När börjar barn med musik i skolan

Musiklivet samt musikundervisningen börjar komma vid benen igen efter enstaka pandemi likt äger bjudit vid utmaningar utöver detta vanliga. Sveriges musiklärare samt musikliv besitter demonstrerat anmärkningsvärda förmågor inom för att justera sig, vilket även flera studier bekräftar. flera besitter nog längtat efter för att allt bör bli såsom detta fanns innan pandemin, dock likt Herakleitos sa redan på grund av mer än 2 500 kalenderår sedan, är kapabel man inte någonsin stiga ner inom identisk älv numeriskt värde gånger.

Som musiklärare existerar detta således omöjligt för att vandra igen mot hur detta plats innan pandemin. Eleverna äger ändrats, samhället äger ändrats, musiken besitter ändrats samt musiklärarna besitter massor tillsammans med erfarenheter samt lärdomar tillsammans sig ifrån sådant vilket äger fungerat samt ej fungerat beneath pandemin. Dessutom existerar kursplanerna reviderade.

Så ifall detta ej existerar möjligt – alternativt ens önskvärt – för att vandra åter mot detta ”normala”, vilket blir då detta "nya normala”? vad kommer oss ta tillsammans oss ifrån pandemin in inom ett fräsch vardag? inom denna ord kommer jag presentera några studier liksom existerar gjorda beneath pandemin, likt kanske förmå ge några hintar angående hur ett sådan postpandemisk musikundervisning kunna titta ut.

Musiklärares kollegiala samarbeten finns online

Under pandemins inledande månader exploderade aktiviteten vid detta redan aktiva Facebook-forumet Musiklärarna. Utmaningarna såg olika ut beroende vid inom vilka årskurser man undervisade, plats inom landet samt inom vilken skolform, dock varenda pedagog, samt möjligen speciellt musiklärare, plats berörda vid något vis.

Med tanke vid för att musiklärare oftast saknar ämneskollegor vid sin lärcentrum samt för att enstaka massiv andel från Sveriges musiklärarkår existerar medlemmar inom Musiklärarna, kom detta forum för att fungera såsom en gigantiskt musiklärarrum var musiklärare hjälptes åt då vardagen ställdes vid ända.

Två vetenskapsman, Thorgersen samt Mars (2021), gjorde ett forskning från denna överföring samt kom fram mot för att musiklärare inom landet existerar oerhört kollegiala samt plikttrogna, dock även för att dem existerar nyskapande samt diskuterar utifrån elevernas samt musikens bästa. för att spela tillsammans inom realtid plats omöjligt tillsammans med dem tekniska lösningar vilket fanns mot hands. Därför skedde ett förskjutning inom musikämnets fokus, ifrån ensemblespel samt gemensam låt mot mer asynkrona aktiviteter såsom musikskapande, musikorientering samt musikteori.

I ett redovisning ifrån 2017 visar Skolinspektionen för att just digitalt skapande existerar något likt existerar eftersatt samt liksom detta bör satsas vid inom musikundervisningen till för att främja kreativitet samt på grund av för att utföra musikundervisningen betydelsefull på grund av fler barn.

Studien från Thorgersen samt Mars tyder vid för att lärares digitala kompetens äger ökat rejält beneath pandemin samt för att flera musiklärares kollegiala kontext framför allt finns inom informationsutbyte online. ett möjlig postpandemisk musikundervisning förmå således innebära för att fokuset förskjuts ifrån för att spela färdiga pop-rock-låtar vid bas, gitarr, klaviatur samt trumset mot för att producera personlig melodier, digitalt samt analogt, isolerad samt tillsammans.

Mjukvara samt hårdvara kunna ses såsom medaktörer

En undersökning likt utför ett ansats för att problematisera detta existerar Jonas Asplunds (2022) helt färska lic-avhandling angående just digitalt skapande. inom studien anlägger denne en sålunda kallat posthumanistiskt perspektiv på grund av för att förstå vad såsom sker då studenter inom grundskolans senare kalenderår skapar toner inom musikprogrammet GarageBand, samt då denne egen såsom person som komponerar musik skapar toner inom enstaka app liksom heter Gestrument.

Gestrument bryter tillsammans med Asplunds invanda sätt för att tänka musikkomposition genom för att artikel icke-linjärt uppbyggt. för att tänka liksom inom en klassiskt partitur fungerar således ej inom Gestrument. till såväl den vana kompositören såsom eleverna existerar därför mötet tillsammans med själva detta visuella gränssnittet obekant samt något likt dem behöver lära sig för att behärska på grund av för att behärska producera den melodier dem önskar.

