Hur mycket var älvsborgs lösen

För andra betydelser, titta Älvsborg (olika betydelser).

Gamla Älvsborg^[1], alternativt Älvsborgs slott, plats ifrån 1300-talet mot 1600-talet ett viktig befästningsanläggning nära Göta älvs utlopp. Fästet nedsänkt vid den södra sidan från älven, strax väster ifall detta senare byggda götet vid den lokal var Klippan (som existerar enstaka sektion från primärområdet Kungsladugård) ligger idag. Numera existerar detta ett ruin samt dem ännu synliga lämningarna härrör ifrån renässansslottet. samtliga lämningar efter medeltidsborgen existerar försvunna.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet betyder troligen borgen nära älvens mynning (älvöse-borg).^[2] Öse inom västsvenska ortnamn betyder åmynning liksom os, mot modell Lödöse. i enlighet med Svenskt Ortnamnslexikon kallades staden bland annat kalenderår 1366 till Eluesborgh.^[2]

1300-talet – den inledande borgen

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande borgen inom Älvsborg byggdes före 1366, då en "hus" (medeltida beteckning vid borg) omnämns inom den sålunda kallade Ålholmstraktaten. Borgen liksom plats byggd inom virke, samt dess slottslän fanns då förlänat likt pantlän från monark Håkan Magnusson. denne löste lånet samt återfick Älvsborg senast 1370. Drottning Margareta pantsatte dock åter borgen tid 1377.

1400-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under Engelbrektsupproret överlämnades Älvsborg mot upprorsmännen 1436 från den tyske befälhavaren Mattias van Kaalen, dock den brändes ej, mot skillnad ifrån flera andra borgar, från Engelbrekts människor liksom leddes från marskenKarl Knutsson (Bonde).

Borgen belägrades 1439 från norska styrkor beneath Johan Umreise, såsom byggde ett belägringsskans intill borgen. Norrmännen gav dock upp efter tio veckors resultatlös belägring då befälhavaren Ture Stensson (Bielke) erhöll avgörande manskapsförstärkningar. Ture Stensson dog identisk tid samt ersattes likt hövitsman från Gustav Olofsson (Stenbock), äldre ätten.

Åren 1452 samt 1455 försvarades fästningen tillsammans succé från Tord Bonde mot Kristian I:s angrepp. beneath oklara omständigheter överlämnade dock Gustav Olofsson 1455 borgen mot den norske riddaren Olav Nilsson (Skanke) samt den kom därvid även inom monark Kristian I:s sker. Danskarna innehade sedan Älvsborg tillsammans korta avbrott fram mot 1471, då borgen återerövrades från svenska trupper.

1500-talet

[redigera | redigera wikitext]

År 1502 anfölls befästningen från prins Kristian (sedermera Kristian II), likt brände ned träborgen. ifrån bevarade information vet man för att borgen då plats bemannad tillsammans med ett styrka vid 140 man. ifrån detta tid finns även enstaka illustration från borgen, utförd från Paul Dolnstein likt varit brobyggarmästare inom kurfursten Fredrik den vises från Sachsen position samt sedermera likt landsknekt inom Kristians denna plats deltagit inom belägringen från Älvsborgs fästning.

1519 sattes fästningen åter inom skick på grund av dansk räkning genom Karl Knutsson från Tre Rosor varefter den pausade inom danskarnas sker mot 1523, då den nära deras avtåg brändes ned igen. Den återuppbyggdes beneath 1520-talet samt beneath Gustav Vasas tidsperiod lade man ned stora tillgångar vid Älvsborg, "effter thett ähr hampnen samt nykelen till alle thesse landzender mot Westersiönn, samt porten emellan Norige samt Hallandt". Fästningen förstärktes samt blev enstaka stenborg beneath Erik XIV:s styre.

1563, beneath Nordiska sjuårskriget, angrepps fästningen från danskarna samt till för att hindra dem brände svenskarna själva ned detta lilla samhälle vilket vuxit fram väderstreck angående borgen, den därför kallade Älvsborgs tätort samt stadsborna tvingades för att flytta åter mot Nya Lödöse. dock trots detta erövrades fästningen från danskarna efter svagt motstånd den 4 september1563. tid 1565 belägrades Älvsborg förgäves från Per Brahe d.ä.. inom freden inom Stettin1570 tvingades svenska staten, för att erlägga ett lösesumma vid 150 000 riksdaler silvermynt, vilken skulle blir betald inom tre kalenderår till för att området ej skulle tillfalla danskarna. Detta plats enstaka sektion från Älvsborgs lösen.^[3]

År 1571 tvingades än ett gång dem liksom bosatt sig kring Älvsborg för att flytta samt denna gång mot Gullberg. Älvsborg förstärktes sedan ifrån 1573 samt 1575 uppgjordes ett modell på grund av hur Älvsborg skulle befästas. Fram mot 1585 förbättrade man sedan slottets försvarsverk samt ytterligare ifrån 1593 mot 1611. en blockhus byggdes 1611–1612 vid Skinnareklippan likt nedsänkt mitt till Älvsborgs slottsport.

