billplan.pages.dev




Kan man bli sövd vid spiralinsättning

Spiral (preventivmedel)

Spiral, även kallat livmoderinlägg, existerar en preventivmedel likt förs in inom livmodern samt ger en effektivt skydd mot oönskad graviditet. Namnet kommer ifrån den ursprungliga formen, dock idag existerar dem flesta något som har fått en viss form eller struktur såsom en T. ankomst från spiral sker hos gynekolog alternativt barnmorska.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Spiral existerar ett produktiv samt populär preventivmetod likt använts sedan 1960-talet samt idag används från cirka 159 miljoner kvinnor globalt.[1] Spiralen förmå innehålla koppar (kopparspiral) alternativt gestagen (hormonspiral) samt sätts in inom livmoderhålan till för att förhindra befruktning.[2] Spiralen existerar enstaka från dem säkraste preventivmetoderna liksom finns[3][4], tillsammans en pearl-index likt varierar mellan 0,2 samt 0,8. Effektiviteten existerar jämförbart tillsammans perfekt användning från flera p-piller, dock spiralen existerar uppenbart säkrast nära "typisk" användning eftersom den ej existerar användarberoende (det önskar yttra, mot skillnad ifrån p-piller är kapabel man ej missa enskilda doser). Spiralen kunna verka effektivt mellan tre samt åtta kalenderår, beroende vid vilken typ från spiral liksom används. Därefter bör spiralen avlägsnas alternativt bytas ut mot enstaka fräsch spiral.[5][6]

Historiskt besitter spiral främst förskrivits mot äldre kvinnor vilket fött ungar. Detta förändrades inom samband tillsammans Läkemedelsverkets uppdaterade rekommendationer 2014, likt innebär för att spiral även förmå rekommenderas mot unga kvinnor, kvinnor såsom ej fött ungar samt såsom förstahandsalternativ nära önskemål ifall preventivmedelsbehandling, eftersom unga kvinnor äger en stort behov från högeffektiva preventivmedel likt ej existerar användarberoende.[7] varenda förskrivning bör däremot föranledas från enstaka individuellt anpassad preventivmedelsrådgivning.[8]

Komplikationer

[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste oönskade effekten från ett spiral existerar smärta samt till kopparspiral även ökade vaginala blödningar.[8] Smärta existerar vanligt inom samband tillsammans med för att spiralen sätts in samt upp mot numeriskt värde veckor efter spiralinsättning. nära kvarstående smärtor efter numeriskt värde veckor bör spiralen tas ut.[9] Hos ungefär 5 andel avlägsnar spiralen sig egen oftast inom samband tillsammans med menstruation. ifall inga trådar sticker fram ifrån livmoderhalsen är kapabel närvaro från spiral verifieras alternativt uteslutas tillsammans med vaginalt ultraljud.[8][6] ifall användaren trots spiralinsättningen blir gravid existerar detta många viktigt för att utesluta ektopisk graviditet. från detta fåtal graviditeter vilket sker hos brukare från hormonspiral existerar ungefär hälften ektopiska.[6] nära graviditet måste spiralen tas ut oavsett angående användaren önskar fullgöra alternativt avbryta graviditeten.[8] Perforation från livmodern drabbar ungefär 1 från 1 000 brukare samt existerar inom regel symtomfri samt förblir därför ofta odiagnostiserad.[6]

Kopparspiral

[redigera | redigera wikitext]

Kopparspiralen avger kopparjoner vilket existerar toxiska samt orsakar spermiedöd. Kopparspiralen irriterar livmoderslemhinnan vilket förhindrar implantering från redan befruktade vanligtvis för fortplantning hos djur, dock brukar leda mot ökad samt förlängd mensblödning samt inom vissa fall mellanblödningar. Kopparspiralen kunna därför anses existera ett dålig teknik på grund av kvinnor såsom redan besitter riklig alternativt smärtsam mens alternativt äger bekymmer tillsammans järnbrist, dock enstaka utmärkt teknik på grund av kvinnor likt önskar en hormonfritt samt säkert alternativ.[8][9] ett kopparspiral insatt inom fem dagar efter oskyddat sex existerar ett produktiv struktur från akutpreventivmedel.[10] detta anses artikel den säkraste från dem brådskande preventivmetoderna samt oavsett ger kopparspiralen effektivt skydd mot oönskad graviditet inom upp mot fem år.[8]

I flera regioner existerar kopparspiralen en kostnadsfritt preventivmedel, dock besöksavgift till spiralinsättning är kapabel tillkomma.[9]

Hormonspiral

[redigera | redigera wikitext]

Hormonspiralen avger gestagener, syntetiska ämnen tillsammans identisk funktion likt kroppseget progesteron. Gestagenerna försvårar spermiernas försändelse genom livmoderhalsen (cervix) samt själva livmodern (corpus) samt tillväxt samt tillväxt från livmoderslemhinnan (vilket behövs på grund av implantation). Effekten existerar inom stort sett bara rum samt läckaget från gestagener mot resten från kroppen existerar begränsat samt därför även effekten vid äggstockarna.[8] Vissa brukare förmå ändå ett fåtal systemiska biverkningar likt bröstspänningar, humörpåverkan samt lindrig akne, särskilt inom samband tillsammans behandlingsstart.[6]

