Medeltida stad i väst webbkryss

Den denna plats artikeln besitter källor, dock den behöver fler fotnoter till för att behärska verifieras. () Motivering: Artikeln existerar skriven svepande samt detta existerar svårt för att kontrollera enskilda utsagor. Fotnoter behövs. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans med för att lägga mot fotnoter ifall ni är kapabel, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne likt ej verifieras är kapabel tas bort.

Medeltiden existerar ett traditionell benämning vid enstaka period från Västerlandets bakgrund såsom ligger mellan antiken samt modern period. Medeltiden anses avgränsad ifrån antiken särskilt genom Romerska rikets fall inom väst tid , kristendomens kritisk seger samt dem stora folkvandringarna. Senare datum används ibland inom dem yttre delarna från Europa. Mer tänjbar existerar medeltidens gräns mot nyare tiden. på grund av Europa liksom totalitet anses ofta existera slutet vid medeltiden. Vanligen används ibland händelser såsom erövring från Konstantinopel från turkarna , Christopher Columbus inledande utflykt mot Amerika alternativt den protestantiska reformationen ^[1][2]

Medan man beneath renässansen samt upplysningstiden, samt länge beneath moderniteten, såg vid medeltiden likt ett mörk samt barbarisk tidsperiod, ser dagens forskare denna period såsom den elementär perioden på grund av detta moderna Europa.^[2][3]

Medeltiden delas in inom tre större perioder:

• Tidigmedeltid^[4] alternativt äldre medeltid,^[5] ett tidsperiod från kraftfull decentralisering samt nedsänkt tillväxt, inom västra europa ifrån omkring mot
• Högmedeltiden, ett tidsperiod likt kännetecknas från kraftfull finansiell tillväxt samt befolkningsökning, stabilisering samt centralisering från makten, ifrån omkring mot
• Senmedeltiden alternativt, enstaka period då tillväxten fick en abrupt slut samt enstaka period från demografisk stagnation, ökad samhällelig turbulens tog nära, dock då även ett konsolidering från centralmakter likt skulle gå vidare in vid den tidigmoderna perioden, ifrån omkring mot

I skandinavisk saga placeras istället äldre medeltid mot cirka mot , högmedeltiden cirka mot , samt senmedeltiden ifrån cirka mot (skandinavisk yngre medeltid),^[5][6] dem numeriskt värde senare ibland hopklumpat mot yngre medeltid, följt från Vasatiden inom svensk saga.

Utmärkande särskilt på grund av europeisk hög- samt senmedeltid existerar detta sociala struktur såsom senare kallats feodalism. Detta struktur innebar personliga grupp mellan vasall samt feodalherre liksom innebar rättigheter samt ansvar på grund av båda parter. ett särprägel liksom skiljer medeltiden ifrån antiken existerar den tekniska tillväxt, särskilt inom jordbruket, vilket ägde boende ifrån talet samt vidare. en tredjeplats kännetecken existerar kristendomens utbredning ovan bota Europa, vilket kom för att fungera liksom enstaka förenande länk mellan olika regioner. detta plats beneath senmedeltiden liksom Europa såsom ett någorlunda enhetlig civilisation uppstod samt grunden på grund av flera moderna nationalstater vilket land i västeuropa, Spanien samt dem nordiska länderna lades.

Medeltiden plats även den period då starka centralmakter återigen uppstod inom Europa. flera från dagens europeiska storstäder växte fram beneath medeltiden tillsammans tillsammans med ett kraftfull borgarklass. Gillen samt skrån bildades framförallt beneath senmedeltiden vilket skulle bestå långt in inom modern period. inom slutet från medeltiden inleddes även ett mäktig europeisk expansion samt kolonisering från Amerika, Afrika samt Asien samt detta föregicks från en tidigt försök mot erövring inom samt utanför Europa inom form eller gestalt från korståg mot Bysantinska riket^[7], muslimska stater vid Iberiska halvön, inom Palestina, samt mot hedningar inom Östeuropa, Baltikum^[8] samt land i norden.

Historiografi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet ”medeltiden” härrör ifrån enstaka indelning från historien vilket grundar sig inom idealiserandet från antiken. beneath talets mitt började italienska författare samt akademiker kultivera en allt starkare nyfikenhet till den klassiska antika perioden. Francesco Petrarca (–74) plats den inledande likt formulerade idén angående för att hans personlig tidsperiod plats en återuppväckande från bortglömda antika ideal, samt betraktade tiden ifrån Västromerska rikets fall mot mitten från talet ett tidsperiod från stagnation samt intellektuellt mörker. Petrarca hänvisade egen mot tidens tenebrae (dimmor) samt inom start från talet ägde historikern Flavius Blondus varit den inledande såsom beskrivit perioden liksom enstaka mellanperiod, enstaka historisk transportsträcka ifrån utslocknandet från antikens briljant lärda tankevärld mot dess återställande nästan kalenderår senare. Den inledande forskare likt definitivt cementerade begreppet inom tidigmodern historiebeskrivning fanns den franske historikern Charles ni Cange likt gav ut verket Glossarium inom numeriskt värde volymer ifall latinets klassiska samt medeltida bakgrund. Tio kalenderår senare kom Historia Medii Aevi ("Medeltidens historia") ut, skrivet från den tyska historikern Kristoffer Cellarius. beneath tidigmodern period (cirka –) betraktade man medeltiden vilket "den mörka tiden" till för att man ansåg för att antikens traditioner helt försvann beneath medeltiden, samt återkom inledningsvis inom samt tillsammans med renässansens upplivning från antika ideal. ifrån upplysningstiden kritiserade flera tänkare den katolska religiös absoluta samt intoleranta auktoritet beneath medeltiden. Denna ögonkontakt kvarstod inom stort fram mot tidigt anförande, då exempelvis gotiken kom vid modet igen. flera från romantikens konstnärer ägde däremot enstaka positiv foto från åtminstone hög- samt senmedeltiden, bland annat genom tolkningar från epos samt legender. Författare liksom Walter Scott samt Victor Hugo använde medeltida teman på grund av romaner samt senare använde nationalromantiska konstnärer likt Richard Wagner tidiga medeltida germanska sägner liksom inspiration på grund av detta storslagna operastycket Nibelungens ring.^[9]

Idag betonar forskare för att medeltiden existerar den period då grunderna till senare europeisk samhällsutveckling lades samt för att detta inom flera avseenden, kulturellt, relaterat till samhället samt tekniskt, fanns enstaka dynamisk samt utvidgande epok.^[3] detta blir således bara den tidiga medeltidens inledande århundraden, mellan Västroms fall samt Karl den stores enande från frankerriket, vilket ännu kallas "mörka" inom historiska kretsar eftersom dem lämnat efter sig ett fåtal skriftliga källor samt större byggnadsverk, samt all maktutövning samt organisation fanns geografiskt begränsad. "Mörk" får inom dessa kontext främst betydelsen "tyst" snarare än för att artikel en allmänt negativt omdöme.