Asplund visar genom sin forskning hur digitalt musikaliskt skapande handlar angående för att förhandla tillsammans med dem möjligheter samt begränsningar liksom mjukvaran samt hårdvaran besitter. Detta existerar självklart inget revolutionerande nytt, dock vilket Asplund hävdar, tillsammans med stöd inom sin teori, existerar för att detta enda rimliga existerar för att betrakta mjukvara samt hårdvara liksom medaktörer (han kallar samtliga deltagare ”aktanter”) inom kompositionsprocessen.

Utrustningen äger tillsammans med andra mening ett personlig agens. för att komponera blir således för att närma sig den möglich musiken genom för att förhandla tillsammans dem icke-mänskliga aktanterna angående vilket liksom existerar möjligt, funktionellt samt önskvärt.

Samma princip förmå självklart tillämpas vid analoga instrument. samtliga såsom besitter lärt sig bemästra en instrument vet för att detta förmå kännas såsom för att instrumentet besitter ett personlig vilja – samt mot samt tillsammans ett dagsform. Detta får didaktiska konsekvenser. Dels behöver studenter lära sig förstå för att vilken mjukvara samt hårdvara dem använder styr många från utfallet från kompositionsprocessen samt för att deras musikaliska visioner utvecklas inom ett förhandling tillsammans mjukvaran samt hårdvaran. Detta förmå även innebära för att dem förmå behöva välja en annat schema alternativt komponera vid ett gitarr alternativt vid blad inom stället, till för att åstadkomma detta dem önskar.

Elever behöver därför även förstå för att kompositionsprocessen existerar snårig samt för att detta ej existerar sålunda för att man kunna föreställa sig hur något bör bli – samt för att detta vid något magiskt sätt går för att ett fåtal ut detta man föreställer sig. detta finns flera sätt för att producera melodier vid samt merparten handlar angående för att testa, brottas, kassera, revidera etcetera inom samspel tillsammans med andra människor samt objekt såsom samtliga önskar äga enstaka ton tillsammans med inom laget.

Sudda ut skillnaderna mellan "skolmusik” samt ”riktig musik”

Den sista studien jag önskar lyfta på denna plats existerar brittisk samt handlar angående samarbete. Studien från Kinsella, Fautley samt Whittaker (2022) rapporterar ifrån en fyra tid långt arbete var musiklärare samarbetar tillsammans andra musikaktörer. Studiens information existerar ifrån strax innan pandemin, dock jag väljer ändå för att ta upp den då den lyfter intressanta ämnen ifall hur musikundervisning förmå ta andra vägar än den vanliga modellen var musikläraren isolerad äger enstaka klass inom sitt (musik)klassrum.

Författarna använder identisk teorier likt Asplund vilket innebär för att detta existerar relationer såsom existerar inom fokus. inom denna brittiska undersökning existerar detta huvudsakligen relationer mellan människor vilket existerar inom fokus samt detta viktiga existerar för att titta relationer likt flytande samt ständigt skiftande, dock även helt oundvikliga. Studien söker svar vid ett från dem svåraste frågorna musiklärare besitter för att brottas med: Hur engagerar oss studenter därför för att dem känner för att musiken inom musikundervisningen besitter relevans till livet?

Musikämnet inom grundskolan besitter beneath utdragen period kritiserats till för att antingen existera till långt ifrån elevers dagligt liv alternativt för att dem agerar pop- samt rocklåtar vilket existerar ifrån musiklärarens uppväxt alternativt ifrån vad likt råkar existera detta vilket fyller år hitlistorna inom stunden. inom detta inledande fallet blir musiken inom skolan ett ”skolmusik” likt på grund av flera studenter ej besitter relevans på grund av vilket dem uppfattar liksom ”riktig” toner, samt inom detta andra sålunda blir musikämnet enkel för att uppleva igen sig inom på grund av eleven, dock ger ingen estetisk riktning, bildning alternativt fördjupad medvetande på grund av kvalitet: eleverna blir inom bästa fall mediokra duplikat från musiker dem lyssnar på.

I denna undersökning existerar målet för att producera musikundervisning vilket existerar betydelsefull samt samtidigt ger annat än hitlåtar genom för att producera relationer tillsammans detta professionella samt frivilliga musiklivet inom området: ej helt olikt vilket vissa Skapande skola-projekt fullfölja. detta vilket existerar speciellt denna plats existerar för att samarbetena får utvecklas ovan fyra kalenderår samt för att dem tar lärdom från enstaka sektion från dem nordiska studier vilket visar vid bekymmer tillsammans med mindre samarbeten.

Det viktiga existerar för att producera relationer vilket fullfölja för att läraren samt skolan förstår vad vilket kännetecknar dem musikaliska praktiker dem samarbetar tillsammans med samt visa versa. Genom för att eleverna får bli delaktiga inom riktiga musikprojekt ovan tidsperiod samt för att läraren samt dem professionella musikaktörerna lär uppleva varandra samt förstå varandra blir detta möjligt för att producera enstaka lärandemiljö var musikundervisningen blir vid sann – skiljelinjerna mellan ”skolmusik” samt ”riktig musik” suddas ut.

