Är bengali ett vackert språk
Bengali
- Den på denna plats artikeln handlar angående språket bengali. För detta fiktiva landet, titta Bengali (land). För kattrasen, titta Bengal. För fyrverkeripjäsen, titta Bengalisk eld.
Bengali (även bengaliska alternativt bangla) existerar en indoarisktspråk såsom talas inom östra delen från från indien halvön. Bengali existerar en inhemskt tungomål inom den distrikt inom östra Sydasien likt kallas Bengalen, vilken omfattar dagens Bangladesh samt den från indien delstaten Västbengalen. Bengali existerar även majoritetsspråket inom delstaten Tripura. Bengalitalande minoriteter finns även bland annat inom dem från indien delstaterna Assam, Jharkhand samt Andamanerna samt Nicobarerna. tillsammans nästan 230 miljoner modersmålstalare existerar bengali en från dem maximalt talade språken inom världen (det uppskattas existera detta sjätte[2] alternativt femte[3] största). Bengali existerar detta primära språket inom Bangladesh, samt detta näst maximalt talade språket inom Indien[4][5]. Tillsammans tillsammans med assamesiskan existerar bengali detta geografiskt östligaste från dem indoariska språken. Den maximalt kände författaren vid bengali existerar nobelpristagarenRabindranath Tagore.[källa behövs]
Bengali skrivs tillsammans med bengalialfabetet. Assamesiska, oriya samt maithili, tre andra tungomål vilket tillhör maghadagrenen från den indoariska språkfamiljen, existerar nära besläktade tillsammans bengali.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Liksom andra östliga indoariska tungomål uppkom bengali ur dem östliga medelindiska språken vid från indien halvön. Magadhi, detta äldsta belagda talade språket inom området, ägde utvecklats mot ardhamagadhi ("halvmagadhi") beneath inledande delen från detta inledande årtusendet e.Kr. Ardhamagadhi, liksom varenda prakritvarieteter inom norra Indien, började ge lokal åt vilket liksom idag kallas apabhramsaspråk strax före kalenderår 1000.[6] detta lokala apabhramsaspråket vid östra från indien halvön, purvi apabhramsa alternativt apabhramsa abahatta, utvecklades sålunda småningom mot regionala dialekter, vilka inom sin tur bildade tre grupper: biharispråk, oriyaspråk samt bengali-assamesiska tungomål. Vissa hävdar för att delningen skedde många tidigare, mot samt tillsammans med således långt tillbaka vilket 500 e.Kr.[7] dock språket plats ej statiskt; olika varieteter samexisterade samt författare skrev ofta vid flera dialekter. Exempelvis tros magadhiprakrit äga utvecklats mot apabhramsa abahatta omkring 500-talet. Detta tungomål konkurrerade tillsammans med bengali enstaka tid.[8]
Vanligen urskiljer man tre perioder inom bengalis historia:[6]
- Fornbengali (900/1000 e.Kr.–1400 e.Kr.) – texter bland andra Charyapada, religiösa sånger; framträdande från pronomen Ami, tumi, etc; verbböjningar -ila, -iba, etc. Oriya samt assamesiska avskiljer sig beneath denna period.
- Medelbengali (1400–1800 e.Kr.) – viktiga texter ifrån denna period existerar bland andra ChandidasSrikrishnakirtan; elision från ô-ljudet inom ordslut; spridning från sammansatta verb; persiskt effekt. Vissa vetenskapsman indelar denna period ytterligare inom tidiga samt sena medelperioder.
- Nybengali (sedan 1800 e.Kr.) – förkortning från verb samt pronomen, bland andra förändringar (till modell tahar → tar 'hans'/'hennes'; koriyachhilô → korechhilohan/honhadegjort).
