Vad är skillnaden mellan malm och kullen
Malm
Malm existerar något från dem mineral, bergarter alternativt andra beståndsdelar från berggrunden (eller åtgärda jordlager) likt är kapabel användas på grund av processen att extrahera eller ta ut något från metaller alternativt andra värdefulla ämnen. Endast dem mineral alternativt bergarter vilket innehåller en värdefullt material inom tillräckligt upphöjd koncentration samt inom lämplig form eller gestalt på grund av ekonomiskt lönsam processen att extrahera eller ta ut något kallas malmer.
Malm kunna brytas beneath mark inom gruvor, inom dagbrott alternativt vaskas fram.
Liksom samtliga mineral delas malmerna in efter sin kemiska sammansättning. Malmer betecknas ofta efter den metall alternativt detta material liksom är kapabel utvinnas ur dem. Mineralerna magnetit samt hematit existerar modell vid järnmalm, liksom används till processen att extrahera eller ta ut något från järn.
Oxider
[redigera | redigera wikitext]Vanligen utgörs malmerna från oxider alternativt svavelföreningar, inom dem flesta fall ej rena, utan blandade tillsammans andra till metallurgiskt ändamål värdelösa mineral, vilket mot modell kvarts.
De inom naturen förekommande gedigna metallerna (guld, silver, platina m.fl.) är kapabel således ej inom egentlig fras kallas malmer, även angående dem hittas insprängda uti alternativt existerar blandade tillsammans med andra mineral, utan erhålla då andra namn (guldkvarts, guldhaltig svavelkis, platinaförande småsten o.s.v.). dock däremot säger man, för att magnetit existerar enstaka järnmalm samt kopparkis enstaka kopparmalm, då dem existerar oxider samt svavelföreningar från järn samt koppar samt användbara på grund av processen att extrahera eller ta ut något från dessa metaller. dem viktigaste malmerna existerar guld samt silvermalm, koppar-zink-blymalm, tennmalm (kassiterit), manganmalm, järnmalm, koppar-nickel-koboltmalm. Malmernas olika värde beror dels vid den metall dem innehåller, malmkroppens struktur samt metallhalten inom malmen.
Malmerna uppträder inom naturen vid vissa väl skilda sätt, likt ur geologisk synpunkt är kapabel klassificeras vid nästa sätt: malm-flötser, såsom existerar inlagrade mellan sedimentära formationer, malm-lager, likt existerar inlagrade mellan kristalliniska bergarter samt malm-gångar, vilka genomsätta den omgivande bergarten samt därvid övertvära skiffringsriktningen. dem båda förra någon som har blivit besegrad eller nedslagen från malmer existerar från identisk ålder såsom bergarten; detta tredjeplats slaget existerar yngre än den omgivande bergarten.
Malm-flötser besitter blivit avlagrade inom dricksvatten tillsammans tillsammans med dem lager från sandsten, lerskiffer, kalksten inom alternativt andra bergarter, liksom omger dem. dem inträffa därför inom sängar från växlande mäktighet, tillsammans med jämförelsevis massiv utbredning inom förhållande mot mäktigheten. Stundom besitter malmmineralet blivit fint fördelat inom en visst lager från bergarten, t. ex. guldet inom guldmalmerna inom Witvatersrand, Sydafrika.
Malmlager existerar inbäddade mellan dem kristalliniska bergarternas skikt, dock dem äger ej ett därför regelbunden form eller gestalt liksom flötserna, utan mäktigheten existerar oftast varierande. Ofta äger dessa malmer enstaka mer alternativt mindre utpräglad lins- alternativt körtelform. sådana malmer förmå antingen själva artikel skiktade alternativt även endast genom sitt läge visa, för att dem tillhöra skiktsystemet samt existerar vanligen bildade samtidigt tillsammans med dem omgivande lagren från gnejs, leptit, marmor o.s.v., likt omger dem. modell vid sådana malmlager existerar dem inom landet, Förenta staterna samt vid flera andra ställen förekommande inspelade järnmalmerna. Likaledes uppträda zinkblände, svavelkis samt kopparkis m.fl. malmer inom form eller gestalt avlager. Då en malmlager existerar många oregelbundet samt äger sin utsträckning huvudsakligen inom enstaka riktning, kallas detta ett malmstock alternativt lagerstock.
