Hur ska man förklara imperialism
Imperialism
Imperialism existerar enstaka strävan hos vissa stater alternativt nationer för att forma imperier liksom omfattar områden från främmande folkslag samt nationer.[1] Termen började användas inom slutet från 1800-talet ifall främst europeiska nationers strävan för att bygga upp koloniala imperier. Därefter besitter termen använts angående liknande processer beneath både tidigare samt senare historiska epoker. termen imperium kommer ifrån latinet samt betyder "befallning", "myndighet", "herravälde".
Imperialismens historia
[redigera | redigera wikitext]Imperialism uppstod redan flera tusen tid f.Kr, ursprungligen inom detta Assyriska riket likt varade ifrån omkring 2000 f.Kr. mot 570 f.Kr. Den struktur från imperialism såsom tillämpats beneath assyrierna ersattes från Persiska rikets pluralistiska samt federativa modell liksom banade vägen till detta hellenska imperiet liksom nådde sin höjdpunkt beneath Alexander den store (356-323 f.Kr.). inom samt tillsammans med Romerska rikets (Imperium Romanum) utbredning sönderföll detta hellenska imperiet, samt romarna utvecklade världshistoriens mäktigaste imperium vilket sträckte sig ifrån Brittiska öarna mot Egypten.
Från samt tillsammans med 600-talet bildades en arabiskt välde, vilket sträckte sig ifrån region till för att slutligen nå Spanien inom väst. vid 1300- samt 1400-talet ägde Osmanska riket slagit ut Bysantinska riket ur historien samt en nytt imperium etablerade sig inom sydöstra Europa.
Europeisk imperialism
[redigera | redigera wikitext]
|
| ||||||||||||
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Efter för att Christofer Columbus koloniserade Amerika 1492 började europeiska stater etablera kolonier var, dock även inom Sydasien, inom delar från Afrikas kust samt inom Kina. Européernas inverkan vid detta dagliga existensen inom Indien, Kina samt Afrika fanns dock väldigt små. beneath 1800-talet fick dock Europa ansenlig kraft. Starka centralstyrda nationalstater ägde uppstått samt fabriksrelaterade revolutionen ägde förstärkt dem europeiska ekonomierna. Delvis vid bas från ländernas ekonomiska samt militära styrka ville dem expandera kraftigt, vilket nedsänkt mot bas på grund av detta vilket kallas den "nya imperialismen". tillsammans start inom 1870-talet lade européerna enstaka massiv sektion från världen beneath sitt effekt samt sin kontroll.[1]
Den nya imperialismen ägde flera orsaker. Den fabriksrelaterade revolutionen plats dyr, samt imperialismen fanns då en sätt för att tillsammans ekonomiska intressen täcka industrialismens kostnader. Fabriker inom Europa ville äga prisvärd ingång mot viktiga tillgångar vilket gummi, petroleum, mangan samt palmolja, samtidigt såsom man ville hitta nya marknader. Handels- samt krigsskepp behövde nya baser, samt industrialiserade makter övertog småöar alternativt hamnar till dessa ändamål. Därutöver spelade maktbalansen samt nationalismen enstaka massiv roll: angående ett nation fick flera kolonier ägde den en maktmässigt övertag gentemot dem andra, samt till för att undvika detta, övertog dem övriga länderna även kolonier. Västländernas chef resonerade för att kolonierna behövdes på grund av den nationella säkerheten, samt för att en internationellt imperium ökade enstaka nations prestige.[3]
Efter för att Kejsardömet Ryssland erövrade land i norden ifrån landet inom finska kriget (1808-1809), bildades Storfurstendömet land i norden liksom ett sektion från Ryssland. beneath den ryska eran försökte landet successiv försvaga den finska samt svenska kulturen samt språket till för att öka inflytandet från rysk tradition samt ryska språket inom landet.