Historiskt sett ligger bengali närmare pali än sanskrit, dock beneath den medelbengaliska perioden (Chaitanyatiden) samt även beneath den bengaliska renässansen påverkades bengali allt mer från sanskrit. från dem moderna indoeuropeiska språken inom Sydasien besitter bengali samt marathi bevarat en mot massiv sektion sanskritbaserat ordförråd medan hindi samt andra existerar mer influerade från arabiska samt persiska.
Den äldsta kända dokumentationen från språkets grammatik härstammar ifrån 1700-talet. Den portugisiskemissionärenManoel da Assumpcam skrev Vocabolario em idioma Bengalla, e Portuguez dividido em duas partes mellan kalenderår 1734 samt 1742, då han tjänstgjorde inom Bhawal. Boken existerar ett lexikon samt grammatika ovan bengali.[9] Den brittiskegrammatikernNathaniel Brassey Halhed skrev ett modern bengaligrammatik (A Grammar of the Bengal Language 1778). Denna volym plats den inledande såsom använde bengalityper inom tryck.[10]Raja Ram Mohan Roy, den store bengaliske reformatorn, skrev även ett "Grammar of the Bengali Language" (1832).
Under denna period utvecklades Choltibhasha-formen, liksom använder förenklade böjningar samt andra förändringar, ifrån Shadhubhasha (äldre form) såsom den föredragna formen från skriven bengali.[11]
Bengali fanns 1951 inom fokus på grund av språkrörelsen (Bhasha Andolon) inom detta dåvarande Östpakistan (nuvarande Bangladesh).[12] Fastän bengalitalarna plats fler inom Pakistans befolkning, fanns urdu i enlighet med team detta enda nationella språket. Den 21 månad 1952 gick protesterande studenter samt aktivister in inom poliseld nära Dhaka University samt tre unga studenter samt flera andra dödades. Efter detta äger Unesco förklarat 21 månad vilket internationella modersmålsdagen. inom ett enskild incident inom femte månaden i året 1961 dödade polisen inom Silchar inom Indien elva personer likt protesterade mot den lagstiftning vilket påbjöd bruk från assamesiska.[13][14]
Geografisk utbredning
[redigera | redigera wikitext]Bengali existerar inhemskt tungomål inom den distrikt inom östra Sydasien såsom kallas Bengalen, vilken omfattar Bangladesh samt den från indien delstaten Västbengalen. Omkring 98 % från Bangladeshs totala befolkning talar bengali liksom modersmål.[15] detta finns även avgörande bengalitalande grupper bland invandrare inom region, Västvärlden samt Malaysia.
Officiell ställning
[redigera | redigera wikitext]Bengali existerar detta nationella samt officiella språket inom Bangladesh samt en från dem 23 nationella tungomål likt erkänns från Indien.[16] detta existerar detta officiella språket inom delstaten Västbengalen samt en från dem officiella språken inom delstaten Tripura samt inom unionsterritorietAndamanerna samt Nikobarerna. Bengalitalarna existerar inom majoritet vid Neil Islands samt Havelock Island. detta existerar även medofficiellt tungomål inom Assam, såsom besitter tre övervägande sylheti-språkiga region inom södra Assam: Cachar, Karimganj samt Hailakandi.[17] Både Indiens samt Bangladeshs nationalsånger skrevs vid bengali från Rabindranath Tagore.
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Den regionala variationen inom talad bengali utgör en dialektkontinuum. Lingvisten Suniti Kumar Chatterjee grupperade dessa dialekter inom fyra stora grupper – radh, banga, kamarupa samt varendra;[10] dock flera alternativa grupperingsmodeller besitter även föreslagits.[18]
Sylheti, chittagoniska samt chakma existerar några tungomål vilket ofta klassas liksom bengalidialekter. Även angående språken existerar ömsesidigt begripliga tillsammans med andra dialekter från bengali, skulle dessa ej förstås från ett liksom talar standardbengali.
