billplan.pages.dev




Hur många bakterier innehåller en koloni

Bakterier

Bakterier (Bacteria) alternativt eubakterier (Eubacteria) existerar encelliga mikroorganismer utan cellkärna samt andra membranomslutna organeller; dem äger dock ribosomer[1][2]. Bakterier räknas mot prokaryoterna vilket även inkluderar domänenarkéer.[3] Bakterier existerar vanligtvis en antal mikrometer långa samt balanserar en antal hundra femtogram. Bakterier kunna äga en varierande utseende, bland annat något som har fått en viss form eller struktur vilket sfärer, spiraler (helix) alternativt stavar.

Studier från bakterier kallas på grund av bakteriologi samt existerar enstaka kvist inom mikrobiologin. Bakterier förmå hittas inom varenda ekosystem vid jorden, inom varma källor, bland radioaktivt avfall,[4] inom havsvatten samt djupt ned inom jordskorpan. Vissa bakterier kunna mot samt tillsammans överleva inom extrem kall luft samt inom vakuum. inom medelvärde finns 40 miljoner bakterier inom en gram mark samt enstaka miljon bakterier inom ett milliliter färskvatten. Bakterier utgör ett betydelsefull länk inom näringskedjor, en modell existerar kvävefixering ifrån jordens atmosfär. dem flesta arter från bakterier existerar kvar okända till vetenskapen. Orsaken existerar för att dem flesta bakteriearter ej är kapabel planteras inom en laboratorium därför för att deras tillväxtförhållanden existerar okända. Vissa bakterier växer enbart beneath särskilda betingelser.[5] dem finns inom dem maximalt extrema miljöer – inom svavelsprutande undervattensvulkaner tillsammans med temperaturer ovan 100 °C, inom varma källor vid Island, inom saltgruvor samt inom saltsjöar liksom Döda Havet, mot samt tillsammans med vid styrstavar inom kärnreaktorer.

Uppskattningsvis finns detta 1,3 bakterier till varenda människocell hos ett människa, var dem flesta bakterier finns inom tarmen samt huden.[6] Trots för att dem flesta från dessa bakterier existerar ofarliga kunna dem orsaka infektioner.

Bakteriologins historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier observerades inledande gången från den nederländskavetenskapsmannenAntonie van Leeuwenhoek tid 1674 genom en enkelt mikroskop vilket denne egen byggt. detta denne såg kallade denne till "animalcules" samt publicerade sina iakttagelser mot Royal kultur inom London.[7][8] termen bakterie introduceras långt senare från Christian Gottfried namn tid 1828, samt är kapabel härledas ifrån detta grekiska termen βακτήριον -α, såsom betyder "små stavar".[9]

Louis Pasteur demonstrerade tid 1859 för att jäsning orsakas från mikroorganismer såsom tillväxer (jäst existerar dock ej ett bakterie utan enstaka eukaryot). ett ytterligare tidig pionjär inom bakteriologin fanns Robert Koch, såsom plats den inledande för att koppla samman sjukdomar tillsammans bakterier, vilket denne även tilldelades nobelpriset till tid 1905.[10]Kochs postulat existerar en antal regler liksom bör existera fullbordade ifall ett mikroorganism bör behärska ge upphov mot sjukdom.[11]

Under större delen från 1800-talet fanns vetenskapen medveten angående för att bakterier orsakar flera sjukdomar. Trots detta fanns detta ej anti-bakteriella behandlingar tillgängliga.[12] tid 1910 utvecklades den inledande antibiotikan från Paul Ehrlich, liksom fått nobelpriset kalenderår 1908 på grund av sina insatser inom immunologin.[13]

Ett stort steg vidare inom studiet från bakterier kom 1977 från Carl Woese likt föreslog för att arkéer (tidigare kallade till arkebakterier) härstammar ifrån enstaka separat evolutionär utvecklingslinje samt ej existerar besläktade tillsammans med bakterier.[14] Carl Woese drog sina slutsatser genom analyser från DNA-segment vilket anses artikel kritiska delar på grund av cellens funktion, samt därmed besitter enstaka nedsänkt genetisk variabilitet mellan olika arter. Arter inom identisk domän bör därför äga likartat DNA inom vissa regioner, medan arter mellan olika domäner besitter divergerat beneath evolutionen.[15]

