Hur har kristendom påverkat samhället

När land industrialiserades började ett väldig folkvandring mot städerna ifrån mitten från 1800-talet samt den blev dödsstöten till detta agrara samhället.

Den inledande signalen ifall detta gamla jordbrukarsamhällets förestående undergång kom tillsammans skiftesreformerna. Byarna splittrades samt istället på grund av för att existera "strimlad" inom olika tegar kring byn kom varenda bondes mark för att ligga ner samlad kring den egna gården.

När land industrialiserades började ett väldig folkvandring mot städerna ifrån mitten från 1800-talet samt den blev dödsstöten på grund av detta agrara samhället. identisk process ser oss idag inom tredjeplats världen, dock idag inom ännu större skal. Kommer religiositeten var för att förändras vid liknande sätt likt såsom inom vårt land?

Urbaniseringen bröt ner detta svenska bondesamhället. Befolkningen flyttade ut, detta ekonomiska underlaget sviktade. Samtidigt förändrade folkskoleundervisningen inom grunden chansen mot kurs samt yrkesval.

Byn samt socknen förlorade vid således sätt många från sin innebörd såsom gemenskapsform. Människornas dagligt liv förändrades: granngemenskapen, byalagen - allt! Äldre generationer bodde ej längre kvar "på undantag" inom byar alternativt gårdar, inom förbindelse tillsammans yngre generationer. inom folkvandringens spår uppstod kärnfamiljen (mamma-pappa-barn). ifrån städer samt tätorter spred den sig även ut vid ruralt område. dem gamla hamnade vid ålderdoms- samt pensionärshem, barnen inom förskolan.

Resultatet blev främlingskap. Den moderne, protestantiske västerlänningen tonar fram likt ett rotlös samt olycklig människa. detta plats inom samband tillsammans med urbaniseringen såsom den kristna tron upphörde för att existera samhällets samt människornas sammanhållande grupp samt förvandlades mot enstaka privat livsåskådning.

Den kyrkliga seden bröts

Urbaniseringen besitter slagit hårt mot sockenliv samt kyrkoorganisation. Mot all den kristna traditionen. Fram mot tiden på grund av industrialiseringen plats kyrkan socknens samt bygdens centrum.

Sockenprästen samt kyrkvärdarna (från 1600-talet även sexmännen - enstaka slags ordningsmän inom socknarna) ägde länge för att övervaka för att dem kristna traditionerna samt påbuden efterlevdes inom vardagen. ett kyrklig kontrollinstitution växte fram. Särskilt vakade man ovan kyrkogång, äktenskap samt sexualvanor. även ekonomiska åtaganden vilket tiondeuppbörden (en kyrklig skatt) kontrollerades noga - detta plats ju vid sålunda sätt den kyrkliga apparaten kunde behållas igång.

Från reformationstiden kom prästernas övervakning ovan människorna även för att omfatta läran. liksom hjälp samt instrument ägde man katekesen samt enstaka grundlig förhörsinstitution. nära årliga husförhör skulle människor redovisa sin kristendomskunskap, inom inledande grabb detta såsom stod inom katekesen. Husförhör finns ännu kvar vid flera håll, fast inom modifierad form.

Fram mot 1800-talets mitt skulle man vandra mot nattvarden åtminstone enstaka gång angående året. Dessförinnan gick man mot skrift: antingen vid relaterat till lördag eftermiddag alternativt, vanligare, vid helgdags- morgon. på denna plats fick prästen nya möjligheter för att förhöra samt undervisa samhällets människor angående kristen tro samt kristet liv. denne utgick då ifrån katekesen.

Liknande förhör hölls även nära flera andra tillfällen. dem hölls tillsammans faddrarna nära dopet samt tillsammans med dem blivande makarna likt tog ut lysning (meddelade kyrkan för att man ville gifta sig). bota människans liv styrdes samt kontrollerades från kyrkan. samt varenda mänskliga brytpunkter (födelse, mognad/giftermål samt död) plats inramade från kristna ramar samt traditioner.

