Är mången kvinna i sydasien

Kvinnliga afghanska asylsökande inom land mellan 2013 samt 2018 utgör enstaka ljus minoritet från samtliga afghanska asylsökande – inom snitt 28.6 andel närmare bestämt. Afghanska kvinnor besitter detta ej enklare, inom vissa fall tvärtom, än män för att erhålla asyl trots för att afghanska kvinnor inom varenda avseenden äger detta sämre än män inom hemlandet.

De äger detta även svårare för att flyga eller fly undan än männen vid bas från begränsad rörlighet samt avsaknad från olika typer från tillgångar såsom förbehålls män. Den dystra situationen till afghanska kvinnor, detta västerländska rättfärdigandet från insatsen inom Afghanistan, samt svensk asylpraxis gentemot afghaner existerar sammanvävda vid en sätt likt försätter afghanska kvinnor inom enstaka extremt känslig social samt rättslig situation inom både Afghanistan samt Sverige.

Mot framtiden tillsammans med dåtiden. inom oräkneliga rapporter samt tidningsartiklar ifall Afghanistan efter talibanregimens fall talades detta ifall hur man skulle bygga en Afghanistan fritt ifrån religiöst våld samt institutionellt kvinnoförtryck. Flickor skulle vandra inom utbildningsinstitution samt kvinnor skulle ställa upp inom politiska omröstning inom enstaka färsk demokratisk rättsstat. Afghanistans bakgrund rörde sig idag mot ett kommande vilket fanns misstänksamt lik den foto västvärldens regeringar äger angående sina samhällen: demokratiska samt jämlika rättsstater liksom ägde lämnat tro, manlig dominans samt förmodern sedvänja på baksidan sig. dock inom Afghanistan kunde denna kommande inom vardande vid något sätt leva inom fredlig samexistens tillsammans detta traditionell afghanska samhället

– man ville trots allt ej begå identisk misstag likt sovjetimperialisterna gjorde.

Den svenska militära insatsen inom Afghanistan såldes såsom en rättfärdigt konflikt till kvinnors frigörelse tillsammans med en ”lätt fotavtryck” vid urgamla samhälleliga struktur, normer samt beteenden. inom detta giftermål mellan enstaka modern kommande samt ett antik dåtid faller nutiden försvunnen. detta existerar många man förmå utföra politiskt, inom nutiden, tillsammans ett sådan kunskapsprodukt.

Kvinnlig frigörelse, mot modell, existerar enstaka magisk besvärjelse likt genom en blott nämnande kunna mota försvunnen all bedömning mot den militära samt civila insatsen. Efter uteblivna effekt då detta gäller säkerhet samt förbättrade levnadsvillkor började bedömning mot insatsen för att växa vid hemmaplan. inom detta läge kunde dem svenska insatsvännerna plocka fram besvärjelsen.

Under valrörelsen 2010, till för att ta en berömt modell, svarade dåvarande utrikesminister Carl Bildt vid dem rödgrönas förslag för att avveckla Afghanistaninsatsen genom för att fråga Socialdemokraternas Jan Eliasson: ”Kan denne titta Afghanistans kvinnor inom ögonen tillsammans en sådant på denna plats besked?” Märk väl för att implicit existerar detta kvinnornas kommande den retoriskt begåvade Bildt syftade vid. Sedan dess existerar detta närmast tabu för att vid allvar prata angående för att ända insatsen.

Det föreföll ej betydelsefull på grund av Bildt samt likasinnade retoriska magiker för att titta bortom dem självbekräftande rapporterna utgivna från stater samt vissa humanitära biståndsorganisationer – ett modern variant från renässansens furstespegel – likt vittnade unisont ifall hur situationen till kvinnor ägde förbättrats tackar vare insatsen. Visst fanns bekymmer inom nutiden, mot samt tillsammans med stora bekymmer, menade rapporterna, dock bekymmer kommer ständigt för att finnas, speciellt inom en nation såsom inom mångt samt många ej besitter hunnit ikapp tillsammans med historien.

Tala angående underdrift. samtliga tänkbara indikatorer då detta gäller kvinnors rättigheter samt levnadsvillkor inom Afghanistan – livslängd, resurser mot kurs, välbefinnande, resurser mot rätt och jämlikhet, till för att nämna några erhålla – äger ständigt legat vid enstaka oacceptabelt nedsänkt nivå.

Den förväntade livslängden på grund av enstaka afghansk kvinna inom skrivande stund existerar 52 tid. enstaka halv miljon afghanska kvinnor dör inom barnfödsel varenda kalenderår. Afghanistan existerar, begränsad sagt, världssämst då detta gäller kvinnors hälsa.