I norra samt östra Europa anses medeltiden börja betydligt senare: inom mot modell Skandinavien inledningsvis någon gång beneath talet^[5][10][11] beroende vid källa, samt följer vid skandinavisk järnålder samt förhistorisk period. Svensk medeltid börjar således tillsammans med för att den siste kungen inom Erik Segersälls ätt, Emund den gamle, blir monark alternativt dör cirka , alternativt nära Sveriges kristnande (olika tidpunkter inom olika landsdelar). inom svensk historieskrivning anses medeltiden äga varat fram mot omkring samt upplösningen från Kalmarunionen. inom land samt Norge räknas såsom medeltidens slut, då reformationen påbörjades från monark Kristian III.

Tidigmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under talet började Romarriketssociala sammanhållning för att lösning upp, skattebasen till dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden minskade kraftigt samt arméerna såsom krävdes till försvaret från avgränsningar rekryterades inom allt större utsträckning ifrån allierade germanstammar ifrån trakterna från detta moderna Tyskland, Österrike samt Ungern. Senaten inom Rom blev därför småningom inom upphöjd grad beroende från germanernas hövdingar samt generaler på grund av ledning från den samlade romerska armén. inom egenskap från legosoldater, inom princip utan eget nation, ägde dessa föga lojalitet mot den markägande senaten liksom försökte styra detta romerska riket.

Den 4 september avsattes den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, från den heruliske krigsherren Odovakar. Odovakar sände kejsartecknen (insignia imperialia) mot Östroms kejsare. inom gengäld önskade Odovakar för att bli utsedd mot dux, militärbefälhavare, ovan dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden. Detta godkändes delvis från Östroms kejsare samt Odovakar blev härskare ovan den italienska halvön samt delar från Gallien, detta moderna land i västeuropa. Större delen från den romerska senaten (adeln) lämnade omgående Rom. för att existerar detta kalenderår romarriket föll anses artikel ett förenkling bland forskare eftersom detta existerar väl demonstrerat för att existensen gick vidare samt den romerska kulturen styrde likt vanligt inom dem flesta de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden även angående kejsaren samt senaten plats avsatt. dem romerska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, tillsammans med skatteintäkter samt legioner, blev tagna helt enkelt ovan från antingen regionala generaler, adel alternativt erövrande barbarhövdingar.

Östrom, oftast kallat Bysantinska riket alternativt Bysans, gjorde inom start vid talet försök för att återerövra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden inom detta forna Västrom. Inledningsvis fanns denna kampanj lyckad samt den italienska halvön, Sicilien samt Nordafrika återtogs. kalenderår utbröt dock den Justinianska pesten, vilket skadade inom Bysans mot tid Pesten dödade cirka 50 andel från befolkningen inom Bysans samt kejsardömet förlorade tillsammans pestens eruption all kraft för att återta dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden.

Folkvandringar

[redigera | redigera wikitext]

Från talet mot slutet från talet flyttade ett rad olika nomadiska alternativt halvnomadiska grupper in inom västra Europa ifrån norr samt öster samt ägde massiv effekt vid politiska samt kulturella strukturer. beneath flera stora migrationsvågor tillsammans med start tillsammans med ostrogoternas vandringar kalenderår slogs många från detta gamla romerska systemet sönder samt enstaka fräsch fusion från germansk tradition samt romersk tradition inom kombination tillsammans med enstaka kristen tro skapade start mot den traditioner såsom senare skulle konsolideras likt Europa.

I samband tillsammans detta västromerska rikets sönderfall ifrån cirka mot talet skedde ett rad större migrationer från framförallt germanska stammar ifrån Öst- samt Centraleuropa. dem underliggande orsakerna mot förflyttningarna existerar oklara dock den omedelbara orsaken fanns tryck ifrån centralasiatiska nomadfolk liksom fanns inom rörelse västerut. inledningsvis kom hunnerna beneath sin monark Attila, därefter avarerna (–) samt slutligen magyarerna (, –) såsom grundade Kungariket Ungern. detta romerska gränsförsvarets sammanbrott inom samt tillsammans inbördes strider mellan romerska fältherrar gjorde detta möjligt på grund av dem olika grupperna för att flytta in vid romerskt territorium utan större motstånd. detta romerska riket ägde beneath dem inledande århundradena även börjat anlita allt större antal germanska krigare inom sina arméer. flera från dessa kom ifrån stamsamhällen vilket befann sig inom relativt nyerövrade områden alternativt inom gränstrakterna mellan detta romerska riket samt områden inom Central- samt Östeuropa vilket ej nedsänkt beneath imperiets övervakning. Bland dem större germanska grupperna plats goterna likt skadade ovan stora delar från kontinenten samt sedan grundade åtgärda statsbildningar vid Iberiska halvön samt södra Centraleuropa. Frankerna, en människor ifrån Lågländerna, tog ovan detta mesta från norra Gallien. Vandalerna bildade riken inom Nordafrika samt anföll samt plundrade senare Rom. Anglosaxare ifrån södra delar från dagens land samt norra Tyskland invaderade Brittiska öarna samt överväldigade den tidigare romerska utposten. Bland dem maximalt destruktiva invasionerna fanns den likt utfördes från hunnerna, en centralasiatiskt stäppfolk. Hunnerna plundrade samt förstörde städer ovan stora delar från Väst- samt Östeuropa. dem oräkneliga invasionerna svepte undan många från detta antika samhället liksom återhämtade sig vid grekisk-romerska traditioner; ett tidigare kraftfull centralmakt slogs sönder. enstaka decentralisering samt, inom förlängningen, enstaka feodalisering från Europa fanns resultatet.

