalitéutvärderingar från svenska akademiska utbildningar. enstaka fräsch teknik användes 2011-2015[15], liksom syftade mot för att bedöma utbildningars effekt istället till kvalitéutvecklingsprocesser, vilket annars existerar brukligt nära kvalitéutvärderingar. Utvärderingen baserades främst vid kvalitébedömning från fem slumpmässigt valda självständiga arbeten (examensarbeten samt uppsatser) likt skrivits från utbildningens studenter beneath dem senaste tre år. Utvärderingen baseras även vid ett självutvärdering liksom skrivits från utbildningens pedagog, samt vid konversation tillsammans med studenter samt pedagog inom samband tillsammans med ett lärosätesintervju. angående minimalt 20 studenter tog test ifrån utbildningen till 2-4 tid sedan kunde även ett alumnenkät påverka.
Utvärderingsgruppen gjorde främst ett analys från hur väl UKÄ:s sålunda kallade nationella lärandemål till olika examina uppfylldes från dem kunskaper studenten uppvisade inom examensrapporten samt från utbildningens kursplaner samt examinerande fakta, dock lärosätet måste även redovisa dem undervisande lärarnas kompetens. en tregradigt omdöme gavs på grund av varenda kurs samt examenstitel. detta högsta omdömet, excellent alternativt mycket upphöjd kvalitet, innebar för att en statligt anslag inom form eller gestalt från ett mindre "kvalitépeng" delades ut. Mellannivån fanns hög kvalité. detta lägsta omdömet, bristande kvalité, innebar krav vid rapportering från åtgärder inom en kalenderår till för att lärosätet skulle erhålla behålla examensrätt inom ämnet. nära ett uppföljning från åtgärderna bedömdes ej deras effekt, utan enbart kvalitetsprocesserna.
Granskningarna berörde enbart kandidat- samt masterutbildningar, samt yrkesexamina vid mellan tre samt fem kalenderår, samt enbart utbildningar liksom gett upphov mot minimalt fem examensarbeten nära lärosätet beneath dem tre senaste år. Observera för att tillsammans med kurs avsåg UKÄ ej en utbildningsprogram, utan enstaka examenstitel samt en huvudämne, exempelvis kandidatexamen inom företagsekonomi, vilket då utgjorde en utvärderingsobjekt. ifall flera skilda utbildningsprogram kunde leda fram mot identisk examenstitel behövde lärosätet bara nedteckna självutvärdering på grund av en från programmen, efter överenskommelse tillsammans UKÄ. Dock behövde uppfyllande från lärandemål säkerställas på grund av samtliga valbara inriktningar vid programmet. Examina tillsammans med olika förled dock identisk huvudämne, exempelvis teknologie kandidatexamen samt filosofie kandidatexamen inom en särskilt material, betraktades likt identisk träning samt utvärderades således tillsammans, eftersom dem ägde identisk nationella lärandemål samt fordrade identisk expertis hos bedömargruppen. dem examensarbeten liksom bedömdes behövde ej äga skrivits från studenter likt slutfört utbildningen. ifall en självständigt jobb kunde användas till för att ta ut dubbla examina, exempelvis både enstaka yrkesexamen samt ett generell prov (både högskoleingenjörsexamen samt kandidatexamen), eventuellt efter för att äga kompletterats tillsammans fler kurser, kunde detta arbetet utgöra underlag till utvärderingen från båda examenstitlarna.
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Den nya metoden kritiserades på grund av för att ej följa dem standardiserade metoder man äger kommit överens angående inom den europeiska organisationen ENQA, såsom UKÄ därför tvingades lämna, samt därmed ej ge jämförbart resultat.[16] Vidare kritiserades förfarandet till för att existera alltför politiskt styrt, på grund av för att äga bristande stabilisering eller fastsättning bland högskolor samt studentföreträdare, på grund av för att artikel en storskaligt experiment tillsammans tidigare oprövade metoder eftersom detta ej existerar säkert för att examensarbetens standard plats säkert mätbara, samt till för att fem examensarbeten kunde existera på grund av litet statistiskt underlag på grund av ett trygg analys. Systemet kritiserades till för att ej ta hänsyn mot för att olika lärosäten attraherar studenter tillsammans olika förutsättningar, samt misstänktes behärska leda mot för att lärosätena inriktar sig vid för att enbart attrahera dem bästa studenterna istället till för att utföra enstaka sålunda god kurs vilket möjligt. Högskoleverkets generella kriterier på grund av högskoleexamina är kapabel artikel svåra för att tillämpa vid vissa ämnen, var detta istället finns internationellt framtagna ämnesspecifika kriterier.
Högskoleverkets generaldirektör Anders Flodström avgick 2010 inom protest mot systemets genomförande, även verkets huvudsekreterare samt ställföreträdande myndighetschef Lena Adamson lämnade verket vid bas från denna fråga. Statssekreterare Peter Honeth, liksom existerar ett från dem såsom drivit igenom systemet, försvarade detta tillsammans med för att detta gav lärosätena ökad akademisk frihet för att ej myndigheter lägger sig inom hur kvalitetsprocesser utformas alternativt hur man genomför undervisningen, utan enbart granskar för att processen ger gott resultat.[17] enstaka väsentlig analys från systemet gjordes från Lena Adamson vid uppgift från SNS våren 2013. Rapporten presenterades 15 femte månaden i året 2013 nära en SNS workshop tillsammans med åtföljande argumentation tillsammans statssekreterare Peter Honeth samt Tobias Krantz, utbildnings- samt forskningsminister nära tidpunkten till systemets insättning. [18]
Nytt system
[redigera | redigera wikitext]2017-2022 kommer en nytt struktur för att användas från UKÄ till för att undersöka högskoleutbildningarnas kvalitet[19]. Fyra olika typer från granskningar görs:
- Granskningar från lärosätenas kvalitetsarbete
- Prövningar från examenstillstånd
- Utbildningsutvärderingar
- Tematiska utvärderingar
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Benner, Mats (2001). Kontrovers samt konsensus: vetenskap samt politik inom svenskt 1990-tal. SISTER redogörelse, 99-3510427-3 ; 1. Stockholm: Institutet på grund av studier från kurs samt undersökning (SISTER). Libris8360570. ISBN 91-578-0378-1
- Tobias Harding, 2001: ”Mångfald till kvalitet” enstaka jämförande forskning från KTH samt Chalmers inom konsekvenser från den senares omdaning mot stiftelse genom reformen 1994, magisteruppsats inom statsvetenskap, Stockholm: Stockholms Universitet.
- Rothblatt, Sheldon (1997) (på engelska). The modern university and its discontents: the fate of Newman's legacies in Britain and America. London: Cambridge University Press. Libris5021274. ISBN 0-521-45331-3
- Sandström, Ulf (2002). ”Forskningsrådens påtvingade gränslöshet”. Det nya forskningslandskapet (2002): sid. [145]-162. Libris8816365
- Sandström, Ulf (2002). ”Tvärvetenskap samt forskningspolitik”. Spänningsfält (2002): sid. 215-241. Libris8909202