Gammal svensk forskning om kroppen

– detta liksom existerar utmärkt till hjärtat existerar även utmärkt till hjärnan, säger Miia Kivipelto, professor inom klinisk geriatrisk epidemiologi nära avdelningen på grund av neurobiologi, vårdvetenskap samt samhälle nära Karolinska Institutet.

Hon äger noggrann sammanställt dem inledande resultaten ur världens inledande interventionsstudie från faktorer likt skyddar mot demens. Hittills äger all undersökning angående vad liksom existerar utmärkt samt ej god på grund av enstaka god ålderdom byggt vid epidemiologiska studier. detta innebär för att forskarna tittar vid hur detta går till människor samt undersöker vad dem besitter gjort. Den forskningen ger vissa svar, dock förmå ej säkert visa angående detta finns en orsakssamband mellan enstaka viss faktor samt en konsekvens alternativt angående detta existerar något annat liksom agerar in.

Därför behövs interventionsstudier. Då lottar forskarna istället fram vilka försökspersoner likt bör utföra vilka saker samt sedan följer dem dem ovan tidsperiod. Interventionsstudier anses äga detta helt starkaste bevisvärdet, dock existerar betydligt mer kostsamma samt tidskrävande. Vissa tydlig ohälsosamma beteenden, vilket rökning mot modell, existerar heller ej etiskt försvarbart alternativt praktiskt möjligt för att analysera vid detta sätt, dock flera andra beteenden går för att lotta ut mot försökspersonerna.

I den idag aktuella FINGER-studien (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) lottades 1 260 försökspersoner ifrån land i norden, mellan 60 samt 77 tid gamla, mot antingen en interventionsprogram alternativt mot vanliga hälsoråd. Interventionsprogrammet innebar individuell kostrådgivning baserad vid dem nordiska näringsrekommendationerna, individuell sjukgymnaststyrd träning vid gym till för att stärka muskler samt gruppaktiviteter likt promenader, vattengympa, joggning alternativt gymnastik, minnesträning tillsammans speciella datorprogram samt regelbundna hälsokontroller var särskilt vaskulära riskfaktorer likt högt blodtryck, fetma, diabetes samt högt kolesterol kontrollerades samt åtgärdades.

Nu besitter försökspersonerna följts inom numeriskt värde tid samt redan idag går detta för att titta vissa positiva effekter vid hjärnan.

– Resultaten existerar många positiva. dem liksom fanns tillsammans inom interventionsgruppen ägde ett många förbättrad kognitiv förmåga både vilket gäller minnet, snabbhet samt planeringsförmåga, säger Miia Kivipelto.

Hon samt hennes forskargrupp kommer för att följa personerna inom studien inom sju tid vilket förhoppningsvis kunna ge ännu tydligare resultat.

– för tillfället ser oss skillnad inom kognitiva tester, då möjligen oss förmå titta skillnader inom antalet liksom existerar drabbade från demens. dock resultatet visar redan idag för att detta går för att påverka utfallet samt ett fåtal effekter vid hjärnan, säger Miia Kivipelto.

Det går dock ej ännu för att titta vilken alternativt vilka från dem olika insatserna inom interventionsgruppen såsom besitter störst förebyggande konsekvens, dock detta kommer denna för att försöka utföra då försökspersonerna äger följts ytterligare tid.

Livsstilsförändringar förebygger

En brittisk-amerikansk forskargrupp publicerade dock förra året enstaka uppskattning från dem olika riskfaktorernas innebörd till för att drabbas från neurodegenerativ sjukdom sjukdom samt dem menar för att inom västländer tillsammans nedsänkt rökning samt upphöjd utbildningsnivå därför existerar den fysiska inaktiviteten detta största hotet. Dels på grund av för att detta existerar således vanligt samt dels på grund av för att kroppslig handling besitter innebörd på grund av därför flera andra riskfaktorer till demensutveckling likt fetma, diabetes samt högt blodtryck.

Samma forskargrupp beräknar även tillsammans med för att uppemot 30 andel från samtliga Alzheimerfall skulle behärska förebyggas tillsammans livsstilsförändringar.

– samt existerar detta 30 andel på grund av neurodegenerativ sjukdom därför existerar detta mer till demens eftersom var finns detta ett klar vaskulär komponent även, säger Miia Kivipelto.

Att behärska minska antalet fall från neurodegenerativ sjukdom sjukdom samt demens tillsammans 30 andel alternativt mer genom livsstilsförändringar skulle behärska påverka framtidsutsikter till detta hälsosamma åldrandet otroligt många. till för att ej prata angående hur många detta skulle betyda på grund av dem enskilda individerna. enstaka massiv fördel existerar för att riskfaktorerna mot relativt massiv sektion existerar desamma liksom till hjärt-kärlsjukdom. Dessa personer fångas därmed relativt ofta upp redan inom primärvården, dock Miia Kivipelto tycker för att vårdcentralerna kunna utföra mer till för att hjälpa dem. denna hoppas för att dem nya fynden kommer för att förändra synen vid riskfaktorerna inom vården.

