billplan.pages.dev






Vad betyder anpassningar i naturen

Anpassning (biologi)

Anpassning, även kallat adaption, existerar ett genetisk förändring såsom ger högre fitness inom den rådande miljön. Anpassningar förmå antingen artikel strukturella, beteendemässiga alternativt fysiologiska. Strukturella anpassningar existerar förändringar likt påverkar organismens fysiska struktur vilket mot modell skelettkonstruktionen. Beteendemässiga anpassningar existerar förändringar likt leder mot för att beteendet ändras vid en fördelaktigt sätt, mot modell en effektivare födosöksbeteende. Fysiologiska anpassningar existerar sådant likt förbättrar organismens fysiologiska funktioner likt tillväxt, homeostas, vätskebalans samt för att tillverka gift.

Definitioner samt konflikter

[redigera | redigera wikitext]

Anpassning används både då man talar ifall upprätthållandet från ett egenskap likt ger högre fitness jämfört tillsammans med alternativa attribut samt förändringen från ett egenskap likt leder mot ökad fitness vilket innebär för att detta både kunna artikel en status samt ett process. Skilda intressen mellan evolutionsbiologer, liksom oftast intresserar sig på grund av dem historiska aspekterna samt uppkomsten från anpassningarna, samt ekologer, såsom oftast intresserar sig till för tillfället befintlig anpassningar samt upprätthållandet från dessa, besitter skapat flera konflikter samt diskussioner ifall definitionen från anpassning samt man existerar ännu ej överens.[1]

Olika typer från definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Gould samt Vrba önskar skilja vid attribut liksom uppkommit till den roll dem används på grund av idag samt attribut likt uppkommit på grund av enstaka ytterligare roll än vad den används mot idag (se exaptationer) samt definierar anpassningar liksom ”egenskaper byggda från naturlig selektion på grund av dess nuvarande roll kunna kallas anpassningar”.[2]. Definitionen fokuserar alltså vid uppkomsten från egenskapen. för att detta existerar svårigheter inom för att titta då ett anpassning slutar samt enstaka exaptation börjar, för att detta oftast existerar omöjligt för att känna till den ursprungliga funktionen inom ett beteendemässig egenskap samt för att samtliga attribut existerar exaptationer bara man går tillräckligt långt tillbaka inom tiden existerar modell vid argument mot dessa begrepp.[1]

Harvey samt Pagel anser för att på grund av för att behärska kalla ett egenskap enstaka anpassning måste den äga evolverat fram vilket ett respons mot ett bestämd selekterande kraft samt artikel apomorf på grund av gruppen. Skulle egenskapen artikel plesiomorf anser dem för att den bör kallas exaptation angående man ej tar tillsammans med läka kladen.[3]. Harvey samt Pagel önskar även dem ett fåtal tillsammans med en historiskt perspektiv vid anpassning dock definitionen medför hinder likt för att man måste uppleva mot fylogenin till för att behärska avgöra angående ett karaktär existerar enstaka anpassning alternativt ett exaptation.

Sober menar för att ”A existerar enstaka anpassning på grund av ett övning T inom population P ifall, samt bara ifall, A sprider sig inom P på grund av för att detta existerar selektion på grund av A var dem selektiva fördelarna från A berodde vid för att A hjälpte mot för att utföra övning T”.[4] Denna definition inriktar sig istället vid för att skilja anpassade attribut samt anpassning. denne menar för att anpassning endast bör användas till processen samt ej på grund av själva egenskapen.

Bocks säger för att ”en anpassning existerar alltså ett funktion hos ett organism såsom samverkar operativt tillsammans vissa faktorer dess omgivning sålunda för att individen överlever samt reproducerar sig”.[5] ett definition vilket undviker dem historiska aspekterna samt fokuserar mer vid upprätthållandet från egenskaperna. Svårigheterna existerar för att ta reda vid vilka fenotypiska attribut vilket karaktäriserar anpassningar.

Mitchells samt Valones definition ”anpassning kunna definieras likt ett plan vilken ger den högsta tillväxten per capita beneath givna omständigheter” [6] fokuserar ej heller vid dem historiska aspekterna. detta existerar ett lätt definition dock detta fullfölja även för att detta blir enstaka sektion oklarheter liksom mot modell vad man bör ställa tillväxten inom relation mot.

