När började man med påsk
Påsk inom Sverige
- För den kristna högtiden, titta Påsk. För den judiska högtiden, titta Pesach.
Påsk inom Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler.[1] Fram mot 1969 präglades långfredag från för att dem flesta affärer samt offentliga nöjen ägde stängt mot minne från Jesu korsfästelse.[2] Korsfästelsen från Jesus skedde beneath den judiska högtidlig vecka före påsk, Pesach. inom Norden firades beneath identisk årstid vårblot, detta råder dock osäkerhet ifall hur detta påverkat detta kristna påskfirandet. vid senare tidsperiod äger högtidlig vecka före påsk blivit enstaka familjehögtid var äldre folktro, fornnordiska traditioner samt kristna traditioner blandas.
Påskkärringar
[redigera | redigera wikitext]Påskkärring, även påskakäring, påskkäring samt påskakärring, existerar i enlighet med äldre svensk folktro ett häxa likt i enlighet med tradition flyger vid kvast mot Blåkulla vid skärtorsdagen alternativt natten mellan dymmelonsdagen samt skärtorsdagen på grund av för att sedan komma tillbaka vid påskdagen.
Det existerar osäkert då påsktraditionen för att ungar klär ut sig mot påskkärringar tog sin start inom landet, dock seden fanns spridd inom västsvenska städer nära mitten från 1800-talet. Därför existerar dem inledande påskkärringarna troligen ifrån start från 1800-talet alternativt tidigare.[3] inom vissa delar från land går barnen runt bland bostadshusen inom kvarteret, ringer vid, önskar lycklig påsk samt överlämnar små tecknade gratulationskort alternativt brev som skickas under påsken såsom dem själva ritat. såsom tackar bjuds dem vanligen vid sötsak, småpengar alternativt någon ytterligare små gåva. inom andra delar från landet, vilket mot modell Dalsland, kastar man brev som skickas under påsken. Påskkärringarna smyger fram mot vänner, grannar samt släktingars bostad samt öppnar dörren skriker "Glad Påsk!" samt kastar in en brev som skickas under påsken liksom innehåller sötsak samt möjligen enstaka påskkaka. Sedan gäller detta för att snabbt löpa iväg således för att man ej blir fången. Den vilket existerar hemma bör jaga påskkärringen. inom Västsverige existerar påskafton den vanligaste dagen för att kasta brev som skickas under påsken alternativt vandra påskkärring, medan detta inom övriga landet snarare existerar skärtorsdag[4].
Påskris samt fastlagsris
[redigera | redigera wikitext]Påskris existerar kvistar, vanligen ifrån björk, likt ofta tas in inom hemmen samt pyntas mot påsk, ungefär vilket ett påskens motsvarighet mot julgran. Påskriset kopplas mot Jesu intåg inom Jerusalem, samt dem palmblad liksom ströddes framför honom vid marken.
Fastlagsris existerar enstaka föregångare mot påskriset såsom brukades ifrån 1600-talet. detta användes främst inom lekar var man piskade varandra liksom ett påminnelse ifall Jesu lidande. Ursprungligen fanns fastlagsriset ej dekorerat.
Det plats ursprunglig beneath 1930-talet liksom detta blev vanligt för att pynta påskris inom kurera land. Dekorationerna bestod från nyanserade fjädervippor, kulörta pappersblommor samt kycklingar från bomull. Ibland existerar påskriset förpyntat då detta säljs, dock detta går även för att köpa pyntet löst alternativt tillverka detta egen. inom land samt land i norden existerar detta vanligt tillsammans med målade (påsk-)fjädrar inom påskriset, dock ej inom flera andra länder. Annat påskpynt vilket hängs inom riset existerar exempelvis målade urblåsta hönsägg. Ibland dekoreras även en helt växt alternativt enstaka lågväxtväxt utomhus. en modell vid detta existerar påskäggsträd, enstaka tradition ifrån Tyskland.
Påskmat
[redigera | redigera wikitext]I slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet blev högtidlig vecka före påsk enstaka allmän mathögtid inom land. Särskilt vanligtvis för fortplantning hos djur brukar förknippas tillsammans påskmat. oval form existerar dessutom enstaka äldre emblem till liv. Genom detta hårda skalet, enstaka emblem till grav, bryter Kristi nya liv fram i enlighet med kristendomen.[5] detta existerar enstaka förhållandevis färsk påskmatstradition inom landet eftersom höns brukade värpa uselt således tidigt vid året. beneath 2000-talet existerar landet vanligtvis självförsörjande vid hönsägg.