De sydvästliga dialekterna (radh) bildar grunden på grund av talad standardbengali, medan bangali existerar den ledande dialektgruppen inom Bangladesh. inom dem dialekter såsom existerar utbredda inom stora delar från östra samt sydöstra Bengalen (områdena Barisal, Chittagong, Dhaka samt Sylhet inom Bangladesh) motsvaras flera från dem västbengaliska klusilerna samt affrikatorna från frikativor. Västliga palatoalveolara affrikator চ [ tʃ], ছ [ tʃʰ], জ [[dʒ]] motsvaras inom östliga dialekter från চʻ [ts], ছ় [s], জʻ [dz]~[[z]]. påverkan ifrån tibeto-burmanska tungomål vid ljudsystemet inom östlig bengali noteras inom frånvaron från nasalavokaler. Vissa varianter från bengali, särskilt chittagoniska samt chakma, besitter kontrastiva toner.
Rajbangsi, kharia thar samt skada paharia existerar nära besläktade tillsammans med västbengaliska dialekter, dock brukar vanligtvis räknas såsom separata tungomål. Hajong betraktas även vilket en separat tungomål, fast detta besitter likheter tillsammans nordliga bengalidialekter.[19]
När bengali standardiserades inom slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet plats Bengalens huvudstad Calcutta även Bengalens kulturella centrum. detta såsom idag accepteras såsom standardformen från bengali inom både Västbengalen samt Bangladesh existerar baserat vid den väst-centrala dialekten inom Nadia-distriktet inom närheten från Calcutta.[20] detta finns fall var talare från standardbengali inom Västbengalen använder en annat mening än enstaka talare från standardbengali inom Bangladesh, fastän båda mening existerar från inhemskt bengaliskt ursprung. Exempelvis motsvarar nun (salt) inom väster lôbon inom öster.[21]
Talspråks- samt skriftspråksvarieteter
[redigera | redigera wikitext]Bengali uppvisar ett kraftfull diglossi mellan dem skrivna samt talade formerna från språket. numeriskt värde skriftliga stilar, vilka innehåller något olika ordförråd samt syntax, äger utvecklats:[20][22]
- Shadhubhasha (সাধু shadhu = 'kysk' alternativt 'vis man'; ভাষা bhasha = 'språk') existerar detta mer formella skriftspråket. Shadhubhasha kännetecknas från längre verbböjningar samt från för att mer från ordförrådet kommer ifrån sanskrit (তৎসম tôtshôm). Sånger vilket Indiens nationalhymn Jana-Gana-Mana (av Rabindranath Tagore) samt nationalsång Vande Mātaram (av Bankim Chandra Chattopadhyay) skrevs vid shadhubhasha. Användningen från shadhubhasha inom modernt skriftspråk avtar dock.
- Choltibhasha (চলতিভাষা ) alternativt cholitobhasha (চলিত cholito = 'strömmande' alternativt 'löpande') existerar en mer talspråksnära skriftspråk samt existerar standarden på grund av skriven bengali idag. Denna form eller gestalt blev populär mot slutet från 1800-talet samt företräddes bland annat från författarna okänd Chand Mitra (Alaler Gharer Dulal, 1857),[23]Pramatha Chowdhury (Sabujpatra, 1914) samt, inom hans senare skrifter, Rabindranath Tagore. Choltibhasha utgår ifrån dialekten likt talas inom Shantipurområdet inom distriktet Nadia inom Västbengalen. Denna struktur från bengali kallas ofta "nadiastandarden".[18]
Fastän formell talad bengali bygger vid choltibhasha kunna dem flesta bengalier kommunicera vid fler än enstaka språkvarietet – ofta kunna enstaka talare både flytande choltibhasha samt enstaka alternativt flera regionala dialekter.[11]
Även inom standardbengali existerar delar från ordförrådet uppdelade mellan den muslimska befolkningen samt den hinduiska befolkningen. vid bas från kulturella samt religiösa traditioner kunna hinduer samt muslimer nyttja mening tillsammans ursprung inom sanskrit respektive persiska samt arabiska. Några modell vid ordboksrelaterad växling mellan dessa numeriskt värde former är:[21]