Många västerlänningar såg även koloniernas invånare likt personer vilket behövde beskyddas, både humanitärt samt via tro. Missionärer påstod för att dem ägde ett plikt för att sprida vad dem såg vilket den västerländska civilisationens välsignelse; dess läkemedel, lagar samt kristendomen. Detta legitimerades tillsammans med den vetenskaplig rasismenrasbiologi. Dessutom överfördes Darwins teorier angående naturligt urval mot människorasen, således kallad Socialdarwinism. Västvärlden använde sig från dessa vetenskaper till för att legitimera sin imperialism såsom en sätt för att utveckla människosläktet.[3]
| ” | Tag upp den vite mannens börda, | „ |
| – Svensk översättning från Rudyard KiplingsThe vit Man's Burden ifrån 1899. | ||
Koloniseringen
[redigera | redigera wikitext]Från 1400- mot 1900-talet ägde England, land i västeuropa, Nederländerna, Portugal samt Spanien etablerat kolonier inom Amerika, Asien samt Afrika inom jaktverksamhet vid rikedomar. dem tog tillsammans sig små fina saker ifrån Europa likt modell speglar, nålar samt skrin. detta byttes mot slavar liksom senare såldes mot kolonierna inom Amerika. beneath tsarernas tidsperiod vid 1600- samt 1700-talet utvidgade Ryssland sina gränser österut genom erövringen från områden likt Sibirien samt Alaska. Denna expansion gav Ryssland resurser mot rika råvaror samt nya handelsvägar.
Från 1870 mot 1915 lade imperialistiska länder stora delar från världen beneath sig. Stora delar från övriga världen plats inom tillbakagång; både Ottomanska imperiet, Indien samt Qingdynastin inom Kina. konflikt bland folken inom Västafrika samt slavhandelns eftermäle ägde gjort detta svårt för att etablera riken alternativt nationalstater, samt dem likt ägde väl etablerats fanns ej tillräckligt starka till för att motstå västländernas stormanlöpning.[2] vid 1800-talet började Ryssland sin expansion söderut mot Centralasien, inklusive områden liksom Kazakstan, Uzbekistan samt Turkmenistan.
På 1900-talet ägde dem nyblivna imperialistiska staterna Ryssland, Italien, Tyskland samt Japan efter sina flera erövringskrig beneath årens lopp erövrat stora inkomstkällor inom struktur från oljekällor tillsammans med mera samt koloniserat stora områden inom Afrika. Efter den ryska revolutionen 1917 samt bildandet från Sovjetunionen fortsatte den ryska imperialismen genom för att införliva samt granska flera något som ligger nära eller är i närheten territorier samt nationer inom Östeuropa samt Centralasien. Detta inkluderade ockupationen från länder vilket Ukraina, Georgien, Lettland, land i baltikum, Litauen samt flera andra. beneath detta kalla kriget vid 1900-talet stödde Sovjetunionen kommunistiska rörelser samt regeringar inom andra länder runt angående inom världen, ibland genom armé intervention alternativt politisk påverkan: Polen, Ungern samt andra länder. Polen fanns uppdelat mellan Ryssland, Preussen samt Österrike vid 1700-talet, samt beneath 1800-talet assimilerades den ryska delen från Polen successiv inom detta ryska imperiet.
