billplan.pages.dev






Varför odlar man inte ris i sverige

Ris

För andra betydelser, titta Ris (olika betydelser).
Den denna plats artikeln äger källor, dock den behöver fler fotnoter till för att behärska verifieras. (2024-07)
Motivering: Det finns källor samt noter inom artikeln. Problemet existerar för att vissa segment existerar helt källösa samt särskilt för att flera påståenden saknar noter.
Hjälp gärna Wikipedia tillsammans med för att lägga mot fotnoter ifall ni är kapabel, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne vilket ej verifieras kunna tas bort.

Ris existerar frön ifrån dem enhjärtbladiga växternaOryza sativa (asiatiskt ris) samt Oryza glaberrima (Afrikanskt ris). Riskornen, även kallade risgryn, existerar stapelföda på grund av hälften från jordens befolkning. Risplantan existerar ett ettårig, cirka 1 meter hög[1]stråväxt tillsammans med långa ark samt enblommiga småax inom ett hängande vippa. Efter vete existerar ris detta maximalt odlade sädesslaget inom världen.

I stora delar från Asien förekommer ris inom kosten mer alternativt mindre dagligen. Ris kunna ge föda mot fler människor per area än majs samt vete, därför inom länder tillsammans tillräcklig vattentillgång till risodling existerar den ett god gröda på grund av för att ge föda åt flera människor.

Ris är kapabel användas till för att tillverka enstaka mjölkersättning på grund av allergiker samt veganer. Rismjölken existerar naturligt söt samt behöver därför ingen tillskott från sötningsmedel.

Paddy existerar ett handelsterm vid oskalat ris.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Ris besitter beneath många utdragen period använts från människan. Genom studier äger detta visats för att ris kommer ifrån området kring Pärlfloden inom södra Kina, var detta domesticerades på grund av 8 200–13 500 kalenderår sedan[2].

Risodling

[redigera | redigera wikitext]

Ris är kapabel delas in inom numeriskt värde huvudgrupper beroende vid hur detta odlas; bergsris samt sumpris. Bergsris växer vid vanlig jordbruksmark medan sumpris måste växa vid vattendränkta fält. Merparten från världens risodlingar existerar sumpris. Risodling existerar normalt många arbetskrävande. detta finns ovan 1 000 kultiverade risvarianter.

Odlingsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

I femte månaden i året alternativt start från juni börjar odlingsåret. Då töms fälten vid vätska samt odlingsjorden plöjs samt bearbetas tillsammans vattenbufflar alternativt maskiner. Därefter fylls åkerfälten tillsammans med enstaka knapp decimeter dricksvatten. Sedan sås riskornen såsom får gro inom enstaka sju dagar innan fälten återigen torrläggs. Nästa steg existerar för att fälten gödslas tillsammans med ett blandning från naturgödsel samt mineralgödsel. Efter ungefär ett sju dagar släpps vätska in inom fälten igen. inom takt tillsammans med för att plantan växer fylls fälten mer samt mer tillsammans med vatten; dem översta delarna från plantan måste ständigt existera ovan vattnet.

När riset planteras behöver detta stjärna, näring, vätska samt syre. Näring får riset ifrån dem bördiga alluvialjordarna vilket finns var floder ofta översvämmar samt till tillsammans med sig sediment.

Det risodlande asiatiska småjordbruket existerar ett från jordens vanligaste jordbrukstyper. Oftast planteras riset till familjens egna behov, dock inom mot modell Myanmar samt Thailand existerar riset även ett betydande exportvara.

Asien står till ovan 80 andel från all risodling, dock detta finns andra delar från världen var detta finns grundlig risodlingar, exempelvis inom Sydamerika samt inom Väst- samt Östafrika. Ris planteras även inom södra USA samt inom flera andra I-länder, vilket Italien. vid dessa platser existerar riset ett kommersiell gröda samt odlingen sker tillsammans med maskiner. detta finns grundlig odlingar runt flera flodslätter, mot modell kring Ganges, Brahmaputra, Irrawaddy, Mekong samt Yangtze.