Många besitter högt blodtryck, fetma samt diabetes. oss vet för att vården ej ständigt hanterar dessa personer perfekt. möjligen är kapabel detta öka motivationen hos vårdgivare för att ta förbättrad grabb ifall dessa riskfaktorer ifall man vet för att dem även äger negativ resultat vid hjärnan, säger hon.

För för att hjälpa vården samt även ge enskilda individer ett chans för att uppskatta sin fara besitter Miia Kivipelto skapat enstaka demensriskmätare var man egen förmå räkna ut hur massiv ens fara för att drabbas från demens inom 20 kalenderår existerar. Demensrisktestet existerar framtaget 2006 samt baseras vid studien CAIDE (Cardiovascular fara Factors, Aging, and Dementia).

– tillsammans med hjälp från testet är kapabel man ju även räkna ut hur många risken reducerar ifall man lyckas minska enstaka riskfaktor, säger Miia Kivipelto.

Förutom FINGER-studien pågår numeriskt värde andra interventionsstudier inom världen vilket undersöker vilket såsom förmå förebygga neurodegenerativ sjukdom samt demens, enstaka inom land i västeuropa samt ett inom Holland. samt idag existerar detta ett helt ytterligare öppenhet mellan vetenskapsman än vilket detta besitter varit tidigare, berättar Miia Kivipelto.

– oss jobbar väldigt nära dem andra forskargrupperna samt oss kommer för att jämföra våra utfall samt även poola ihop våra uppgifter. Då får oss ovan 6 000 personer totalt, vilket kommer för att ge oss tillfälle för att ännu tryggare yttra vilket likt fungerar samt ej. oss äger insett för att oss måste dela tillsammans med oss från våra information angående oss snabbare önskar komma fram mot effekt, säger hon.

För detta existerar bråttom. Antalet äldre blir bara fler samt fler samt tillsammans med dem antalet såsom drabbas från neurodegenerativ sjukdom sjukdom alternativt demens. samt någon bot finns ej inom sikte. detta finns visserligen fyra medicin godkända på grund av behandling från neurodegenerativ sjukdom sjukdom, dock dem besitter enstaka ganska begränsad utfall vid symtomen samt utför inget åt orsaken. detta besitter heller ej kommit något nytt medicin vid ovan tio kalenderår samt detta verkar heller ej finnas därför många lovande inom forskningsväg på grund av här.

Begreppet välbefinnande annorlunda på grund av äldre

Det enda vilket går för att utföra existerar istället för att försöka förebygga ohälsa inom ålderdomen därför många likt möjligt. dock detta handlar ej ifall för att varenda 80-åringar bör existera kärnfriska. på grund av för att förstå begreppet hälsosamt åldrande menar Laura Fratiglioni för att oss måste bredda begreppet välmående då detta gäller äldre. Normalt ser oss välmående vilket avsaknad från sjukdom, dock den definitionen fungerar ej då man kommer upp inom åren.

– Efter 75 finns detta väldigt erhålla likt helt saknar kroniska sjukdomar, därför för att man nästan ständigt får några sjukdomar ovan ett livstid. till för att förklara välbefinnande hos äldre måste man istället titta vid funktionen – hur man fungerar trots för att man äger sjukdomar. angående man klarar sig utan hjälp, ifall man klarar för att sköta sin hygien samt liknande, säger hon.

Hon menar för att man, åtminstone ifrån medelåldern, bör ta mot sig ett hälsosam livsstil tillsammans kroppslig samt mental handling vilket denna förespråkar till för att minska sin fara. då man sedan blir äldre existerar detta viktigt för att gå vidare för att existera energisk, både fysiskt, mentalt samt socialt.

– Man bör utföra sådant man tycker ifall för att utföra. för att studera ett litteratur mot modell existerar jättebra, dock detta ger bara stimulans från hjärnan. detta finns andra saker man kunna utföra såsom stimulerar både fysiskt, mentalt samt socialt. flera går enstaka lektion vid universitetet alternativt går vid Friskis & Svettis var man måste följa tillsammans med inom övningarna. Jag brukar även lyfta fram dans liksom ett härlig handling var man får varenda tre komponenterna, säger hon.

Hon besitter nyligen demonstrerat för att människor ovan 75 tid såsom äger ett hälsosam livsstil lever 5,5 kalenderår längre än dem liksom ej äger det.

– 5,5 kalenderår längre liv nära 75 års ålder, detta existerar många detta, säger hon.

Framtidens vårdmiljö

En ytterligare sak vilket forskningen besitter sett existerar för att detta existerar god för att bo kvar hemma sålunda länge likt möjligt.

– detta existerar jätteviktigt för att bo kvar hemma samt äga sina egna saker omkring sig. dock detta kunna hända för att människor blir väldigt isolerade. dem kunna sakna stimulans samt avsluta för att laga utmärkt föda mot sig egen. Detta måste även vårdsystemen tänka vid. detta existerar strålande ifall människor förmå bo hemma, dock hemma får ej bli en fängelse, säger hon.

Men inom framtiden kommer hemmet ej för att bli en fängelse utan ett vårdplats. inom samtliga fall ifall Tore J Larssons framtidsperspektiv stämmer. denne existerar professor inom arbetsskadeprevention nära Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution, KTH, samt föreståndare till detta relativt nystartade Centrum på grund av välbefinnande samt byggande.