Ursprung samt evolution

[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren mot "moderna" bakterier fanns enkla mikroorganismer likt utvecklades vid jorden på grund av 4 miljarder tid sedan. på grund av 3 miljarder tid sedan existerade endast mikroskopiskt liv vid jorden. Bakteriella fossiler äger använts inom evolutionärbiologiska studier dock även genetiska studier från levande bakterier används på grund av för att ett fåtal upplysning ifall evolutionära samband. sådana studier tyder vid för att den senaste precursor mot bakterier samt arkéer fanns ett termofil likt levde på grund av 2,5–3,2 miljarder tid sedan.[16][17] Bakterier fanns även inblandade då arkéer skiljde sig ifrån eukaryoter. Eukaryoter uppstod genom för att bakterier integrerade sig tillsammans med föregångarna mot eukaryota celler, något liksom föreslås inom endosymbiontteorin.[18][19]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier uppvisar enstaka massiv variation inom storlekar samt former. inom medelvärde existerar bakterien 10 gånger mindre än enstaka eukaryot fängelse samt existerar vanligtvis 0,5–5,0 mikrometer långa. nära vissa infektioner, därför såsom infektion i urinvägarna, är kapabel bakterierna växa intracellulärt mot flera hundra mikrometer inom längd genom för att fängelse delningsmaskineriet stoppas[20] en fåtal bakteriearter existerar dock ännu större; mot modell Thiomargarita namibiensis samt Epulopiscium fishelsoni förmå äga enstaka längd vid upptill ett halv millimeter samt existerar därmed synliga utan hjälpmedel.[21] enstaka från dem minsta typerna från bakterier existerar mykoplasma vilket bland annat kunna ge upphov mot lunginflammation.[22]

De flesta bakteriearter existerar antingen klotformade, därför kallade kocker alternativt stavformade, sålunda kallade bakterier. Vissa stavformade bakterier, mot modell bakterie existerar skruvade; andra är kapabel existera spiral-formerade samt skruvade, mot modell spiroketer. en fåtal bakteriearter äger former såsom liknar kuber.[23] Bakteriens form eller gestalt beror vid cellväggen samt cytoskelettet samt existerar betydelsefullt till bakteriens liv, bland annat inhämtandet från näringsämnen, vidhäftandet mot ytor, för att simma genom vätskor samt för att undkomma rovdjur.[24][25] flera celler besitter vid utsidan från sitt plasmamembran en lager likt kallas glykokalyx, slime alternativt kapsel m.m. Detta förmå bestå från antingen polysackarider alternativt polypeptider alternativt båda delarna. Syftet existerar för att skydda bakterien mot uttorkning dock även för att hjälpa den för att fästa mot ytor. Kapseln existerar ett vanlig komponent hos patogena bakterier eftersom komponenterna inom kapseln utför för att den liknar kroppsliga celler vilket försvårar på grund av immunförsvaret för att känna igen dem.[26] Vissa bakteriearter äger dessutom ett därför kallad endospor, från polysackarider samt proteiner såsom ger bakterien en skydd mot för att fagocyteras inuti en större vilt. Endosporen förmå dessutom tjäna vilket näringsreserv beneath tider då bakterien befinner sig inom ett mer näringsfattig miljö.[27][28][29]

Många bakteriearter existerar likt enstaka frilevande celler, andra bildar typiska mönster tillsammans med andra bakterier likt en utfall från bakteriens tillväxt, exempelvis bildar Neisseria diploida par, Streptokocker bildar länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, samt Stafylokocker bildar klasar (kluster). Bakterier förmå även forma filament, mot modell Actinobakterier.

Bakterier växer oftast gemensamt vid ytor samt bildar aggregat från bakterier såsom kallas till biofilm. Biofilm kunna variera ifrån en fåtal mikrometer inom tjocklek mot enstaka halvmeter inom djup, samt förmå innehålla flera arter, mot modell bakterier, protister samt arkéer. Bakterier likt lever inom biofilm uppvisar en systematiskt arrangemant från extracellulära komponenter, tillsammans vilka bakterierna besitter förmågan för att kommunicera tillsammans varandra.[30][31] inom naturliga miljöer, mot modell mark samt växtytor, existerar huvuddelen från bakterierna bundna mot ytor liksom utgör biofilm.[32] Biofilm existerar även en bekymmer inom sjukvården därför för att implantat samt andra artificiella objekt inom ett sjuk individ snabbt koloniseras från bakterier liksom bildar biofilm samt därmed ofta infektioner. Bakterier såsom växer inom biofilm existerar mer motståndskraftiga mot antibiotika.[33] Signalering mellan bakterier inom biofilm kallas till quorum sensing.

Förflyttning

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier förflyttar sig vid olika sätt. Några arter utsöndrar slem såsom dem glider fram vid. andra äger buntar från fina trådar såsom dem skruvar sig fram tillsammans med. Slutligen finns detta bakterier såsom rör sig genom för att vifta tillsammans med en alternativt flera utskott. Dessa pisklika bildningar kallas bakterieflagell.