Studien visar för att detta innebär stora utmaningar, dock även för att belöningen existerar massiv på grund av såväl studenter såsom pedagog samt detta lokala musiklivet. Fokus förskjuts ifrån för att värdera samt för att lära sig spela samt sjunga ”rätt” mot för att förbättra intressanta samt välfungerande musikaliska situationer var studenter samt professionella aktörer samverkar samt var samtliga får utföra meningsfull toner samt lära sig från varandra samt andra.

En möjlig riktning på grund av ett postpandemisk musikundervisning

Dessa tre studier behandlar relationer vid olika sätt: Thorgersen samt Mars undersökning handlar angående musiklärares kollegiala relationer online, Asplunds undersökning handlar ifall kompositörens relation mot dem verktyg hen använder samt Kinsella, Fautley samt Whittakers undersökning handlar ifall relationer tillsammans detta något som ligger nära eller är i närheten musiklivet.

Under pandemin besitter flera varit mer isolerade än vanligt, dock besitter även utvecklat andra sätt forma relationer, likt via konferensprogram likt Zoom, musikprogram på grund av samarbeten liksom Soundtrap alternativt även till samspel inom realtid såsom Jamulus. för tillfället efter pandemin således pekar samtliga dessa studier mot för att detta förmå artikel rimligt för att förskjuta fokus lite, ifrån för att tänka sig för att målet tillsammans med musikundervisning existerar för att studenter bör lära sig någon bestämd färdighet alternativt låt mot för att musikundervisningen blir mer utforskande, skapande samt undrande var studenter, pedagog (och lärares kolleger), musiklivets aktörer samt den utrustning likt används, lär uppleva varandra samt hjälps åt för att producera sann musik.

Fler vetenskapsman (till modell Holdhus & Espeland, 2017; Aspelin, 2018, Sidorkin & Bingham, 2004) hävdar för att detta existerar ett relationell vändning vid gång inom pedagogiken, likt enstaka motreaktion mot den målstyrda utbildning liksom besitter dominerat västvärldens skolsystem beneath 2000-talet. Den nya kursplanen ger även lite råg inom ryggen på grund av en sådant förhållningssätt genom för att betygskriterierna existerar öppnare.

Enligt Skolverkets nya Allmänna råd på grund av bedömning samt prövning existerar betygskriterierna ej avsedda för att utgöra bas på grund av förberedelse från undervisningen. Betygskriterierna bör istället fungera ”[…] vilket en verktyg på grund av för att värdera elevernas kunskaper nära betygssättningen”. detta blir således möjligt för att utföra helhetsbedömningar samt understödja varenda elevs optimala musikaliska utveckling.

I denna ord äger jag valt tre studier vilket ger ett möjlig riktning på grund av ett postpandemisk musikundervisning. detta finns självklart oräkneliga andra tänkbara vägar, dock inom mitt tycke visar dessa studier vid en attraktivt sätt för att tänka inför framtiden. detta roliga existerar för att detta existerar musiklärarkåren liksom yrke såsom väljer vart samt hur dem önskar vandra – inom dem ramar såsom finns, självklart. detta bör bli intressant för att titta vad ni väljer!

Text: Ketil Thorgersen, Stockholms universitet

Källor:

Asplund, J. (2022). Becoming Cyborg Composer [Elektronisk resurs] The Ecology of Digital Music Composition Didaktik Länk mot ytterligare webbplats.. huvudstaden University.

Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens: vad existerar det? : hur kunna den utvecklas? Liber.

Holdhus, K. M., & Espeland, M. (2017). Music in Future Nordic Schooling. europeisk Journal of Philosophy in Arts Education (EJPAE). European Journal of Philosophy in Arts Education, 2(2), 85–118.

Kinsella, V., Fautley, M., & Whittaker, A. (2022). Re-thinking music education partnerships through intra-actions Länk mot ytterligare webbplats.. Music Education Research, 24(3), 299–311.

Bingham, C.W. & Sidorkin, A.M. (red.) (2004). No education without relation. New York: P. Lang.

Thorgersen, K. A., & Mars, A. (2021). A pandemic as the mother of invention? Collegial online collaboration to cope with the COVID-19 pandemic Länk mot ytterligare webbplats.. Music Education Research, 0(0), 1–16.

Allmänna råd ifall bedömning samt prövning (Skolverket) Länk mot ytterligare webbplats.

Så använder ni kursplanerna – grundskolenivå (Skolverket Länk mot ytterligare webbplats.)