Odlas framförallt inom södra samt sydöstra Asien. Monsunregnen vid sommaren existerar från massiv vikt då man odlar låglandsris liksom kräver enorma mängder dricksvatten. 90 andel från allt ris såsom produceras existerar låglandsris.

Skördarna

[redigera | redigera wikitext]

Vid kusterna, var detta existerar lågland, förmå man ett fåtal numeriskt värde skördar per kalenderår. Inåt landet däremot, var detta mer existerar högland, får man bara enstaka resultat. enstaka hektar risodling ger ungefär numeriskt värde ton ris per resultat.

Bekämpningsmedel

[redigera | redigera wikitext]

För för att öka storleken vid risskördarna nyttjas medel mot skadedjur till för att hålla skadeinsekter borta. dock inom takt tillsammans med för att bekämpningsmedelsanvändandet ökat besitter vattnet runt omkring förorenats samt skadeinsekterna äger utvecklat resistens mot detta samt därmed besitter detta blivit mindre effektivt samt dyrare.

Växtförädling

[redigera | redigera wikitext]

I Filippinerna besitter man forskat samt tagit fram olika sätt till för att genmodifiera risplantorna sålunda för att dem tål mer alternativt blir större. Detta kallas växtförädling. Den vanligaste framtagna rissorten heter IR-8. Problemet existerar för att dem nya rissorterna konkurrerar ut varenda dem andra sorterna. detta betyder för att detta möjligen bara finns en fåtal rissorter kvar ifall en tag ifall oss besitter otur. detta äger finansierats från Rockefeller Foundation samt FAO (Food and Agriculture organization).

Risodlingens ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Ris kunna växer inom olika ekosystem, beroende vid resurser mot vatten.[3]

  1. Lågland, regnbevattnat; klarar översvämning samt uttorkning, föredrar mediumdjup samt vattentäckning
  2. Lågland, konstbevattnat; växer både beneath den våta samt torra säsongen
  3. Djupvatten; även känt såsom flytande ris
  4. Kustnära våtmark
  5. Upplandsris; även känt såsom Ghaiya-ris, välkänt till sin tolerans mot torka[4]

Vildris

[redigera | redigera wikitext]

Vildris (Leersia oryzoides) tillhör ej släktet Oryza utan existerar planta inom släktet Leersia. Vildris växer även liksom föda samt dess korn existerar långsmala samt gråsvarta. inom enstaka nordamerikansk kontext är kapabel vildris syfta vid indianrissläktet, varav flera arter historiskt använts vilket människoföda, dock numera maximalt likt fågelmat.

Risets uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Riset förmå bli mellan enstaka samt numeriskt värde meter högt samt existerar en upprätt strå tillsammans långa smala ark. Bladen existerar glatta vid undersidan samt strävhåriga vid ovansidan. Strået äger inom medelvärde 20 mot 30 sidoskott samt vid varenda ny tillväxt finns enstaka blomvippa likt förmå äga, alternativt existera utan styva hår exempelvis på en borste. detta finns inom medelvärde 70 mot 80 riskorn inom varenda vippa.

Riskornet, såsom existerar ovalt samt tillplattat, existerar risets fruktbarhet. Riskornet existerar sammanvuxet tillsammans blomfjällen samt detta existerar dessa vilket utgör riskornets hårda skal. Innanför detta skal finns en lager såsom består från ett grå hinna, vilket kallas silverhinnan, vilket innehåller många B-vitaminer samt mineralämnen. Innerst sitter den stärkelserika riskärnan.

Riskorn finns inom flera färger liksom vitt, gult, grått, rött alternativt mörk.

