billplan.pages.dev






Gullivers resor små folkets fånge

Gullivers resor

För andra betydelser, titta Gullivers resor (olika betydelser).
Gullivers resor

Titeluppslaget mot den inledande upplagan.

FörfattareJonathan Swift
OriginaltitelTravels into Several fjärrstyrd Nations of the World. In kvartet Parts. bygd Lemuel litterär karaktär, First a Surgeon, and then a Captain of Several Ships
OriginalspråkEngelska
LandStorbritannien
GenreSatir, fantasy
Förlag på grund av förstautgåvanBenjamin Motte
Utgivningsår1726
Först publicerad vid
svenska
1744–45
HuvudpersonerLemuel Gulliver

Gullivers resor (engelska: Gulliver's Travels, officiellt: Travels into Several fjärrstyrd Nations of the World. In fyra Parts. bygd Lemuel litterär karaktär, First a Surgeon, and then a Captain of Several Ships), existerar ett långnovell skriven från Jonathan Swift kalenderår 1726. Boken existerar ett väsentlig symbol angående samtiden. Romanen finns inom flera svenska översättningar, den inledande publicerad inom numeriskt värde delar 1744–45, utförd från Olof Bidenius Renhorn.[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

1726 utkom boken Gullivers resor, skriven från den starkt politiskt engagerade irländaren Jonathan Swift. Boken handlar ifall Lemuel litterär karaktär, enstaka läkarstuderande inom Cambridge, såsom inom sin färd mot Ostindien lider skeppsbrott vid fyra många speciella ställen. Denna reseskildring blev enormt populär då den utkom, dels till för att den fanns ett underhållande läsning vilket läsarna enkel kunde engageras från, dels vid bas från Jonathan Swifts samhällskritik. Boken existerar enstaka satir samt osar från vrede mot människans samtliga dumheter vid en lustfyllt samt förlöjligande maner.

Del I: enstaka utflykt mot Lilliput[2]

[redigera | redigera wikitext]

4 femte månaden i året 1699 — 13 april 1702

Första resan beskriver Gullivers arrival mot en nation var allt existerar litet samt var människorna existerar lika små vilket teskedar samt kallar sig lilliputtaner. dem existerar många förnäma samt nyfikna. litterär karaktär existerar inom start okunnig inom språket, dock efter för att blivit lärd från ett lilliputan börjar denne lära sig behärska detta samt kunna prata tillsammans kungen tillsammans med vilken denne etablerar enstaka vänskap. litterär karaktär lär sig för att leva likt ett jätte ibland småfolket. dock då litterär karaktär får reda vid för att lilliputanerna krigar mot den något som ligger nära eller är i närheten ön Blefuscu angående således triviala domstol såsom ifrån vilken ända man skall knäcka en hönsägg förstår litterär karaktär för att han måste ge sig från. Dessutom äter han sig igenom landets matförråd likt ej kommer för att räcka på grund av evigt.

Del II: ett utflykt mot Brobdingnag[3]

[redigera | redigera wikitext]

20 juni 1702 — 3 juni 1706

På nästa utfärd hamnar litterär karaktär inom jättelandet Brobdingnag (någonstans inom Stilla havet). inom boken berättas detta angående Gullivers farliga leverne, då denne måste fäktas mot insekter som pollinerar samt nästan blir konsumerad från råttor. denne förs tillsammans tillsammans med Lantmannens dotter mot hovet efter för att denne blivit köpt från drottningen vid marknaden. litterär karaktär förs mot kungen liksom existerar många lärd samt ursprunglig får till sig för att litterär karaktär existerar ett docka likt drivs från en urverk. ej förrän han hört litterär karaktär prata inser denne för att litterär karaktär existerar enstaka människa. Kungen från Brobdingnag tycker många ifall melodier, således litterär karaktär äger chansen för att visa sin skicklighet då han tar numeriskt värde käppar stora likt knölpåkar, klär dem tillsammans med råttskinn samt börjar löpa från samt an till för att slå vid tangenterna. Kungafamiljen äger roligt åt hans spel, dock egen blir denne uttröttad efter ett enda ton. Jättarnas självsäkerhet existerar lite till massiv, till då litterär karaktär berättar ifall sitt eget hemland blir denne ej trodd, då dem existerar säkra vid för att deras nation existerar detta enda inom världen. ingen förstår riktigt vilket litterär karaktär existerar till något fast han egen sagt för att han existerar enstaka människa, sålunda mot senaste kommer samtliga överens ifall för att naturen måste äga behagat skämta då litterär karaktär blev mot. Efter numeriskt värde års vistelse inom Brobdingnag börjar litterär karaktär tröttna vid tillvaron. enstaka dygn följer han tillsammans vid enstaka utflykt mot landremsa vid havet, tillsammans tillsammans kungen samt drottningen. dock Lantmannens dotter samt Gullivers övervakare – Glumdalclitch – blir förkyld, sålunda litterär karaktär måste ta tillsammans sig ett tjänare mot stranden. då litterär karaktär lagt sig inom den ask var denne brukar vila, griper enstaka bevingat djur tag inom den samt flyger iväg, innan den släpper asken inom havet. en skepp vilket befinner sig inom närheten hittar då lådan, samt detta fanns genom detta sättet litterär karaktär kunde komma bostad säkert.

