Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Kommunala resursskolor inom grundskolan bör regleras samt bestämmelserna ifall särskilt stöd bör förtydligas

Regeringens förslag: detta bör förtydligas inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss grundskoleenhet mot för att avse studenter vilket existerar inom behov från särskilt stöd. Benämningen resursskola bör införas inom lagen till skolenheter var utbildningen begränsas vid detta sätt. Kommunen bör ansvara på grund av för att värdera ifall enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd liksom resursskolan erbjuder till för att eleven bör behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av evaluering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt till för att eleven bör undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Förhållandet mellan resursskolor samt bestämmelserna angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen bör förtydligas i enlighet med nedan.

I stället till bestämmelserna angående analys angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen bör detta var anges för att nära resursskolor bör varenda student ges särskilt stöd. detta innebär dels för att en åtgärdsprogram bör upprättas på grund av varenda student nära resursskolan, dels för att rektorn ej behöver utreda elevens behov från särskilt stöd vid nytt utan nära utarbetandet från åtgärdsprogrammet kunna utgå ifrån den analys vilket gjordes nära placeringen från eleven nära resursskolan. till vissa studenter är kapabel den generella anpassning vilket resursskolans miljö innebär existera tillräckligt särskilt stöd. till andra studenter förmå individuella stödåtgärder behövas därutöver. Eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges tillfälle för att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas. från programmet bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå. från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem vilket existerar ansvarig till uppföljningen respektive utvärderingen.

Utredningens förslag överensstämmer delvis tillsammans regeringens förslag.

Utredningen besitter föreslagit för att ett placering bör grundas vid elevens behov, dock ej för att detta bör förtydligas för att kommunen ansvarar på grund av för att värdera angående

en student existerar inom behov från sådant särskilt stöd liksom resursskolan erbjuder på grund av för att eleven bör behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till evaluering från kunskaper likt minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att eleven bör undvika svårigheter inom sin skolsituation. Utredningen besitter ej heller föreslagit förtydliganden inom förhållande mot bestämmelserna angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen, liksom gäller då enstaka student går vid enstaka resursskola.

Remissinstanserna: En majoritet från remissinstanserna tillstyrker alternativt äger inget för att protestera mot utredningens förslag. Detta gäller bl.a. Barnombudsmannen (BO), Kammarrätten inom götet, majoriteten från kommunerna, Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR), Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet,

Funktionsrätt land, Autism- samt Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention samt Riksförbundet till små människor, unga samt vuxna tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning (FUB).

BO existerar positiv mot utredningens förslag ifall reglering från kommunala resursskolor, likt syftar mot för att förtydliga samt därmed även stärka kommunernas tillfälle för att inrätta resursskolor. BO bedömer för att förslaget även tillförsäkrar studenter samt vårdnadshavare ett rättssäker hantering. BO anser för att detta existerar klart för att enstaka placering bör utgå ifrån elevens behov samt för att förslaget existerar inom linje tillsammans med barnkonventionen. SKR välkomnar för att detta ej kommer för att existera ett skyldighet för att anordna resursskolor, då detta existerar viktigt för att varenda samhälle får att fatta beslut eller bestämma något hur särskilt stöd organiseras utifrån lokala behov samt förutsättningar. SKR delar bedömningen för att ett placering inom resursskola bör artikel enstaka extraordinär stödinsats vilket erbjuds en mindre antal studenter vars stödbehov ej existerar tänkbara för att tillgodose inom ramen på grund av ordinarie skolplacering. Lärarförbundet ser positivt vid för att detta förtydligas för att kommuner får upprätta resursskolor samt för att begreppet befästs inom skollagen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tillstyrker förslaget dock framhåller för att detta existerar viktigt för att äga barnets bästa inom främsta rummet då ett fräsch skolplacering existerar aktuell. i enlighet med SPSM existerar detta även från massiv vikt för att placeringen föregås från enstaka gedigen lärorik analys. inom enstaka samhälle var detta ej finns någon resursskola samt var skolans analys visar för att resursskola existerar barnets bästa behöver detta i enlighet med SPSM leda mot ett regional samverkan samt interkommunala samt regionala lösningar behöver utredas. Funktionsrätt land och Riksförbundet FUB delar uppfattningen angående nödvändigheten från för att reglera samt möjliggöra användning från resursskolor, dock betonar för att utökade särlösningar ej främjar utvecklingen mot detta omfattande målet inom FN:s funktionsrättskonvention ifall en inkluderande skolsystem. Riksförbundet FUB anser, inom likhet tillsammans med bl.a. SPSM, Socialstyrelsen samt Riksförbundet Attention, för att detta existerar viktigt för att utgå ifrån barnkonventionen samt för att barnets personlig åsikt vägs in.

När detta gäller förslaget för att utbildningen bör begränsas mot studenter inom behov från särskilt stöd framför Skolväsendets överklagandenämnd för att kopplingen mot särskilt stöd inom 3 kap. skollagen besitter sina fördelar, dock för att detta är kapabel slå fel inom praktiken ifall eleven mot resultat från dem generella anpassningar vilket görs inom resursskolans aktivitet når upp mot dem krav vilket minimalt bör uppnås samt därmed ej längre bedöms existera inom behov från särskilt stöd i enlighet med definitionen inom 3 kap. skollagen. Malmö kommun anser för att detta kunna förtydligas ytterligare hur relationen mellan bestämmelserna angående särskilt stöd, åtgärdsprogram samt resursskolor bör titta ut. Autism- samt Aspergerförbundet fråga angående detta

behöver tydliggöras hur förutsättningarna på grund av enstaka placering inom enstaka kommunal resursskola förhåller sig mot annat särskilt stöd.

Statens skolinspektion tillstyrker för att begreppet resursskola införs samt för att kommunernas tillfälle för att inrätta resursskolor tydliggörs, då detta kommer för att underlätta tillsynen. i enlighet med Skolinspektionen är kapabel detta dock övervägas för att stärka upp regleringen ytterligare inom avsikt för att säkerställa för att ett placering inom resursskola existerar korrekt åtgärd på grund av för att tillgodose elevens behov från särskilt stöd.

Friskolornas riksförbund anser för att detta existerar god för att termen resursskola förs in på grund av både fristående samt kommunala huvudmän. Förbundet anser dock för att målgruppen behöver snävas in mot studenter inom behov från grundlig särskilt stöd. Förbundet anser även för att utredningen bygger in på grund av stora skillnader inom regleringen mellan fristående samt kommunala resursskolor. Framför allt måste vårdnadshavare erhålla välja även kommunal resursskola samt eleverna behöver kommunala resursskolor inom fler skolformer. Nätverket Fristående resursskolor framför liknande synpunkter. Nätverket tillstyrker för att begreppet resursskola förs in inom den befintliga regleringen på grund av fristående grundskolor tillsammans med tillägget för att detta även bör gälla till förskoleklassen, grundsärskolan samt gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Även Stockholms kommun invänder mot för att kommunala resursskolor föreslås ett fåtal enstaka snävare reglering än fristående resursskolor, dit vårdnadshavare är kapabel ansöka samt var studenter förmå tas emot inom förskoleklass samt genomföra bota sin grundskoleutbildning. Olika regleringar medför olika rättigheter på grund av eleverna, vilket riskerar för att leda mot otydlighet samt missuppfattningar till vårdnadshavare, skolor samt huvudmän. enstaka reglering från förskoleklassen bör övervägas samt elevperspektivet stärkas. i enlighet med kommunen bör ej heller begreppet resursskola införas innan detta finns enstaka entydig definition likt gäller samtliga resursskolor. Huddinge kommun anser för att lagstiftningen på grund av placering inom såväl särskilda undervisningsgrupper liksom resursskolor även bör omfatta förskoleklassen.

Statens skolverk avstyrker förslaget då detta saknas enstaka mer utförlig konsekvensanalys utifrån en elevperspektiv. Skolverket instämmer inom för att kommunala resursskolor behöver regleras samt besitter inget för att protestera mot för att enstaka skolenhet likt begränsat mottagandet kallas resursskola. i enlighet med Skolverket läggs dock alltför massiv vikt nära kommunens behov från handlingsfrihet inom förhållande mot överväganden angående elevens bästa samt rättssäkerhet. Skolverket önskar bl.a. för att detta inom författningstext klart framgår vilka likt existerar den kommunala resursskolans publik samt för att motsvarande förtydligande bör övervägas på grund av fristående resursskolor. Skolverket instämmer inom för att enstaka utvidgad reglering skulle behöva belysas närmare, dock anser för att författningsförslagen rörande grundskolan samt grundsärskolan riskerar för att tolkas vilket för att ett sådan begränsad antagning ej skulle artikel rätt inom andra skolformer inom avsaknad från tydliga ställningstaganden. Skolverket saknar även tydliggöranden kring förhållandet mellan resursskolor samt s.k. kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper.

Göteborgs samhälle är positiv mot för att även enstaka samhälle kunna äga resursskolor dock avstyrker förslaget. Kommunen önskar titta tre klart begränsad eller markerad av gränser former på grund av hur särskilt stöd är kapabel erbjudas utanför elevens ordinarie grupp; vid elevens utbildning, inom enstaka kommunövergripande speciell undervisningsgrupp alternativt inom ett kommunal resursskola. Malmö högskola anser för att studenter inom resursskolor bör behålla sin skolplacering inom hemskolan.

Linnéuniversitetet avstyrker samt existerar starkt bedömande mot förslaget tillsammans hänvisning mot bristande vetenskapligt underlag. Förslag borde inom stället riktas in vid för att förbättra dem reguljära skolornas kapacitet för att tillgodose samtliga elevers behov. i enlighet med universitetet leder förslaget även mot mer bristande likvärdighet då kommuner organiserar stöd vid olika sätt.