Det står knappast förbättrad mot då detta gäller socialt samt rättsligt sanktionerat våld mot kvinnor. 2008, då kampanjerna till kvinnors rättigheter inom Afghanistan fanns likt intensivast, drog organisationen Womankind Worldwide nästa slutsats: ”Trots retoriken ifall könsjämlikhet samt kvinnors rättigheter liksom omgärdade NATOs samt ISAFs intåg samt långa engagemang inom Afghanistan, existerar detta ifrågasättbart hur många såsom egentligen besitter förändrats till kvinnor sedan 2001. Våld mot kvinnor… kvarstår liksom utbrett inom detta stora samhället, lokala samhället samt vid statsnivå”.

Under 2008 utsattes 87 andel från dem afghanska kvinnorna till våld inom hemmet. minimalt 60 andel från giftermålen skedde genom tvång. 57 andel från samtliga flickor giftes innan 16 års ålder. ingång mot rätt och jämlikhet till kvinnor inom rättsväsendet ”förblir extremt begränsat”, samt myndigheter utreder sällan våldtäkt, mord samt överfall mot kvinnor. Idag existerar situationen inom varenda avseenden väsentligen densamma.

Bakom retoriken angående könsjämlikhet samt självstyre. detta existerar ej svårt för att förstå varför detta äger blivit såhär. Kvinnofrigörelse, likt Horia Mosadiq, Amnesty Internationals Afghanistanexpert, fullfölja gällande, ”var ej målet utan medlet på grund av för att marknadsföra detta förlängda kriget [mot terrorismen vilket hotade väst]”. detta existerar detta uppgift likt inom ett försvinnande akt draperas inom enstaka retorik angående könsjämlikhet samt respekt på grund av traditionellt självstyre.

Detta existerar ej den inledande gången inom den samtida historien likt kvinnors rättigheter läggs åt sidan inom Afghanistan. landet samt andra länder bidrog tillsammans med bistånd samt diplomatiskt stöd mot dem afghanska mujahedingrupperingarna vilket kämpade mot den Sovjetstödda kommunistiska Afghanistanregimen beneath 1980-talet. inom identisk veva liksom man gav sitt närmast oreserverade stöd vände man försvunnen blicken då vissa mujahedinpartier begick övergrepp mot kvinnor inom dem pakistanska flyktinglägren. vid därför vis ägde länder likt landet samt USA inga bekymmer tillsammans för att stödja Gulbuddin Hekmatyars Hezb-e Islami trots för att denna gruppering ansågs redan då vilket islamfundamentalistiskt samt vars medlemmar fanns kända på grund av för att kasta frätande syra ovan obeslöjade kvinnors ansikten inom pakistanska läger för flyktingar. enstaka äldre Hekmatyar existerar sedan några tid tillbaka åter inom Kabul såsom enstaka medlem från den politiska eliten.

Kvinnliga afghanska asylsökande inom Sverige. oss ser enstaka jämförbar försvinnande akt inom Migrationsverkets bedömningar från läget inom Afghanistan. Denna akt får ett högst restriktiv asylpolitik för att försvinna på baksidan enstaka sorts nykolonial ögonkontakt vid Afghanistan var term vilket säkerhet samt levnadsvillkor förstås vilket delar från uråldriga seder samt normsystem. på denna plats återklingar omisskänligt idén för att även ifall vissa normer samt beteenden ter sig såsom oacceptabla alternativt brutala till ”oss” funkar dem till ”dem”.

De ett fåtal ensamkommande kvinnor likt lyckas ta sig mot land samt söker skydd ifrån könsbaserad förföljelse riskerar därmed för att ses liksom inom avsaknad från skyddsskäl.

Detta framträder tillsammans all klarhet inom en asylfall ifrån inom tid var Migrationsverket avgjorde för att avvisa enstaka artonårig afghansk kvinna. liksom femtonåring ägde denna blivit tvångsgift tillsammans med ett anhörig. Efter upprepad misshandel ifrån mannens blad bestämde denna sig till för att flyga eller fly undan. denna kom mot landet. inom landet blev denna ateist. i enlighet med denna asylsökande meddelade Migrationsverket för att denna ej ägde gjort sina skyddskäl sannolika, för att denna besitter en manligt socialt nätverk liksom förmå ta grabb ifall hon inom Afghanistan (hennes man!), samt för att denna är kapabel låtsas artikel muslim till för att undvika eventuella bekymmer vilket ett öppen ateist.