Rissorter

[redigera | redigera wikitext]

Man delar upp riset inom olika sorter beroende vid dess struktur. Vanligast existerar för att prata ifall långkornigt samt rundkornigt dock ibland använder man även begreppet mellankornigt till dem sorter såsom existerar mitt emellan lång- samt rundkornigt. dem olika namnen man sedan ger riset beror oftast vid hur man äger behandlat detta. Vitt ris existerar polerat; detta önskar yttra för att man förutom för att äga skalat riset även äger polerat försvunnen silverhinnan. Detta får mot resultat för att många från risets näringsämnen, proteiner samt vitaminer försvinner. enstaka teknik till för att erhålla vitt ris samt samtidigt behålla risets nyttiga attribut existerar för att ångtrycksskala riskornet, detta kallas parboiled. Denna process innebär för att ett sektion från silverhinnans näringsämnen, proteiner samt vitaminer ångas in inom kärnan samt blir kvar inom riskornet även efter för att riset skalats samt polerats.

Ris delas upp inom olika kvalitéer beroende vid hur all riskornen existerar. enstaka nedsänkt andel trasiga korn innebär för att riset besitter upphöjd standard.

Långkorniga rissorter

[redigera | redigera wikitext]

  • Råris existerar skalat ris likt besitter silverhinnan kvar.
  • Fullkornsris existerar enstaka struktur från råris, såsom behandlats på grund av för att utföra koktiden mindre. detta likt skiljer fullkorns- samt råris ifrån vitt ris existerar för att endast detta yttersta från skalet runt riskornet tagits försvunnen, vilket fullfölja detta mer fiberrikt. detta används likt skalat ris samt klibbar inte.
  • Jasminris kommer ifrån Thailand. Den aromatiska jasminsmaken finns naturligt inom riset samt detta äger ett enkel blommig lukt. detta används bland annat mot maträtter vilket äts tillsammans pinnar.
  • Basmatiris existerar enstaka små långkornig rissort tillsammans nötliknande lukt. Namnet Basmati betyder "väldoftande" vid hindi. Basmatiris besitter odlats traditionellt inom Indien samt Pakistan inom ovan 8 000 kalenderår. detta kunna bara skördas enstaka gång ifall året samt lagras sedan på grund av för att erhålla korrekt smakupplevelse. Basmati planteras idag även inom sydvästra USA, tillsammans med namn likt texmati samt kasmati. Basmati finns inom enstaka brun samt ett ljus variant.

Mellankorniga rissorter

[redigera | redigera wikitext]

Rundkorniga rissorter

[redigera | redigera wikitext]

  • Avorioris (avorio existerar italienska på grund av elfenben) existerar ett italiensk, rundkorning rissort vilket behandlats i enlighet med enstaka speciell teknik. detta oskalade riset värms inom vätska inom omkring numeriskt värde timmar, därefter får riset utstå enstaka tryckbehandling. Denna utför för att "silverhinnans" vitaminer samt mineral pressas in inom riskärnan samt riset får sin speciella gula färg. Behandlingen utför även för att detta bildas enstaka starkare hinna utanpå riskärnan vilken fullfölja för att smak- samt näringsämnen bibehålls. Avorioris besitter därför en högre näringsinnehåll samt håller dessutom längre än vanligt vitt ris. Avorioris existerar luftigare samt mindre klibbigt än detta vanliga vita riset samt specialbehandlingen fullfölja för att koktiden existerar mindre. Avorioris passar god mot för att utföra risotto, sallader samt pudding.
  • Arborioris existerar en italienskt rundkornigt ris. detta används till risotto samt gröt.
  • Grötris existerar en ganska stort runt risgryn likt används mot risgrynsgröt, puddingar samt dylikt. Grötris klibbar ihop många då man kokar det.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Matlagning

[redigera | redigera wikitext]

Vanligt vitt ris (Jasmin samt Basmati) är kapabel tillagas vid numeriskt värde olika sätt. inom enstaka teknik tas upp eller sugs in allt dricksvatten inom kokkärlet från riset. enstaka sektion ris kokas inom ca numeriskt värde delar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, inom start vid upphöjd värme utan lock samt sedan vid nedsänkt värme tillsammans med locket vid, tills allt dricksvatten besitter försvunnit samt riset äger blivit genomkokt. Den metoden existerar vanligt inom Östasien samt existerar den såsom används maximalt inom Sverige.[5]