Som nämnts inom segment 3 äger en antal myndigheter samt organisationer beretts situation för att yttra sig ovan en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagrådsremiss. Förslaget inom utkastet stämmer överens tillsammans med förslaget inom rutan ovan, tillsammans med den skillnaden för att bestämmelserna ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen föreslås förtydligas vid en annat sätt. Utkastets förslag innebär för att en åtgärdsprogram bara behöver upprättas till enstaka skola nära ett resursskola ifall eleven behöver ytterligare särskilt stöd utöver resursskolans generella anpassningar.

Skolverket, Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd har inga synpunkter vid utkastets förslag. Friskolornas riksförbund tillstyrker förslaget samt välkomnar för att lagförslagen äger harmonierats inom större utsträckning sålunda för att kommunala samt fristående resursskolor sålunda långt möjligt får enstaka likartad reglering. Autism- samt Aspergerförbundet ställer sig på baksidan för att regleringen förtydligas. SKR existerar positiva mot för att bestämmelserna angående särskilt stöd även bör gälla studenter likt existerar placerade vid enstaka resursskola.

Funktionsrätt land, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention ställer sig på baksidan förslagen inom stort, dock besitter den omfattande synpunkten för att detta finns enstaka bristande vid mål samt vilja för att utföra större omfattande förändringar inom den ordinarie skolan främst då detta gäller arbetet tillsammans med för att producera ett tillgänglig skolmiljö på grund av varenda studenter. Funktionsrätt landet samt Riksförbundet FUB anser för att detta existerar positivt för att förslaget går längre än utredningens förslag angående för att detta existerar kommunen liksom ansvarar till för att värdera ifall ett placering vid enstaka kommunal resursskola. Förbunden anser dock för att ifall detta bör bli likvärdigt behöver även tydliga riktlinjer, helst föreskrifter, tas fram sålunda för att förfarandet blir detsamma oavsett fanns man bor. Funktionsrätt

Sverige anser även för att detta existerar god för att skrivningarna angående särskilt stöd förtydligas.

Utvecklingspedagogik landet AB anser för att detta existerar positivt för att begreppet resursskola tydliggörs, oavsett huvudman, samt för att detta existerar utmärkt tillsammans med ökad likriktning mellan kommunala samt fristående resursskolor, jämfört tillsammans utredningen. Bolaget anser dock för att detta behövs ett djupare utvärdering från nödvändigheten från åtgärdsprogram alternativt ej åtgärdsprogram till studenter vid resursskola samt för att införandet från nya term likt ”behov från ytterligare särskilt stöd” samt ”särskilt stöd utöver (resursskolans) generella anpassningar” etc. riskerar för att producera mer otydlighet än klarhet då man kommer mot finansieringsfrågan.

SPSM anser för att detta existerar positivt för att detta förtydligas för att detta behövs ett granskning från ifall enstaka skola existerar inom behov från för att vandra nära ett resursskola dock anser för att bestämmelserna behöver omformuleras till för att säkerställa för att detta existerar elevens individuella behov såsom styr fanns ett student går inom skolan. i enlighet med SPSM behövs detta även vägledning på grund av hur utredningar samt bedömningar inför placering bör göras. SPSM avstyrker utkastets förslag angående förtydliganden från bestämmelserna angående särskilt stöd samt framför för att detta existerar från massiv innebörd för att varenda studenter nära enstaka resursskola fortsatt besitter en åtgärdsprogram. SPSM anser vidare för att möjligheter mot tillfälliga omplaceringar behövs, dock för att resursskolor ej bör användas till detta.

Idéburna skolors riksförbund instämmer inom för att placering inom enstaka resursskola ej bör betraktas liksom ytterligare en steg vid ett stödtrappa dock menar för att målgruppen existerar alltför nära till för att behärska bli rättssäker.

Skälen på grund av regeringens förslag

Kommunala resursskolor förmå antas bli vanligare

Enligt skollagen bör samtliga små människor samt studenter inom skolväsendet ges den ledning samt stimulans vilket dem behöver inom sitt utbildning samt sin personliga tillväxt på grund av för att dem utifrån sina egna förutsättningar bör behärska utvecklas därför långt såsom möjligt i enlighet med utbildningens syfte (3 kap. 2 § skollagen). i enlighet med propositionen Den nya skollagen – på grund av insikt, valfrihet samt säkerhet (prop. / s. ) existerar utgångspunkten, till för att varenda studenter bör erhålla chans för att nå målen på grund av utbildningen, för att särskilt stöd ges mot dem studenter såsom från olika skäl äger svårt för att nå dessa syfte. likt framgår från segment 5 är kapabel detta särskilda stödet mot studenter ibland behöva organiseras utanför detta ordinarie sammanhanget. på grund av för att producera förbättrad förutsättningar på grund av för att pedagogiskt tillgodose ett elevs stödbehov förmå detta särskilda stödet exempelvis ges inom struktur från enskild utbildning alternativt utbildning inom speciell undervisningsgrupp (3 kap. 11 § skollagen). Vidare finns detta inom ljus såväl fristående såsom kommunala s.k. resursskolor, dvs. skolenheter vilket helt inriktar sig mot studenter inom behov från särskilt stöd. Utbildningen nära resursskolor existerar ofta utformad på grund av studenter såsom behöver en mindre kontext samt ett anpassad lärmiljö. Resursskolor präglas vanligen från små elevgrupper samt upphöjd personaltäthet (se HFD ref. 22 p. 11).

Det finns ett uttrycklig bestämmelse inom skollagen liksom anger för att fristående grundskolor får begränsa sin träning mot studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap. 35 § inledande stycket 2). Även angående benämningen resursskola ej kommer mot formulering inom lagtexten används den ofta angående sådana skolor såväl inom rättspraxis likt inom praktiken. Någon motsvarande bestämmelse finns ej på grund av kommunala resursskolor. inom den dom var Högsta förvaltningsdomstolen, nedan kallad HFD, slog fast för att även kommuner får driva resursskolor (HFD ref. 50) lyfte domstolen fram för att detta inom förarbetena anges för att även fristående skolor, inom linje tillsammans ambitionen för att öka valfriheten samt producera lika villkor på grund av fristående samt kommunala skolor, bör behärska specialisera sin aktivitet till studenter inom behov från särskilt stöd (prop. / s. ). från domen framgår även för att den behovsprövning likt sker inom samband tillsammans placering nära enstaka kommunal lärcentrum tillsammans med inriktning mot studenter inom behov från särskilt stöd existerar förenlig tillsammans skollagen samt för att placeringen ej står inom strid tillsammans med regelverket ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen, eftersom dem studenter liksom sökt sig mot enstaka resursskola måste anses äga såväl sin ordinarie skolplacering såsom sin ordinarie undervisningsgrupp inom resursskolan.

HFD:s kritisk förmå leda mot för att fler kommuner etablerar resursskolor. Utifrån utredningens kartläggning förefaller detta dock existera långt ifrån varenda kommuner liksom besitter egna resursskolor samt vid flera håll inom landet saknas resursskolor helt. inom vissa kommuner finns detta inom stället s.k. kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper, var kommunen samlar studenter ifrån olika skolenheter, liksom inom flera avseenden liknar resursskolor (se segment ). Mot denna bakgrund existerar detta viktigt tillsammans en klart regelverk samt enstaka klar gränsdragning mellan kommunala resursskolor samt kommunövergripande undervisningsgrupper.

Utredningen anger för att detta finns behov från mer undersökning liksom visar vid långsiktiga effekter från för att studenter placeras inom enstaka speciell undervisningsgrupp alternativt inom enstaka resursskola, något vilket även bl.a. Linnéuniversitetet framhåller. Även Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk bedömning (IFAU) anser för att mer undersökning behövs vid området dock konstaterar även för att detta kunna existera svårt för att genomföra effektutvärderingar då detta rör sig ifall erhålla studenter. Regeringen utför bedömningen för att detta vore önskvärt tillsammans mer undersökning, dock för att avsaknaden från undersökning ej utgör något hinder till för att förtydliga den befintliga regleringen.

Det finns skäl till för att för tillfället reglera kommunala resursskolor vid grundskolenivå

Det finns en värde inom för att även dem kommunala resursskolorna synliggörs samt regleras inom skollagen då detta bidrar mot klarhet angående vilket liksom gäller. Såväl

BO såsom dem funktionshindersorganisationer liksom besitter yttrat sig tillstyrker ett fräsch reglering. Likaså ställer sig SKR samt flertalet kommuner på baksidan utredningens förslag, likt innebär för att kommunerna ges tillfälle för att utifrån sina lokala förutsättningar välja ifall dem önskar inrätta resursskolor.

En sektion inom enstaka sådan ökad klarhet existerar för att införa benämningen resursskola inom skollagen på grund av skolenheter var utbildningen existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd. Utredningen besitter föreslagit för att begreppet införs på grund av både kommunala samt fristående grund- samt grundsärskolor såsom begränsar sin träning vid detta sätt, vilket majoriteten från remissinstanserna tillstyrker. tillsammans anledning från Stockholms kommuns synpunkt för att benämningen ej bör införas innan detta finns enstaka entydig definition liksom gäller samtliga resursskolor, bör detta framhållas för att vissa skillnader mellan kommunala samt fristående resursskolor föreslås bli mindre inom denna proposition jämfört tillsammans med utredningens förslag, såsom inom fråga angående ansökningsförfarandet samt rätten för att vandra kvar nära resursskolan (se del samt ). Mot denna bakgrund utför regeringen bedömningen för att detta bidrar mot klarhet för att införa benämningen resursskola i enlighet med utredningens förslag. Därutöver bedömer regeringen för att benämningen bör införas även på grund av fristående resursskolor inom förskoleklassen samt gymnasieskolan, vilka redan existerar justerade inom skollagen (se del ).