Germanerna

[redigera | redigera wikitext]

Germanska politiska samt kulturella traditioner tog ovan samt omformade den gamla samhällsstrukturen. dem germanska folken bestod från enstaka brokig uppsättning stammar tillsammans likartade, dock ingalunda homogena, traditioner. Bosättningarna plats små samt mobila samt jordbruket primitivt. Fokus nedsänkt framförallt vid boskapsuppfödning samt animalier dominerade kosten tillsammans tillsammans maltdryck. Ekonomin plats främst självhushållande tillsammans med lågintensiv köp. yrkesman vilket tillsammans metall framställde prydnader samt framförallt vapen (av järn) från upphöjd standard, dock inom små skal. Politiskt sett styrdes samhället från mäktiga stormän likt något som har fått en viss form eller struktur åtgärda samarbeten tillsammans med varandra på grund av för att bekämpa andra samarbeten alternativt på grund av för att försvara sig mot andra folkgrupper. Lagar bestod från muntliga traditioner samt sågs vilket förbrytelse mot individ, ej politiska institutioner. Lagar kunde variera ifrån huvuddel mot huvuddel (kallade folk från germanerna), dock allierade stammar respekterade ofta varandras lagar. Straff utmättes främst inom form eller gestalt från böter, dock konflikter kunde ofta leda mot hämndaktioner likt drog igång långvariga blodsfejder. Familjestrukturen plats strikt patriarkal samt patrilinjär samt detta fanns ett vass uppdelning från olika data mellan män samt kvinnor; männen krigade samt representerade familjen socialt samt politiskt; kvinnor ägde ansvar till hushåll, barnuppfostran, jordbruk samt hantverk vilket sömnadsarbete. Slavar förekom, särskilt likt krigsbyte, dock bara inom större hushåll.^[12]

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Ur den nya samhällsstrukturen växte successivt maktbaser upp. mot enstaka start fanns detta främst stora lokala godsägare liksom mot en löfte angående militärt beskydd ifrån krigsherrar samt andra godsägare lät bönder bruka jorden samt avlägga diverse avgifter. Runt talet ägde större politiska enheter bildats, framförallt inom norra land i västeuropa, samt bland dessa enheter, ledda från ett tidig krigararistokrati, framträdde nominellt erkända kungar. Även ifall kungarnas inflytande plats föga institutionaliserad samt mot massiv sektion byggde vid personlig auktoritet, fanns ändå grundläggande principer eller fundament till enstaka centralmakt. Den frankiske krigsherren Karl den store, tillsammans med avstamp inom sina förfäder, Karl Martells samt Pippin den lilles erövringar, tog initiativ mot för att konsolidera denna framväxande centralmakt. beneath ett rad fälttåg erövrade denne all land i västeuropa, Lågländerna, delar från västra Tyskland samt kurera norra samt centrala Italien, inklusive Rom. Kulmen till hans bidrag blev då denne kröntes vilket västromersk kejsare från påven inom start från talet. Idén angående detta gamla kejserliga ämbetet ägde återuppväckts inom västra europa. Karl den stores rike överlevde dock ej honom egen utan delades snart upp inom tre delar från hans sonsöner. detta antika idealet ifall en kejsarrike, likt idag fick sin legitimitet genom dess arvtagare, den romersk-katolska kyrkan (och mer särskilt påven) plats dock återetablerat samt blev tagna senare ovan från tyska kungar beneath samt talet.

Utöver den militära samt politiska insatsen innebar Karl den stores gripande från makten en uppsving inom detta lärda existensen. Studier från antiken ledde mot färsk medvetande från dess idéer samt Karl egen sponsrade religiös byggnad liksom fungerade vilket tidigmedeltida akademiska centra. Bland dem viktigaste innovationerna plats uppfinningar från den därför kallade karolingiska minuskeln, precursor mot dagens textade gemener. Kyrkan stärktes genom donationer samt grunden mot detta liksom senare skulle bli Kyrkostaten bildades genom ett gåva från Karl den store mot detta kyrkliga ämbetet.

Muslimska invasioner

[redigera | redigera wikitext]

Under talet samt start från talet invaderade muslimska arméer ledda från profeten Muhammeds person som följer efter någon i en position eller roll samtliga områden längs Medelhavets södra kust. detta relativt svaga visigotiska riket vid Iberiska halvön besegrades från detta Umayyadiska kalifatets arméer inom start från talet samt detta mesta från dagens Portugal samt Spanien föll beneath muslimsk övervakning. beneath –talet lades Sicilien, Korsika, Sardinien, Kreta samt Cypern mot dem muslimska erövringarna. Följden blev för att flera kristna västeuropeiska kungadömen samt furstestater försvagades samt tvingades mot reträtt. detta enstaka gång mäktiga bysantinska riket utsattes på grund av anfall liksom detta inte någonsin riktigt hämtade sig ifrån. Islams framgångar ägde effekten för att centrum på grund av den kristna makten successiv förflyttades mot kontinentala Europa. Samtidigt innebar detta muslimska styret ett kulturell samt finansiell blomstringsperiod inom erövrade områden. Intensivt jordbruk, produktiv stadsplanering samt skolor infördes. Cordoba, huvudstaden till detta muslimska Spanien, ägde flera hundra tusen invånare samt plats centrum på grund av enstaka sofistikerad urban traditioner tillsammans långväga köp samt en spirande intellektuellt liv, samt likaså blev Palermo vid talet ett från Europas största städer.

Jordbruket utvecklas

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden utvecklades jordbruket. ifrån talet finns dem inledande beläggen till för att man inom jordbruket gått ovan ifrån tvåskiftesbruk mot treskiftesbruk. Den främsta fördelen tillsammans treskiftesbruket plats för att endast enstaka tredjedel från fälten nedsänkt inom träda jämfört tillsammans hälften från fälten tidigare. Genom för att kultivera havre samt introduktionen från kragsele mot hästar möjliggjorde enstaka bredare användning från hästar inom jordbruket vilket bland annat gjorde för att plogar från metall kunde användas mer. införande från väderkvarnar samt vattenkvarnar underlättade mjölframställningen.^[13]

Högmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under talet blev länderna inom västra Europa stabilare. tillsammans med undantag på grund av mongolinvasionen upphörde barbarinvasionerna. Kristnandet samt framväxandet från kungadömen inom norra Europa skapade ytterligare assimilering inom den europeiska enheten. Högmedeltiden existerar ett mer expansionistisk period samt en intellektuellt uppvaknande. Vidare förekom ett befolkningsexplosion inom Medelhavsområdet. inom centrala samt norra Italien samt inom Flandern började självstyrande städer för att växa fram samt ett reurbanisering från västra Europa för att ske.

På Iberiska halvön började enstaka långsam återerövring från dem muslimska territorierna. enstaka resultat från detta fanns för att den latinska världen fick ingång mot den klassiska litteraturen. Genom för att översätta denna kom man för att återupptäcka Aristoteles. Samtidigt minskade farorna tillsammans handeln samt ett stadig finansiell tillväxt skedde mot resultat från detta. beneath denna period började Hansan samt andra handels- samt banksammanslutningar för att växa fram, vilka drev sin aktivitet ovan läka Europa. dem inledande medeltida universiteten bildades ifrån samt vidare, vilket bidrog mot för att färsk insikt började växa fram. Läskunnigheten blev allt mera spridd samt bildkonst, staty samt arkitektur gjorde stora framsteg. Stora katedraler började uppföras ovan kurera kontinenten, ursprunglig inom den romanska stilen samt senare inom den gotiska stilen.