1600-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den 22 maj1612, beneath Kalmarkriget, erövrade danskarna fästningen igen dock denna gång efter en starkare försvar lett från Olof Stråle. Danskarna stod vid den lokal liksom idag kallas Sannabacken samt bombarderade fästningen tillsammans med kanonkulor tills svenskarna gav upp. Denna gång blev lösesumman bestämd inom freden inom Knäred1613 mot 1 miljon riksdaler silvermynt (Rdr) för att blir betald inom 4 delbetalningar beneath 6 kalenderår samt beneath denna period tillhörde Älvsborg land såsom ej lämnade den förrän 1619. Se Älvsborgs lösen.

Efter detta reparerade samt förstärkte svenskarna fästningen både 1624 samt beneath 1630- samt 1640-talen, vid Skinnareklippan byggdes enstaka skans 1634 samt en retranchement 1639. beneath tiden ägde dock tidsenligare befästningar anlagts vid Stora Billingen samt Kyrkogårdsholmen, sålunda den gammalmodiga Älvsborg likt även led från den strategiska nackdelen tillsammans något som ligger nära eller är i närheten kulle förlorade sin forna innebörd. Johan Wärnschiöldh väckte därför 1650 frågan angående dess rasering. Älvsborg fanns dock "i godt värn" 1654, då var arbetades vid grav samt utanverken, samt beneath krigsåren 1656–1658 iståndsattes den fullständigt, dock den 20 juli 1660 avgjorde regeringen för att Älvsborg skulle raseras genom sprängning, dock skulle många från inredningen tillsammans mera överföras mot befästningen vid Kyrkogårdsholmen. kalenderår 1661 blev även Älvsborgs namn överflyttat mot denna nya befästning, såsom kom för att kallas Nya Elfsborg. beneath årens lopp användes fästningen liksom stenbrott samt 1673 fanns raseringen avklarad.

Idag

[redigera | redigera wikitext]

Av slottet Älvsborg återstår idag bara ruiner vilket skyddas från ett takkonstruktion. Området äger grävts ut en flertal gånger från arkeologer beneath 1900-talet. beneath perioder äger man talat angående för att restaurera detta historiska minnesmärke samt inom samband tillsammans för att nya hem byggs intill äger frågan angående upprustning än enstaka gång aktualiserats.

Älvsborgs Kungsladugård

[redigera | redigera wikitext]

Till slottet hörde kungsgårdenÄlvsborgs Kungsladugård. Kungsladugårdens ägor omfattade områden söder samt öster ifall slottet samt utgjorde dem västliga delarna från Örgryte socken inom Sävedals härad.

När staden götet byggs vid 1600-talet revs Älvsborgs slott dock kungsladugården samt dess marker bibehölls samt tillföll landshövdingen inom Älvsborgs län. Markerna utgjordes då från en antal hundra hektar innefattande Majorna, Slottsskogen samt Änggården.

Under 1700-talet växte staden utanför stadsgränsen vid kungsladugårdens marker samt oplanerad bebyggelse växte fram var. inom Majorna, längs Allmänna vägen, likt följer älven ifrån staden mot Klippan, arrenderades tomter ut på grund av olika verksamheter samt enklare hem. Skyddad från landshövdingen förblev dock Slottsskogen obebyggd, dock Änggården öster därom köptes ut ifrån kungsladugården.

År 1868 införlivas kungsladugårdens mark inom relaterat till göteborg ort samt ligger inom relaterat till göteborg Karl Johans område.

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

• Älvsborg, foto 1.

• Älvsborg, foto 2.

• Älvsborg, foto 3.

• Älvsborg, foto 4.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Berg, Wilhelm (1902-nnnn). Elfsborgs slott.. götet. Libris2921448 
• Boëthius, Adam; Vretemark Maria (2008). Gamla Älvsborgs fästning: enstaka granskning från benmaterialet ifrån götet, Gö 185. redogörelse / från västergötland museum ; 2008:8. Skara: från västergötland museum. Libris10877616 
•   Libris3178773
• Majornas historia: konflikt samt oxar, sill samt socker : nedslag inom uthamnen Majornas saga fram mot 1920. samling inom Väst, 0283-4855; 6. Göteborg: Landsarkivet. 2007. Libris10578605. ISBN 978-91-631-4116-4 (inb.) 
• Sandin, Mats (2008). ”Ett sargat fäste: Vasatidens belägringar från Gamla Älvsborg ur en arkeologiskt perspektiv / från Mats Sandin & Tom Wennberg”. Göteborg förr samt nu 2008(32),: sid. 141-172. ISSN0348-2189. 
• Widéen, Harald (1963). Älvsborgs slott: grävningsfynd samt byggnadsdata. götet. Libris8633638 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]