Hormonspiraler finns inom olika storlekar samt existerar verksamma inom tre[11], fem[12] alternativt åtta[13] kalenderår. beneath dem inledande månaderna existerar små mellanblödningar (ofta kallade stänkblödningar) vanliga, dock vid sikt brukar mensblödningarna minska avsevärt eftersom gestagenerna stabiliserar livmoderslemhinnan samt förhindrar dess tillväxt.[6] Hormonspiral existerar mot skillnad ifrån kopparspiral ej en akutpreventivmedel samt är kapabel bara placeras in inom förebyggande avsikt. Mensblödningarna reducerar inom regel efter ankomst samt förmå försvinna helt, särskilt nära användning från den större modellen. ifall blödningar återkommer bör man granska angående spiralen stötts ut hos gynekolog.[8]

Hormonspiraler existerar läkemedelsavgivande varor samt därför upptagna inom FASS samt omfattas från högkostnadsskyddet, vilket förmå ge avdrag. Preventivläkemedel existerar dessutom kostnadsfria fram mot dess för att användaren fyllt 21 kalenderår inom samtliga regioner.[14]

Medicinska indikationer

[redigera | redigera wikitext]

Hormonspiralen är kapabel även användas liksom behandling på grund av en flertal medicinska tillåtelse, liksom mot modell endometrios, dysmenorré (kraftiga menssmärtor) alternativt menorragi (rikliga mensblödningar).[15][16][17]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2019). (2019). Contraceptive Use bygd Method 2019: uppgifter Booklet. (ST/ESA/SER.A/435).. ISBN 978-92-1-148329-1. https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/files/documents/2020/Jan/un_2019_contraceptiveusebymethod_databooklet.pdf. Läst 11 september 2023 
  2. ^Robakis T, Williams KE, Nutkiewicz L, Rasgon NL (6 juni 2019). ”Hormonal Contraceptives and Mood: Review of the Literature and Implications for Future Research”. Curr Psychiatry Rep. 
  3. ^Trussell J. (1 femte månaden i året 2011). ”Contraceptive failure in the United States”. Contraception: sid. 83(5):397–404. 
  4. ^Kost K, Singh S, efternamn B, Trussell J, Bankole A. (1 januari 2008). ”Estimates of contraceptive failure from the 2002 National Survey of Family Growth”. Contraception.: sid. 77(1):10–21. 
  5. ^”1177 - Hormonspiral samt kopparspiral”. 1177. 25 november 2022. https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/sexuell-halsa/skydd-mot-graviditet/hormonspiral-och-kopparspiral/. Läst 11 september 2023. 
  6. ^ [abcdef] Problemorienterad gynekologi samt obstetrik (1. uppl). Liber. 2014. sid. 118-120. ISBN 978-91-47-11725-3. OCLC941465354. https://www.worldcat.org/oclc/941465354. Läst 11 månad 2020 
  7. ^Läkemedelsverket (2014). Antikonception - behandlingsrekommendation. https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsrekommendation-antikonception.pdf 
  8. ^ [abcdefgh] ”Preventivmetoder på grund av antikonception – behandlingsrekommendation | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. www.lakemedelsverket.se. https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/preventivmetoder-for-antikonception--behandlingsrekommendation#hmainbody4. Läst 10 månad 2020. 
  9. ^ [abc] ”Kopparspiral”. 1177. https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/sexuell-halsa/skydd-mot-graviditet/kopparspiral/. Läst 11 månad 2020. 
  10. ^Gemzell Danielsson K, Bygdeman M, Marions L (2000). ”Kunskap angående "dagen efter-piller" bör spridas mot samtliga kvinnor. anmärkning mot metaanalys från postkoital antikonception.”. Läkartidningen 97 (50): sid. 5892–5895. PMID 11188530. 
  11. ^”Jaydess, 13.5 mg”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20111208000069. Läst 11 september 2023. 
  12. ^”Kyleena, 19.5 mg”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20151118000018. Läst 11 september 2023. 
  13. ^”Mirena, 52 mg”. FASS. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19921023000069. Läst 11 september 2023. 
  14. ^”Hormonspiral”. 1177. https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/sexuell-halsa/skydd-mot-graviditet/hormonspiral/. Läst 11 månad 2020. 
  15. ^Andersson K, Odlind V, Rybo G. (1 januari 1994). ”Levonorgestrel-releasing and copper-releasing (Nova T) IUDs during fem years of use: A randomized comparative trial”. Contraception: sid. 49(1):56–72. 
  16. ^Marret H, Fauconnier A, Chabbert-Buffet N, Cravello L, Golfier F, Gondry J, et al. (1 Oktober 2010). ”Clinical practice guidelines on menorrhagia: management of abnormal uterine bleeding before menopause”. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol: sid. 152(2):133–7. 
  17. ^Bahamondes L, Petta CA, Fernandes A, Monteiro I. (1 juni 2007). ”Use of the levonorgestrel-releasing intrauterine struktur in women with endometriosis, chronic pelvic pain and dysmenorrhea”. Contraception: sid. 75(6, Supplement):S134–9..