- hej: nômoshkar (S) motsvarar assalamualaikum/slamalikum (A)
- inbjudan: nimontron/nimontonno (S) motsvarar daoat (A)
- farbror: kaka (S) motsvarar chacha (S/Hindi)
(här S = härstammar ifrån sanskrit; A = härstammar ifrån arabiska)
Skrift
[redigera | redigera wikitext]Bengali skrivs tillsammans med bengalialfabetet, enstaka text från abugidatyp. Alfabetet tros äga utvecklats ifrån enstaka modifierad brahmiskrift omkring 1000 e.Kr.,[24] samt liknar devanagariskriften såsom används på grund av hindi, sanskrit samt flera andra indoariska tungomål. Bengaliskriften omfattar elva vokaltecken samt trettionio konsonanttecken.[24] Liksom inom samtliga abugidaskrifter äger varenda konsonant inom bengaliskriften vanligen en "inneboende" vokalljud, inom detta fall [ɔ] alternativt [o].[25] Exempelvis är kapabel den enkla bokstaven ম företräda konsonanten [m] inom en mening såsom কম [kɔm] "mindre". inom en annat mening är kapabel dock identisk tecken ম företräda följderna [mɔ] alternativt [mo], liksom inom মত [mɔt̪] "åsikt" samt মন [mon] "sinne", utan något extra indikator på grund av vokalerna [ɔ] alternativt [o]. ifall konsonantljudet följs från något annat vokalljud inom uttalet förmå detta tecknas tillsammans en antal olika vokaldiakriter ovan, beneath, före, efter alternativt omkring konsonanten liksom dem hör mot. Vokaler likt ej existerar knutna mot enstaka konsonant (till modell vokaler inom start från en ord) skrivs tillsammans särskilda symboler. på grund av för att med betoning visa för att ett konsonant ej uttalas tillsammans med den inneboende vokalen är kapabel en extra diakritiskt indikator tillföras beneath konsonanten. Konsonantkluster framträda vanligen tillsammans med ligaturer från numeriskt värde alternativt flera konsonanttecken.
Trots vissa modifieringar beneath 1800-talet existerar bengalis stavningssystem ännu baserat vid sanskritalfabetet,[10] samt tar därför ej hänsyn mot vissa ljudförändringar vilket äger skett inom detta talade språket. Exempelvis besitter alfabetet numeriskt värde tecken på grund av ljudet [dʒ] (জ samt য) samt tre till ljudet [ʃ] (শ, ষ samt স). Bengalis skiljetecken, förutom daŗi (|), vilket motsvarar punkt, äger tagits ovan ifrån västerländska språk.[10]
Samma text, tillsammans några små modifieringar, används även till för att nedteckna assamesiska. andra besläktade tungomål inom området använder även bengalialfabetet. Meitei, en sinotibetanskt tungomål vilket används inom den från indien staten Manipur, besitter skrivits tillsammans bengaliskriften inom århundraden, även angående detta besitter verkats på grund av meitei-mayek (meitei-abugidan) vid senare period. Skriften besitter även tagits inom bruk till för att nedteckna språket sylheti, istället till den gamla sylheti-nagoriskriften.[26]
Romanisering
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera konventioner till för att notera från indien tungomål, inklusive bengali, tillsammans med latinska alfabetet, däribland "International Alphabet of Sanskrit Transliteration" alternativt IAST (baserat vid diakritiska tecken),[27] "Indian languages Transliteration" alternativt ITRANS (använder versalalfabet liksom passar på grund av tangentbord tillsammans ASCII),[28] samt detta struktur vilket används från Nationalbiblioteket inom Calcutta.[29] Bengaliord skrivs på grund av närvarande vid Wikipedia tillsammans med enstaka fonematisk avskrift, var uttalet representeras utan hänsyn mot stavningen. Wikipedias romanisering framträda inom tabellen nedan, tillsammans med IPA-transkriptioner beneath rubriken "ljudsystem".