Prästens roll plats alltså viktig. han kunde artikel något från patriark samt bygdehövding. denne predikade samt lärde människor katekesen: han fanns garant på grund av deras eviga salighet. vid köpet blev han folkbildare samt utbildare. han ägde ansvar till folkskolor samt fattigvård. Ännu långt in vid 1900-talet plats prästen genom skolråd samt kyrkoråd ansvarig till socknens skolundervisning. han inspekterade inom skolorna, ägde ansvar till skolavslutningarna. han fanns länge självskriven vilket ledargestalt inom dem nya borgerliga kommunerna likt tillsammans med 1862 års kommunallagar bröts ut ur kyrksocknarna.

De kyrkliga förhören började försvinna inom samband tillsammans urbaniseringen ifrån nation mot tätort, tillsammans med frikyrklighetens framväxt samt tillsammans med sekulariseringen. tillsammans med dem nya religionsfrihetslagarna 1860 samt 1873 uppnådde svenska människor något son är kapabel liknas nära frihet ifrån religiös kontroll.

Folkvandringen mot staden tömde den gamla kyrksocknen. Stadsförsamlingen dit människor kom klarade ej för att ta emot dem. Den kyrkliga seden bröts sönder samt började tyna försvunnen. Traditioner samt riter bröts loss ur sitt tidlösa kontext. Delvis levde dem kvar "på ytan", dock förlorad, sin innebörd.

De flesta svenskar existerar idag stadsmänniskor. dem besitter tappa sammanhanget tillsammans detta mesta inom den landsbygdsförankrade kristna traditionen. detta existerar svårt för att sammanföra dagens boendemiljö tillsammans med förfädernas tro samt traditioner.

Försök äger självklart gjorts för att föra ovan bondesamhällets samt kyrklig gamla traditioner mot människor inom bebott område. dock detta mesta inom den kyrkliga traditionen existerar därför intimt sammanvuxet tillsammans ruralt område samt bondesamhället, för att detta ej går för att överföra mot enstaka färsk miljö.

Istället till dem lantliga traditionerna besitter nya kristna arbetsformer vuxit fram inom städer samt tätorter. detta började tillsammans Frälsningarméns jobb inom städernas slum, tillsammans med hospits samt insamlingar, slumsystrar samt gatumission. Svenska kyrkan besitter tagit nära tillsammans stadsmission, alkoholistvård osv. dock kvar söker tätorten sin kyrkliga tradition. Hur flera generationer bör detta ta innan den formas?

Ritbehov inom vår tid

Tro samt rit äger inom årtusenden fungerat liksom en säkerhetsnät till människorna. då nätet brast, blev människor rotlösa samt hemlösa. en vakuum uppstod. dock vissa folkliga traditioner lever vidare inom religiös famn. likt detta för att man döper sina unge, för att man gifter sig inom kyrkan samt begraver sina döda var. till oräkneliga människor betyder sådana stunder från festlighet samt från grupp mera än dem någonsin är kapabel formulera inom mening. Jordfästningen existerar betydande även liksom enstaka rituell bearbetning från sorgen. på grund av för att ge våra döda en högtidligt avsked - samt till för att skänka dem efterlevande en minne för att bevara.

Från kyrkligt håll menar man ibland för att sådana förrättningar existerar ytfenomen till sekulariserade svenskar. Därför skulle dem egentligen ej artikel särskilt viktiga ur kristen synvinkel. dock många från vad vilket förmå tyckas röra sig vid ytan, är kapabel äga djupa trådar ner inom existensen. möjligen existerar sökandet efter riter samt högtider till individ samt på grund av släkt en sätt för att trevande närma sig den kristna tron samt dem stora livsfrågorna.

Behoven från tro, rit samt liturgi finns kvar. flera tar mot sig österländsk vishet, meditation samt rit. Då uppstår fenomen likt nyandlighet samt "New Age" vilket kunna ta sig flera olika former. till flera ungdomar fyller år rocken ett liknande roll. Medelålderns män äger funnit frimureriet.

Människors behov från rit blir särskilt påtagligt nära livets påfrestningar. då agrarsamhällets kristna riter ej längre fungerar, växer nya fram, spontant.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Redogör kortfattat till kristendomens innebörd inom folks liv inom detta gamla bondesamhället.
    
2. Beskriv prästens roll samt sysslor inom detta gamla bondesamhället.
    
3. Varför minskade kristendomens innebörd inom samhället inom samband tillsammans Sveriges industrialisering?
    

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent inom praktisk teologi samt professor inom kyrko- samt samfundsvetenskap.