Befolkningstillväxt

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot talet plats Europa mot största delen uppfyllt från skogar, ödemarker samt träskområden. Den befolkning likt fanns plats små. beneath talet inleddes ett kraftig befolkningstillväxt liksom innebar för att tidigare outnyttjade områden började brukas samt befolkas. Orsaken förmå sägas existera en förändrat andligt klimat liksom gynnade spridandet från tekniska uppfinningar. inom Romarriket likt ju använde slavar fanns ej riktig betingelser på grund av för att sprida arbetsbesparande teknik. ifrån talet samt vidare tillkommer ett mängd tekniska uppfinningar, särskilt inom jordbruket. Romarna använde årder på grund av för att bruka fält vilket ej existerar särskilt lämpligt till tyngre lerjordar. Någon gång före talet kom hjulplogen inom bruk. Denna fordrade fler dragdjur dock kunde bruka djupare samt vända upp jorden. tillsammans med hjulplogen kunde man kultivera vid tidigare outnyttjad mark, särskilt dem bördiga lerjordarna inom södra England, norra land i västeuropa samt norra Italien. inom dessa områden kunde man skörda brödsäd vilket kunde att ge liv enstaka något som ökar i storlek eller antal befolkning. enstaka ytterligare information fanns för att man började nyttja hästar likt dragdjur istället på grund av oxar. Hästarna fanns snabbare än oxarna angående man använde dem nyutvecklade seldon likt gjorde för att hästens kraft kom mot förbättrad användning.^[14]

Att försöka för att komma fram mot hur massiv befolkningen inom Europa plats innebär stora svårigheter. inom några fall finns detta bevarade skattelängder vilka endast upptar den sektion från befolkningen vilket ägde inkomster för att beskatta. Den engelske kungen Vilhelm Erövraren upprättade kalenderår enstaka katalog ovan varenda egendomar inom England, Doomsday Book, samt utifrån denna äger invånarantalet inom England beräknats mot ungefär 1,1 miljoner människor nära denna period. Denna siffra ökade mot 3,7 miljoner beneath inledande hälften från talet. Befolkningen inom land i västeuropa (inom års gränser) besitter beräknats mot mellan 16 samt 20 miljoner människor. likt jämförelse kunna nämnas folkmängden inom detta geografiskt större land i västeuropa kalenderår , likt besitter beräknats mot ungefär 25 miljoner människor. Befolkningen inom norra, södra samt västra Europa äger sammanlagt beräknats mot ungefär 60 miljoner människor.^[15]

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

På befolkningstillväxten följde även ett urbanisering, tillkomsten från fler städer, samt ett stadskarta uppstod likt inom stort skulle bestå fram mot industrialismen. dem städer vilket redan fanns växte även betydligt. Denna tillväxt följde ungefär identisk geografiska mönster såsom den övriga demografiska utvecklingen var den största tillväxten skedde inom söder samt inom väster, samt inom mindre utsträckning inom norr samt öster. dem flesta städerna plats ännu förhållandevis små, särskilt inom jämförelse tillsammans samtida jättestäder såsom Cordoba, Konstantinopel samt Baghdad. dem största städerna, Venedig, Milano, Florens samt Paris ägde liksom maximalt &#; invånare. Utöver dessa fanns en antal städer såsom Brygge, Ghent, Lübeck samt London vilket kunde äga mellan 10&#; samt 40&#; invånare, samt varenda dessa nedsänkt nära havet alternativt nära enstaka större älv. inom övrigt ägde dem flesta städer bara några hundra mot några tusen invånare samt nedsänkt då ofta inom inlandet. Stadsbefolkningen förblev ett minoritet från den totala befolkningen inom Europa långt in inom modern period, även angående detta fanns stora lokala variationer. inom Norditalien samt Lågländerna kunde stadsbefolkningen artikel upp mot plats tredjeplats individ, inom Centraleuropa endast enstaka vid tio.^[16]

Den stora koncentrationen från människor utan avancerade former från infrastruktur inom struktur från avlopp samt avfallshantering gjorde för att dödligheten inom dem medeltida städerna plats betydligt högre än vid ruralt område. Epidemier spreds även snabbt längs dem tättbefolkade gränderna, samt likaså kunde eldsvådor förstöra kurera stadsdelar vid bara några timmar. Städer led inom allmänhet från en konstant mortalitetsöverskott, för att detta fanns fler likt dog än föddes, samt fordrade därför ett konstant ström från nya invånare ifrån landsbygden.^[17]

Städerna ledde mot centralisering från inflytande samt tillgångar samt ett intensifiering från kringliggande jordbruk samt köp, samt ett ökad specialisering från produktion. eftersom städer ej plats självförsörjande tillsammans föda plats dem beroende från den omgivande ruralt område till föda. Ju större ett tätort blev, desto större region behövde den likt försåg den tillsammans allt fler typer från tillgångar. Genom sin koncentration från människor, auktoritet samt valuta, samt därmed även idéer, gav städerna även upphov mot ett kulturell tillväxt. Medeltida städer plats grundade likt mer alternativt mindre självständiga enheter samt lydde beneath personlig lagstiftning. dem betalade oftast avgift mot den lokale länsfursten alternativt kungen, dock ägde enstaka personlig beslutsfattande samt lagstiftande kyrka inom form eller gestalt från råd från mäktiga borgare vilket oftast plats rika handelsmän.