|
|
Ljudsystem
[redigera | redigera wikitext]Bengalis fonemuppsättning består från 29 konsonanter samt 14 vokaler, inklusive dem sju nasalvokalerna. en ungefärligt fonetiskt schema ges nedan inom detta Internationella fonetiska alfabetet.
|
|
Diftonger
[redigera | redigera wikitext]Magadhaspråk liksom bengali existerar kända till sin stora uppsättning diftonger, detta önskar yttra kombinationer från vokaler inom identisk stavelse.[30] Flera vokalkombinationer kunna anses likt autentisk enstaviga diftonger, bestående från ett huvudsaklig vokal (kärnan) samt ett efterföljande vokal. Nästan samtliga andra vokalkombinationer existerar tänkbara då vokalerna hör mot olika stavelser, såsom den tvåstaviga vokalkombinationen [u.a] inom কুয়া kua "väl". sålunda flera likt 25 vokalkombinationer är kapabel återfinnas, dock några från dem nyare kombinationerna äger ej gått förbi stadiet mellan numeriskt värde stavelser samt enstaka diftongisk stavelse.[31]
| IPA | Translitterering | Exempel |
|---|---|---|
| /ij/ | ii | nii "jag tar" |
| /iw/ | iu | biubhôl "upprörd" |
| /ej/ | ei | nei "det finns inte" |
| /ee̯/ | ee | khee "havande ätit" |
| /ew/ | eu | đheu "wave" (engelska) |
| /eo̯/ | eo | kheona "ät inte" |
| /æe̯/ | êe | nêe "hon tar" |
| /æo̯/ | êo | nêo "du tar" |
| /aj/ | ai | pai "jag finner" |
| /ae̯/ | ae | pae "hon finner" |
| /aw/ | au | pau "skivat bröd" |
| /ao̯/ | ao | pao "du finner" |
| /ɔe̯/ | ôe | nôe "hon existerar inte" |
| /ɔo̯/ | ôo | nôo "du existerar inte" |
| /oj/ | oi | noi "jag existerar inte" |
| /oe̯/ | oe | dhoe "hon tvättar" |
| /oo̯/ | oo | dhoo "du tvättar" |
| /ow/ | ou | nouka "båt" |
| /uj/ | ui | dhui "jag tvättar" |
Betoning
[redigera | redigera wikitext]I standardbengali ligger betoningen inom huvudsak vid inledande stavelsen. Orden inom bengali existerar nästan varenda trokéiska; den primära betoningen faller vid ordets start stavelse, medan sekundär betoning ofta faller vid samtliga uddataliga stavelser därefter, vilket ger strängar såsom shô-ho-jo-gi-ta "samarbete", var fetstil syftar vid först samt sekundär betoning. Den inledande stavelsen uppbär den starkaste betoningen, den tredjeplats existerar något svagare betonad samt samtliga efterföljande uddataliga stavelser äger många svag betoning. inom mening likt besitter inlånats ifrån sanskrit äger dock rotstavelsen betoning.[32]
När prefix läggs mot en mening flyttas betoningen normalt åt vänster. Exempelvis besitter termen shob-bho "civiliserad" huvudbetoning vid den inledande stavelsen [shob], dock ifall man lägger mot detta negerande prefixet [ô-] blir resultatet ô-shob-bho "ociviliserad", var huvudbetoningen idag ligger vid den nytillagda inledande stavelsen অ ô. inom samtliga händelser förändrar ordbetoning ej en ords innebörd, samt existerar ständigt underordnad satsbetoning.[32]
Intonation
[redigera | redigera wikitext]Intonation alternativt röstläge besitter mindre innebörd på grund av mening vid bengali, förutom inom vissa isolerade fall. inom satser agerar dock intonation ett viktig roll.[33] inom enstaka lätt påståendesats besitter dem flesta mening och/eller fraser vid bengali en stigande tonem,[34] tillsammans undantag från sista termen inom satsen, såsom ständigt besitter ett nedsänkt ton. Detta intonationsmönster ger enstaka musikalitet åt den typiska bengalimeningen, tillsammans med omväxlande låga samt höga toner fram mot den slutliga sänkningen inom tonhöjd liksom markerar satsslutet.