Försök för att motstå koloniseringen
[redigera | redigera wikitext]Både afrikanska samt asiatiska länder försökte motstå koloniseringen, samt flera bekämpade dem. Vissa områden försökte inom förebyggande avsikt modernisera sig samt sina traditioner på grund av för att behärska motstå västländerna, samt flera liksom utbildats inom väst försökte strukturera nationalistiska rörelser till för att bli från tillsammans med imperialisterna.[2] ovan läka Afrika träffade man motstånd. Algerier kämpade mot land i västeuropa inom åratal. Samori Touré bekämpade även fransmännen längre, medan han försökte bygga sitt eget rike. inom södra Afrika bekämpade britternazulu samt inom västra Afrika Asante. Yaa Asantewaa bekämpade britterna inom detta sista Asantekriget. Nehanda stred till Shona inom Zimbabwe, dock fängslades samt avrättades. denna blev senare enstaka inspiration till andra frihetskämpar.[4]
I Östafrika kämpade tyskarna mot Yao samt Herero, vilket ledde mot en uppror 1905, Maji-Maji-upproret. ursprunglig efter för att äga bränt flera tunnland tillsammans med mark vann tyskarna, ett papper såsom ledde mot för att tusentals personer dog från svält. Etiopien lyckades dock för att motstå imperialismen. Etiopien ägde varit uppdelat inom flera feodala områden ledda från prinsar såsom stred mot varandra, samt vilket styrde ovan sina egna domäner. beneath 1800-talets slut började Menelik II modernisera landet. han hyrde in europeiska experter på grund av för att utveckla infrastrukturen samt utveckla skolan. han köpte in vapen samt övade sin armé tillsammans hjälp från européer. då Italien invaderade Etiopien 1896 fanns Menelik därför förberedd. inom slaget nära Adua vann denne därför mot italienarna. Etiopien samt Liberia plats dem enda länder såsom ej koloniserades.[4]
Imperialistisk politik ledde mot tvångsassimilation från minoritetsgrupper inom Ryssland samt imperiet. tungomål samt kulturer undertrycktes, samt rysk traditioner samt tungomål tvingades vid befolkningen. Ukrainas tungomål samt traditioner besitter beneath århundraden hotats från rysk imperialism. Sovjetunionen förbjöd ukrainska språket inom vissa perioder samt undertryckte ukrainsk identitet. Krigen inom Tjetjenien vid 1990-talet plats ett brutal konflikt likt orsakade massiv förödelse samt mänskligt lidande orsakat från den ryska imperialismens strävan för att förryska tjetjenerna.
Antiimperialism
[redigera | redigera wikitext]Antiimperialism existerar ett begrepp likt är kapabel användas till idéer alternativt rörelser liksom existerar emot någon form eller gestalt från imperialism. Även inom västländerna uppstod små grupper från antiimperialister såsom motsade sig västländernas kolonisering. Vissa[vem?] menade för att detta fanns dem rikas förtryck från dem fattiga, andra för att detta plats omoraliskt. Man menade för att medan västländerna blev allt mer demokratiska hemma belade dem kolonierna tillsammans med antidemokratiska styren.[5] beneath 1800-talet försökte Ryssland utöka sitt effekt vid Balkan genom för att stödja slaviska människor samt östortodoxa kristna inom området. Denna expansion stod inom konflikt tillsammans andra stormakter, särskilt detta Osmanska riket samt Österrike-Ungern. vid sålunda sätt förmå delar från antiimperialismen ses även såsom kamp mellan olika imperier.
Imperialismens följder
[redigera | redigera wikitext]Imperialismen ägde massiv inverkan runt all världen, samt påverkade olika vid olika ställen. Påverkningarna brukar delas in inom tre kategorier; kulturella, politiska samt ekonomiska.[6]
De kulturella påverkningarna plats bland andra missionärernas spridning från kristendomen samt olika europeiska tungomål, samt etablering från skolor samt vårdinstitution samt för att dem koloniserade förlorade förtroendet mot sin tradition samt tron vid västerlänningars överlägsenhet. dem politiska utgjordes från för att administratörerna ändrade dem politiska enheterna, för att kolonisatörerna omdefinierade avgränsningar utan för att äga medvetande till dem lokala politiska alternativt etniska situationerna samt för att dem koloniserade människorna tog ovan dem europeiska idéerna angående nationalism samt på det sättet stred till personlig självständighet. Slutligen fanns dem ekonomiska påverkningarna för att dem koloniserade människorna ofta odlade avsalugrödor istället på grund av föda, för att vissa tvingades för att jobba till härskarna till för att erlägga skatter, samt för att maskingjorda frakt förstörde inhemska industrier.[6]
Imperialistiska styrelseskick
[redigera | redigera wikitext]Imperialmakterna utvecklade flera kolonistiska styrelseskick. Fransmännen brukade direkt styre, var man sände soldater samt kontorspersonal mot länderna vilket administrerade. Fransmännens syfte fanns för att ålägga dem den franska kulturen samt omvända dem mot franska provinser. Britterna använde sig istället från omväg styre, var dem använde lokala sultaner alternativt hövdingar, vilket inom sin tur sände sina ungar mot för att uppfostras inom Storbritannien, till för att sprida den brittiska civilisationen samt gå vidare detta indirekta imperialistiska styret.[5]
Flera länder skapade protektorat, var lokala härskare lämnades kvar dock förväntades följa européernas riktlinjer rörande köp alternativt missionsarbete. Protektoraten fanns mer prisvärd än ett koloni, samt fordrade oftast färre soldater. Intressesfär fanns enstaka tredjeplats form eller gestalt, samt utgjordes från en enhet inom vilket enstaka utomstående kraft hävdade ensamrätt vid investeringar alternativt handelsprivilegier. Dessa fanns vanliga inom bland annat Kina.[5] Senare modell existerar länderna inom Kominform, såsom fanns enstaka organisation till kommunistiska stater, liksom styrdes från Sovjetunionen.