Adaptiv evolution

[redigera | redigera wikitext]

Om detta finns ett koppling mellan fitness samt enstaka egenskap kommer detta naturliga urvalet (den naturliga selektionen) verka antingen ökande alternativt minskande vid egenskapen beroende vid angående egenskapen ger bäraren högre alternativt lägre fitness. angående den genetiska förändringen från egenskapen ger ökad reproduktiv succé kommer detta naturliga urvalet verka positivt vid egenskapen. ifall anpassningen ger individen många högre fitness kommer selektionen existera kraftfull samt anpassningen kommer för att behärska sprida sig fort inom populationen. [7]

Samanpassning

[redigera | redigera wikitext]

Samanpassning, alternativt koadaption, existerar ett genetisk förändring likt ger ökad fitness inom ett interaktion vilket är kapabel ske vid flera olika nivåer mot modell mellan arter, kroppsdel alternativt gener. vid artnivå existerar en typexempel blommor samt pollinatörer, flera interaktioner existerar artspecifika såsom hos fikon samt fikonsteklar. en modell vid samanpassning vid organnivå existerar storleken vid gälarna samt kroppsstorleken hos vattenlevande varelse. Gälarna måste artikel sålunda stora för att dem förmå ta in tillräckligt tillsammans med syre samt släppa ut koldioxiden likt bildas dock ej större än vad liksom behövs eftersom bildandet samt upprätthållandet från gälarna kostar energi.[7] vid gennivå brukar man ofta ta upp kopplingsojämvikt var alleler, ej nödvändigtvis vid identisk kromosom, förekommer tillsammans oftare än vad man förmå förvänta sig från slumpen. Generna likt samanpassats samt tillsammans ger högre fitness kommer även för att selekteras på grund av för att inträffa tillsammans.[8]

Föranpassning

[redigera | redigera wikitext]

Man säger för att organismer liksom klarar från för att leva inom en habitat trots för att dem tidigare ej utsatts till detta existerar föranpassade, alternativt preadapterade, mot habitatet. flera arter klarar från för att etablera sig inom habitat vilket liknar deras ursprungliga vilket är kapabel bero vid för att detta finns tillräckligt tillsammans genetisk variation alternativt fenotypisk plasticitet inom arten på grund av för att klara från dem förändringar såsom detta nya habitatet innebär. Denna förmåga för att etablera sig inom enstaka miljö man egentligen ej existerar anpassad mot kallas ekologisk passning. Varför vissa arter existerar förbättrad vid för att exploatera nya habitat än andra existerar man ej trygg vid dock enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något likt kallas ”nischbredd – invasionsframgång” föreslår för att generalister existerar förbättrad än specialister vid för att exploatera nya habitat eftersom detta existerar troligare till generalister för att hitta dem förutsättningar dem kräver inom en nytt habitat[9][10].

Exaptation

[redigera | redigera wikitext]

Med exaptation menas enstaka egenskap vilket tidigare varit ett anpassning mot något annat än vad den används mot idag. en modell vid detta existerar däggdjurens skelett, man tror för att uppkomsten skelett existerar enstaka anpassning mot för att lagra fosfater samt för att den stöttande funktion detta äger hos landlevande vilt idag existerar enstaka exaptation. detta debatteras ännu ifall användandet samt nödvändigheten inom detta formulering såsom främst förespråkas från S.J. Gould samt E.S. Vrba.[2]

Begränsande faktorer

[redigera | redigera wikitext]

Anpassningar existerar ej ständigt optimala vilket äger sin bas inom en antal begränsande faktorer.

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Om olika anpassningar existerar bäst vid olika platser kommer migration mellan dessa orsaka missanpassningar eftersom gener likt ger högre fitness inom detta en området kommer för att ge enstaka lägre fitness inom detta andra. existerar selektionen många kraftfull kommer anpassningarna emellertid för att bibehållas eftersom dem missanpassade generna snabbt selekteras bort[7].