Frågan existerar då ifall detta faktum för att utredningen bara besitter lämnat förslag till grundskolan samt grundsärskolan samt ej på grund av övriga skolformer vilket riktar sig mot små människor samt ungdomar innebär hinder mot för att reglera kommunala resursskolor inom nämnda skolformer redan idag. likt bl.a. Stockholms samhälle lyfter äger utredningen ej lämnat något förslag avseende förskoleklassen, liksom sedan höstterminen omfattas från skolplikten.

När detta gäller specialskolan samt sameskolan, såsom existerar statliga skolformer, samt gymnasiesärskolan bedömer utredningen för att detta ej behövs enstaka reglering angående resursskolor. Elevantalet inom dessa skolformer existerar i enlighet med utredningen begränsat samt undervisningsgrupperna relativt små, varför detta ej bedöms finnas underlag på grund av för att producera särskilda resursskolor. SPSM och Sameskolstyrelsen besitter ej invänt mot denna evaluering. detta finns inom ljus ej heller någon reglering från fristående resursskolor inom gymnasiesärskolan. Mot denna bakgrund föreslås ingen utvidgad reglering mot dessa skolformer.

När detta gäller skolformerna förskoleklass samt gymnasieskola bedömer utredningen för att ett reglering från kommunala resursskolor skulle behöva

utredas närmare, vilket flera remissinstanser instämmer inom. i enlighet med utredningen kunna detta även inom flera fall finnas skäl för att avvakta tillsammans med för att placera en små människor inom ett resursskola mot dess eleven äger börjat inom grundskolan tillsammans tanke vid elevers olika mognad då dem börjar inom förskoleklass samt då detta kunna existera svårt för att tidigt utföra ett granskning från nödvändigheten från särskilt stöd. Frågan ifall kommunala resursskolor inom förskoleklassen bör i enlighet med utredningen behärska hanteras inom ramen på grund av införandet från enstaka tioårig grundskola i enlighet med betänkandet enstaka tioårig grundskola – Införandet från ett färsk årskurs 1 inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan (SOU ). då detta gäller gymnasieskolan existerar detta i enlighet med utredningen angeläget för att varenda studenter oavsett stödbehov ges tillfälle för att välja mellan olika gymnasieprogram, något likt skulle existera svårt för att tillgodose ifall studenter tillsammans med behov från grundlig individuellt stöd skulle hänvisas mot särskilda skolenheter. Utredningen konstaterar dock samtidigt för att fristående skolor i enlighet med gällande skollag får inrätta resursskolor inom förskoleklassen samt gymnasieskolan.

Regeringen konstaterar för att frågan angående enstaka utvidgad reglering på grund av resursskolor mot fler skolformer skulle behöva utredas närmare samt ej förmå hanteras inom ramen på grund av detta lagstiftningsärende. ett reglering från kommunala resursskolor inom grundskolan samt grundsärskolan innebär dock ej för att offentliga huvudmän inom andra skolformer ej får inrätta liknande skolenheter. chansen mot fristående resursskolor finns i enlighet med gällande skollag även till förskoleklassen samt gymnasieskolan (9 kap. 17 § samt 15 kap. 33 §). då detta gäller fristående skolors chans för att inrätta resursskolor redan inom förskoleklass på grund av studenter likt existerar inom behov från särskilt stöd till sin tillväxt, hänvisas inom förarbetena mot regeringens omfattande mål för att öka valfriheten samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor (prop. / s. , samt ). Även då detta gäller gymnasieskolan framgår detta från propositionen Vissa ämnen ifall fristående skolor (prop. / s. 8) för att chansen mot fristående resursskolor infördes på grund av för att producera lika villkor mellan kommunala samt fristående skolor samt öka chansen på grund av studenter inom behov från särskilt stöd för att välja mellan olika anordnare. detta framgår således från skollagens förarbeten för att chansen mot kommunala resursskolor även inom förskoleklassen samt gymnasieskolan redan ansågs finnas utan uttrycklig reglering. likt HFD lyfter inom sitt kritisk angående kommunala resursskolor (HFD ref. 50) medför den kommunala självstyrelsen för att ett samhälle besitter enstaka avgörande frihet för att egen besluta hur den kommunala verksamheten bör organiseras samt administreras.

En reglering från kommunala resursskolor då detta gäller skolformerna grundskola samt grundsärskola innebär således inom sig ej något hinder mot för att kommuner inrättar resursskolor även inom skolformerna förskoleklass samt gymnasieskola. detta bör inom detta kontext även beaktas för att detta inom betänkandet ett tioårig grundskola – Införandet från enstaka färsk årskurs 1 inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan (SOU ) föreslås för att förskoleklassen görs angående mot ett färsk inledande årskurs inom nämnda skolformer. angående detta förslaget genomförs blir frågan ifall ett reglering från resursskolor inom förskoleklassen inaktuell. Nämnda betänkande bereds på grund av närvarande inom Regeringskansliet. detta bör även beaktas för att grundskolan omfattas från skolplikt medan gymnasieskolan existerar frivillig. detta existerar vidare ej ovanligt för att olika reformer införs stegvis, enstaka skolform inom taget. Mot denna bakgrund finns detta sammantaget skäl på grund av för att vandra före tillsammans enstaka reglering från

kommunala resursskolor inom dem obligatoriska skolformerna grundskolan samt grundsärskolan. Resursskolor tillsammans med grundskola behandlas nedan samt förslag angående ett reglering avseende resursskolor tillsammans med grundsärskola lämnas inom del

I sammanhanget kunna detta nämnas för att utredningens analys för att detta behövs förbättrad statistik ifall såväl kommunala liksom fristående resursskolor numera existerar omhändertagen. i enlighet med förordningen () angående skolenhetsregister, liksom trädde inom kraft inom november , bör Skolverket föra en allmänt skolenhetsregister likt bl.a. bör innehålla fakta ifall skolenheter liksom begränsar sitt mottagande mot studenter inom behov från särskilt stöd. detta innebär för att detta blir obligatoriskt till samtliga huvudmän för att redovisa mot Skolverket ifall enstaka skolenhet existerar enstaka resursskola fr.o.m. läsåret / vid därför sätt ges chans för att ett fåtal sammanfattning ovan resursskolorna inom flera skolformer samt följa utvecklingen från resursskolorna inom landet. detta förmå därefter finnas skäl för att återkomma mot frågan ifall ett utvidgad reglering. Skolenhetsregistret innebär även för att detta kommer för att finnas förbättrad förutsättningar till undersökning.

Bör målgruppen på grund av resursskolor preciseras?

Det framgår från utredningen för att dem studenter såsom blir aktuella på grund av placering inom enstaka kommunal resursskola äger stora behov från särskilda stödinsatser samt för att den ordinarie skolans stöd ej äger varit tillräckligt på grund av för att dessa studenter bör äga enstaka god tillväxt kunskapsmässigt samt socialt. detta existerar fråga angående studenter liksom behöver grundlig individuellt stöd samt utbildning inom en mindre kontext alternativt enskild utbildning. detta existerar ofta studenter tillsammans autismspektrumtillstånd, liksom ej sällan besitter flera diagnoser, dock såsom ej äger enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning. studenter tillsammans autism alternativt autismliknande tillåtelse tillhörde i enlighet med den äldre skollagen () särskolans personkrets. i enlighet med den nuvarande skollagen () tillhör dem särskolans publik endast angående dem även besitter enstaka utvecklingsstörning alternativt enstaka avgörande samt bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning vid bas från hjärnskada (29 kap. 8 § skollagen). vid Skolverkets webbplats var detta sammanställs forskningsresultat anges för att ett massiv andel studenter tillsammans med autism inom grundskolan ej når kunskapsmålen. inom elevgruppen finns även studenter tillsammans med seriös psykisk ohälsa samt grundlig skolfrånvaro. flera från eleverna äger i enlighet med utredningen många negativa skolerfarenheter samt ett sektion besitter stora kunskapsluckor. detta finns även resursskolor likt riktar sig särskilt mot studenter tillsammans med språkstörning.

Utredningens förslag innebär för att ett placering nära enstaka kommunal resursskola, var utbildningen existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd, bör grundas vid elevens behov. Utredningen uttalar även för att detta bara existerar studenter likt besitter en åtgärdsprogram liksom förmå komma inom fråga på grund av för att erhålla sin träning vid enstaka resursskola, eftersom en åtgärdsprogram existerar enstaka förutsättning till särskilt stöd. Utredningen uttalar även för att detta existerar rimligt för att anta för att detta bara existerar studenter vilket annars skulle fått sin utbildning enskilt alternativt inom enstaka speciell undervisningsgrupp vilket kommer inom fråga på grund av för att placeras inom ett resursskola samt för att denna publik existerar klart definierad inom förarbetena. Utredningen äger vidare övervägt angående målgruppen bör göras snävare, mot bakgrund från för att detta rimligen endast existerar studenter tillsammans grundlig stödbehov liksom kommer inom fråga på grund av enstaka således ingripande åtgärd. Utredningen anser dock för att enstaka placering

i resursskola ej bör betraktas liksom en ytterligare steg vid enstaka stödtrappa, var detta föregående steget utgörs från speciell undervisningsgrupp. Snarare bör enstaka sådan placering betraktas liksom en alternativ mot speciell undervisningsgrupp, vilket förmå passa vissa studenter. ett snävare definition från målgruppen inom lagstiftningen riskerar i enlighet med utredningen för att innebära för att enstaka sektion studenter likt skulle äga gynnats från utbildning inom kommunens resursskola ej ges tillfälle mot detta. Den elevgrupp likt förmå anlända inom fråga förmå artikel många heterogen samt detta existerar därför i enlighet med utredningen viktigt för att respektive samhälle tillåts att fatta beslut eller bestämma något om enstaka viss skola bör erbjudas lokal nära enstaka resursskola. Kommunerna är kapabel inom viss mån även existera tvungna för att ta hänsyn mot sådant såsom gruppsammansättning samt liknande. Utredningen anser därför för att detta bör överlämnas mot kommunen för att, tillsammans utgångspunkt inom befintliga förarbeten, ifrån fall mot fall värdera vilka studenter likt existerar aktuella på grund av enstaka placering inom resursskola.

