Vad har diamant för färg
Diamant
Diamant (grekiska αδάμας adamas, oövervinnerlig) existerar ett allotrop från grundämnet kol. mot skillnad ifrån grafit samt fulleren (som även består från kol) existerar den många hård. Diamant existerar ett ädelsten samt tackar vare sin hårdhet använd inom industrin såsom skär- samt slipmedel. Oslipade diamanter kallas rådiamanter. Inom industrin används syntetiska diamanter inom stället på grund av naturliga.
Fysiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Ett ämnes hårdhet mäts ofta inom Mohs hårdhetsskala, såsom existerar baserad vid tio naturligt förekommande mineraler. denna plats definieras mineralet talk mot för att äga värdet 1 samt diamant vilket detta hårdaste tillsammans värdet 10.
Diamant existerar den hårdaste mineralen liksom förekommer inom naturen, inom solens tid kunna man industriellt tillverka några erhålla ämne likt existerar tuffare. en sådant tema existerar kol-60-molekyler, vilket beneath extrema tryck- samt temperaturförhållanden är kapabel forma ämnet ACNR (Aggreted Carbon NanoRods), liksom existerar 11 % svårare för att pressa ihop än diamant. detta finns emellertid andra ämne såsom även existerar starkare än diamant dock ej baserade vid kol. en modell existerar rheniumdiborid. Den stabila formen från kol nära dem tryck såsom råder vid jordens yta existerar grafit. Diamant, liksom bildas inom jordens övre mantel samt snabbt transporterats tillsammans vulkaniska magmor mot jordens yta, bibehåller dock sin kristallstruktur genom för att den låga temperaturen nära jordytan förhindrar för att atomstrukturen förändras mot grafit. Sålunda existerar diamant vilket man kallar metastabil. mot skillnad ifrån andra ädelstenar existerar den dock ej något som tål hög värme utan att skadas, samt nära 700 °C börjar den angripas från syret inom luften samt omvandlas mot koldioxid. Därför kunna diamanter försvinna spårlöst efter bränder.
Diamant existerar god värmeledare samt elektriskt isolerande. en undantag existerar den azurblå varianten, likt existerar halvledare. Diamant äger en många högt brytningsindex, vilket ger detta speciella glittrande utseendet.
Densiteten existerar 3,15-3,53 g/cm³ tillsammans med en värde vid 3,52 g/cm³ till extremt rena diamanter. Brottsegheten äger beräknats mot 3,4 MNm-3/2 [1] vilket existerar högt till ädelstenar dock lågt på grund av konstruktionsmaterial. vid bas från kristallstrukturen existerar diamanterna sprödare inom vissa riktningar samt segare inom andra. Detta äger massiv innebörd, då man bör att fatta beslut eller bestämma något hur man bör klyva enstaka massiv rådiamant till vidare bearbetning.
Kristallstrukturen existerar sålunda kraftfull för att bara kväve-, bor- samt väteatomer existerar små nog för att ta sig in inom strukturen samt orsaka färgskiftningar. Kväve existerar den vanligaste föroreningen samt ger upphov mot enstaka citrongul, brun alternativt rosa nyans. Bor orsakar gråblå nyanser samt väte röda, olivfärgade, blå samt violetta färgnyanser. Gammastrålning förmå ge gröna nyanser, samt plastisk deformation ger rosa samt röda nyanser.
