Hur såg alby ut på 1960 talet

Alby existerar beläget inom östra delen från Angarns socken tillsammans sitt brukningscentrum samt bybebyggelsen många nära grannbyarna Rörby samt Lundby. Bytomten existerar belägen inom ägornas nordvästra utkant samt ägofiguren existerar förhållandevis grundlig samt väl sammanhållen. Alby gränsar mot Väsby samt Körlinge inom gamla Össeby socken inom öster, mot Rörby inom söder samt Lundby inom norr. Ägogränserna på grund av byarna Alby, Rörby samt Råcksta sammanstrålade inom söder, ett bit söder angående Issjön.

Alby ägor ligger mellan ungefär 15 samt 50 meter ovan havet, tillsammans dem lägsta delarna beneath 20 meter ovan havet direkt sydost angående brukningscentrum omgivet från höjder inom väderstreck, söder samt öster. dem högsta delarna existerar belägna mot sockengränsen mot Össeby inom öster. Ägogränserna kring byn följer huvudsakligen höjdpartierna inom landskapet.

Albys läge inom dagens Angarn.

Namnet existerar en –bynamn samt omnämndes inom skriftliga källor inledande gången tid 1318 (DS 2152) inom samband tillsammans för att Johan samt Nils inom Alby då fanns sålunda kallade fastar nära häradstinget. Förleden äger skrivits både vilket Ale- samt Ala- samt kunna artikel vegetationsbeskrivande samt därmed uttydas likt "byn nära alarna".

På Alby marker finns flera fornlämningar varav kunna nämnas särskilt numeriskt värde högt belägna rösen inom den östra delen från ägorna. dem existerar dem högst belägna, ännu kända fornlämningarna inom socknen. Röset likt existerar beläget längst bort inom öster (RAÄ Angarn 140:1), strax söder angående brukningsvägen vilket leder försvunnen mot Väsby inom öster  är 10-11 meter inom diameter samt ligger vid krönet från en en stor naturlig upphöjning av jordens yta. Väster ifall Alby bytomt ligger en gravfält (RAÄ Angarn 30:1) med ca 15 synliga fornlämningar varav fem högar samt ca 10 runda, övertorvade stensättningar. Gravformerna samt dess storlek antyder för att gravarna anlagts beneath järnålderns senare sektion. inom den stora högen besitter detta funnits enstaka numera igenfylld jordkällare. Några stensättningar existerar skadade från gruvdrift samt från odling. på denna plats äger sannolikt funnits fler gravar.

Del från landskapsbild A10:97 ifrån 1635. Alby existerar den högra gruppen hus.

Alby karterades även inom samband tillsammans med ett ägomätning kalenderår 1702 (A4-2:1). Byn fanns kvar lika högt värderad likt vid 1630-talet (16 öresland). en från skattehemmanen ägde övergått inom kronans ägo. Kartan omfattar Albys läka ägoområde samt redovisar även läget på grund av en soldattorp (med kåltäppa), rågångarna liksom existerar beskrivna samt läget till grannbyarnas bebyggelse inom väster. ett sektion från ekonomibyggnaderna existerar redovisade inom sin faktiska utbredning. Värt för att notera existerar för att den västligaste gårdstomten inom byn redovisas liksom obebyggd tid 1702 samt för att ett från byns gårdar äger en nytt bebyggelseläge väster angående odlad mark. Söder ifall detta nya bebyggelseläget fanns en soldattorp tillsammans med personlig kåltäppa.

Karta ovan Alby 1702

År 1779 (A4-2:2) gjordes ett rågångsbestämning på grund av läka ägogränsen kring Alby ägor. Utöver båtsmanstorpet ägde detta sedan tid 1702 tillkommit ytterligare fyra torp vid byns ägor, Nytorpet nära ägogränsen mot Lundby inom nordost, Grandalstorpet samt Löflundstorpet inom söder samt Opahlbytorpet beläget närmast öster intill Båtsmanstorpet. 19 gränsrösen liksom vid 1770-talet fanns längs bygränsen samt huvudsakligen bestod från enkel igenkännliga kantiga stenar existerar utförligt beskrivna inom kartans textbeskrivning. en femstenarör mot Väsby skogsområde fanns namngivet – Björnmålsröret.

Det finns inga skifteskartor upprättade till Alby.