Fiskrätter såsom sill, rökt fisk, Janssons frestelse samt lax hör även mot påskmaten inom landet. Sill samt lax existerar äldre fattigmansmat likt kunde erbjuds mat eller dryck även andra tider vid året. Lammkött blev vanligt beneath 1900-talet samt kommer ifrån ett äldre judisk tradition (andra Moseboken, avsnitt tolv). Traditionen existerar kopplad mot "påskalammet" likt Jesus samt lärjungarna plats samlade till för att förtära vid skärtorsdagens kväll.[5] inom start importerade landet allt lammkött mot påsk eftersom detta plats till tidigt vid året till lamning inom land.
Påskmat varierar annars mellan olika regioner samt landskap inom landet, vilket fanns särskilt vanligt beneath 1800-talet. Regional påskmat innehåller ofta vanligtvis för fortplantning hos djur, lamm samt laxrätter inom olika tillagningar.
Liknande julmat förekommer även beneath högtidlig vecka före påsk, vilket kokt rotfrukt, påskskinka, köttbullar, prinskorv samt röror. Förr fanns detta vanligare för att förtära skinka nära påsk än nära jul eftersom grisarna slaktades vid hösten samt finare delar, likt just skinka, sparades mot nästa vår alternativt sommar. Rätter ifrån detta klassiska brännvinsbordet (sill, knäckebröd, mejeriprodukt samt brännvin) brukar även ingå. svensk dryck under påsken existerar enstaka förekommande påskdryck inom landet. inom jämförelse tillsammans med julmaten existerar påskmaten ofta något "lättare" tillsammans högre andel fiskrätter samt vegetabilier. Påskmaten kompletteras ofta tillsammans godisfyllda påskägg samt marsipan.
Påsken firas främst beneath påskafton inom land, dock påskmat kunna inträffa beneath läka påskhelgen.
Påskgodis
[redigera | redigera wikitext]Det säljs många sötsak inom land kring påsk, enstaka sektion från detta hamnar inom påskägg från papp alternativt plast samt ett sektion lämnas mot påskkärringarna. Svenskarna beräknades högtidlig vecka före påsk 2010 förtära 6 000 ton godis.[6]
Påskbrasa
[redigera | redigera wikitext]Påskbrasa, även påskeld alternativt påskfyr, existerar enstaka regionalt förekommande utomhusbrasa såsom vanligen börjar lysa vid påskaftonskvällen, främst inom Västsverige.
Påskeldarna existerar kända inom land sedan åtminstone andra hälften från 1700-talet (det allra första belägget existerar ifrån 1768 inom Västergötland) samt besitter kommit mot land ifrån Holland via holländska köpmän mot götet. Därifrån tros seden för att tända eldar spridits ovan västra Sverige.[7]
Vid mitten från 1800-talet tändes påskeldar inom Halland, norra Skåne, västra Småland, Bohuslän, Västergötland, delar från Närke, Dalsland samt södra Värmland. Utanför detta sektor tändes påskeldar endast sporadiskt, mot modell inom Lindesberg samt Nora inom Västmanland. Troligtvis besitter dem kommit mot dessa orter tillsammans med inflyttad befolkning.[7]
Att man tände påskeldar förr inom tiden hänger ej samman tillsammans med boskapsskötseln, såsom existerar fallet tillsammans med valborgsmässoeldarna. Istället äger den vanligaste motiveringen mot påskeldarna varit för att man velat skrämma försvunnen påskkärringar såsom fanns vid väg ifrån alternativt mot Blåkulla.[7]
Påsklov
[redigera | redigera wikitext]Påsklov kallas skollov nära påsk inom länder tillsammans med kristna traditioner. Påsklovet inom land brukar omfatta enstaka sju dagar, antingen veckan innan påsk (stilla veckan) alternativt själva påskveckan, samt varierar beroende vid fanns man studera inom land. Långfredagen samt annandag påsk existerar helgdagar (röda dagar).