Ståndssamhället grundas

[redigera | redigera wikitext]

Ståndssamhället, detta såsom senare skulle utgöra grunden på grund av flera länders riksdagar grundlades vid medeltiden. detta allra första omnämnandet från en samhälle uppdelat inom olika klasser härstammar redan ifrån talet, dock detta fanns ursprunglig inom start från talet såsom detta konkretiserades. inom Carmen ad Rothbertum regem ("Sången till monark Robert") skriven från Adalbero, biskop från Laon existerar detta klara uppdelningar mellan tre grupper: oratores, "de likt ber", kyrklig män (och enbart män); bellatores, "de likt krigar", vilket senare skulle utgöra ett tydligt definierad adel samt laboratores, "de såsom arbetar", vilket främst bestod från bönder samt andra liksom brukade jorden samt producerade föda åt samtliga tre klasser. Högst inom hierarkin stod dem liksom bad samt dem vilket krigade samt dessa utgjorde beneath läka medeltiden enstaka många begränsad elit vid samhällets höjdpunkt såsom högst plats några andel från befolkningen. detta plats krigarnas ansvar för att titta mot för att upprätthålla team samt ordning samt för att försvara samhället mot yttre fiender. Bedjarnas arbetsuppgift plats för att titta mot samhället fick sina andliga behov fullbordade. dem såsom arbetade utgjorde den stora massan samt detta fanns dem såsom plats arbetskraften likt möjliggjorde krigarnas samt bedjarnas välstånd. Tanken plats för att dessa klasser utgjorde delar från enstaka gemensam samhällskropp liksom skulle samarbeta harmoniskt samt fredligt till samhällets bästa.^[18]

Stånden fanns enstaka starkt idealiserad samt ideologisk social indelning definierad från kyrkan likt inom stort ignorerade faktiska förhållanden. Exempelvis stadsbor (borgare), vilket utgjorde enstaka avgörande samt betydelsefull minoritet hamnade utanför detta ideal. Maktförhållande inom städerna, särskilt inom Norditalien samt Flandern, byggde inom högre grad vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt politiskt påverkan snarare än börd, samt på denna plats skedde ett fräsch indelning inom maiores, mediocres samt minores, över-, medel- samt underklass.^[19] Utanför indelningen stod förstås icke-kristna likt judar samt muslimer, dock även dem såsom trodde vid andra tolkningar från kristendomen, såsom samtliga ansågs kätterska från den katolska kyrkan.

De liksom bad

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans män plats dem såsom stod överst inom ståndshierarkin inom dem flesta skildringar samt detta fanns även dem vilket ägde definierat indelningen. Liksom aristokratin utgjorde dem likt maximalt en fåtal andel från den totala befolkningen samt vid högre nivå plats detta även just frälset såsom försåg kyrkan tillsammans nya biskopar samt påvar. Kyrkan ägde detta politiskt relaterade samt akademiska monopolet inom detta kristna Europa beneath sålunda gott liksom läka medeltiden. Påven ansågs länge artikel detta andliga överhuvudet på grund av samtliga kristna samt den såsom, åtminstone inom teorin, försåg den världsliga makten tillsammans sin legitimet. Kurian, detta kyrkliga hovet samt administrationen, plats beneath utdragen tidsperiod detta största, rikaste samt bäst organiserade inom all Europa. Efter den romerska centralmaktens sammanbrott plats detta kyrkan vilket beneath tidig medeltid företrädde den maximalt välorganiserade administrationen. detta fanns kyrkan genom inledningsvis religiös byggnad samt senare katedralskolor samt mot slut högskola liksom organiserade utbildning. Kyrkan fanns även den främsta avdelningen på grund av socialt stöd inom form eller gestalt från fattigvård samt en moraliskt stöd till befolkningen.

De vilket krigade

[redigera | redigera wikitext]

Även angående den krigande klassen många tidigt begränsades mot ett jordägande aristokrati, således plats detta ej förrän runt talet likt den började förknippas samt begränsas nästan helt samt hållet tillsammans riddare. detta existerar ursprunglig inom slutet från talet samt start från talet liksom kungar såsom Otto inom började avbilda sig själva vid hästrygg snarare än vid ett tron, något vilket konkretiserades från Vilhelm Erövraren vid Bayeuxtapeten. Innovationer inom vapenteknik samt färsk utrustning till ryttare, vilket stigbygeln samt stabilare sadlar gjorde för att krigare mot ridhäst för tillfället kunde bära betydligt tyngre vapen samt pansar. ett ryttare kunde för tillfället galoppera in inom strid samt anfalla även tungt beväpnade fotsoldater tillsammans med långa spjut alternativt lansar. Beridna sårskydd liksom ej tillhörde frälset ägde funnits tidigare inom såväl Tyskland liksom Spanien, dock snart plats detta främst den krigande klassens förmåga för att behärska uppbåda skaror från tungt beväpnat kavalleri liksom avgjorde vem såsom tillhörde den militära eliten. Inom denna elit utvecklades snart ett allt mer sofistikerad stratifiering från olika klasser samt grader vilket främst avgjordes från börd.

Inom krigarklassen utvecklades beneath högmedeltiden ett social kod såsom definierade idé likt bottnade inom krigares ära; ett god riddare skulle rättvis, modig, återhållsam samt försvara den kristna tron samt dem svaga. en starkt romantiserat ideal ifall artig älskade mellan riddare samt unga adelsdamer odlades även inom krigarklassen samt besitter sedan gett upphov mot klassiska sagor ifall sköna jungfrur såsom räddas ur fångenskap från tappra riddare. inom ett planet från män såsom sedan barnsben fick lära sig för att inom strid ta detta vilket ansågs existera deras riktig, plats riddaridealen samt dem sentimentala riddarlegenderna, likt Rolandssången samt andra sålunda kallade chanson dem geste ("sånger ifall gärningar") ett många motsägelsefull kontrast mot enstaka våldsfixerad manskultur.^[20]

De såsom försörjde

[redigera | redigera wikitext]

Inställningen mot människorna, såsom man inom dagens samhälle skulle definiera såsom bönder, plats kluven. Krönikörer, liksom själva ej fanns bönder, beskrev dem liksom lata, dumma samt ociviliserade halvvildar. Stereotyper florerade vilket ofta jämställde bönderna tillsammans vilt samt påminde starkt angående hur man karaktäriserade icke-kristna utbölingar samt slavar. Man tillskrev dem enstaka rad attribut vilket kunde variera ifrån simpel galenskap mot rena plumpheter såsom "en säregen tendens mot väderspänning". Den hovromantik likt föreskrevs till för att uppvakta adelskvinnor ansågs existera bortkastad vid bondkvinnor, samt författare såsom biskop Adalbero uppmanade sina manliga läsare för att "bestiga dem utan omsvep". Samtidigt uttryckte flera författare enstaka fruktan till den stora allmogen, samt tillsammans viss korrekt. ställning eller tillstånd samt effekt bland bönder kunde variera kraftigt, ifrån landbor liksom levde noggrann ovan existensminimum mot rika storbönder tillsammans grundlig gårdar samt stora hushåll. Adliga furstar kunde ej heller utöva total tyranni ovan dem likt bodde vid deras ägor. Lokala sedvänjor samt traditioner behövde respekteras samt detta gick ej för att behandla bönder enbart vilket personliga ägodelar utan ett reaktion. då bönder utsattes på grund av vilket dem ansåg existera på grund av hårt tryck samt utsugning från enstaka landsfurste hände detta ofta för att dem organiserade sig samt gjorde motstånd antingen genom juridiska petitioner, genom för att tillhandahålla överhöghet mot ett ytterligare furste, alternativt mot samt tillsammans genom för att strukturera bondehärar. detta finns flera modell vid adliga arméer såsom besegrats från välorganiserade samt disciplinerade bondearméer; inom Ane inom dagens Nederländerna, cirka nära en uppror inom detta lägre Weser-området samt nära Morgarten inom Schweiz.^[21]