I den andra metoden hälls kokvattnet ut då riset existerar nästan färdigkokt (som då man kokar pasta). dem råa riskornen kokas inom rikligt tillsammans vätska tills dem existerar bara lite råa inom mitten. Då hälls vattnet ut tillsammans hjälp från en durkslag samt riset hälls tillbaka inom kokkärlet. Sen får riset vandra vid nedsänkt värme beneath lock sålunda detta bildas ånga inom kastrullen samt kokar färdigt riset. Den metoden existerar vanligast inom Västra delar från Asien samt mellanöstern.[6]

Eftersom ris ofta innehåller mer alternativt mindre arsenik bör detta i enlighet med svenska Livsmedelsverket ej konsumeras varenda ljus (vilket även omfattar risprodukter). unge rekommenderas för att förtära ris maximalt fyra gånger inom veckan. inom land finns även enstaka rekommendation för att antingen skölja riset inom dricksvatten före tillagning alternativt för att koka upp detta tillsammans med många vätska samt sedan hälla från restvattnet.[7]

Risgrynets attribut skiljer sig mellan olika sorter samt den efterbehandling vilket sker nära skörden. Huvuddragen inom skillnaderna ligger inom vilken mån risgrynet klibbar efter kokning alternativt ej. Grötriset existerar detta risgryn vilket sväller maximalt nära kokning samt därmed bäst lämpar sig på grund av gröt.

Risrätter:

Matrester

[redigera | redigera wikitext]

I medier äger detta förekommit fakta ifall för att man är kapabel bli förgiftad då man återuppvärmer tillagat ris, särskilt inom mikrovågsugn.[8] Ris, bland andra livsmedel, innehåller värmebeständiga bakterier (bacillus cereus) liksom växer mot inom värme, samt allra maximalt nära ett temperatur mellan 30 samt 40 grader Celsius. detta förmå nära felaktig hantering ge upphov mot kräkningar samt diarré. Danska vetenskapsman nära Seruminstitutet ansåg 2015 för att man helst ej bör spara ris samt behöver koka alternativt steka riset inom mer än 30 minuter till för att detta bör existera säkert.[9] Svenska Livsmedelsverket anser för att detta ej dödar dessa värmebeständiga bakterier, utan för att detta kritisk existerar för att förhindra tillväxt.[9] för att detta lagade riset ej stått framme länge samt för att kall luft ner detta lagade riset snabbt inom cirka 4 grader Celsius. ej heller för att detta utgör någon hälsorisk ifall detta värms upp flera gånger, beneath förutsättning för att nedkylning sker snabbt varenda gång samt för att kylen håller temperaturen.[10] Ris vilket äger stått framme inom rumstemperatur inom flera timmar utgör däremot ett risk.[11]Folkhälsomyndigheten förespråkar snabb nedkylning från matresterna, för att riset ej varmhålls länge samt för att detta lagade riset ej sparas inom flera dygn.[12] inom landet finns ingen avrådan ifrån för att äga ris inom matlådan angående den hanteras rätt.[13][14] Journalisten samt läkaren Michael Mosley besitter likt Livsmedelsverket talat ifall vikten från snabb nedkylning efter tillagning.[15]

Andra användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Rismjöl består från nästan ren stärkelse, utan allergener, därför detta används bland annat inom ansiktspuder samt mot varor till spädbarn. detta låga fiberinnehållet fullfölja för att rismjölet även existerar användbart till för att polera kameralinser samt fina juveler.

Ris äger även enstaka utmärkt uppsugningsförmåga samt kunna därför användas nära vatten- samt fuktskadereparation till exempelvis mobiltelefoner.

Att kasta ris vid brudparet då dem kommer ut ur kyrkan efter vigseln, existerar enstaka symbolisk gest likt anses ge fruktsamhet samt rikedomar mot hemmet, samt äger länge varit enstaka klassisk tradition.

I kulturen

[redigera | redigera wikitext]

I Japan existerar rissläktet den heligaste växten. i enlighet med mytologin tog solgudinnan Amaterasu ner ris ifrån himmeln mot dem japanska öarna . från shintoismen hålls kulten levande, var kokas samt offras numeriskt värde portioner från riset mot solgudinnan.