Del III: ett utflykt mot Laputa, Balnibarbi, Glubbdubdrib, Luggnagg samt Japan[4]

[redigera | redigera wikitext]

5 augusti 1706 — 16 april 1710

Nästa utflykt små frukter från växter från mot enstaka flygande ö. litterär karaktär tas inom start från berättelsen mot fånga från sjörövare, utför sig sedan fri samt kommer därefter mot ön Laputa[5]. Detta existerar vetenskapens ö, ett diamantö likt svävar inom luften; inom själva verket existerar detta öns botten vilket består från diamanter, samt vid marken ligger enstaka magnet såsom håller ön svävande. inom historien berättas ifall vetenskapsmän likt gjort dem maximalt kluriga tekniska uppfinningar. litterär karaktär skojar samt driver tillsammans med vetenskapsmännen samt tycker för att dem existerar okunniga dårar, till oftast existerar uppfinningarna löjliga samt utför alls ingen nytta. litterär karaktär besöker olika ställen såsom Balnibarbi, Lagado, Maldonada samt Glubbdubdrib. Sedan seglar litterär karaktär mot Luggnagg var han fängslas samt förs mot hovet var konungen existerar många mild mot sina undersåtar. litterär karaktär beger sig sedan hemåt.

Del IV: enstaka utflykt mot Houyhnhnmernas land[6]

[redigera | redigera wikitext]

7 september 1710 – 2 juli 1715

Den sista resan går mot Houyhnhnmernas nation. Denna existerar ett ö var härskarna, benämnda houyhnhnmer, mot förväxling liknar vad man inom Gullivers hemland skulle kalla på grund av hästar. Varelserna existerar många förnäma samt förfinade, något vilket ej är kapabel sägas angående yahooerna, en slags tvåbenta varelser såsom besitter vissa likheter tillsammans vilket man inom Gullivers hemland skulle kalla på grund av människor. Fast dessa yahooer existerar smutsiga, grymma samt luktar illa. dem ädla houyhnhnmernas enda riktigt starka emotion existerar deras hat mot yahooerna. litterär karaktär skäms något oerhört, eftersom denne inser sin likhet tillsammans med dessa vämjeliga varelser. Då han mot senaste kommer bostad mot England igen, är kapabel denne – vid bas från för att han egen besitter fått en sådan hat mot yahooerna – därför ej längre leva ihop tillsammans sin släkt.

Stil samt teman

[redigera | redigera wikitext]

Genom satiren samt allegorin inom Gullivers resor, attackerar ej Jonathan Swift dem socialamissförhållandena öppet, utan lämnar ovan mot läsaren för att egen inse hur löjligt dåtidens europeiska samhällsskick flera gånger plats. detta kunde beneath 1700-talet även inom västvärlden artikel många riskabelt för att bedöma samhället öppet, varför Swift valde för att notera boken vilket ett satiriskallegori, bland annat tillsammans inslag från fiktiva länder.

Namnet vid den flygande ön inom den tredjeplats reseskildringen, Laputa, besitter vållat spekulationer angående Swifts avsikt. flera boköversättningar mot spanska, var frasen la puta betyder "horan", besitter denna plats valt för att benämna ön Lupata[7], Laput alternativt Lapuda. enstaka sektion skribenter besitter hävdat för att Swift medvetet skulle äga hänsyftat mot den spanska termen, till för att märka Englands (Laputa) utnyttjande från Irland (Balnibarbi) nära den på denna plats tiden.[8]

Kulturell påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Vid en antal tillfällen beneath år 1738–46 publicerade Edward Cave, inom The Gentleman's Magazine, delvis fiktiva beskrivningar från dem dagliga debatterna ifrån Parlamentet, beneath titeln Debates in the Senate of Lilliput. Namnen vid debattörer samt andra nämnda personer, politiker samt kungligheter presenterades beneath enkel igenkännbara förklädnader. Således skrevs angående kontinenterna "Degulia" (Europa) samt "Columba" (Amerika). dem förklädda namnen, samt påståendet för att detta verkligen skulle artikel översättningar från anförande hållna från lilliputanska politiker, fanns ett reaktion mot ett parlamentsförordning liksom förbjöd tryckta redogörelser ifrån parlamentsdebatterna. Cave nyttjade mot den på denna plats sviten texter från skribenter vilket William Guthrie (juni 1738–november 1740), Samuel Johnson (november 1740–februari 1743) samt John Hawkesworth (februari 1743–december 1746).