Av sockenkartan från tid 1837 framgår för att detta ännu fanns många kvar från den lågt belägna naturliga slåttermarken öster angående odlad mark samt för att detta mot dem då kvarvarande torpen fanns flera ekonomibyggnader. i enlighet med 1902 års häradsekonomiska kartas detaljer redovisas Alby bygd såsom endast enstaka bebyggd brukningsenhet grundlig tre delar vilket fanns värderade mot 2½ oförmedlat mantal, varav numeriskt värde delar fanns skatte samt en från dem numeriskt värde mindre plats frälseägt. Den gården liksom tid 1702 ägde flyttat ut mot en nytt bebyggelseläge väster angående odlad mark finns då ej kvar. Utöver den ursprungliga bybebyggelsen fanns sex bebyggda lägenheter vid ägorna. Ägorna ägde geografiskt identisk omfattning vilket vid 1630-talet, dock ett ångsåg ägde tillkommit sydsydost angående bytomten samt detta fanns för tillfället endast tre torp; Grandal, Löflund samt en ej namngivet båtsmanstorp längre österut söder ifall vägen mot Väsby inom öster. vid åkerholmen närmast öster ifall Alby bytomt fanns ett arbetarbostad samt ute inom åkergärdena fanns enstaka ekonomibyggnader, enstaka större byggnad längs vägen mot Väsby inom öster samt ett något mindre ekonomi¬byggnad vid åkerholmen inom söder. från konceptet mot detta äldre ekonomiska kartverket likt blev tagna fram inom ett mer omfattande skal (1:20 000) än den tryckta framgår för att detta mot enstaka från gårdarna inom Alby fanns enstaka massiv gård intill ägogränsen mot Lundby inom norr samt för att detta fanns flera stora ekonomibyggnader, dels nära ägogränsen mot Rörby inom väster, dock även centralt inom odlad mark intill brukningsvägen såsom ledde österut mot torpen samt vidare in vid Väsby ägor inom grannsocknen Össeby inom öster.

Häradsekonomiska kartan avslöjar även för att dem ängsmarker såsom plats belägna sydost ifall odlad mark för tillfället plats uppodlade mot jordbruksmark. Den stora åkerholmen såsom tidigare varit helt omsluten från ängsmark plats mot största delen sannolikt öppen, beväxt tillsammans enstaka lövträd samt detta finns anledning för att tro för att detta på denna plats kunna finnas spår från slåttergynnad flora.

Del från den Häradsekonomiska kartan från 1902.

I start från 1950-talet ägde kvar ej därför stora förändringar från markanvändning samt bebyggelse skett vid Alby. inom nordväst, vid den ursprungliga bytomten, nedsänkt Alby gård kvar tillsammans bostadsbebyggelse inom norr, stora ekonomibyggnader inom söder samt trädgårdsodling både väster samt öster ifall bostadshuset. Vägnätet tillsammans dem små brukningsvägarna plats kvar intakt samt den stora åkerholmen inom söder ägde ännu ej vuxit igen. Torpet Grandal fanns kvar inom öster, liksom torpet Lövlund. Däremot fanns ingen ytterligare torpbebyggelse kvar samt ej heller ångsågen.

Efter 1950-talet äger detta skett enstaka sektion förändringar vid Alby ägor. E18 Norrtäljevägen tvärar ovan Alby ägor inom sydost samt delar upp byns forna marker inom numeriskt värde delar. inom anslutning mot dem gamla torplägena Grandal samt Lövlund äger tomtavstyckningar skett samt färsk bebyggelse etablerats, inom synnerhet området norr angående Grandal äger bebyggts tillsammans med en femtontal enbostadshus. Väster angående torpet Grandal ligger även numeriskt värde galoppträningsbanor liksom visar för att verksamheten nära Alby idag präglas från hästar samt ridning. Norr angående Lövlund äger numeriskt värde tomter styckats från. Öster angående E18 ligger ett större byggnad längs den ursprungliga brukningsvägen mellan Alby samt Väsby. Några nya vägar besitter tillkommit nära gården samt inom anslutning mot galoppbanorna. odlad mark närmast gården utnyttjas likt rasthagar till hästar. detta finns numeriskt värde boningshus ifrån tidigt 1900-tal samt äldre ekonomibyggnader kvar samt kvarlevor inom form eller gestalt från några äldre fruktträd från den stora odlingsområde såsom enstaka gång fanns här.

På Alby äger detta funnits enstaka förhållandevis massiv odlingsområde, huvudsakligen belägen öster angående bostadshuset. Den existerar idag kraftigt igenvuxen (2016). dem förändringar från bebyggelsestruktur samt landskap liksom skett beneath senare delen från 1900-talet samt präglar idag Alby, vilket nästan helt flora ihop tillsammans grannbyn Rörby. Hästverksamhet dominerar intrycket tillsammans med ridvägar, träningsanläggningar samt stallbyggnader, dock denna plats finns ännu äldre byggnader, både bostadshus samt ekonomibyggnader kvar. Galoppträningsbanor besitter anlagts vid dem forna inägorna varav den sydliga samt största omgärdar den liten åker likt tidigare nedsänkt helt omgiven från ängsgärde samt likt länge plats öppen samt sannolikt betad samt vilket ännu är kapabel hysa hävdpräglad flora. Fornminnesinventeraren besitter vid 1970-talet angivit omgivande mark vilket "hagmark".

Alby ligger nära riksintresse på grund av kulturmiljövården, K77.

Alby gård. Fotograf: okänd ca 1940.