Kyrklig reform

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan före samt talet plats ett relativt löst sammansatt institution. detta kyrkliga ämbetet fanns svagt, inom synnerhet beneath saeculum obscurum, samt centralstyret inom kyrkan många begränsat. Enskilda religiös byggnad samt biskopsstolar fanns autonoma samt ägde många nära samarbete tillsammans lokala kungar samt godsägare, liksom dem ofta plats starkt beroende från. Den teologiska renlärigheten bland religiös män plats tveksam. Idealet fanns för att kyrkan ej skulle blanda sig inom världsliga angelägenheter utan överlåta detta mot kejsare, kungar samt adel för att sköta. Verkligheten fanns ett helt annan; flera präster levde ej inom avhållsamhet, biskopar agerade vilket världsliga adelsmän samt kunde dra ut inom strid liksom mäktiga krigsherrar samt agera vasaller åt kungar. Påvestolen fanns beneath enstaka utdragen period inom händerna vid italiensk adel utan större ambitioner för att titta mot detta kristna samhällets andliga behov.

Under talet föddes enstaka reaktion mot vilket man betecknade vilket enstaka moralisk förslappning bland dem troende. Stora religiös byggnad vilket detta inom Cluny inom dagens land i västeuropa beredde vägen till enstaka kyrka tillsammans större trovärdighet samt påverkan vilket åtnjöt respekt ifrån såväl allmoge liksom elit. Dock ledde religiös hävdande från sin ställning liksom enstaka maktfaktor mot konflikter tillsammans med den världsliga makten. beneath slutet från talet samt start från talet ledde detta mot enstaka 50 tid utdragen maktkamp mellan påvar å en sidan samt kungar samt kejsare å andra sidan. Konflikten äger senare fått namnet investiturstriden, samt gällde vem liksom ägde rätten för att tillsätta kyrkliga ämbeten.

Senmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

I kontrast mot den föregående perioden från finansiell samt demografisk expansion inleddes talet tillsammans med en flertal bakslag. Flera perioder från svår missväxt samt hungersnöd följdes från den förödande epidemin kallad digerdöden, likt dödade upp mot hälften från Europas befolkning. Kristendomen upplevde även en antal kriser. Den franske kungen Filip IV flyttade påvedömet ifrån Rom mot Avignon inom södra land i västeuropa mellan samt , något liksom gick beneath benämningen "den babyloniska fångenskapen". vid detta följde den stora schismen mellan samt då ursprunglig numeriskt värde samt mot slut tre påvar samtidigt fanns tillsatta samt vägrade lämna ifrån sig sina titlar. Detta skapade ökad lojalitet mot den regionala samt den nationella kyrkan samt sekulära lösningar söktes allt mer till sociala bekymmer. Luthers uppgörelse tillsammans den katolska kyrkan kalenderår samt skapandet från protestantismen signalerade slutet vid den gamla ordningen. Den politiska makten började beneath senmedeltiden för att institutionaliseras, särskilt inom stater likt England, land i västeuropa, inom kungarikena vid Iberiska halvön samt inom Norden. Detta skedde inom upphöjd grad genom resultaten från bland annat hundraåriga kriget, likt drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer.

Svält samt digerdöd

[redigera | redigera wikitext]

I start från talet nådde befolkningstalen inom Europa enstaka kulmen efter flera hundra tid från stadig ökning, samt minskade istället kraftigt på grund av för att återhämta sig inledningsvis någon gång vid talet. Detta skeende äger fått flera förklaringar från moderna historiker; bland annat äger man kunnat fastställa för att den gynnsamma värmeperiod liksom rått beneath högmedeltiden tog slut runt samt följdes från kallare samt ostadigare klimat såsom orsakade missväxt samt grundlig svält ifrån talet samt flera decennier framöver. detta fanns enstaka försvagad befolkning såsom mot massiv sektion levde vid nyuppodlade mark inom relativt obördiga gränsområden såsom överrumplades från medeltidens största demografiska chock, digerdöden. Uppskattningarna från dödstalen varierar kraftigt, samt vissa regioner drabbades värre än andra, dock även dem lägre uppskattningarna talar angående för att minimalt 25 andel från Europas befolkning dog vid bara några tid medan vissa uppskattar dödstalen mot all 50 andel. Vissa städer förlorade upp mot 80 andel från sin befolkning samt gårdar samt jordbruksmark lades öde ovan bota Europa då detta ej längre fanns någon liksom brukade dem. Detta förvärrades senare från ett period från ovanligt långvariga samt förödande konflikt, exempelvis hundraårskriget mellan England samt land i västeuropa, Reconquistan vid Iberiska halvön samt maktstrider samt inbördeskrig inom Flandern, Italien, Skandinavien samt Tyskland. Resultatet blev ett minskning alternativt total sammanbrott från särskilt långväga köp tillsammans baslivsmedel. dem stora spannmålstransporterna ifrån sedvänja kornbodar vilket Syditalien, Sicilien samt Egypten mot stora städer inom Medelhavsområdet dryckesställe ej längre sina kostnader samt ersattes från mer område köp. dem mindre gynnsamma väderförhållandena satte även detta gamla jordbrukssystemet inom svajning. Tidigare ägde kosthållningen förlitat sig vid vete, något såsom särskilt norra Europa fanns illa anpassat på grund av. inom stort upphörde runt den stabila expansion såsom pågått sedan runt kalenderår ^[22]

Utöver den ekonomiska effekt såsom digerdöden ägde, utlöste den även ett utbredd fatalism kopplad mot insikten angående hur skör tillvaron egentligen visade sig artikel. Epidemierna såsom digerdöden ägde satt igång upphörde ej heller tillsammans detta inledande utbrottet, utan återkom tillsammans med jämna mellanrum samt höll nere befolkningsökningen sålunda för att återhämtning tog längre period. Orsaken mot massdöden fann man oftast existera en Guds straff till samhällets synder. Man beskyllde även ofta minoriteter på grund av för att äga spridit sjukdom genom beskyllningar angående förgiftade brunnar, samt hysterin utlöste pogromer mot judar^[23].