Tid

[redigera | redigera wikitext]

Det är kapabel ta väldigt utdragen period på grund av enstaka anpassning för att sprida sig dock angående selektionen besitter kraftfull effekt vid egenskapen kommer den för att behärska sprida sig snabbt. besitter anpassningen skett vid ett dominant allel kommer den även för att sprida sig fortare eftersom egenskapen ständigt kommer för att uttryckas samt ge högre fitness.[7]

Förändring

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom miljön ej existerar statisk kommer förutsättningarna all tiden förändras samt attribut likt tidigare varit anpassningar kommer ej längre ge ökad fitness samt nya attribut kommer selekteras fram, vid bas från detta kommer anpassningarna ej ständigt artikel optimerade. Förändringarna är kapabel ske snabbt alternativt långsamt. Sker förändringen långsamt kommer arter för att behärska samevolvera tillsammans den skiftande miljön. existerar förändringen snabb samt besitter massiv effekt, vilket ofta sker nära införande från nya arter, finns fara för att arter dör ut eftersom dem ej hunnit justera sig mot dem nya förutsättningarna. ett anpassning mot för att leva inom enstaka föränderlig habitat existerar fenotypisk plasticitet, förmågan för att ändra sin fenotyp beroende vid miljö. Fenotypisk plasticitet existerar däremot ej ständigt en modell vid anpassning eftersom detta även förmå bero vid naturliga följder från kroppslig samt kemisk konsekvens.

Avvägning

[redigera | redigera wikitext]

Då ett anpassning från enstaka egenskap leder mot för att ett ytterligare egenskap ger lägre fitness till individen kommer dessa verka mot varandra samt detta måste ske ett avvägning mellan egenskaperna. Detta innebär för att ett mutation likt inom sig egen ger upphöjd fitness ej kommer selekteras fram ifall detta leder mot för att enstaka ytterligare egenskap ger organismen lägre fitness. en typexempel vid detta existerar sekundära sexuella karaktärer likt ger ökad fitness eftersom detta ger fler parningar dock minskad fitness eftersom dem existerar kostsamma för att bära (se sexuell selektion).[7]

Fenotypiska begränsningar

[redigera | redigera wikitext]

Anpassningar kunna även bli begränsande. inom samt tillsammans för att enstaka anpassning besitter skett förmå egenskapen ej vandra tillbaka inom evolutionen till för att sedan ta enstaka ytterligare väg, detta naturligt urval kommer för att selektera försvunnen individer likt skulle artikel mellan olika anpassningar.[7]

Överdominans

[redigera | redigera wikitext]

Då heterozygositet inom en lokus leder mot ökad fitness samt homozygositet inom identisk lokus leder mot lägre fitness kommer dem heterozygota missanpassningar inom ett population bibehållas. en typiskt modell vid detta existerar sickelcellanemi var heterozygoter besitter ett viss motståndskraft mot malaria samt var dem homozygot recessiva får sickelcellanemi samt homozygot dominanta saknar motståndskraft mot malaria. inom dem områden var malaria förekommer existerar detta därför vanligare tillsammans sickelcellanemi än inom områden var malaria ej finns.[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Reeve H.K.;Sherman P.W. (1993). The Quarterly Review of Biology 68: sid. 1-32. 
  2. ^ [ab] Gould S.J., Vrba E.S. (1982). ”Exaptation - a missing begrepp in the science of form”. Paleobiology 8: sid. 4-15. 
  3. ^ The Comparative Method in Evolutionary Biology. Oxford University Press. 1991. ISBN 0-19-854640-8 
  4. ^ The natur of Selection. The M.I.T. Press. 1984 
  5. ^Bock W.J. (1979) "A synthetic explanation of macroevolutionary change - a reductionistic approach". Bull. Carnegie Mus. Nat. Hist.13: 20-69.
  6. ^Mitchell W.A., Valone T.J. (1990) "The optimization research program: studying adaptations bygd their function". The Quarterly Rewiew of biology65:43-52.)
  7. ^ [abcdef] Evolution: an introduction. Oxford University Press. 2005. sid. 27-52, 443-476. ISBN 0-19-925563-6 
  8. ^Hartl D.L. (1977). ”Mechanism of a case of genetic coadaptation in populations of Drosophila melanogaster”. Proc. Natl. Acad. Sci. 74: sid. 324-328. 
  9. ^ Conceptual ecology and invasion biology: reciprocal approaches to nature. Springer. 2006. ISBN 978-1-4020-4157-0 
  10. ^Agosta, S.J., Janz, N., Brooks, D.R., 2010, How specialists can be generalists: resolving the ”parasite paradox” and implications for framträdande infectious disease, Zoologia 27: 151–162
  11. ^http://www.encyclopedia.com/doc/1G2-3406500137.html

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]