Några remissinstanser anser för att målgruppen till resursskolor bör snävas in. Friskolornas riksförbund samt Nätverket Fristående resursskolor anser för att målgruppen på grund av såväl kommunala såsom fristående resursskolor bör begränsas mot studenter inom behov från grundlig särskilt stöd, vilket skulle knyta an mot vilka studenter inom fristående skolor liksom är kapabel existera berättigade mot tilläggsbelopp (se segment ). i enlighet med Friskolornas riksförbund vänder sig resursskolorna mot studenter likt ej klarar den vanliga skolans miljö. Inkludering till dem denna plats eleverna är kapabel i enlighet med förbundet handla ifall område vid ett resursskola genom för att dem får ett likvärdig träning vid deras egna villkor. i enlighet med Nätverket Fristående resursskolor bör resursskolor rikta sig mot den samling från studenter liksom behöver en mindre kontext kontinuerligt samt liksom ej kunna fungera inom dem större kontext liksom den ordinarie grundskolan utgör. detta existerar i enlighet med nätverket exempelvis fråga ifall studenter tillsammans stora stödbehov mot resultat från neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, autism, språkstörning alternativt svår psykisk ohälsa.

Regeringen utför bedömningen för att målgruppen till dem kommunala resursskolorna bör harmoniera tillsammans med målgruppen till dem fristående resursskolorna. Målgruppen på grund av fristående resursskolor existerar inom ljus studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap. 35 § skollagen). detta kunna konstateras för att utredningen äger övervägt dock ej lämnat något förslag ifall för att målgruppen på grund av såväl kommunala liksom fristående resursskolor bör begränsas mot studenter tillsammans med grundlig behov från särskilt stöd. Utredningen äger ej heller utrett en sådant förslags konsekvenser. såsom framgår från del bör kommunerna lämna tilläggsbelopp på grund av studenter inom fristående skolor liksom äger en grundlig behov från särskilt stöd samt behöver extraordinära stödinsatser. Då enstaka sådan insnävad publik till både kommunala samt fristående resursskolor skulle behöva utredas närmare saknas beredningsunderlag till för att vandra vidare tillsammans detta inom ramen på grund av detta lagstiftningsarbete. detta förmå dock ej uteslutas för att detta inom praktiken förmå existera därför för att detta vid ett viss resursskola, oavsett angående den existerar kommunal alternativt fristående, enbart går studenter tillsammans grundlig behov från särskilt stöd. Detta förstärks från för att efterfrågan verkar artikel större än resurser mot platser vid resursskolorna samt för att detta inom segment föreslås ett urvalsregel på grund av kommunala resursskolor likt innebär för att angående detta ej finns lokal till samtliga jobb, bör en urval göras, var dem studenter såsom besitter störst behov från detta särskilda stöd såsom resursskolan erbjuder bör prioriteras. Frågan angående bekymmer kopplade mot finansieringen från fristående resursskolor behandlas inom del 7.

Även Skolverket besitter synpunkter vid målgruppen till resursskolor samt anser för att detta inom författningstext klart bör framgå vilka studenter likt existerar den kommunala resursskolans publik samt för att detta bör övervägas för att utföra motsvarande förtydligande på grund av fristående resursskolor. angående avsikten existerar för att placering inom ett kommunal resursskola endast bör behärska komma inom fråga på grund av studenter liksom bedöms artikel inom behov från särskilt stöd inom struktur från utbildning inom speciell undervisningsgrupp alternativt enskild utbildning, alternativt för att detta skulle krävas för att enstaka elevs behov ej kunna tillgodoses vid den ordinarie skolenheten, anser Skolverket för att detta bör framgå. Skolinspektionen instämmer inom samt på grund av sig inom utredningens analys för att ett snävare definition från målgruppen skulle behärska innebära för att dem studenter likt skulle gynnats från utbildning inom resursskola ej ges chans mot detta. i enlighet med Skolinspektionen är kapabel detta dock övervägas för att stärka upp regleringen genom ytterligare krav, för att placeringen bör föregås från ytterligare analys alternativt för att detta bör finnas särskilda skäl för att anta för att andra stödåtgärder ej skulle existera tillräckliga. Detta då enstaka placering inom resursskola mot bakgrund från dem funktionshinderspolitiska målen endast bör ske undantagsvis. dem likt bör komma inom fråga på grund av placering nära resursskola bör i enlighet med Skolinspektionen endast artikel dem studenter likt möter allvarliga hinder samt grundlig stödproblematik inom sin skolsituation samt var inget annat demonstrerat sig existera möjligt.

Regeringen delar utredningens samt Skolinspektionens perception för att ett snävare definition från målgruppen på grund av kommunala resursskolor förmå innebära för att studenter likt skulle gynnas från utbildning inom resursskola ej ges tillfälle mot detta. Vidare bör, vilket utredningen framhåller, enstaka placering nära enstaka kommunal resursskola ej betraktas vilket ytterligare en steg vid ett stödtrappa utan såsom en alternativ mot exempelvis speciell undervisningsgrupp såsom förmå passa vissa studenter. liksom Riksförbundet Attention framhåller måste detta finnas ett individcentrerad ögonkontakt. existerar detta väldigt klart vid en tidigt etapp för att ett resursskola existerar detta bästa alternativet bör detta, vilket förbundet framhåller, behärska ske skyndsamt utan för att samtliga insatser prövas inom enstaka utdragen process.

Det existerar även viktigt för att komma minnas för att enstaka placering inom ett speciell undervisningsgrupp, vilket i enlighet med skollagen kräver särskilda skäl (3 kap. 11 §), är kapabel beslutas mot elevens samt vårdnadshavares vilja. ett placering nära enstaka kommunal resursskola föreslås däremot bygga vid frivillighet (se del ). detta finns en mindre behov från ytterligare krav inför enstaka placering vilket elevens vårdnadshavare önskar. såsom angetts inom segment 4 infördes chansen mot fristående resursskolor inom skollagen på grund av för att öka valfriheten till eleverna samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor.

När detta gäller Skolverkets synpunkter bör detta även framhållas för att detta ej förmå existera en krav för att elevens stödbehov ej förmå tillgodoses inom den ordinarie grundskoleverksamheten eftersom kommunen måste tillgodose stödbehovet var, ifall elevens vårdnadshavare ej önskar för att eleven bör vandra vid ett resursskola. detta stöd liksom enstaka student behöver på grund av för att nå kunskapskraven får, såsom bl.a. BO framhåller, ej villkoras från ett placering nära enstaka resursskola. Utifrån utredningens kartläggning verkar problemet ej heller artikel för att studenter placeras alltför lättvindigt vid resursskolor utan snarare för att resursskolornas platser ej räcker mot till för att möta efterfrågan.

Med hänsyn mot detta likt anförs ovan fullfölja regeringen sammantaget bedömningen för att den publik på grund av dem kommunala resursskolorna vilket bör anges inom skollagen bör harmoniera tillsammans den inom skollagen angivna målgruppen

för dem fristående resursskolorna, dvs. studenter inom behov från särskilt stöd. detta föreslås således för att detta anges inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss skolenhet tillsammans grundskola mot för att avse studenter inom behov från särskilt stöd (resursskola). likt regeringen återkommer mot nedan är kapabel dock olika resursskolor äga speciell kompetens inom olika funktionsnedsättningar.

Förhållandet mellan resursskolornas publik samt regleringen inom 3 kap. skollagen behöver förtydligas

Bestämmelserna angående ytterligare anpassningar samt särskilt stöd inom 3 kap. skollagen gäller på grund av varenda skolenheter, även på grund av resursskolor. Samtidigt förmå resursskolors generella aktivitet ses vilket ett form eller gestalt från särskilt stöd då utbildningen inom resursskolor existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd. Resursskolor existerar ofta små skolenheter tillsammans med anpassade lokaler samt små elevgrupper. dem präglas vanligen från upphöjd personaltäthet, bestämd kompetens hos personalen samt enstaka långtgående anpassning från utbildningen efter elevernas behov (se HFD ref. 22 p. 11 samt Skolverkets narrativ ). vilket framgår från utredningen förmå detta mindre kontext vilket resursskolan utgör, motsvara detta särskilda stöd likt studenter kunna erbjudas vid ordinarie skolor inom form eller gestalt från enstaka speciell undervisningsgrupp. Resursskolor existerar således ej någon personlig skolform (jfr 1 kap. 1 § skollagen var skolformerna inom skolväsendet anges) utan en möjligt sätt för att strukturera särskilt stöd.

Mot bakgrund från synpunkter ifrån Skolväsendets överklagandenämnd och flera andra remissinstanser synes detta dock existera oklart hur regleringen inom målgruppsbestämmelserna på grund av resursskolor bör tolkas inom förhållande mot regleringen inom 3 kap. skollagen. Skolväsendets överklagandenämnd påpekar för att kopplingen mot särskilt stöd inom 3 kap. skollagen besitter sina fördelar, dock för att detta förmå slå fel inom praktiken. ett resursskola besitter generella anpassningar från sin aktivitet såsom är kapabel leda mot för att ett skola, vilket inom sin tidigare utbildning äger bedömts existera inom behov från särskilt stöd, mot resultat från dessa generella anpassningar når upp mot dem krav såsom minimalt bör uppnås samt därmed ej längre bedöms artikel inom behov från särskilt stöd i enlighet med definitionen inom 3 kap. skollagen. nära enstaka sådan situation kommer eleven i enlighet med kommitté ej längre för att tillhöra målgruppen på grund av resursskolan samt placeringen bör följaktligen upphöra från den anledningen. tillsammans hänsyn mot dessa synpunkter fullfölja regeringen bedömningen för att detta finns behov från för att förtydliga kopplingen mellan begreppet särskilt stöd inom bestämmelserna angående resursskolors publik samt begreppet särskilt stöd inom 3 kap. skollagen.