Anpassning mot nya villkor

[redigera | redigera wikitext]

Efter dem senmedeltida kriserna började flera regioner inrikta sig vid mer inriktade former från odlade växter liksom kunde säljas mot fördelaktiga kostnader vid ett större internationell handelsplats. Den kraftigt reducerade befolkning såsom plats kvar efter dem flera farsoternas härjningar kunde unna sig en större välstånd samt ledde mot ökad produktion från animaliska varor, något liksom bland annat visade sig genom för att slaktarskråna fick fler medlemmar samt större påverkan inom flera städer. Överlag blev kosten mer diversifierad samt enstaka mindre andel bestod från bara spannmål inom struktur från bröd.^[24], vilket sannolikt bidrog mot för att högadeln senare beneath renässansen stärkte greppet ifall kyrkan på grund av för att berika sig själva.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden kännetecknas främst från religionens centrala roll såsom samhällsideologi. Intellektuellt liv samt träning fanns beneath kurera perioden något kyrkan ägde nästan totalt monopol vid. inom start fanns klostren centrum på grund av kurs samt detta plats främst på denna plats vilket skrivna verk författades samt idéer diskuterades. Grunden på grund av den medeltida världsuppfattningen fanns Bibeln.

Den medeltida staden

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida staden fungerade såsom enstaka samlingsplats vid marknadsdagar dit varenda bönder kom tillsammans med sina jordbruksvaror. Dessa kunde existera bland annat säd, hönsägg, mjöl, animalisk föda samt ätbar del. vattenlevande djur blev medtaget från kustbönderna samt skogsbönder ägde tillsammans sig viltkött. Marknaden höll mot vid stadens torg samt dit kom även handelsmän. dem köpte produkter till för att senare sälja dem vidare till en högre kostnad. Gårdar samt små bodar inom städerna kunde ägas från adelsmän. dock adeln bodde maximalt vid stora gårdar utanför städerna.

Kost

[redigera | redigera wikitext]

För dem allra flesta människor plats bakverk den ledande födan. inom Väst- samt Sydeuropa bakade man bröd av vete medan man inom norra samt östra Europa istället odlade korn samt råg likt blev mot bakverk, gröt alternativt maltdryck. Man besitter beräknat för att beneath talet täcktes 80–90 andel från kaloribehovet genom bakverk. inom lantbruket odlade man även kål, spenat, morötter samt lök likt komplement mot brödet. detta existerar även troligt för att man beneath samt talen åt betydligt mer animalisk föda jämfört tillsammans nästa århundraden.^[25]

Försörjning

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida försörjningen plats mot största sektion baserad vid jordbruket. ovan 90 andel från befolkningen fanns direkt alternativt omväg sysselsatta tillsammans med jordbruk samt ekonomin fanns inom upphöjd grad inriktad vid självhushållning. Fram mot tidig medeltid plats handeln främst plats alternativt regional, även ifall viss långväga affär förekom på grund av för att tillfredsställa efterfrågan vid lyxvaror, särskilt från kryddor samt siden. beneath tidig medeltid plats detta mesta från norra Europa glest bebott samt jordbruket primitivt. Boskapshållning fanns mer ledande samt detta plats framförallt inom södra Europa samt Nordafrika var jordbruket fanns intensivt. Befolkningsökning, agrartekniska innovationer, politisk stabilisering samt ett period från gynnsamt klimat tillsammans med uppstart runt kalenderår bäddade på grund av enstaka stark tillväxtperiod. Förutom införandet från nya jordbruksredskap samt metoder vilket tresäde odlades färsk jordbruksmark upp. Stora delar från exempelvis Lågländerna dikades ur samt ett grundlig kolonisering österut skedde beneath tyska furstars samt församlings beskydd. Den ökade produktionen ledde mot för att enstaka större sektion från jordbruket inriktades vid export mot tätbefolkade områden, framförallt Flandern samt dem mäktiga stadsstaterna inom Italien. detta nyuppväckta stadslivet skapade skrån på grund av flera yrken, ett högre grad från specialisering samt en återinförande från lönearbetet, såsom inom stort sett varit frånvarande inom Europa sedan senantiken. Perioden från flera hundra års stadig tillväxt upphörde inom mitten vid talet då klimatet försämrades samt läka Europa drabbades från den demografiska sammanbrott såsom digerdöden ägde orsakat.

En primitiv form eller gestalt från bankväsende fanns beneath medeltiden, dock plats sällan långvarigt samt många riskfyllt. Komplexiteten inom för att behärska bedriva grundlig låneverksamhet var utlåningen monetärt överskred inlåningen plats till riskfylld samt inom flera regioner förbjöds sådan praxis. Likheterna tillsammans med senare bankverksamhet existerar inom vissa fall slående, dock ingen klar kontinuitet förmå spåras in inom modern period. Utvecklingen från handelsverktyg vilket hållbara samt stabila växlar skedde inledningsvis runt , samt fanns bland dem värdepapper likt snart skulle anlända för att omsättas vid börser inom städer likt Antwerpen samt Amsterdam.

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Handeln beneath tidig medeltid, särskilt inom norra Europa, plats lågintensiv samt inom upphöjd grad plats. Lyxvaror importerades ännu österifrån via Medelhavet, dock affär tillsammans mer prisvärd konsumtionsvaror blev ej vanlig förrän beneath högmedeltiden. detta fanns numeriskt värde primära handelsområden: länder kring Östersjön samt Nordsjön samt Medelhavsbäckenet. Utbytet mellan dessa numeriskt värde stora handelsområden skedde beneath –talet inom upphöjd grad landvägen, samt utbytet från produkter mellan nord samt syd skapade enorma marknader inom Champagne inom norra land i västeuropa. Stora marknader vilket återkom inom regelbundna cykler uppstod samt började bli justerade. Ursprunget mot dessa marknader fanns främst dem olika helgonfester liksom firades inom olika regioner.^[26] Dessa marknader avtog inom storlek samt innebörd vid talet då dem maximalt högintensiva handelszonerna, Flandern samt Norditalien, övergick mot för att inom högre grad skeppa produkter sjövägen istället till via långsammare samt dyrare landtransporter.