Bildande
[redigera | redigera wikitext]Diamanter bildas beneath högt tryck samt upphöjd temperatur inom jordens övre mantel vid 150–200 kilometers djup. detta finns huvudsakligen numeriskt värde typer från diamanter såsom bildas genom metasomatiska processer inom bergarterna peridotit samt eklogit. Peridotitiska diamanter bildades på grund av cirka 3,5 miljarder tid sedan samt eklogitiska besitter bildats inom olika generationer såsom existerar mellan 900 miljoner samt 2,9 miljarder tid gamla. Diamanterna förvaras inom jordens övre mantel inom upp mot flera miljarder kalenderår innan dem transporteras mot jordens yta tillsammans med vulkaniska magmor, vanligtvis kimberlit-magma. enstaka "perfekt" diamant vilket bildats långsamt består från rent kol, existerar färglös, äger oktaedrisk struktur samt existerar många hård. detta såsom äger hänt existerar för att kolatomen äger bundit sig mot fyra andra kolatomer inom struktur från enstaka tetraeder runt sig. Kolatomerna hålls ihop tillsammans hjälp från många starka bindningar. Diamantens andra grundform existerar kubisk samt bildas snabbare än oktaedriska diamanter. Sålunda existerar kubiska diamanter ofta mer oregelbundna samt äger mer mineral- samt vätskeinkluderingar vilket drar ner dess värde. Atomära föroreningar från olika stöt ger diamanter tillsammans med olika färger, sålunda kallade "fancies".
Diamanter är kapabel även skapas naturligt nära meteoritnedslag. detta plötsliga tryck samt den snabba temperaturhöjningen vilket uppstår nära en nedslag kunna artikel tillräckligt till för att producera mikrodiamanter samt förmå användas likt enstaka markör vid för att en nedslag besitter ägt utrymme.
Konstgjorda diamanter
[redigera | redigera wikitext]Metoden för att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns inom månad 1953 till svenskt industriföretag från Erik Lundblad samt hans medhjälpare. dem konstgjorda diamanterna kunde framställas tillsammans hjälp från högtrycksmaskiner utvecklade vid svenskt industriföretag inspirerade från Baltzar von Platens modell. dem således kallade syntetiska diamanterna, likt främst används inom industrin, blir ofta ej lika stora likt dem naturligt bildade samt besitter oftast ett gulaktig färg alternativt skiftar inom grönt. Dock besitter detta vid senare period utvecklats metoder på grund av för att framställa större färglösa diamanter likt endast är kapabel skiljas ifrån naturliga diamanter tillsammans hjälp från många sofistikerade analystekniker.[2][3][4]
Exempel vid diamantimitationer:
Metoden tillsammans kombination från högt tryck samt upphöjd temperatur anges ofta tillsammans akronymenHPHT. inom litteraturen är kapabel man ibland titta HTHP på grund av identisk sak. HPHT existerar dock vanligast.
Ett annat sätt för att tillverka diamant existerar genom processenkemisk förångningsdeposition, CVD (Chemical Vapor Deposition). enstaka kolhaltig gas beneath lågt tryck joniseras elektriskt från spänning samt dras från elektriska krafter mot ett diamantskiva, vilket därvid efter grabb blir allt grövre. Därefter är kapabel plattan slipas mot önskad form eller gestalt. 2015 ägde tillsammans med denna teknik tillverkats enstaka diamant vid bota 3,09 carat (0,618 g). Klassificeringsinstitutet HRD gav den betyget VS2 (se del Renhet nedan), vilket existerar nära nog perfekt, dock man kunde konstatera för att den fanns syntetisk,[5] vilket sänker detta ekonomiska värdet betydligt. Icke desto mindre existerar den, likt nära den tidpunkten plats världens största syntetiska diamant, långt ifrån värdelös.
Laserborrade diamanter
[redigera | redigera wikitext]Laserborrade diamanter existerar vanligt förekommande inom bland annat USA, dock inom land äger branschen ett helt ytterligare samt tillsammans betydligt mer restriktiv ögonkontakt vid denna teknik för att manipulera diamanter. dem diamanter vilket denna teknik ofta används vid existerar diamanter tillsammans med större tydliga inneslutningar var man tillsammans med hjälp från laserborrning är kapabel borra försvunnen dessa samt sedan beläggning igen hålrummet tillsammans med enstaka fyllning likt besitter identisk ljusbrytningindex (2,42) likt diamanten. Dessa stenar existerar dock förrädiska då mot modell ett fingerprydnad likt hettas upp nära storleksändring är kapabel leda mot för att stenen spricker. inom landet förekommer denna salg från stenar ej ovan platta dock fara förmå dock finnas vid andrahandsmarknaden från stenar liksom importerats ifrån fri import utan ursprung. detta liksom inom USA kallas till "treated diamonds" existerar vanligt förekommande dock accepteras ej inom landet utan ett sådan berg klassificeras ej i enlighet med GIA-regler.
Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Diamanter existerar maximalt kända vilket ädelstenar dock används även inom skärverktyg till kopp samt inom borrindustrin såsom borrspetsar.
Ett annat region existerar slipskivor, likt ytterst äger försetts tillsammans med en grupp från mässing tillsammans ingjutet "diamantgrus". Maskiner tillsammans med sådana slipskivor används från bl a optiker till kantslipning från ögonglas nära tillpassning inom glasögonbågar från varierande struktur.
Kvalitetsklassning
[redigera | redigera wikitext]Inom diamantbranschen kvalitetsgraderas samt värderas diamanter efter fyra olika attribut, diamantens 4C:
- Color (färg)
- Clarity (renhet)
- Cut (slipning)
- Carat (vikt)
De maximalt kända klassningssällskapen är:
Färg
[redigera | redigera wikitext]Färgen bör existera helt ljus, ofärgad (kallas gemenligen vit), helst tillsammans skiftning inom blått (blåvit), såsom existerar den finaste kvaliteten). Gul- samt brunaktiga skiftningar nedsätter värdet. Man brukar klassificera egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser inom ett skal ifrån D mot Z. Klasserna A mot C användes tidigare mot illa definierade struktur. till för att undvika missförstånd omdefinieras ej dessa klasser, utan överges numera helt. inom äldre litteratur förmå man förstås kvar hitta dem, dock man måste artikel vid sin vakt nära tolkningen.
Wesselton existerar ett traditionell avdelning på grund av kvalitetsindelning från färglösa, helt klara, genomskinliga diamanter. Benämningen kommer från staden Wesselton inom Sydafrika, var ett diamantgruva finns. Den helt renaste kvaliteten kallas Top Wesselton, därnäst Wesselton. detta vilket kommer sen kallas ej längre färglösa. Nyare graderingar äger enstaka finare indelning, likt framgår från detta nästa.
Det finns diamanter liksom skiftar inom olika färger. Färgerna kommer från för att spår från vissa grundämnen ingår inom diamanten. Helt homogent målade diamanter existerar många sällsynta inom naturen, storleksordningen 1 vid 10 000 ofärgade, oavsett storleken. varenda kulör förmå knytas mot enstaka viss fyndort. detta hänger samman tillsammans stöt från bergarter vid fyndorten.
Det finns tekniska möjligheter för att inom efterhand bibringa enstaka ifrån start ofärgad diamant enstaka viss ton. då sådant fusk upptäcks blir prisfallet stort. Naturfärgade diamanter kallas fancy-diamanter (fantastiska, extrafina). dem existerar många sällsynta, hittas möjligen 1 vid 10 000 vanliga, ofärgade diamanter. Priset blir även därefter. angående däremot kulörta partier finns likt inneslutningar (klumpvis) inom ett inom övrigt ofärgad diamant anses detta likt enstaka defekt. Redan små inneslutningar besitter massiv effekt vid priset.
| Spårämne | Resultat |
|---|---|
| Bor | Gråblå |
| Järn | Brun, mörk |
| Kväve | Gult, brun, rosa |
| Väte | Röd, olivgrön, azurblå, violett |
Man existerar ej riktigt trygg vid vad liksom fullfölja diamanter röda. detta verkar ej bara bero vid för att något mikroelement finns homogent inom diamanten, dock man lutar mot för att detta även förmå bero vid defekter inom kristallstrukturen.
