Kan man få epilepsianfall av ångest

Sida 4 . Copyright Erik Boberg

Kramptröskel

- Med kramptröskel menar man nervsystemets resistens mot för att förbättra anfallsaktivitet.
- Om kramptröskeln sjunker beneath enstaka väsentlig nivå uppstår en epileptiskt anfall.
- Kramptröskeln varierar mellan individer och existerar relaterat till gener betingad. Dessutom varierar den tillsammans med åldern. Vissa unge får tex feberkramper , utlösta från för att dem får förhöjd kroppstemperatur. dem besitter då enstaka genetiskt betingad nedsänkt kramptröskel , beneath dem inledande levnadsåren.
- Många yttre samt inre faktorer förmå även påverka kramptröskeln. Epileptiska anfall existerar därför för att betrakta liksom normala beneath vissa omständigheter samt bör ej medföra för att diagnosen epilepsi ställs.
- Epilepsi innebär för att individen får oprovocerade , upprepade epileptiska anfall.
- Gränsdragningen förmå dock artikel svår då flera tillsammans med epilepsi enbart alternativt företrädesvis får sina anfall beneath vissa provocerande betingelser. Dessa betingelser existerar dock sådana för att dem flesta friska individer ej skulle erhålla en epileptiskt anfall.
- Sömndeprivering, infektion tillsammans med förhöjd kroppstemperatur samt hormoner: Mer potenta anfallsutlösande faktorer. Även normala individer löper massiv fara för att erhålla en epileptiskt anfall efter enstaka långvarig sömndeprivering (flera dagar).
- Hyperventilation pga tex bekymmer alternativt ångest förmå även utlösa anfall.
- Både stress samt avslappning kan artikel anfallsutlösande hos olika individer. sänkt vakenhet, tex vid natten alternativt nära vila efter enstaka hård arbetsdag förmå hos vissa utlösa anfall, medan stresspåslag existerar utlösande hos andra.
- Blixtrande ljus, tex nära bilfärd genom enstaka allé alternativt mot enstaka bilkö kunna utlösa anfall hos vissa individer. Fotostimulering används på grund av diagnostik från epilepsi.

Extrema situationer

- Vid nästa status bör en epileptiskt anfall betraktas likt normalt och ej föranleda någon epilepsidiagnos.

- Detta då de kraftfullt kunna sänka kramptröskeln.
- Patienter vilket fått anfall från dessa orsaker behöver sällan någon anfallsförebyggande behandling .
1. Inom 7 dagar efter insjuknande inom stroke alternativt skalltrauma.
2. Under energisk fas från meningit alternativt encefalit
3. Postoperativt efter intrakraniellt kirurgiskt ingrepp.
4. Droger: Alkohol-intoxikation, kokain
5. Intoxikation: Kolmonoxid
6. Läkemedel: Tricykliska antidepressiva
7. Metabola rubbningar: Elektrolytrubbningar, hypoglykemi, uremi, cerebral anoxi, eklampsi
8. förhöjd kroppstemperatur hos små människor

Orsaker mot epilepsi

- dem enskilda anfallen existerar oprovocerade, men detta finns allti den primär orsak mot anfallsbenägenheten.
- Orsakerna utgörs från skador vid hjärnbarken, vilka är kapabel ge upphov mot epileptogena foci.
- Stroke existerar den vanligaste orsaken bland vuxna. ett stroke förmå inom akutskedet ge upphov mot anfall, vilka ej ger patienten epilepsidiagnos. Dock förmå inom en senare skede hjärnskadan utvecklas mot enstaka epileptisk härd liksom fortsätter för att utlösa oprovocerade anfall.
- Hjärntumör är ett ytterligare vanlig orsak mot epilepsi, varför enstaka etiologisk analys existerar viktig!

Ärftlighet hos epilepsi

- Den kryptogena epilepsin är kvar den vanligaste formen. Denna utgörs sannolikt till massiv sektion från ärftliga former av epilepsi.
- Vissa många ovanliga mutationer äger kartlagts och visats behärska ge upphov mot sjukdomen.
- Till modell finns ett form eller gestalt likt ger enstaka selektiv negativt resultat från Na-flöde in inom GABA-erga interneuron. Detta ger negativt resultat från deras förmåga för att avfyra aktionspotentialer, släppa ut GABA samt därmed hämma andra neurons signallering. Detta ger ett hyperexcitabilitet (sänkt kramptröskel) samt epilepsi.
- De vanligaste formerna av ärftlig epilepsi besitter dock sannolikt ett komplex nedärvning och existerar därmed svåra för att kartlägga.

Läkemedel/droger liksom är kapabel orsaka krampanfall

- Alkylerare (cytostatika): Busulfan, chlorambucil
- Antimalariapreparat: Klorokin, meflokin
- Antimikrobiella: Betalaktamer, kinoloner, aciklovir, tuberkulosmedicin, ganciklovir
- Anestetika/analgetika: Meperidin, tramadol, lokalanestetika
- Immunmodulerare: Cyklosporin, interferoner, tacrolimuls
- Psykiatriska läkemedel: Antidepressiva, antipsykotika, litium
- Röntgenkontrastmedel
- Teofyllin
- Abstinens från sedativa: Alkohol, barbiturater (kortverkande), bensodiazepiner (kortverkande)
- Illegala droger: Amfetamin, ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken, phencyklidin, metylphenidat
- Flumazenil