Kvinnor samt rätt och jämlikhet inom detta afghanska rättssystemet. dock låt oss ta enstaka längre titt vid en verkligt rättsfall ifrån Kabuls andra domstolsdistrik likt visar vilket likt är kapabel inom rättsligt hänseeende hända då enstaka kvinna inom Afghanistan (ofrivilligt inom detta på denna plats fallet) försvinner ifrån sitt bostad samt återvänder. på grund av några kalenderår sedan fanns artonåriga Homaira vid väg bostad ifrån ett bazar inom Kabul. vid väg bostad möttes denna från Hossain, enstaka tjugoettårig man liksom erbjöd hon skjuts bostad inom sin automobil. dem numeriskt värde bodde inom identisk kvarter samt kände varandra. Homaira accepterade Hossains ett förslag eller något som erbjuds samt satte sig inom bilens baksäte. Hossain började inom kreditkort för att bete sig våldsamt samt hotade för att döda Homaira angående denna gjorde motstånd. Hossain körde därefter försvunnen ifrån Kabul samt mot den pakistanska gränsen.

Homairas far ringde polisen då denna inte någonsin dök upp bostad ifrån bazaren. Pappan uppgav mot polisen för att Homaira ägde rymt ifrån hemmet. Mamman avslöjade senare för att pappan plats djupt oroad dock för att han fanns tvungen för att uttrycka sig vid detta viset inför polisen på grund av för att dottern ägde bragt skam ovan familjen. detta framkom senare för att Hossains program fanns för att ta Homaira mot Pakistan till för att var sälja hon. dock eftersom denne ej ägde någon upplevelse alternativt kontakter gav han upp sitt företag efter tre dagar samt förde Homaira tillbaka mot hennes hem.

Vid sin återkomst berättade Homaira på grund av sin släkt ifall vad liksom ägde hänt samt uppgav Hossains namn. Dagen därefter sattes denna inom fängelse. Hossain fortsatte sitt liv liksom vanligt. Åklagaren inom fallet mot Homaira noterade inom en inledande yttrande för att Homaira ägde rymt försvunnen tillsammans Hossain.

Medan denna satt fängslad träffade Homairas far Hossain, dennes far samt andra manliga medlemmar ifrån båda familjer. Pappan frågade angående Hossain ville gifta sig tillsammans med Homaira. Hossain svarade ja. dock Homaira, kvar fängslad, vägrade för att ingå äktenskap tillsammans med Hossain samt förblev fängslad. Månader senare avgjorde enstaka domare för att släppa anklagelsen mot Homaira. Domaren reste dock inga beskyllningar mot Hossain. denne motiverade båda beslut:

“Homaira satt inom förvar inom flera månader. från vittnena samt dokumenten för att döma verkar hennes utgåva från information artikel vilket såsom egentligen hände. Detta demonstreras även från detta faktum för att denna vägrade gifta sig tillsammans mannen… [Men] flickan gjorde fel inom för att ta ett skjuts ifrån pojken. denna borde ej äga gått in inom ett automobil likt ej tillhörde hennes man alternativt enstaka från hennes bröder. på grund av Homairas far plats detta enstaka skam.”

Som svar vid frågan varför Homaira satt fängslad därför länge, svarade domaren för att detta mot enstaka start plats ”för hennes eget beskydd. angående denna ägde återvänt bostad innan allt plats uppklarat kunde denna äga blivit någon som har blivit besegrad eller nedslagen alternativt hotad”. Denna domare, samt denne existerar inget undantag inom detta avseende, ägde ej såsom en uppgift för att döma någon. inom enstaka kontext var sociala hierarkier, familjefejder samt olika stamnormer råder existerar målet tillsammans rättskiskpning snarare för att försöka titta mot således för att varenda berörda känner sig tillfredsställda – samtliga manliga berörda. enstaka potentiellt blodig familjefejd undveks vid bekostnad från ett kvinnas rättigheter, upprättelse samt heder. detta existerar, inom bästa fall, enstaka sådan rättsprocess likt den utvisade artonåringen ifrån land äger för att titta fram emot då denna utvisas tillbaka mot Afghanistan.

Utrikespolitik tillsammans med asylpolitik. Sättet likt västländer tillsammans med närvaro inom Afghanistan ser vid Afghanistan är kapabel sammanfattningsvis ses såsom ett tveeggad rättfärdiggjörelse: från detta fortsatta kriget inom Afghanistan å en sidan, samt från utvisningar mot Afghanistan å den andra. ett sådan rättfärdiggörelse äger haft fruktansvärda konsekvenser på grund av kvinnor inom Afghanistan samt land samtidigt vilket den besitter lämnat västländer moraliskt utan fläckar inom deras utrikes- samt asylpolitik.