Högmedeltiden såg ett intensifiering från affär. dem instabila tiderna före samt efter den karolingiska konsolideringen från inflytande inom västra europa gjorde för att detta mesta från långväga köp ströps, samt osäkerheten liksom muslimska invasioner samt räder, vikingatåg samt anfall ifrån nomadfolk liksom magyarerna orsakade missgynnade kommers. ett svag rännil från produkter österifrån fanns dock beneath all perioden, samt växte sig allt starkare allt eftersom centralmakten stärktes samt kunde säkra fred samt goda villkor på grund av köpmän. konflikt kunde ge enstaka tillfällen mot affärer, dock plats mot övervägande sektion skadligt på grund av handeln samt köpmännens intressen. Osäkerheten likt väpnade konflikter skapade gjorde för att handeln ofta skalades ner alternativt upphörde helt till för att riskerna blev till stora. Den typ från militarism såsom gynnade köpmännen inom stort fanns dem stående arméer inom fredstid liksom uppstod beneath senmedeltiden.

Den inflytelserik område inom affär beneath all medeltiden samt långt in vid talet fanns stadsstaterna inom Norditalien var Genua, Florens samt ej minimalt den maritima republiken Venedig fanns inflytelserik. Italienska köpmän dominerade den europeiska handeln vid Medelhavet samt drev dem maximalt avancerade samt vidsträckta handelsorganisationerna. beneath högmedeltiden uppstod enklaver från italienska entreprenörer inom läka Europa samt verkade likt finansiärer till furstar samt organisatörer från den lukrativa handeln tillsammans lyxartiklar. flera andra produkter ingick inom handeln, dock utöver exklusiva kryddor samt silkestyger plats detta handeln tillsammans med textilier tillverkade från engelsk ull (och även ullen inom sig) vilket gav avgörande vinster. Handeln mellan Norditalien samt England motiverade båda regionernas ekonomier genom ett produktiv symbios. då mot modell ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Genua exporterade engelsk ull fick engelsmännen ingång mot marknader likt dem själva skulle haft många svårt för att nå.

Hansan plats den inflytelserik aktören till handeln inom en zon likt sträckte sig ifrån Novgorod inom öst mot London inom väst samt ifrån Bergen inom nord mot Brygge inom syd. detta plats en nordeuropeiskt handelsförbund från varierande sammansättning liksom leddes från mäktiga handelsstäder vilket Lübeck, Hamburg samt Danzig tillsammans med filialkontor utspridda ovan norra Europa. Hansans affär skilde sig vid flera sätt ifrån handeln inom andra områden. detta fungerade likt enstaka mindre lukrativ nordlig motsvarighet mot Medelhavets italiendominerade nätverk, dock tillsammans skillnaden för att den maximalt handlade tillsammans mindre lönsamma ingredienser liksom virke, livsmedel samt metaller. vid talet ägde Hansan skaffat en totalt monopol vid all frakt samt köp tillsammans med dem vanligaste exportprodukterna.

Mellan dessa numeriskt värde handelssfärer nedsänkt den andra från Europas befolkningstäta samt starkt urbaniserade regioner, Flandern. var förädlades den engelska ullen mot textilier på grund av både lyx- samt masskonsumtion. på denna plats befann sig även Europas andra ekonomiska nav, likt senare skulle ta ovan dem italienska städernas ledande roll.

Det utbredda bruket från slavar ägde kraftigt minskat efter Romarrikets fall senantiken. Bruket samt handeln tillsammans med slavar upphörde inte någonsin helt, särskilt ej inom södra Europa. Stora plantager likt brukades från slavar återuppstod beneath senmedeltiden inom samt tillsammans upprättandet från sockerodlingar inom Spanien, vid Sicilien, Kreta samt, vid talet, vid dem atlantiska öarna Madeira samt Azorerna.

Detta kunna betraktas liksom en slags generalrepetition inför den gigantiska slavekonomin såsom skulle uppstå efter upptäckten samt koloniseringen från Amerika runt inom kombination tillsammans med enstaka kraftig demografisk expansion inom norr bidrog detta mot för att centrum på grund av den europeiska ekonomin flyttades norrut, ursprunglig mot Lågländerna samt Nordfrankrike samt senare England.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Många nya uppfinningar samt tekniker importerades utifrån beneath medeltiden. Kompassen, pappret, krutet, armborstet samt ett mängd andra redskap för hjälp kom österifrån, medan innovationer vilket väderkvarnen samt detta mekaniska uret utvecklades alternativt fulländades inom Europa. Vattenkvarnar kom för att bli särskilt nyttiga då dem tillämpades mot för att driva tidigare varianter från stånghammare, sågar samt valkningsmaskiner. ett från dem möjligen viktigaste uppfinningarna plats dock tryckningstekniken. Dess effekt vid spridning från nya idéer förmå knappast övervärderas, samt befrämjade även ett explosionsartad tillväxt inom pappersindustrin.

Teknikutvecklingen gick ofta grabb inom grabb tillsammans med utvecklingen från köp. dem tätare förbindelserna mellan nord samt syd spred bruket från skeppsbyggeri, särskilt beneath senmedeltiden. Koggen, norra Europas främsta sjötransportmedel, inspirerade mot modell italienska skeppsbyggare mot för att bygga förbättrade varianter från den liksom plats skräddarsydda till för att ta stora mängder skrymmande produkter såsom alun mot färgning från plagg samt ull. Runt Nederländerna främjades den allt mer expansiva fiskenäringen genom byggandet från allt mer inriktade fiskebåtar tillsammans utrustning på grund av konservering ombord. mot lands utvecklades nya typer från vagnar tillsammans järnskodda hjul samt axlar vid upphängningsanordningar liksom fanns förbättrad lämpade till dem primitiva landsvägarna.

Gruvnäringen motiverade mot flera nya uppfinningar inom samt tillsammans med nödvändigheten från metaller på grund av maskiner, vapen samt myntslagning. Pumpar utvecklades på grund av för att föra vätska ur gruvor samt man upptäckte tekniker till för att utvinna metaller ur annars värdelös malm, något såsom gjorde för att tidigare nedlagda alternativt olönsamma gruvor kunde öppnas igen. Tillverkningen från metallredskap ökade beneath perioden, särskilt produktionen från järn samt man kalkylerar för att den varit upp inom runt 60&#; ton per tid runt

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• A History of World Societies (, 7:e upplagan) redaktörer: McKay, Hill, Buckler, Ebrey ISBN
• Blockmans, Wim & Hoppenbrouwers, Peter () Introduction to Medieval europe översättning från Isola van den Hoven ISBN
• Dahl, Gunnar () Gud, valuta samt moral inom affärslivets gryningISBN X
• Hunt, namn S. samt Murray, James M. () Företagande samt affär inom detta medeltida Europa översättning från Margareta Eklöf samt fackgranskning från Bo Franzén ISBN
• Nordberg, Michael (, 2:a upplagan) Den dynamiska medeltidenISBN

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]