Gul ört blommar juni juli

För musikalbumet Käringtand tillsammans vissångerskan Margareta Söderberg, titta Käringtand (musikalbum).

Käringtand(Lotus corniculatus) L. existerar ett krydda tillhörande familjen ärtväxter.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Käringtand förmå bli upp mot 4 dm upphöjd.

Blommorna existerar gula samt sitter inom stora grupper. Topparna existerar ofta röda, vilket fullfölja för att kurera flocken vid håll kunna skifta inom rött. Blommar juni – juli.

Frukten existerar enstaka 4 mm bred balja innehållande 10 — 30 frön tillsammans diameter 1 à 1,5 ;mm.

Bladen existerar tvåpariga tillsammans med uddblad.

Rötterna vid käringtand, såsom tränger ända mot 1 m djupt ned, äger dem knölar, leguminosknölar, likt existerar typiska på grund av ärtväxter. vid sina håll förmå käringtand bli invasiv, samt slå ut andra växter. dem intensiv rötterna utför den svårutrotad. Bränning existerar verkningslös, endast kemiska medel, likt eventuellt förmå artikel betänkliga ur miljösynpunkt, fungerar.

Ett praktexempel tillsammans med knölar vid rötterna existerar ärtväxten jordnötter, liksom alls icke existerar nötter inom stil tillsammans med exempelvis hasselnötter.

Dess nektar innehåller ca 40 % sockerarter. ett enskild växt producerar 0,08 mg nektar varenda solens tid.

Växten innehåller inom samt på grund av sig detta giftiga ämnet blåsyra, dock inom sålunda små mängder för att detta ej existerar farligt vilket foder mot boskap. dock på grund av snäckor, liksom stundom äter därav, existerar detta en dödligt gift.

Kromosomtal 2n = 24.

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Käringtand växer vid gräs- samt hedmark. Kalkgynnad. Den trivs vid såväl fuktiga likt torra ställen, var den klarar uttorkning god.

Angrips ej från klöverål samt bara föga från klöverröta, (Screotinia trifoliorum).^[1]

Habitat

[redigera | redigera wikitext]

Käringtanden förekommer inom all land, längst bort inom norr dock sparsamt, samt inom stora delar från övriga Europa. inom Norge går käringtand upp mot 750 m ö h; vid Hardangervidda upp mot 1 380 m ö h. inom centraleuropas bergstrakter kunna käringtand ta sig ovan 2 000 m ö.h..

I land i norden små populationer på denna plats samt var; längst bort inom norr bara temporärt.

I Afrika förekommer käringtand inom en smalt bälte längs medelhavskusten samt inom Marocko.

Enstaka fyndorter finns inom Nordamerika, dock käringtand existerar ej initial var.

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]

Förväxlingsarter

[redigera | redigera wikitext]

Snarlika arter existerar

• Gul sötväppling
• Gulvial(Lathyrus pratensis)
• Stor käringtand(Lathyrus pedunculatus). Den är kapabel skiljas ifrån den vanliga käringtanden, genom för att stjälken existerar ihålig hos massiv käringtand.
• Smal käringtand(Lathyrus tenusis), vars särskiljande indikator existerar för att stjälken existerar många tunn.

Andra arter, likt inom bygdemål kallats käringtand

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Käringtanden används delvis liksom foder (därav namnet vid underarten foderkäringtand), dock kunna existera giftig inom stora mängder. Ses dock mer såsom slåtterväxt än betesväxt samt tål ej betning lika utmärkt liksom exempelvis vitklöver.^[1]

Om käringtand vid jordbruksmark ej betraktas vilket ogräs, utan tillåts, kommer detta kväve, likt finns inom luften upptagas inom leguminosknölarna. då växten vissnat besitter marken fått en tillskott från detta kväve, vilket andra växter behöver vilket näring, d.v.s. symbios tillsammans med jordförbättring liksom effekt. plantdel till gödsling finns emellertid ej tillgängligt inom handeln.^[1]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Bygdemål

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Trakt	Referens	Förklaring
Gigelärt	[4]	Gigel betyder sneda tänder
Gulhane
Kattklor
Kosmör	[5]
Käringgigel	[1]
Kärringtuppor	Dalarna	[3]	Med tuppor ("toppar") menas inom dalmålblommor

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Detalj från blomma

• Omogen frukt

• Behornad bär, såsom existerar anledningen mot epitetetcorniculatus

• Jacob Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen (1796)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bo Nylén: Nordens Flora (andra upplagan). Bokförlaget Prisma, huvudstaden 2000. ISBN 91-518-3821-4