Marxistisk bedömning från imperialismen
[redigera | redigera wikitext]Begreppet agerar enstaka massiv roll inom den marxistiska teorin. Imperialism beskrevs från Lenin liksom kapitalismen då den utvecklats mot sitt högsta stadium.[7] då oss fått enstaka situation var kapitalet lagt beneath sig nästan all produktion samt detta behövs enstaka väldigt massiv kapitalinsats på grund av för att ta sig in vid marknaden, blir detta viktigt på grund av kapitalet för att lägga beneath sig nya marknader. Detta leder i enlighet med teorin mot ökad konkurrens mellan olika kapitalistiska stater såsom ofta mynnar ut inom konflikt. detta tydligaste exemplet vid detta, menar man, existerar inledande världskriget såsom huvudsakligen handlade ifall kontrollen ovan kolonier samt nya marknader.
Vissa[vem?] menar för att kapitalismen för tillfället besitter hamnat inom enstaka period var den därför kallade interkapitalistiska konkurrensen blivit mindre betydande. Istället besitter man introducerat begreppen centrum samt periferi till för att visa vid konflikten mellan länder inom kapitalismens ekonomiska centrum (länder tillsammans med högteknologisk produktion samt således vidare) samt länder inom kapitalismens periferi (som framför allt exporterar icke-förädlade råvaror). Man menar för att detta ojämn handelsutbytet leder mot en ökat ekonomiskt beroende liksom håller kvar länder inom syd inom fattigdom. Detta existerar ett klar polemik mot dem vilket istället menar för att vägen mot finansiell tillväxt inom syd går genom öppna marknader samt avregleringar. Marxister brukar peka vid nords protektionistiska politik gentemot länder inom syd.
Viktiga namn inom den sålunda kallade beroendeskolan existerar Immanuel Wallerstein samt Samir Amin. Vissa[vem?] borgerliga debattörer menar för att begreppet snarare använts vilket invektiv från marxister än såsom en analytiskt term.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Originalcitat
[redigera | redigera wikitext]- ^
” I contend that we are the first race in the world and that the more of the world we inhabit the better it fryst vatten for the human race. inom contend that every acre added to our territory provides for the birth of more of the English race, who otherwise would not be brought to existence. inom believe it to be my duty to God, my Queen and my country to paint the whole map of Africa red, red from the Cape to Cairo. That fryst vatten my creed, my dream and my uppdrag. „ - ^
” A Pink Cheek man came one day to our council and he told us of the King of the Pink Cheek who lived in a nation over the seas. 'This great king fryst vatten now your king', he said. This was strange news. For this nation was ours. We had no king, we elected our Councils and they made our laws. With patience, our leading Elders tried to tell this to the Pink Cheek. But at the end he said, 'This we know, but in spite of this what inom have told you fryst vatten a fact. You have now a king and his laws are your laws. „
Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Gaynor Ellis, Elisabeth; Esler, Anthony (2011) (på engelska). World History. Pearson. ISBN 978-0-13-372048-8