Bakterierna rör sig mot näringsämnen samt försvunnen ifrån giftiga ämnen. Rörelserna styrs från cellmembranet såsom innehåller receptorer på grund av olika kemiska ämnen. Då en skadligt material binder mot ett receptor börjar flagellet vid denna sidan jobba fortare. Detta resulterar inom för att cellen rör sig försvunnen ifrån detta giftiga ämnet. då näringsrika ämnen binder mot receptorerna reducerar flagellets hastighet vid den sidan från bakterien. eftersom flagellet vid bakteriens motsatta blad arbetar tillsammans identisk hastighet rör sig cellen mot näringen.

Hos vissa bakterier tränger utskott från stärka proteintrådar ut genom cellväggen, dessa kunna fästa bakterien nära andra celler. således använder gonorrébakterien utskotten då den sätter sig fast inom människans slemhinnor.

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Bakterier kunna klassificeras utifrån ett rad olika attribut. Gramfärgning existerar en modell. Gramfärgningen existerar antingen positiv (grampositiv) alternativt negativ (gramnegativ). mot dem vanligaste premisserna nära kategorisering från bakterier brukar lyssna om bakterien trivs inom ett syrerik alternativt syrefattig miljö, samt bakteriens form eller gestalt – detta önskar yttra om bakterien existerar stavformad alternativt kockformad. Numera sker mer samt mer från klassificeringen genom DNA-sekvensering från bakteriella gener. Den vanligaste genen till sekvensering existerar 16s rDNA, liksom kodar på grund av 16s rRNA, vilket existerar enstaka betydande komponent inom bakteriens ribosom.

Exempel vid bakterier

[redigera | redigera wikitext]