I satser liksom innehåller fokuserade mening och/eller fraser varar dem stigande tonerna endast mot detta fokuserade ordet; varenda nästa mening besitter nedsänkt ton.[34] Detta intonationsmönster gäller på grund av ämnen såsom börjar tillsammans med frågepronomen, eftersom frågepronomen vanligen anses existera fokuserade. inom ja-nej-frågor kunna dem stigande tonerna existera mer utpräglade samt framför allt äger den sista stavelsen inom detta sista termen inom satsen upphöjd fallande ton istället till nedsänkt jämn ton.[35]
Vokallängd
[redigera | redigera wikitext]Vokallängd existerar ej kontrastiv inom bengali; beneath inom övrigt lika förhållanden finns ingen betydelseskillnad mellan enstaka "kort vokal" samt ett "lång vokal",[36] mot skillnad ifrån inom flera andra från indien tungomål. då morfemgränser agerar in förmå dock vokallängd ibland skilja annars likljudande mening. Detta beror vid för att öppna stavelser (det önskar yttra stavelser såsom slutar vid vokal) inom enstaviga mening besitter något längre vokaler än andra stavelsetyper.[37] Exempelvis existerar vokalen inom cha: "te" något längre än detta inledande vokalen inom chaţa "slickande", eftersom cha: existerar en mening tillsammans bara ett stavelse, samt ingen avslutande konsonant. (Den långa vokalen indikeras tillsammans kolon : inom dessa exempel.) Suffixetţa, liksom fungerar likt bestämd produkt, kunna tillföras mot cha: således för att termen cha:ţa "teet" bildas. Även då en annat språkets minsta betydelsebärande enhet läggs mot cha: bevaras den långa vokalen. vid bas från detta förmå vissa intressanta fall från synbart distinktiv vokallängd hittas. inom allmänhet tenderar bengalis vokaler för att ej äga extrem vokalartikulation.[37]
Dessutom är kapabel, tillsammans med ett form eller gestalt från reduplikation vilket kallas "ekande reduplikation", den långa vokalen inom cha: kopieras in inom detta reduplicerande ţa:, därför för att detta ger cha:ţa: "te samt allt vilket hör mot det". Därmed finns förutom cha:ţa "teet" (första vokalen lång) samt chaţa "slickande" (inga långa vokaler) även cha:ţa: "te samt allt såsom hör mot det" (båda vokalerna långa).
Konsonantkluster
[redigera | redigera wikitext]Inhemska bengaliord (tôdbhôb) tillåter ej initiala konsonantkluster;[38] den maximala stavelsestrukturen existerar KVK (det önskar yttra ett vokal tillsammans med ett konsonant vid vardera sida). flera bengalitalare begränsar sitt ljudsystem mot detta mönster, även då dem använder lånord ifrån sanskrit alternativt engelska, såsom গেরাম geram (KV.KVK) till গ্রাম gram (KKVK) "by" alternativt ইস্কুল iskul (KC.KVK) på grund av স্কুল skul (KKVK) "skola".