Så kallade svarta diamanter, liksom kallas carbonado, existerar egentligen ej homogent kulörta, utan existerar inom stället fulla från mängder svarta föroreningar (polykristallina), likt ger detta all en mörk utseende.
Gemological Institute of Americas (GIA) färggraderingsskala [6]
| GIA-kod | Traditionell beteckning | |
|---|---|---|
| D-E | River (R) | Mycket sällsynt vit. Den högsta färgkvalitet som finns vid diamanter |
| F-G | Top Wesselton (TW) | Sällsynt ljus |
| H | Wesselton (W) | Vit |
| I (Com) | Top Crystal (TCr) | Mycket enkel dämpad ljus. |
| J (Com) | Crystal (Cr) | Lätt dämpad ljus |
| K (Com)-L | Top Cape (TCa) | Tonad ljus |
| M-N | Cape (Ca) | Lätt gulaktig |
| O-R | Light Yellow (LY) | Lätt gult |
| S-Z | Yellow (Y) | Gult |
Den relativa sällsyntheten från olika naturfärger är kapabel rangordnas inom nästa serie:
- Gul (minst ovanlig), brun, färglös ("vit"), azurblå, smaragdgrön, mörk, skär, apelsinfärg, purpur, skarlakansröd (mest sällsynt)
Renhet
[redigera | redigera wikitext]Sedan ett kunnig diamantgraderare analyserat provföremålet tillsammans enstaka lupp tillsammans 10× förstoring klassas renheten i enlighet med nästa.
| Klass | Svenska | Kommentar | |
|---|---|---|---|
| LC | (Loup clean) | Luppren | |
| 2 underklasser: | |||
| FL (Flawless) | Felfri | ||
| IF (Internaly flawless) | Ingenting inneslutet förmå upptäckas | Yttre repor förmå finnas | |
| VVS | (Very, very small inclusions) | Ytterst små inneslutningar | Nästan omöjligt för att upptäcka tillsammans 10× förstoring |
| 2 underklasser: | |||
| VVS1 | Förenklat skrivsätt VVS1 | ||
| VVS2 (ej fullt således god vilket VVS1) | VVS2 | ||
| VS | (Very small inclusions) | Mycket små inneslutningar | Även ett van bedömare besitter svårt upptäcka brister |
| 2 underklasser: | |||
| VS1 | VS1 | ||
| VS2 | VS2 | ||
| SI | (Small inclusions) | Åtskilliga små inneslutningar | Lättupptäckt |
| 2 underklasser: | |||
| SI1 | SI1 | ||
| SI2 | SI2 | ||
| I | (Imperfect) | Sekunda | |
| 3 underklasser: | |||
| I1 | Inneslutningar syns tydligt, men ljusbrytningen påverkas ej | I1 | |
| I2 | Inneslutningar syns klart redan utan lupp, ljusbrytningen påverkas enstaka aning | I2 | |
| I3 | Flera stora, alternativt flera små inneslut- ningar, ljusbrytningen påtagligt försämrad | I3 | |
Utan lupp kunna allt mellan VS1 samt SI2 synas ungefär lika. I-klasserna kallas ibland piqué (stött):, P1, P2, P3. Indelning inom underklasser tillämpas på grund av provföremål större än 0,5 carat.
Som orenheter alternativt felaktigheter avser man inneslutningar, sprickor, blåsor tillsammans med mera vilket förmå minska värdet högst betydligt. Även helt små klassklyftor mellan numeriskt värde jämförbara diamanter kunna ge stora utslag vid priset.
Slipning
[redigera | redigera wikitext]Slipning från diamanten fullfölja man till för att fånga samt tänka ljuset vid en tilltalande sätt samt ge ädelstenen dess glittrande utseende. enstaka fasettslipad diamant kallas skarpt.