Exempel vid sjukdomar liksom bakterier orsakar

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Svar mot frågorna biologi B”. Svar mot frågorna biologi B. liber AB. http://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/biologib/fragor_svar.pdf. Läst 18 januari 2012. 
  2. ^”Biologi B”. Studiehandledning. Nationellt centrum till flexibelt utbildning. http://www.larresurser.se/naturvetenskap/biologi_b.pdf. Läst 18 januari 2012. 
  3. ^Woese C, Kandler O, Wheelis M (23 oktober 1990). ”Towards a natural struktur of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "87" (12): ss. 4576–4579. PMID 2112744. Arkiverad ifrån originalet den 27 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080627233102/http://www.pnas.org/cgi/reprint/87/12/4576. Läst 1 juni 2007. 
  4. ^Fredrickson J, Zachara J, Balkwill D, et al (2004). ”Geomicrobiology of high-level nuclear waste-contaminated vadose sediments at the hanford site, Washington state”. Applied and Environmental Microbiology "70" (7): ss. 4230–4241. PMID 15240306. Arkiverad ifrån originalet den 29 september 2008. https://web.archive.org/web/20080929074759/http://aem.asm.org/cgi/content/full/70/7/4230?view=long&pmid=15240306. Läst 1 juni 2007. 
  5. ^Rappé M, Giovannoni S. ”The uncultured microbial majority”. Annual Review of Microbiology "57": ss. 369–394. PMID 14527284. 
  6. ^Sears C (2005). ”A dynamic partnership: Celebrating our gut flora”. Anaerobe "11" (5): ss. 247–251. PMID 16701579. 
  7. ^Leeuwenhoek A (23 oktober 1753). ”Part of a Letter from Mr Antony van Leeuwenhoek, concerning the Worms in Sheeps Livers, Gnats, and Animalcula in the Excrements of Frogs”. Philosophical Transactions (1683–1775) "22": ss. 509–518. https://royalsocietypublishing.org/doi/epdf/10.1098/rstl.1700.0013.  Accessed November 30. 2006
  8. ^Leeuwenhoek A (23 oktober 1753). ”Part of a Letter from Mr Antony van Leeuwenhoek, F. R. S. concerning Green Weeds Growing in vatten, and Some Animalcula funnen about Them”. Philosophical Transactions (1683–1775) "23": ss. 1304–1311. https://royalsocietypublishing.org/doi/epdf/10.1098/rstl.1702.0042.  Accessed November 30. 2006
  9. ^Etymology of the word "bacteria" Online Etymology dictionary. Accessed November 23 2006
  10. ^The Nobel Prize in Physiology or medicin 1905 Nobelprize.org Accessed November 22 2006
  11. ^O'Brien S, Goedert J (1996). ”HIV causes AIDS: Koch's postulates fulfilled”. Curr Opin Immunol "8" (5): ss. 613–618. PMID 8902385. 
  12. ^Thurston A (2000). ”Of blood, inflammation and gunshot wounds: the history of the control of sepsis”. Aust N Z J Surg "70" (12): ss. 855–861. PMID 11167573. 
  13. ^Biography of Paul Ehrlich Nobelprize.org Accessed November 26 2006
  14. ^Woese C, Fox G (23 oktober 1977). ”Phylogenetic structure of the prokaryotic domain: the primary kingdoms”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "74" (11): ss. 5088–5090. PMID 270744. 
  15. ^Woese C, Kandler O, Wheelis M (23 oktober 1990). ”Towards a natural struktur of organisms: proposal for the domains Archaea, Bacteria, and Eucarya”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America "87" (12): ss. 4576–4579. PMID 2112744. Arkiverad ifrån originalet den 27 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080627233102/http://www.pnas.org/cgi/reprint/87/12/4576. Läst 1 juni 2007. 
  16. ^Di Giulio M (2003). ”The universal ancestor and the ancestor of bacteria were hyperthermophiles”. J Mol Evol "57" (6): ss. 721–30. PMID 14745541. 
  17. ^Battistuzzi F, Feijao A, Hedges S. ”A genomic timescale of prokaryote evolution: insights into the ursprung of methanogenesis, phototrophy, and the colonization of land.”. BMC Evolutionary Biology "4": ss. 44. PMID 15535883. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pubmed&pubmedid=15535883. 
  18. ^Poole A, Penny D (23 oktober 2007). ”Evaluating hypotheses for the ursprung of eukaryotes”. Bioessays "29" (1): ss. 74–84. PMID 17187354. 
  19. ^Dyall S, Brown M, Johnson P (23 oktober 2004). ”Ancient invasions: from endosymbionts to organelles”. Science "304" (5668): ss. 253–257. PMID 15073369. 
  20. ^Söderström, Bill; Pittorino, Matthew J.; Daley, Daniel O.; Duggin, Iain G. (2022-06-25). ”Assembly dynamics of FtsZ and DamX during infection-related filamentation and division in uropathogenic E. coli” (på engelska). Nature Communications 13 (1). doi:10.1038/s41467-022-31378-1. ISSN2041-1723. PMID 35752634. PMC: PMC9233674. https://www.nature.com/articles/s41467-022-31378-1. Läst 2 juli 2023. 
  21. ^Schulz H, Jorgensen B. ”Big bacteria”. Annual Review of Microbiology "55": ss. 105–137. PMID 11544351. 
  22. ^Robertson J, Gomersall M, Gill P. (23 oktober 1975). ”Mycoplasma hominis: growth, reproduction, and isolation of small viable cells”. J Bacteriol. "124" (2): ss. 1007–1018. PMID 1102522. 
  23. ^Fritz inom, Strömpl C, Abraham W (23 oktober 2004). ”Phylogenetic relationships of the orsaka Stella, Labrys and Angulomicrobium within the 'Alphaproteobacteria' and description of Angulomicrobium amanitiforme sp. nov”. Int J Syst Evol Microbiol "54" (Pt 3): ss. 651–657. PMID 15143003. Arkiverad ifrån originalet den 10 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081010212929/http://ijs.sgmjournals.org/cgi/content/full/54/3/651. Läst 2 juni 2007. 
  24. ^Cabeen M, Jacobs-Wagner C (23 oktober 2005). ”Bacterial fängelse shape”. Nature reviews. Microbiology "3" (8): ss. 601–610. PMID 16012516. 
  25. ^Young K (23 oktober 2006). ”The selective value of bacterial shape”. Microbiology and molecular biology reviews, MMBR "70" (3): ss. 660–703. PMID 16959965. 
  26. ^Bauman, R. (2012) Mikrobiology with diseases bygd bodysystem. Sida: 59. 3.uppl. San Francisco: Pearson Education
  27. ^Bauman, R. (2012) Mikrobiology with diseases bygd bodysystem. Sida: 75. 3.uppl. San Francisco: Pearson Education
  28. ^Ericson E, Ericson T (2010). Klinisk mikrobiologi. (4. uppl.). Stockholm: Liber AB. ISBN 978-91-47-08446-3 
  29. ^ Nationalencyklopedin. 2008 
  30. ^Donlan R (2002). ”Biofilms: microbial life on surfaces”. Emerging Infectious Diseases "8" (9): ss. 881–890. PMID 12194761. 
  31. ^Branda S, Vik S, Friedman L, Kolter R (23 oktober 2005). ”Biofilms: the matrix revisited”. Trends in Microbiology "13" (1): ss. 20–26. PMID 15639628. 
  32. ^Davey M, O'toole G (23 oktober 2000). ”Microbial biofilms: from ecology to molecular genetics”. Microbiology and molecular biology reviews, MMBR "64" (4): ss. 847–867. PMID 11104821. 
  33. ^Donlan RM, Costerton JW (23 oktober 2002). ”Biofilms: survival mechanisms of clinically betydelsefull microorganisms”. Clin Microbiol Rev "15" (2): ss. 167–193. PMID 11932229.