Gullivers popularitet besitter gjort för att begrepp tillsammans med anknytning mot Lilliput blivit term vid en antal europeiska tungomål. en modell existerar detta svenska termen lilleputt (småväxt person)[9][10]. inom nederländskan används "lilliputter" liksom benämning på grund av vuxna mindre än 130 centimeter, medan "Brobdingnagian" står inom Oxford English Dictionary likt enstaka synonym på grund av "very large" alternativt "gigantic". termen "yahoo" är kapabel inom engelskan användas såsom detaljer till enstaka ohövlig alternativt vild person.[11]

Datortermerna big-endian samt little-endian beskriver numeriskt värde tänkbara sätt för att struktera "ettor samt nollor" inom bild- samt andra datorfiler. Termerna härrör ifrån enstaka från dem berömda konflikterna inom boken, var numeriskt värde religiösa sekter från lilliputaner strider ifall hur man korrekt bör knäcka en kokt oval form (från vilken från ändarna – big end alternativt little end vid engelska.

Svensk originalutgåva

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande svenska översättningen från boken kom 1744–45, inom numeriskt värde volymer. Översättningen gjordes då ifrån den franska översättningen, möjligen[källa behövs] vid bas från ett dåtida större ingång vid franskkunniga översättare.

Del I
  • Jonathan Swift: Capitain Lemuel Gullivers resor, mot åtskillige långt bårt belägne land; beprydd mäd kåpparstycken. tidigare delen. Tålkad ifrån fransöskan. Mäd kongl. maj:ts allernådigste fribref tryckt. Stockhålm, hos kongl. boktr. inom stor-förstendömet = Finnland, sal. Henrich Christopher Merckells enckia.", huvudstaden, 1744, 160 sidor. Översättare: Olof Bidenius Renhorn (1706–64).[12]
Del II
  • Jonathan Swift: Capitaine Lemuel Gullivers resår mot åtskillige långt bårt belägne land; beprydd tillsammans med kopparstycken: senare delen. Tålkad ifrån fransöskan samt tryckt tillsammans med konglige maj:sts. allernådigste fribref. : huvudstaden, tryckt uti historiographi regni tryckeri af Ephraim Koch, tid 1745., huvudstaden, 1745, 184 sidor. Översättare: Olof Bidenius Renhorn (1706–64).[13]

Bearbetningar

[redigera | redigera wikitext]

Barnbok

[redigera | redigera wikitext]

Resan mot Lilliput, samt ibland även Resan mot Brobdingnag, besitter beneath 1900-talet ofta brutits ut ur ursprungsboken till för att behärska marknadsföras såsom enstaka barnbok. Denna berättelse är kapabel då snarare fungera likt enstaka äventyrsberättelse än vilket ett politisk symbol, tillsammans med dem fascinerande berättelseelementen ifrån enstaka planet var människor existerar väldigt olika stora. dem delar inom berättelsen såsom äger tillsammans samhällskritik för att utföra besitter inom barnböckerna även tonats ner. Trots detta är kapabel man kvar ana den ursprungliga samhällskritiska tonen. vid frågan ifall varför lilliputtanerna – inom vissa bokversioner benämnda lilliputtar alternativt lilleputtar[källa behövs] – krigar, existerar man inom flera barnboksversioner ej säkra vid vad konflikten egentligen bygger vid. för att berättelser vid liknande sätt görs angående alternativt anpassas på grund av enstaka ytterligare publik kallas till adaption. en modell vid denna adaption existerar då litterär karaktär inom originalversionen väljer för att hjälpa lilliputtanerna för att släcka branden vid slottet genom för att urinera vid elden. inom barnboksversionen hämtar han dricksvatten inom en flaska samt häller ovan elden.

Andra kända berättelser såsom genomgått liknande adaption existerar Robinson Crusoe från Daniel Defoe samt Teenage Mutant Ninja Turtles, var 1984 års serietidningsversion, riktad mot tonåringar samt vuxna, genomgick ett många grundlig adaption då 1987 års tecknade TV-serie skapades. Även Toxic hämnare genomgick enstaka liknande förändring inom samt tillsammans med lanseringen från Toxic Crusaders.[14]

Swifts allegori äger även nära en flertal tillfällen givits ut liksom tecknad serie, vanligen endast tillsammans med den inledande berättelsen beskriven.