Produktion samt handel

[redigera | redigera wikitext]

Världens risproduktion[16] äger fast ökat ifrån cirka 200 miljoner ton från råris 1960 mot 600 miljoner ton 2004. Polerat ris besitter ett vikt från cirka 68 % från rårisets vikt. tid 2004 plats världens inflytelserik producenter Kina (31 % från världsproduktionen), Indien (20 %) samt land (9 %).

Bara mellan 5 % samt 6 % från detta odlade riset kommer ut vid världsmarknaden. dem tre största exportländerna existerar Thailand (26 %), Vietnam (15 %) samt USA (11 %). dem tre största importländerna existerar land (14 %), Bangladesh (4 %), samt Brasilien (3 %).

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Ris/Rissläktet”. consupedia.se. Consupedia. Arkiverad ifrån originalet den 20 april 2021. https://web.archive.org/web/20210420124035/https://consupedia.se/ingredients/574. Läst 20 april 2021. [trovärdig källa?]
  2. ^Huang, Xuehui; Kurata, Nori; Wei, Xinghua; Wang, Zi-Xuan; Wang, Ahong; Zhao, Qiang; Zhao, Yan; Liu, Kunyan et al. (2012). ”A map of rice genome variation reveals the ursprung of cultivated rice”. Nature 490 (7421): sid. 497–501. 
  3. ^IRRI rice knowledge bankArkiverad 25 månad 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  4. ^drought tolerance in upland rice
  5. ^https://matforslag.se/recept/koka-ris-sa-kokar-du-det-perfekta-riset/
  6. ^https://zeinaskitchen.se/persiskt-ris-med-tadig/
  7. ^”Arsenik inom ris”. www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/arsenik-i-ris. Läst 4 femte månaden i året 2023. 
  8. ^”Fyra maträtter ni inte någonsin bör värma inom mikron”. Marcus Oscarsson. https://marcusoscarsson.se/fyra-matratter-du-aldrig-ska-varma-i-mikron/. Läst 4 femte månaden i året 2023. 
  9. ^ [ab] ”Varningen: Uppvärmt ris förmå utföra dig sjuk”. www.expressen.se. 2 månad 2015. https://www.expressen.se/kvallsposten/varningen-uppvarmt-ris-kan-gora-dig-sjuk/. Läst 23 femte månaden i året 2024. 
  10. ^”Kan man värma upp föda flera gånger? - Fråga oss - Livsmedelsverket”. fragor.livsmedelsverket.se. https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/kan-man-varma-upp-mat-flera-ganger/. Läst 23 femte månaden i året 2024. 
  11. ^”Nedkylning från ris, pasta samt potatismos. - Fråga oss - Livsmedelsverket”. fragor.livsmedelsverket.se. https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/nedkylning-av-ris-pasta-och-potatismos/. Läst 23 femte månaden i året 2024. 
  12. ^”Sjukdomsinformation ifall bacillus cereus”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/bacillus-cereus-matforgiftning/. Läst 4 femte månaden i året 2023. 
  13. ^”Varningen: Uppvärmt ris är kapabel utföra dig sjuk”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/varningen-uppvarmt-ris-kan-gora-dig-sjuk/. Läst 4 femte månaden i året 2023. 
  14. ^”Spara överblivet ris - Fråga oss - Livsmedelsverket”. fragor.livsmedelsverket.se. https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/spara-ris/. Läst 4 femte månaden i året 2023. 
  15. ^”"Värm ej upp maten mer än enstaka gång"” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/1e556c04-db89-4e1e-b956-75b1ef779dcc. Läst 4 femte månaden i året 2023. 
  16. ^Alla siffror ifrån Unctad 1998-2002 samt ifrån International Rice Research InstituteArkiverad 11 juli 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine. Statistik (hämtad September 2005)

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • She Net:Ris
  • "Geografi A-kurs" publicerad från ALMQVIST & WIKSELL tid 2005

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]