Malmgångar existerar från flera stöt alltefter innehållet samt dettas fördelning inom gången, dock varenda karakteriserade på det sättet, för att dem existerar yngre än den omgivande bergarten. Oftast övertvärar dem skiktningen, dock är kapabel även vandra sidled därmed samt benämnas då lagergångar. dem äger bildats genom fyllning från sprickor samt kaviteter inom bergarten. inom vissa kalkstenar samt dolomiter besitter kanaler samt oregelbundna hålor uppstått genom den lösande effekt från underjordiskt vätska. andra bergarter äger blivit genomsatta från sprickor alternativt sönderkrossats från rörelser inom berget, sålunda för att oregelbundna mellanrum uppstått. inom sådana håligheter äger avsatt sig malmer samt andra mineral, ofta vackert kristalliserade; dem äga ditförts genom inom håligheterna cirkulerande dricksvatten, genom sublimation hydrotermala processer alternativt vid annat sätt. sådana malmgångar skall ej blandas ihop tillsammans dem gångar från smälta, eruptiva bergarter, t.ex. andesit, basalt o.s.v., liksom inpressats ifrån ett magmakammare. detta finns gångar från många olika mäktighet, ifrån enstaka millimeter mot flera hundra meter. Även ett samt identisk gång växlar ofta inom mäktighet, vilket beror därpå, för att ett rörelse alternativt förskjutning ägt boende hos någon från sidobergarterna. tillsammans avseende vid innehållet indelar man gångarna inom enkla, likt består från endast en mineral, samt sammansatta, likt innehåller flera mineral. dem vanligaste malmer, liksom förekommer inom gångar, existerar oxider, sulfidhaltiga malmer, karbonat samt sulfat, t. ex. kassiterit (tennmalm), järnglans, blyglans, zinkblände, malakit, guld samt silver. andra gångmineral (ej malmer) existerar kvarts, kalcit, flusspat, baryt m.fl.
Med avseende vid strukturen förmå man särskilja massiv struktur, då ingen regelbunden anordning från mineralbeståndsdelarna förekommer; bandad struktur, då dem olika mineralen existerar strukturerade inom parallella lager, detta en utanpå detta andra (oftast förekommer numeriskt värde varandra motsvarande lager från identisk mineral vid plats sin blad angående gångens mitt, samt den blandade strukturen blir då symmetrisk); brecciaartad struktur, då gången innehåller kantiga fragment från den omgivande bergarten, cementerade från gångmineral samt malmer; drusig struktur, då gången innehåller hålrum beklädda tillsammans kristalliserade mineral.
Malmerna förekommer beneath flera former vid mineralgångarna. Stundom existerar dem spridda inom fina korn alternativt trådar (koppar- samt svavelkis), alternativt uppträder dem inom oregelbundna strängar, mosslika alternativt bladformade bildningar, alternativt existerar dem spridda inom lager, omväxlande tillsammans med andra mineral, alternativt uppfylla dem läka gångens massa (svavelkis samt blyglans). Ofta existerar dem vackert kristalliserade, varför flera mineralgångar existerar bekanta till dem praktfulla kristalldruser, liksom därifrån hämtas. Ofta skär olika malmgångar varandra, varvid självklart den yngre gången övertvärar den äldre; den senare blir dessutom ofta "förkastad".
I flera malmdistrikt förmå spåras olika struktur från malmgångar, liksom skär varandra samt existerar från olika ålder samt mineralogisk beskaffenhet. inom sydvästra England t.ex. äger man en struktur från gångar, gående inom nordvästlig riktning, vilket skär en annat, gående nästan inom ö.-v. detta förra systemet innehåller huvudsakligen bly samt järn, detta senare koppar- samt tennmalmer.
Många mineralgångar fortsätter ifrån ett bergart in inom enstaka ytterligare, utan för att deras natur förändras, medan andra existerar beroende från sidostenen, inom detta för att dem nära utträdandet ur enstaka bergart inom enstaka ytterligare förlora någon mineralbeståndsdel. Sådant existerar t.ex. fallet tillsammans dem guldförande mineralgångarna inom trakyt inom Ungern samt Siebenburgen, vilka nära utträdandet ur trakyten förlorar sin guldhalt. Då gångar äger ett mera oregelbunden struktur samt deras huvudutsträckning existerar inom enstaka riktning, benämnas dem stockar alternativt gångstockar. Dessa bildas genom utfyllning från irreguljära hålrum, ofta inom kalk alternativt dolomit.
Med stockverk förstår man ett förteckning från små malmgångar, liksom alldeles genomtränger samt möter bergarten, således för att denna inom sin totalitet förmå brytas vilket malm, fastän varenda gång till sig existerar till obetydlig för att tillgodogöras. dem tennförande stockverken ifrån Cornwall samt Sachsen lämnar goda modell vid detta stöt från malmfyndigheter.