Regeringen anser för att utgångspunkten på grund av en förtydligande från regleringen existerar för att enstaka resursskola enbart tar emot studenter inom behov från särskilt stöd samt för att dem generella anpassningar likt görs inom resursskolans aktivitet samt likt kommer varenda skolans studenter mot sektion bedöms artikel en särskilt stöd inom sig. Enskilda studenter kunna därutöver äga behov från ytterligare särskilt stöd. Mot denna bakgrund anser regeringen för att detta behöver göras förtydliganden dels inom dem nya bestämmelserna ifall kommunala resursskolor samt inom dem befintliga bestämmelserna angående fristående resursskolor (se del ), dels inom 3 kap. skollagen.

Flera remissinstanser äger påpekat vikten från för att regleringarna avseende kommunala samt fristående resursskolor existerar således lika såsom möjligt. då detta

gäller frågan angående målgruppsbestämmelserna till resursskolor utgår därför resonemanget denna plats ifrån dem befintliga bestämmelserna ifall målgruppen på grund av fristående resursskolor. Exempelvis anges inom 10 kap. 35 § skollagen för att utbildningen inom ett fristående grundskola får begränsas mot för att avse bl.a. studenter såsom existerar inom behov från särskilt stöd. detta framgår vidare från rättspraxis (HFD ref. 22) för att detta existerar huvudmannens ansvar för att värdera ifall eleven tillhör målgruppen på grund av ett resursskola. Regeringen föreslår därför för att detta anges inom lagtexten avseende kommunala resursskolor för att kommunen ansvarar till för att värdera angående enstaka skola existerar inom behov från sådant särskilt stöd likt den kommunala resursskolan erbjuder på grund av för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av evaluering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation (jfr bestämmelsen ifall särskilt stöd inom 3 kap. 7 § skollagen, inom den lydelse såsom träder inom kraft den 1 juli i enlighet med riksdagens beslut angående propositionen Ämnesbetyg – betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper [prop. /, bet. /UbU7, rskr. /], titta nedan). detta bör inom lagtexten även upplysas angående för att detta finns bestämmelser ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen. Motsvarande förslag lämnas på grund av fristående resursskolor inom segment

När detta gäller förtydligandet från bestämmelserna angående särskilt stöd kunna detta inledningsvis konstateras för att bestämmelserna ifall sådant stöd finns inom 3 kap.6–12 §§skollagen. från 3 kap. 6 § framgår för att bestämmelserna ifall särskilt stöd gäller inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. inom 3 kap. 7 § anges för att angående detta inom ramen till undervisningen, genom användning från en nationellt kartläggningsmaterial alternativt en nationellt bedömningsstöd, resultatet vid en nationellt test alternativt data ifrån pedagog, övrig skolpersonal, ett student alternativt enstaka elevs vårdnadshavare alternativt vid annat sätt framkommer för att detta är kapabel befaras för att ett skola ej kommer för att nå dem kunskapskrav liksom minimalt bör uppnås alternativt dem kravnivåer såsom gäller, trots för att stöd besitter getts inom form eller gestalt från ytterligare anpassningar inom ramen på grund av den ordinarie undervisningen i enlighet med 5 §, bör detta anmälas mot rektorn. Detsamma gäller angående detta finns särskilda skäl för att anta för att sådana anpassningar ej skulle existera tillräckliga. Rektorn bör titta mot för att elevens behov från särskilt stöd skyndsamt utreds. nödvändigheten från särskilt stöd bör även utredas angående eleven uppvisar andra svårigheter inom sin skolsituation (7 § inledande stycket). Samråd bör ske tillsammans med elevhälsan, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (7 § andra stycket). angående ett analys visar för att ett skola existerar inom behov från särskilt stöd, bör han alternativt denna ges sådant stöd. Stödet bör ges tillsammans utgångspunkt inom elevens kurs inom dess totalitet, angående detta ej existerar tydlig obehövligt (7 § tredjeplats stycket).

Som framgår ovan ger bestämmelserna inom 3 kap. 7 § skollagen intrycket från för att elevens behov från särskilt stöd upptäcks beneath utbildningen. inom ett resursskola existerar dock utgångspunkten för att eleven redan nära mottagandet äger bedömts äga behov från detta särskilda stöd vilket resursskolan erbjuder. Mot denna bakgrund behöver 7 § förtydligas då detta gäller resursskolor. Regeringen beaktar härvid dem synpunkter likt äger lämnats vid en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagrådsremiss tillsammans med förslag mot förtydligande från bestämmelserna inom 3 kap. skollagen (se del 3 samt ovan). Förslaget inom utkastet innebär för att detta tydliggörs inom 3 kap. för att ett resursskolas generella anpassningar likt kommer varenda studenter var mot sektion existerar en särskilt stöd inom sig samt för att en åtgärdsprogram bara behöver upprättas på grund av enstaka skola nära ett resursskola angående eleven existerar inom behov från ytterligare särskilt stöd utöver resursskolans generella anpassningar. Förslaget

tillstyrks alternativt lämnas utan invändningar från bl.a. från Skolverket, Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, SKR, Friskolornas riksförbund samt Autism- samt Aspergerförbundet. Regeringen delar dock den synpunkt likt framförs från SPSM, nämligen för att detta existerar viktigt för att varenda student vid ett resursskola besitter en åtgärdsprogram. detta existerar från innebörd till eleven, dock även till för att variabeln åtgärdsprogram inom statistiken bör äga identisk innebörd till resursskolorna vilket på grund av andra skolor. såsom Utvecklingspedagogik landet AB framför är kapabel även nya term såsom ”behov från ytterligare särskilt stöd” samt ”särskilt stöd utöver (resursskolans) generella anpassningar” riskera för att producera mer otydlighet än klarhet då man kommer mot finansieringsfrågan (se del 7 angående tilläggsbelopp). Regeringen anser därför för att detta förslag likt lämnats inom utkastet bör modifieras något. Regeringen föreslår för att detta inom 3 kap. 7 § inom en nytt fjärde stycke bör anges för att nära resursskolor gäller, inom stället till första–tredje styckena, för att varenda student nära resursskolan bör ges särskilt stöd. ett sådan förändring får mot resultat dels för att en åtgärdsprogram bör upprättas till varenda skola nära resursskolan i enlighet med 3 kap. 9 § skollagen, dels för att rektorn ej behöver utreda elevens behov från särskilt stöd vid nytt utan nära utarbetandet från åtgärdsprogrammet kunna utgå ifrån den analys såsom gjordes nära placeringen från eleven nära resursskolan. till vissa studenter kunna den generella anpassning vilket resursskolans miljö innebär existera tillräcklig vilket särskilt stöd. på grund av andra studenter är kapabel individuella stödåtgärder behövas därutöver. detta följer vidare från 3 kap. 9 § skollagen för att eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges chans för att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas. från programmet bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå. från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem likt existerar ansvarig till uppföljningen respektive utvärderingen. detta bör inom detta kontext observeras för att ifall enstaka student vilket besitter ett alternativt flera funktionsnedsättningar tillsammans med hjälp från dem generella anpassningarna inom ett resursskolas aktivitet samt eventuellt ytterligare särskilt stöd möter dem betygskriterier alternativt kriterier till analys från kunskaper såsom minimalt bör uppfyllas, sålunda innebär ej detta tillsammans med automatik för att eleven ej längre existerar inom behov från detta särskilda stöd vilket resursskolan ger. detta är kapabel inom stället artikel således för att eleven möter dessa kriterier just därför för att eleven får detta särskilda stöd samt för att detta kunna befaras för att eleven ej kommer för att uppfylla kriterierna angående eleven ej får detta stöd. detta måste således göras enstaka exakt evaluering samt bedömning från ifall eleven existerar inom behov från detta särskilda stödet även fortsättningsvis alternativt ej.

Ovanstående förslag innebär för att förhållandet mellan bestämmelserna ifall resursskolor inom skolformskapitlen samt bestämmelserna inom 3 kap. ifall särskilt stöd tydliggörs, samtidigt liksom inga nya term införs inom 3 kap. skollagen på grund av detta stöd likt regleras var. dem förtydliganden likt föreslås inom 3 kap. skollagen bör gälla varenda resursskolor oavsett angående dem existerar justerade inom skollagen alternativt ej. detta innebär för att förtydligandena även gäller kommunala resursskolor tillsammans förskoleklass alternativt gymnasieskola (jfr HFD ref. 50).

Närmare ifall huvudmannens ansvar på grund av för att värdera angående enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder

Det föreslås ovan för att detta bör anges inom skollagen för att enstaka samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss skolenhet mot för att avse studenter inom behov från särskilt

stöd (resursskola) samt för att kommunen ansvarar till för att värdera ifall ett student existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder till för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av evaluering från kunskaper likt minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Idéburna skolors riksförbund anser för att formuleringen ”för för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av analys från kunskaper såsom minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation”, existerar alltför nära till för att behärska bli rättssäker samt för att alltför många lämnas åt slumpmässiga bedömningar. likt framgår ovan anknyter formuleringen mot bestämmelsen inom 3 kap. 7 § skollagen ifall särskilt stöd (i dess lydelse i enlighet med propositionen Ämnesbetyg – betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper [prop. /, bet. /UbU7, rskr. /]). i enlighet med den bestämmelsen bör nödvändigheten från särskilt stöd skyndsamt utredas angående detta är kapabel befaras för att enstaka student ej kommer för att nå dem betygskriterier alternativt kriterier till analys från kunskaper liksom minimalt bör uppnås trots för att stöd besitter getts inom form eller gestalt från extra anpassningar inom ramen till den ordinarie undervisningen, alternativt ifall detta finns särskilda skäl för att anta för att sådana anpassningar ej skulle existera tillräckliga. nödvändigheten från särskilt stöd bör även utredas ifall eleven uppvisar andra svårigheter inom sin skolsituation (3 kap. 7 § inledande stycket).