Det existerar många viktigt för att erhålla korrekt proportioner nära briljantslipning. då diamanten besitter korrekt vinkel nära briljantslipning reflekteras ljuset ut igen via taffeln (bordsfasetten likt existerar den plana översidan). ifall man slipar stenen på grund av djup alternativt på grund av platt återreflekteras ej detta infallande ljuset utan läcker ut via underdelen från stenen.
De viktigaste slipformerna är:
- Fullslipad skarpt, tillsammans taffel, 33 fasetter vid toppen samt 24 vid undersidan.
- 8-kantslipad skarpt, tillsammans taffel, 8 fasetter vid toppen samt 8 vid undersidan.
- Rosensten tillsammans fasetter ovan all toppen (vanligen 24 stycken) samt program undersida.
- Carré- samt baguettslipning, d.v.s. kvadratiska alternativt rektangulära briljanter tillsammans med långsmala fasetter längs kanterna; även tillsammans med brutna hörn (smaragdslipning).
I USA, Ryssland samt övriga Europa äger dessa områden sina gammal proportioner vid briljanter. Israel-briljanter förmå dock äga något avvikande proportioner.
Kvaliteten vid slipningen ges bedömning i enlighet med nästa 5 klasser:[6]
| Excellent, ideal | Utomordentlig, bästa tänkbara. ett fåtal alternativt obetydliga märken |
|---|---|
| Very good | Mycket god skärpa eller glans, ett fåtal yttre märken |
| Good | Medelgod skärpa eller glans, några stora yttre märken |
| Fair | Passabel. Minskad skärpa eller glans, flera större, alternativt flera små yttre märken |
| Poor | Dålig. skärpa eller glans betydligt minskad, stora yttre märken |
Om ett enstaka skada ligger nära ett kant vid enstaka skarpt, kunna den ibland döljas beneath ett fattningsklo inom en prydnad.
Vikt
[redigera | redigera wikitext]Vikten vid enstaka diamant nämns inom carat. 1 carat existerar 200 milligram; den förmå delas inom 100 point. 1 point existerar alltså = 2 mg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Diamanter utvanns såvitt existerar känt till inledande gången inom Indien på grund av ovan 4 000 kalenderår sedan. detta plats dock inledningsvis 1456, då Louis dem Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, likt intresset vaknade på grund av denna berg. Fram mot 1700-talet fanns detta inom princip bara inom Indien diamanter utvanns, närmare bestämt inom gruvorna inom Golconda. 1726 gjordes sedan fynd från diamanter inom Brasilien.
Den moderna diamantindustrin samt diamantslipningsindustrin föddes genom fynden från diamanter inom Hopetown, söder ifall Kimberley inom Sydafrika1867. en från företagen ifrån diamantruschen inom Sydafrika, dem Beers, existerar idag detta ledande företaget vid marknaden, tillsammans med enstaka ställning således kraftfull för att man vid personlig grabb kunna påverka priset vid rådiamanter, vilket äger skett genom Londonsyndikatet alternativt senare huvud Selling Organisation (CSO). Större omfattning äger bearbetningsindustrin/diamantslipningsindustrin bland annat inom Nederländerna, USA, Israel samt Indien.
Två tredjedelar från samtliga diamanter inom världen kommer ifrån gruvor inom Afrika, oftast ifrån Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Namibia, Sierra Leone samt Sydafrika. vid senare tidsperiod besitter diamanter från god standard hittats inom Kanada, Ryssland Sibirien samt även inom Australien Argyle (1970) finns detta diamanter. Man besitter även hittat diamanter inom små mängder inom landet, mot modell vid Alnön samt inom landskap.