Sanskritord (তৎসম tôtshôm) såsom besitter lånats in inom bengali äger dock ett massiv uppsättning kluster, vilket utökar den maximala stavelsestrukturen mot KKKVK. Vissa från dessa kluster, såsom mr inom মৃত্যু mrittu "död" alternativt sp inom স্পষ্ট spôshţo "klar", besitter blivit många vanliga, samt förmå anses likt giltiga konsonantkluster vid bengali. Engelska samt andra utländska (বিদেশী bideshi) lånord tillför ännu fler klustertyper inom bengali, samt ökar stavelsekapaciteten ytterligare mot KKKVKKKK, då allmänt brukade lånord såsom ট্রেন ţren "tåg" samt গ্লাস glash "glas" idag inkluderas även inom inflytelserik bengaliordböcker.
Finala konsonantkluster existerar sällsynta inom bengali.[39] dem flesta finala konsonantkluster äger inlånats ifrån engelskan, vilket iলিফ্ট lifţ "hiss" samt ব্যাংক bêņk "bank". Finala kluster finns dock inom några inhemska bengaliord, dock sällan inom standarduttal. en modell vid enstaka sista kluster inom en standardbengaliord existerar গঞ্জ gônj, såsom återfinns inom hundratals namn vid städer samt orter runtom inom Bengalen, däribland নবাবগঞ্জ Nôbabgônj samt মানিকগঞ্জ Manikgônj. Vissa ickestandardvarieteter från bengali använder finala kluster ganska ofta. mot modell existerar detta inom vissa östliga dialekter vanligt tillsammans med finala konsonantkluster liksom består från ett nasal samt dess motsvarande orala klusil, såsom inom চান্দ chand "måne". Motsvarigheten mot chand inom standardbengali skulle artikel চাঁদ chãd, tillsammans med ett nasalvokal istället på grund av slutklustret.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Substantiv inom bengali besitter ej genus. Adjektivböjs ej inom någon större utsträckning. Substantiv samt pronomen deklineras dock inom fyra kasus samt verb konjugeras inom massiv utsträckning.
Ordföljd
[redigera | redigera wikitext]Bengali äger ordföljdensubjekt objekt verb, även ifall variationer vid detta existerar vanliga.[40] Bengali använder postpositioner, inom motsats mot prepositioner likt används inom dem flesta europeiska tungomål. Demonstrativer följer substantivet, medan räkneord, adjektiv samt possessivuttryck föregår substantivet.[41]
Ja-nej-frågor kräver ingen förändring från den elementär ordföljden. inom stället byts den låga tonen inom slutstavelsen ut mot enstaka fallande upphöjd ton. Dessutom kunna valfria partiklar (till modell কি -ki, না -na, etc.) ofta hängas vid detta inledande alternativt sista termen inom ett ja-nej-fråga.
Frågesatser tillsammans med frågepronomen bildas genom för att frågepronomenet sätts vid fokuspositionen, vilket vanligen existerar detta inledande alternativt andra termen inom utsagan.
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Substantiv samt pronomen böjs efter kasus, nämligen nominativ, objektiv, genitiv samt lokativ.[6] Vilket kasusmönster såsom används på grund av varenda substantiv beror vid dess grad från animacitet. då ett bestämd skrivelse såsom -টা -ţa (singular) alternativt -গুলা -gula (plural) extra, vilket inom tabellerna nedan, böjs substantiv även efter numerus.
|
|
När dem räknas tar substantiv en från ett små uppsättning måttsord. Liksom inom flera asiatiska tungomål (till modell kinesiska, japanska samt thai) förmå substantiv vid bengali ej räknas genom för att sätter räkneord direkt bredvid substantivet. Substantivets måttsord ("MO") måste användas mellan räkneordet samt substantivet. dem flesta substantiv tar detta allmänna måttsordet -টা -ţa, fastän andra måttsord anger semantiska klasser (till modell -জন -jon på grund av människor).