Filmatiseringar

[redigera | redigera wikitext]

Jonathan Swifts historia angående Gullivers resor besitter filmats en flertal gånger.

  • Den maximalt berömda filmversionen existerar den tecknade amerikanska långfilmen ifrån 1939, från högsta Fleischer. Den blev enstaka massiv succé samt Oscarnominerades. Filmen ägde premiär inom landet 26 april1940.
  • 1965 års Gulliver no uchū ryokō (ガリバーの宇宙旅行, engelska: Gulliver's Travels Beyond the Moon), ifrån animationsstudionToei plats ett fri fortsättning vid Gullivers litteratur, placerad inom 1960-talets samtid. inom denna saga figurerar enstaka åldrande litterär karaktär likt drömmer ifall för att äntligen erhålla utföra ett utflykt ut inom rymden, mot "det gröna hoppets planet". Tillsammans tillsammans med pojken Ted, ett kråka, enstaka talande leksakssoldat samt enstaka tamhund går detta inom uppfyllelse. inom filmen beskrivs även ett planet var robotar tagit makten.
  • Laputa – Slottet inom himlen existerar enstaka japansk animerad bio ifrån 1986, inom regi från Hayao Miyazaki. inom den denna plats filmen dyker den flygande ön ifrån Gullivers tredjeplats utflykt upp, idag folktom dock ännu försedd tillsammans med vissa gömda krafter.
  • 2010 kom den amerikanska Gullivers resor, tillsammans med Jack Black inom huvudrollen. mot skillnad ifrån andra Gulliver-bearbetningar existerar filmen från mer komisk karaktär.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Swift, Jonathan; Renhorn, Olof Bidenius (1745). =Capitain Lemuel Gullivers resor./(Swift.) huvudstaden. 1-2. 1744-45=. [Del 2], Capitaine Lemuel Gullivers resår mot åtskillige långt bårt belägne land; beprydd tillsammans kopparstycken: senare delen. Tålkad ifrån fransöskan samt tryckt tillsammans med konglige maj:sts. allernådigste fribref. : huvudstaden, tryckt uti historiographi regni tryckeri af Ephraim Koch, kalenderår 1745.. huvudstaden. Libris2416168 
  2. ^Swift, Jonathan: "Gullivers resor", Niloe, 1976. ISBN 91-7102-056-X. 7ff.
  3. ^Swift, Jonathan: "Gullivers resor", Niloe, 1976. ISBN 91-7102-056-X. 78ff.
  4. ^Swift, Jonathan: "Gullivers resor", Niloe, 1976. ISBN 91-7102-056-X. 161ff.
  5. ^Se även Laputa – slottet inom himlen.
  6. ^Swift, Jonathan: "Gullivers resor", Niloe, 1976. ISBN 91-7102-056-X. 237ff.
  7. ^SARPE- ISBN 84-599-0061-4 y Salvat, 1969
  8. ^SWIFT, Jonathan. Los viajes dem Gulliver. Ed. dem Pilar Elena. Madrid, Cátedra, 1992. ISBN 84-376-1094-X, p. 375. Ch. Firth härleder namnet ifrån spanskans la puta ("horan") samt relaterar den mot en spanskt formulering tillsammans innebörden för att enstaka slik liten sjö tömmer ens börs. tillsammans detta på denna plats ordvalet kunde Swift alludera mot den engelska regeringens pågående utsugning från Irland. Symboliken fanns således för att Laputa fanns den utsugande ön. Swift ägde inom ett från sina dikter redan tidigare jämfört detta engelska styret, tillsammans med ett tysk (hannoveran) vid tronen samt whigs kontrollerandes parlamentet, tillsammans enstaka prostituerad.
  9. ^"Lilleputt". Nationalencyklopedins lexikon. Läst 2012-03-15.
  10. ^Svenska Akademiens ordbok: Lilleputt
  11. ^"Yahoo". Reverso Collings – English synonyms dictionary. Läst 2012-03-15.
  12. ^Bokreferens på grund av inledande delen, vid Libris. Kb.se. Läst 2012-03-15.
  13. ^Bokreferens till andra delen, vid Libris. Kb.se. Läst 2012-03-15.
  14. ^Ola Sigvardsson (8 augusti 1992). ”Hård reklam från nytt monster. Leksaker inom PVC-plast säljs tillsammans miljöargument”. Dagens nyheter. Arkiverad ifrån originalet den 9 november 2015. https://web.archive.org/web/20151109193100/http://www.dn.se/arkiv/ekonomi/hard-marknadsforing-av-nytt-monster-leksaker-i-pvcplast-saljs-med. Läst 10 mars 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]