Beryktade diamanter
[redigera | redigera wikitext]Priser
[redigera | redigera wikitext]I november 2013 såldes diamanten Pink Star på grund av 83,2 miljoner dollar, ovan 540 miljoner kronor, vid enstaka auktion inom Genève. detta utför den mot världens hittills dyraste diamant. detta tidigare rekordet innehades från ett ytterligare rosa diamant liksom såldes till 320 miljoner kronor 2010.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Diamantring
Till vänster renhet VS1, mot motsats till vänster SI2
2,80 carat, 4×4×4 mm a)
18,7 carat, 16×15×15 mm b)
Små diamanter 2, 3 samt 4 point
Tillsammans 5,36 carat, värt cirka 50 000 kr (2016)3 carat, 9×8×8 mm
4,27 carat, 9×9×8 mm
Sammanlagt 275 carat c)
Diamantsmycken d)
Darya-e-Noor,
Ljusets älv, ljusflödet k)Gyllene ögat, 43 carat e)
Tiffany, 128,54 carat f)
Replik från Nassak g)
Replik från Söderns stjärna h)
Replik från Gröna Dresden h)
Replik från Mogul den store h)
Replik från Afrikas stora stjärna, 108,93 carat i)
Replik från Koh-e-Noor, 108,93 carat h)
Diamanter uppvisar helt andra färger då dem blir belysta från ultraviolett ljus
–––––––––––––––
a) 5 sammanväxta diamantkristaller ifrån Kongo-Kinshasa. numeriskt värde existerar golvtextil kuber, såsom tränger in inom varandra inom numeriskt värde gula nyanser; den stora kristallen såsom skimrar inom gult existerar ett kubisk oktaheder, samt dem sista numeriskt värde skinande nejlikbruna ser ut likt stympade oktaedrar.
b) Proveniens. Denna berg existerar ett från dem erhålla vilket man äger kunnat datera samt spåra mot fyndorten, Kimberleygruvan. Nästan helt säkert existerar den ifrån tidigt 1800-tal, alternativt var omkring. Den tillfördes Smithsonian-samlingen före inledande världskriget samt såldes mot Walt Lidstrom vid 1960-talet. Stenen pausade inom familjens session från s.k. tumnagel- samt tånageldiamanter — liknelsen syftar vid storleken — ända mot långt efter Lidstroms död. Den såldes senare mot Bill Pinch, vilket insåg dess vetenskapliga samt historiska värde, då han tillägnade den sig, ty stenen fanns försedd tillsammans originaletikett jämte inspelade eller skrivna bevis, liksom visade för att den kom just ifrån själva Kimberley-gruvan samt ej ifrån någon från Kimberley-bolagets flera andra, senare tillkomna gruvor.
c) Napoleon inom gav detta diamanthalsband mot kejsarinnan Marie Louise på grund av för att fira födelsen från den son, likt sedermera blev "kungen från Rom'"
d) Drottning Silvia nära bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria samt Daniel Wrestling 2010. flera diamanter samt andra ädla stenar inom dem svenska kronjuvelerna. ovan motsats till vänster axel (heraldiskt sinister) detta ljusblå Serafimerordensbandet.
e) I USA tagen inom beslag ifrån ett penningbedragare. Förverkad mot staten samt såld vid exekutiv auktion 2007 tillsammans med utropspriset USD 900 000
f) Från Kimberley-gruvan 1878. Ursprungligen 287,42 carat, nerslipad mot 128,54 carat tillsammans med 82 fasetter
g) Finns inom Museum Reich der Kristalle inom München. Originalet äger dock fler fasetter, samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar ej lika intensivt azurblå, likt inom kopian
h) Finns inom Museum Reich der Kristalle inom München
j) ifrån den styckade Cullinandiamanten, vilket ifrån start plats 530,2 carat. Kopian finns inom Museum Reich der Kristalle inom München. Originalet ingår bland dem brittiska kronjuvelerna.
k)Tillhör dem iranskariksregalierna. Förvaras inom Teheran
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lundblad, Erik G. (1989). ”Diamanter: utvecklingen nära svenskt industriföretag 1953-1965”. Dædalus (Stockholm) 1989/90(58),: sid. 118-137 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2834567
- Lundblad, Erik G. (1988). ”Om konsten för att utföra diamanter”. Dædalus (Stockholm) 1988(57),: sid. 60-76 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528. Libris2834210