Om enstaka analys visar för att ett student existerar inom behov från särskilt stöd, bör denne alternativt denna ges sådant stöd. Stödet bör ges tillsammans med utgångspunkt inom elevens träning inom dess totalitet, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap. 7 § tredjeplats stycket). liksom nämnts ovan kunna dock olika resursskolor äga speciell kompetens inom olika funktionsnedsättningar. enstaka resursskola är kapabel äga specialiserat sig vid studenter tillsammans med grava språkstörningar. Den ytterligare preciseringen från målgruppen består således från för att kommunen ansvarar på grund av för att värdera ifall enstaka skola existerar inom behov från ”sådant särskilt stöd såsom resursskolan erbjuder” till för att behärska uppfylla dem kriterier liksom minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Förslaget för att kommunen ansvarar till för att värdera ifall enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder existerar inom linje tillsammans Skolinspektionens synpunkt ifall för att stärka upp regleringen genom krav vid ytterligare evaluering, då olika resursskolor kunna tillhandahålla olika sorters särskilt stöd. detta existerar även mot viss sektion inom linje tillsammans med Skolverkets önskemål angående tydligare publik. ett student likt ej existerar inom behov från enstaka viss resursskolas särskilda stöd till för att uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av analys från kunskaper vilket minimalt bör uppfyllas alternativt till för att undvika svårigheter inom sin skolsituation tillhör ej målgruppen. i enlighet med utredningens kartläggning förefaller kommunerna noggranna tillsammans med för att enbart ta emot studenter likt verkligen existerar inom behov från detta grundlig stöd liksom resursskolor kunna ge.

Uttrycket särskilt stöd infördes inom lagstiftningen inledande gången inom års skollag var detta framgick för att särskilt stöd skulle ges mot studenter såsom äger svårigheter inom skolarbetet. detta finns ingen definition från begreppet ”behov från särskilt stöd” inom den nuvarande skollagen samt detta existerar i enlighet med förarbetena ej heller möjligt för att inom lagtext närmare definiera vilka förutsättningar såsom bör finnas till för att stöd bör ges inom skolarbetet. då detta gäller svårigheter inom skolsituationen anges inom förarbetena för att ett student inom vissa fall är kapabel uppvisa svårigheter vilket ej omedelbart behöver innebära fara till för att målen ej kommer för att uppnås, dock liksom skolan befarar är kapabel leda mot större bekymmer vid sikt ifall ej situationen utreds (prop. / s. ). i enlighet med Skolverkets Allmänna råd till sysselsättning tillsammans ytterligare anpassningar, särskilt stöd samt

åtgärdsprogram är kapabel sådana svårigheter handla angående enstaka student tillsammans enstaka funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter inom detta sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad alternativt långvarig frånvaro.

Att placeringen bör grundas vid elevens behov från sådant särskilt stöd liksom ett viss resursskola erbjuder innebär för att detta nödvändigheten måste existera utrett. detta framgår redan från skollagens förarbeten mot dem allmänna bestämmelserna på grund av grundskolan, liksom gäller till såväl kommunala likt fristående skolor, för att förbudet mot tester samt test på grund av antagning mot ett grundskoleenhet ej utgör något hinder mot utredningar liksom görs till för att fastställa angående enstaka skola tillhör målgruppen till enstaka träning vilket riktar sig mot studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap. 9 § skollagen samt prop. / s. ). detta existerar således förväntat för att detta behövs liknande utredningar. från rättspraxis framgår även för att huvudmannen till enstaka fristående resursskola ansvarar på grund av för att värdera ifall enstaka student tillhör den publik liksom skolan riktar sig mot (HFD ref. 22). Även då detta gäller kommunala resursskolor bör kommunen likt huvudman ansvara på grund av för att värdera ifall enstaka student tillhör resursskolans publik.

SPSM anser för att detta existerar positivt för att regeringen förtydligar för att detta behövs ett granskning från ifall ett skola existerar inom behov från för att vandra nära enstaka resursskola. SPSM menar dock för att detta behöver anges inom bestämmelserna för att detta existerar elevens behov såsom existerar kritisk nära placeringen. Genom skrivningen för att kommunen bör värdera angående eleven existerar inom behov från sådant stöd såsom resursskolan erbjuder vänder regeringen i enlighet med SPSM vid perspektivet. inom stället på grund av för att utgå ifrån vilket stödbehov eleven äger blir utgångspunkten resursskolans aktivitet samt för att utvärdering bör ske från ifall eleven passar in inom skolverksamheten, vilket i enlighet med SPSM leder mot fel bas till placering. SPSM föreslår för att bestämmelsen ifall placering bör ges formuleringen ”En sådan placering bör grundas vid enstaka analys från elevens stödbehov samt kommunens analys från angående elevens behov från särskilt stöd bäst är kapabel tillgodoses nära resursskolan”.

Regeringen delar ej SPSM:s perception inom denna sektion. detta existerar vanligt för att resursskolor besitter specialiserat sig vid olika typer från funktionsnedsättningar alternativt olika kombinationer från funktionsnedsättningar. studenter vilket existerar inom behov från sådant stöd liksom ett viss resursskola erbjuder är kapabel då sannolikt erhålla sitt behov bäst tillgodosett var. liksom regeringen återkommer mot inom segment föreslås detta även tydliggöras inom skollagen för att detta fria skolvalet även omfattar resursskolor, dvs. angående enstaka skola äger behov från en sådant särskilt stöd likt erbjuds nära ett viss resursskola bör vårdnadshavarna behärska ansöka angående för att eleven placeras var samt angående detta finns enstaka tillgänglig område bör eleven inom därför fall placeras var.

Funktionsrätt Sverige samt Riksförbundet FUB existerar positivt inställda mot förslaget. Förbunden anser dock för att tydliga riktlinjer, helst föreskrifter, behöver tas fram sålunda för att förfarandet nära kommunernas bedömningar blir detsamma oavsett plats man bor. i enlighet med SPSM behövs detta vägledning på grund av analys samt bedömningar inför placering nära resursskola, inom avsikt för att nå standard samt likvärdighet. Regeringen delar den perception såsom framförs från SPSM, nämligen för att detta existerar lämpligt för att Skolverket får inom uppgift för att revidera dem allmänna råden angående extra anpassningar samt särskilt stöd sålunda för att dem även omfattar analys samt evaluering inför placering/mottagande nära ett resursskola.

Närmare angående bedömningen från angående ett student tillhör målgruppen på grund av ett resursskola

I normalfallet kommer detta för att artikel sålunda, liksom utredningen anger, för att ett student vilket existerar aktuell på grund av placering nära enstaka kommunal resursskola besitter fått sitt behov från särskilt stöd ordentligt utrett nära hemskolan samt besitter en åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelserna ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen. tillsammans med hemskolan avses denna plats den ordinarie utbildningsinstitution eleven går inom nära begäran mot resursskolan. från utredningens kartläggning verkar detta såsom för att kommunala resursskolor oftast riktar sig mot studenter vilket äger gått några årskurser inom enstaka ordinarie utbildningsinstitution. detta framgår även från utredningen för att detta inom ytterst ett fåtal fall blir aktuellt för att placera studenter inom resursskola redan inom årskurs 1, dock för att angående därför existerar fallet måste identisk analys då göras beneath tiden inom förskoleklass likt annars skulle äga gjorts inom grundskolan. nära ett analys ifall särskilt stöd bör bl.a. samråd ske tillsammans elevhälsan, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap. 7 § skollagen). Socialstyrelsen lyfter för att även den medicinska delen från elevhälsan kunna bidra tillsammans med viktigt underlag inför eventuellt beslut ifall placering inom resursskola.

Trots för att enstaka student äger en åtgärdsprogram vid ett utbildningsinstitution bör kommunen såsom huvudman, likt angetts ovan, ansvara på grund av för att värdera angående eleven existerar inom behov från sådant särskilt stöd såsom resursskolan erbjuder. Åtgärdsprogrammet vid hemskolan existerar situationsbundet mot den skolans aktivitet. såsom utredningen anger förmå detta finnas skäl för att komplettera utredningen samt särskilt illuminera dem aspekter likt existerar relevanta på grund av för att säkerställa för att ett placering nära resursskolan existerar korrekt åtgärd till för att tillgodose elevens stödbehov. detta existerar likt

SPSM anger från massiv vikt för att placeringen föregås från ett gedigen lärorik analys. i enlighet med utredningens kartläggning behövs detta inom dem kommuner vilket äger egna resursskolor ständigt ett lärorik utvärdering på grund av för att styrka elevens behov nära intresseanmälan alternativt begäran. detta behövs nästan ständigt även en åtgärdsprogram samt resursskolan tar sektion från enstaka mängd olika underlag. inom ett sektion kommuner finns detta mottagningsteam tillsammans med olika professioner, likt skolchef, sköterska på skola, kurator, specialpedagog samt ibland logoped, liksom granskar dokumentationen på grund av för att ta ställning mot elevens placering inom resursskolan. i enlighet med Nätverket Fristående resursskolor bör rektorn vid resursskolan inom samråd tillsammans med elevhälsans olika professioner besluta ifall vilka utredningar vilket bör göras till för att erhålla en fullgott underlag mot beslutet ifall lokal inom resursskola. Regeringen anser för att detta även inom fortsättningen bör existera upp mot dem kommunala huvudmännen för att, inom likhet tillsammans dem enskilda huvudmännen, ta ställning mot vilket underlag dem anser sig behöva på grund av för att behärska värdera ifall enstaka student tillhör målgruppen till resursskolan. detta innebär för att resursskolan måste äga kompetens till för att utföra dessa bedömningar tillsammans med dem professioner likt behövs samt nära utredningar angående särskilt stöd i enlighet med 3 kap. skollagen äger elevhälsan ett huvud roll (3 kap. 7 § andra stycket).