| Bengali | Bengali inom translitterering | Bokstavlig översättning | Översättning |
|---|---|---|---|
| নয়টা গরু | Nôe-ţa goru | Nio-MO nötboskap | Nio kor |
| কয়টা বালিশ | Kôe-ţa balish | Hur många-MO huvudstöd | Hur flera dynor |
| অনেকজন লোক | Ônek-jon lok | Många-MO individ | Många människor |
| চার-পাঁচজন শিক্ষক | Char-pañch-jon shikkhôk | Fyra-fem-MO pedagog | Fyra alternativt fem pedagog |
Att räkna upp substantiv vid bengali utan deras motsvarande måttsord (till modell আট বিড়াল aţ biŗal istället på grund av আটটা বিড়াল aţ-ţa biŗal "åtta katter") skulle vanligen anses liksom ogrammatiskt. för att utelämna substantivet samt skydda måttsordet existerar däremot vanligt förekommande. mot modell skulle শুধু একজন থাকবে। Shudhu êk-jon thakbe. (bokstavligen "Endast en-MO kommer för att existera kvar.") förstås liksom "Endast enstaka person kommer för att artikel kvar.", självklart den semantiska klassen liksom existerar implicit inom -জন -jon.
I denna fras liknar varenda substantiv inom bengali, mot skillnad ifrån inom dem flesta andra indoeuropeiska tungomål, massord.
Verb
[redigera | redigera wikitext]Verb indelas inom numeriskt värde klasser: finita samt infinita. Infinita verb böjs ej efter tempus alternativt individ, medan finita verb böjs efter individ (första, andra, tredje), tempus (presens, dåtid, futurum), aspekt (enkel, perfekt, progressiv), samt artighetsgrad (intim, familjär samt formell), dock inte efter numerus. Konditionalis, imperativ, samt andra särskilda modusböjningar är kapabel ersätta tempus- samt aspektsuffixen. Antalet böjningar förmå till flera verbrötter överstiga 200.
Böjningssuffix inom bengalis morfologi varierar ifrån område mot område, liksom mindre skillnader inom syntax.
Bengali skiljer sig ifrån dem flesta indoariska tungomål inom kopulan ("är") oftast saknas inom presens.[10] Alltså blir "han existerar lärare" she shikkhôk (bokstavligen "han lärare").[42] inom detta avseende liknar bengali exempelvis ryska samt magyariska.
Ordförråd
[redigera | redigera wikitext]Diagram ovan bengalis ordförråd.
| Tôdbhôb (inhemska ordförråd) (67 %) |
| Tôtshôm (lånord ifrån sanskrit) (28 %) |
| Bideshi (lånord ifrån främmande språk) (5 %) |
Bengali äger därför flera vilket 75 000 olika mening, från vilka 50 000 (67 %) bedöms liksom tôtshôm (direkta lån ifrån sanskrit), 21 100 (28 %) existerar tôdbhôb (inhemska bengaliord) samt resten existerar bideshi (utländska) samt deshi (inhemska austroasiatiska) mening.
Dessa siffror tar dock ej inom beaktande för att enstaka massiv sektion från dessa mening existerar ålderdomliga alternativt många tekniska samt ej används inom någon större utsträckning. detta produktiva ordförrådet såsom används inom moderna litterära verk består mestadels (67 %) från tôdbhôb-ord, medan tôtshôm bara utgör 25 %.[43][44]Deshi- samt bideshi-ord utgör tillsammans dem återstående 8 % från ordförrådet inom modern bengalilitteratur.
På bas från århundraden från förbindelse tillsammans européer, moguler, araber, turkar, perser, afghaner samt östasiater besitter bengali lånat flera mening ifrån främmande tungomål. dem vanligaste lånen ifrån främmande tungomål kommer ifrån tre olika sorters förbindelse. Nära förbindelse tillsammans grannfolk underlättade inlåning från mening ifrån hindi, assamesiska, kinesiska, burmesiska samt flera inhemska austroasiatiska tungomål inom Bengalen. Efter århundraden från invasioner ifrån Persien samt region blev tagna flera turkiska, arabiska samt persiska samt pashtunska mening upp inom bengali. Portugisiska, franska, nederländska samt engelska mening plats senare tillskott beneath den koloniala perioden.