Om detta tidigare nämnda utredningsförslaget ifall enstaka tioårig grundskola genomförs (SOU ) kommer vidare detta förslag likt lämnas inom denna proposition även för att omfatta den nuvarande förskoleklassen, angående inga begränsningar görs på grund av den nya inledande årskursen. likt angetts tidigare existerar detta redan reglerat inom skollagen för att fristående resursskolor kunna ta emot studenter redan inom förskoleklass. detta äger även konstaterats för att den föreslagna regleringen angående kommunala resursskolor inom grundskolan samt grundsärskolan

i sig ej innebär något hinder mot för att kommuner anordnar resursskolor inom förskoleklassen. detta finns även rättsfall ifall placering nära enstaka kommunal resursskola tillsammans med inriktning anförande samt tungomål redan inom förskoleklass (Skolväsendets överklagandenämnd beslut , dnr ).

Det kunna alltså ej uteslutas för att vårdnadshavare utifrån erfarenheter ifrån förskolan önskar ansöka angående placering nära enstaka resursskola direkt då en unge bör börja fullgöra skolplikten. ifall förskoleklassen inordnas inom grundskolan kommer detta inom en sådant fall ej för att finnas en åtgärdsprogram till barnet. detta kommer inom således fall för att existera upp mot resursskolan för att utföra enstaka granskning från barnets stödbehov inom skolan. detta kunna nämnas för att detta till förskolan finns särskilda bestämmelser angående särskilt stöd (8 kap. 9 § skollagen) samt för att ett fristående förskola är kapabel rikta sig mot unge likt existerar inom behov från särskilt stöd (8 kap. 18 § skollagen samt prop. / s. ). Målen inom förskolan avser dock ej individuella barns prestationer samt vilken typ från analys vilket behövs på grund av en unge inom förskolan respektive ett student inom skolan skiljer sig åt (samma prop. s. ).

Sammantaget bör detta överlämnas åt huvudmannen på grund av ett resursskola för att ifrån fall mot fall, samt utifrån eventuell inriktning vid resursskolan, värdera vilka studenter inom behov från särskilt stöd likt förmå bli aktuella på grund av för att erbjudas lokal nära resursskolan.

Det bör understrykas för att resursskolor existerar mot till studenter liksom behöver ett särskilt anpassad lärmiljö. dem allra flesta studenter är kapabel samt bör behärska erhålla den ledning samt stimulans samt detta stöd dem behöver inom sitt utbildning samt inom sin tillväxt inom detta ordinarie sammanhanget. detta existerar skolans ansvar för att justera lärmiljöerna till för att behärska möta elevernas olika behov samt förutsättningar. såsom framgår från skollagens förarbeten existerar utgångspunkten på grund av studenter inom behov från särskilt stöd för att stödinsatserna bör ges inom den skolenhet var eleven går. Huvudmannen existerar ansvarig för att vidta långtgående åtgärder på grund av för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen på grund av den ordinarie skolplaceringen (prop. / s. ). såsom utredningen samt flera remissinstanser framhåller bör kommunala resursskolor artikel ett organisatorisk särlösning på grund av en mindre antal studenter tillsammans sådana stödbehov liksom utifrån den rådande situationen existerar svåra för att tillgodose vid annat sätt. Nätverket

Fristående resursskolor framför för att resursskolor bör rikta sig mot den samling från studenter liksom behöver en mindre kontext kontinuerligt samt likt ej är kapabel fungera inom dem större kontext liksom den ordinarie grundskolan utgör.

Inkludering på grund av dem på denna plats eleverna är kapabel i enlighet med nätverket handla ifall ställe vid ett resursskola genom för att dem får enstaka likvärdig träning vid deras egna villkor. Resursskolor bör alltså, vilket Linköpings kommun framhåller, ses liksom en komplement mot detta särskilda stöd likt förmå ges vid samtliga skolor.

Linnéuniversitetet framför för att förslaget inom stället borde riktas in vid för att förbättra dem reguljära skolornas kapacitet. Funktionsrätt landet, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention ställer sig på baksidan förslagen inom stort, dock besitter den omfattande synpunkten för att detta finns enstaka bristande vid mål samt vilja för att utföra större omfattande förändringar inom den ordinarie skolan främst då detta gäller arbetet tillsammans för att producera ett tillgänglig skolmiljö på grund av samtliga studenter. Förbunden anför för att den svenska strategin på grund av strukturerad uppföljning från funktionshinderspolitiken – förpliktar regeringen för att ställa tydligare krav vid skolans huvudmän då detta gäller för att skolor utformas samt byggs i enlighet med principen angående allomfattande utformning samtidigt liksom befintliga hinder inom tillgänglighet undanröjs inom enlighet tillsammans detta funktions-

politiska målet. inom detta kontext är kapabel detta nämnas för att regeringen inom propositionen Elevhälsa samt stärkt kurs på grund av studenter tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning (prop. /) bl.a. lämnar förslag mot ändringar inom skollagen liksom syftar mot för att tydliggöra samt stärka elevhälsoarbetet. Förslagen baseras vid slutbetänkandet förbättrad möjligheter till studenter för att nå kunskapskraven – aktivt stöd- samt elevhälsoarbete samt stärkt träning på grund av studenter tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning (SOU ) ifrån Utredningen angående elevers möjligheter för att nå kunskapskraven. Regeringen besitter även utifrån slutbetänkandet bl.a. gett Skolverket samt SPSM inom gemensamt uppgift för att ta fram stödmaterial till analys från enstaka elevs behov från särskilt stöd (U/ samt U/).

Funktionsrätt Sverige lyfter vidare för att pedagog samt förskollärare behöver djupare metodologiska specialpedagogiska samt specialdidaktiska grundkunskaper på grund av för att behärska möta behoven hos mångfalden från studenter. Regeringen önskar denna plats framhålla för att examensmålen till förskollärare, grundlärare samt ämneslärare ändrades den 1 januari till utbildningar vilket startar höstterminen gäller för att till förskollärarexamen, examen för grundlärare samt ämneslärarexamen bör studenten visa förmåga för att känna igen samt inom samverkan tillsammans med andra tillgodose barns/elevers behov från specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser till barn/elever tillsammans med neuropsykiatriska svårigheter.

Regeringen delar således uppfattningen för att skolor allmänt behöver intensifiera sina insatser på grund av för att titta mot för att varenda studenter får detta stöd likt dem behöver. detta hindrar ej för att detta kunna artikel positivt utifrån enstaka enskild elevs perspektiv för att ett fåtal anlända mot enstaka mindre skolenhet var detta finns speciell kompetens till dem behov från särskilt stöd likt eleven besitter. liksom regeringen återkommer mot nedan bör vidare ett placering vid enstaka resursskola ständigt förutsätta antingen ett begäran ifrån vårdnadshavarna alternativt en medgivande ifrån dem.

Då placeringen nära resursskolor grundas vid elevens stödbehov bör ej skollagens vanliga placeringsregler gälla

Som angetts inom segment innebär dagens regelverk för att studenter äger riktig för att bli placerade nära ett grundskoleenhet nära hemmet. Vårdnadshavares önskemål existerar utgångspunkten på grund av ett placering, dock detta är kapabel frångås angående detta skulle medföra avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter till kommunen alternativt ifall detta existerar nödvändigt tillsammans med hänsyn mot övriga elevers säkerhet samt studiero (10 kap samt 31 §§skollagen). eftersom dem kommunala resursskolorna för tillfället föreslås ett fåtal egna placeringsbestämmelser bör undantag göras ifrån 10 kap. 30 samt 31 §§. detta kommer således ej för att existera vårdnadshavarnas önskemål alternativt närhetsprincipen liksom bör artikel kritisk till enstaka placering nära ett kommunal resursskola utan elevernas behov från detta särskilda stöd såsom respektive resursskola erbjuder. såsom regeringen besitter nämnt ovan samt återkommer mot inom segment , bör dock vårdnadshavare äga tillfälle för att ansöka angående för att enstaka skola bör placeras nära ett resursskola. detta kommer ej heller för att artikel möjligt för att placera enstaka skola nära enstaka resursskola tillsammans hänsyn mot andra elevers behov från säkerhet samt studiero. Däremot är kapabel detta finnas situationer var ett student placeras nära ett kommunal resursskola enbart utifrån sitt eget stödbehov samtidigt likt detta inom praktiken gagnar andra elevers säkerhet samt studiero.

Det förmå inom sammanhanget nämnas för att detta inom skollagens femte avsnitt angående säkerhet samt studiero finns bestämmelser ifall disciplinära samt andra särskilda åtgärder. detta finns bland annat tillfälle för att besluta, ifall detta existerar nödvändigt samt högst beneath fyra veckor, för att enstaka skola temporärt bör följa undervisningen inom ett ytterligare undervisningsgrupp än den eleven annars hör mot alternativt undervisas vid ytterligare ställe inom identisk skolenhet alternativt temporärt ges utbildning nära enstaka ytterligare skolenhet (5 kap. 12 samt 13 §§). Utredningen äger ej föreslagit några undantag ifrån dessa bestämmelser till resursskolorna. detta innebär för att enstaka sådan något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering förmå anlända för att ske även nära ett kommunal resursskola. SPSM anser för att möjligheter mot tillfälliga omplaceringar behövs, dock för att särskilda undervisningsgrupper samt resursskolor ej bör användas på grund av detta, då flera från eleverna var existerar många känsliga till förändringar. Regeringen fullfölja inom propositionen Skolans sysselsättning tillsammans säkerhet samt studiero (prop. /) bedömningen för att detta, då enstaka student nära upprepade tillfällen allvarligt stör andra elevers säkerhet samt studiero, kunna artikel ett tecken vid för att eleven besitter särskilda behov vilket ej existerar tillgodosedda. detta kunna även visa för att eleven besitter hamnat inom enstaka negativ spiral vid sin nuvarande lärcentrum. ett något som är kortvarigt eller inte permanent placering mot enstaka miljö utanför den egna klassen alternativt skolenheten var eleven får utbildning inom en mindre kontext samt tillsammans med god passage vid specialpedagogisk kompetens förmå därför existera enstaka sektion inom för att hitta långsiktiga lösningar samt åstadkomma ett förbättrad skolsituation på grund av eleven. detta konstateras även för att utredningar är kapabel behöva göras beneath tiden vilket den tillfälliga placeringen pågår, tillsammans avsikt för att bl.a. känna igen vilket stöd eleven kunna behöva vid längre sikt. inom propositionen föreslås därför för att en beslut ifall något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering – inom alternativt utanför den egna skolenheten – får innebära för att eleven ges enskild utbildning alternativt utbildning inom ett speciell undervisningsgrupp i enlighet med 3 kap. 11 § skollagen samt för att förutsättningarna i enlighet med 3 kap. skollagen ej behöver existera fullbordade inför en sådant beslut. detta föreslås dock även för att innan rektorn fattar en sådant beslut likt innebär utbildning inom enstaka ytterligare undervisningsgrupp bör rektorn värdera hur åtgärden är kapabel påverka övriga elevers kurs inom den gruppen. då detta gäller ett placering inom enstaka speciell undervisningsgrupp anförs för att detta bör beaktas för att dem studenter såsom går var redan äger bedömts äga behov från särskilt stöd samt för att detta därför existerar viktigt för att deras förutsättningar på grund av utbildning ej försämras. angående detta existerar fråga angående enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent placering nära ett ytterligare skolenhet saknas dessutom en sådant beslut ständigt gemensamt tillsammans med rektorn nära den mottagande skolenheten (5 kap. 13 § andra stycket). Regeringen påpekar inom den nämnda propositionen för att utbildning inom ett speciell undervisningsgrupp ej ständigt existerar lämplig. Detta påverkas bl.a. från den berörda elevens behov, vilken personalkompetens vilket finns kopplad mot gruppen samt hur enstaka sådan något som är kortvarigt eller inte permanent placering bedöms påverka dem studenter liksom redan ges utbildning inom den särskilda undervisningsgruppen. inom vissa fall är kapabel exempelvis enskild utbildning existera en lämpligare alternativ.

Det kunna även nämnas för att detta inom skollagen finns bestämmelser angående mottagande från ett student inom enstaka ytterligare samhälle än hemkommunen (10 kap. 25– 28 §§ på grund av grundskolan). detta gäller bl.a. studenter såsom äger särskilda skäl för att erhålla vandra inom den andra kommunens utbildning samt studenter liksom vistas inom HVB-hem var. inom enstaka samhälle var detta ej finns någon resursskola är kapabel detta, liksom SPSM existerar inne vid, ibland finnas skäl för att titta ovan möjligheterna mot interkommunal samverkan.

Placering nära ett kommunal resursskola bör ständigt utgå ifrån principen angående barnets bästa

Barnets bästa bör anlända inom främsta rummet samt barnets personlig åsikt bör vägas in nära beslut angående placering nära enstaka kommunal resursskola, inom enlighet tillsammans med vad såsom framförs från såväl utredningen liksom från flera remissinstanser såsom SPSM, Socialstyrelsen samt Riksförbundet Attention. Detta bedöms dock redan följa från skollagen. i enlighet med ett från portalparagraferna inom skollagen bör barnets bästa existera utgångspunkt inom all kurs samt ytterligare aktivitet liksom rör ungar. tillsammans med små människor avses varenda människa beneath 18 tid. Barnets inställning bör sålunda långt detta existerar möjligt klarläggas. unge bör äga tillfälle för att fritt uttrycka sina åsikter inom samtliga ämnen likt rör honom alternativt hon. Barnets åsikter bör vidare tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad (1 kap. 10 §).

Enligt skollagens förarbeten tar denna portalparagraf sin utgångspunkt inom skrivelse 3 ifall barnets bästa inom främsta rummet samt skrivelse 12 angående barnets riktig för att anlända mot tals samt bli hörd inom FN:s överenskommelse angående barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnets bästa förutsätter för att enstaka utvärdering görs från vilka konsekvenser en visst beslut alternativt enstaka åtgärd får till detta enskilda barnet alternativt på grund av enstaka assemblage från små människor. nära enstaka sådan granskning, alternativt barnkonsekvensanalys, bör barnets bästa väga tungt inom förhållande mot andra avvägningar. (prop. / s. f.). Portalparagrafen bör tillämpas inom relation mot samtliga relevanta bestämmelser inom skollagen, såsom dem föreslagna bestämmelserna ifall placering nära kommunal resursskola.

I förarbetena mot skollagen uttalas för att till ungar inom förskolan samt underåriga studenter inom övriga skolformer utövas bestämmanderätten inom deras personliga angelägenheter i enlighet med föräldrabalken från deras vårdnadshavare, dock detta påpekas för att vårdnadshavarna i enlighet med föräldrabalken bör ta allt större hänsyn mot barnets synpunkter samt önskemål inom takt tillsammans stigande ålder samt tillväxt (propositionen Den nya skollagen – på grund av insikt, valfrihet samt säkerhet [prop. /] s. f.). Den såsom besitter fyllt 16 tid besitter i enlighet med 29 kap. 12 § skollagen riktig för att egen föra sin mål inom uppgift samt ärenden i enlighet med skollagen. Denna korrekt gäller även begäran mot gymnasieskolan, gymnasiesärskolan alternativt kommunal vuxenutbildning samt överklagande från beslut inom fråga ifall sådan träning även angående den jobb alternativt den klagande ej äger uppnått 16 års ålder.

Det sagda innebär för att då detta gäller ett placering inom enstaka resursskola inom grundskolan bör elevens inställning därför långt detta existerar möjligt klarläggas. Eleven bör äga chans för att fritt uttrycka sina åsikter samt åsikterna bör tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad. då detta gäller studenter inom grundskolan existerar detta dock kvar vårdnadshavaren såsom ansöker ifall placering från eleven nära enstaka viss skolenhet (se vidare segment ).

En student likt får sin träning inom ett kommunal resursskola bör vilket huvudregel äga sin skoltillhörighet var

Det framgår från utredningen för att kommuner såsom inom ljus besitter egna resursskolor hanterar frågan angående elevens formella placering vid olika sätt. Eleven förefaller oftast ett fåtal sin formella placering nära resursskolan samt rektorn var blir då ansvarig skolchef på grund av eleven. inom vissa kommuner behåller däremot eleven sin placering inom hemskolan, trots för att eleven får all sin kurs nära resurs-

skolan. inom därför fall existerar detta formellt fråga ifall enstaka speciell undervisningsgrupp i enlighet med 3 kap. 11 § skollagen (se del ) samt detta existerar rektorn vid elevens hemskola likt äger ansvaret till utbildningen.

Enligt skollagen existerar detta rektorn såsom leder samt samordnar detta pedagogiska arbetet nära ett skolenhet (2 kap. 9 §). enstaka skolchef beslutar angående sin enhets inre organisation, ansvarar till för att fördela tillgångar inom enheten efter barnens samt elevernas olika förutsättningar samt behov samt fattar inom övrigt dem beslut likt framgår från skollagen samt andra författningar (2 kap. 10 §). Beslut ifall enhetens inre organisation existerar beslut ifall elevernas fördelning vid klasser alternativt grupper. liksom framgår från del existerar detta även rektorn vilket fattar beslut angående åtgärdsprogram till enstaka skola liksom behöver särskilt stöd. Sådant stöd förmå ges inom enstaka speciell undervisningsgrupp (3 kap.9 samt 11 §§skollagen).

Utredningen samt majoriteten från remissinstanserna anser för att enstaka skola vilket går vid ett kommunal resursskola bör ett fåtal sin formella placering nära resursskolan samt för att den tidigare skolplaceringen bör upphöra. detta innebär för att resursskolans skolchef blir ansvarig skolchef. Sveriges Skolledarförbund ser detta såsom den enda rimliga lösningen samt Friskolornas riksförbund anser för att detta existerar självklart för att eleven tillhör den resursskola eleven går vid samt för att ett skola endast bör äga enstaka ansvarig skolchef. Även SKR anser för att resursskolans skolchef bör existera ansvarig på grund av eleven beneath placeringsperioden, dock för att detta bör artikel möjligt på grund av enstaka student för att behålla kontakten tillsammans med ordinarie skolverksamhet inom dem fall detta gynnar eleven, exempelvis nära mindre placeringar.

Malmö universitet anser däremot för att studenter såsom placeras inom kommunala resursskolor bör behålla sin skolplacering inom hemskolan. i enlighet med universitetet bör placeringen tidsbegränsas samt omprövas kontinuerligt terminsvis.

Målet existerar för att eleven bör ett fåtal förbättra strategier samt färdigheter likt behövs på grund av för att hantera enstaka social kontext både inom generella klassrumskontexter samt framtida sociala samhällskontexter. på grund av för att producera tillfälle till återgång mot hemskolan bör huvudman samt skolchef i enlighet med universitetet garantera kompetensutveckling på grund av för att producera ett inkluderande miljö.