Antal domare i högsta domstolen usa
USA:s högsta domstol
Högsta domstolen (engelska: Supreme Court of the United States, SCOTUS) existerar den federala domstol liksom existerar den högsta rättsliga instansen inom USA.[2]
Den består från nio domare liksom utnämns vid livstid från USA:s president, dock ett majoritet från senatens ledamöter måste dock godkänna (engelska: advise and consent) utnämningarna på grund av för att den nominerade är kapabel tillträda ämbetet.[3]
Alla rättsfall likt Högsta domstolen befattar sig tillsammans publiceras årligen inom United States Reports, liksom ges ut från United States Government Publishing Office samt finns även vid hemsidan vid USA:s kongressbibliotek.[3][2]
Funktion samt roll
[redigera | redigera wikitext]USA:s högsta domstol tar upp syfte vilket gäller tvister mellan olika delstater samt syfte såsom besitter överklagats ifrån lägre instanser inom federala domstolar, samt uppgift ifrån delstatliga domstolar från principiell vikt såsom berör kompetenser alternativt rättigheter härledandes ifrån USA:s konstitution.[2] Enbart för att fåtal från dem syfte såsom överklagas mot domstolen tas upp mot prövning.[2] Domstolen existerar inledande samt enda instans inom tvister mellan olika delstater.[2]
Eftersom domstolen existerar, i enlighet med maktdelningsläran enstaka jämbördig sektion inom USA:s federala statsmakt, kunna den inom uppgift överpröva beslut likt fattats från presidenten alternativt kongressen såsom i enlighet med domstolen strider mot USA:s konstitution.[1]
Även ifall USA:s konstitution samt federal lagstiftning besitter prioritet var detta råder konflikt mellan federal samt delstatlig team, därför innebär detta ej för att delstatliga domstolar existerar underställda federala domstolar alternativt vice versa.[2] inom detta amerikanska systemet råder detta istället enstaka dualism mellan olika suveräniteter, därför finns detta parallella domstolar tillsammans med olika jurisdiktioner liksom ibland är kapabel överlappa tillsammans varandra.[2]
USA:s högsta domstol erkände 1938 inom Erie Railroad Co. mot Tompkins för att USA:s konstitution ej tilldelar federala domstolar chansen för att lagpröva delstatlig lag.[2] skrivelse tre inom konstitutionen uppräknar detta federala domstolsväsendets auktoritet, dock för att detta endast berör "Förenta staternas lagar" samt därmed ej dem enskilda delstaternas lagar.[2]
Under senare kalenderår besitter Högsta domstolen alltmer hamnat inom centrum till detta politiska skeendet inom USA (jämför presidentvalet kalenderår 2000), samt dess ökade politisering besitter därför kommit för att ifrågasättas. Några från domstolens maximalt kända domslut existerar Roe mot Wade, Gregg mot Georgia samt Citizens United mot FEC, samt dem äldre fallen Marbury mot Madison samt Dred Scott mot Sandford.
Domare
[redigera | redigera wikitext]USA:s kongress fattar beslut genom team vilket fastställer antalet domare inom domstolen. Mellan 1789 samt 1807 fanns detta sex domare, mellan 1807 samt 1837 sju, mellan 1837 samt 1863 nio samt sedan 1863 fanns detta tio. Sedan 1869 äger antal domare varit nio.
Nuvarande domare
[redigera | redigera wikitext]Roberts, Thomas, Alito, Gorsuch, Kavanaugh samt Coney Barrett anses utgöra domstolens konservativa flygel samt besitter samtliga tillsatts från republikanska presidenter. Jackson, Sotomayor samt Kagan utgör den liberala flygeln samt dem besitter varenda tillsatts från demokratiska presidenter. Ruth Bader Ginsburg dog den 18 september 2020 från cancer samt tillhörde den liberala flygeln.[4]
Utnämningshistorik
[redigera | redigera wikitext]Domaren Antonin Scalia dog den 13 månad 2016, varpå enstaka från platserna inom domstolen blev vakant. President Barack Obama nominerade inom mars 2016 Merrick Garland likt hans person som följer efter någon i en position eller roll, dock utnämningen blockerades från senatens republikanska majoritet.[5] Den 30 januari 2017 kunde inom stället president Donald Trump nominera Neil Gorsuch mot för att överta den tomma stolen efter Scalia.[6] Den 7 april 2017 godkändes nomineringen inom USA:s senat, varpå Gorsuch svors in liksom domare den 10 april.[7] Den 31 juli 2018 gick Anthony Kennedy inom pension. President Trump nominerade Brett Kavanaugh mot Kennedys efterträdare.[8] Den 6 oktober 2018, röstades Kavanaugh igenom likt domare. Senaten röstade tillsammans med resultatet 50–48.[9] Den 27 oktober 2020 utsågs tillsammans med siffrorna 52–48 Amy Coney Barrett mot fräsch domare efter Ruth Bader Ginsburg liksom dog 18 september 2020. Utnämningen besitter vållat massiv politisk strid inom USA då demokraterna anser för att Coney Barrett existerar alltför konservativ samt förstärker domstolens redan befintliga konservativa majoritet samt för att platsen efter Bader Ginsburg således nära inpå valet borde fyllas från kommande president samt senat.[10]
Lista ovan nuvarande domare
[redigera | redigera wikitext]| Porträtt | Namn | Född | Utnämnd från | Tillträdde |
|---|---|---|---|---|
| Roberts, JohnJohn robert (chefsdomare) | 1955 (69 år) Buffalo, New York | George W. Bush | 29 september2005 | |
| Thomas, ClarenceClarence Thomas | 1948 (76 år) Pin Point, Georgia | George H.W. Bush | 23 oktober1991 | |
| Alito, SamuelSamuel Alito | 1950 (74 år) Trenton, New Jersey | George W. Bush | 31 januari2006 | |
| Sotomayor, SoniaSonia Sotomayor | 1954 (70 år) New York, New York | Barack Obama | 8 augusti2009 | |
| Kagan, ElenaElena Kagan | 1960 (64 år) New York, New York | Barack Obama | 7 augusti2010 | |
| Gorsuch, NeilNeil Gorsuch | 1967 (57 år) Denver, Colorado | Donald Trump | 10 april2017 | |
| Kavanaugh, BrettBrett Kavanaugh | 1965 (59 år) Washington, D.C. | Donald Trump | 6 oktober2018 | |
| Barrett, Amy ConeyAmy Coney Barrett | 1972 (52 år) New Orleans, Louisiana | Donald Trump | 27 oktober2020 | |
| Ketanji Brown Jackson | 1970 (51 år) Washington D.C. | Joe Biden | 30 juni2022 |
Domstolens demografi
[redigera | redigera wikitext]Domstolen äger på grund av närvarande fem manliga samt fyra kvinnliga domare. Bland dem nio domarna finns numeriskt värde afroamerikaner (Thomas samt Jackson) samt ett latinamerikan (Sotomayor). Alitos föräldrar föddes inom Italien[11]. kalenderår 2022 blev Jackson den inledande afroamerikanska kvinna inom domstolen.[12]
Några kända fall, inom urval
[redigera | redigera wikitext]- Brown mot skolstyrelsen (avgjort 17 femte månaden i året 1954), beslut för att förbjuda skolor för att segregera studenter vid bas från hudfärg
- Loving mot Virginia (29 juni 1972), beslut för att staterna ej får förbjuda äktenskap mellan personer tillsammans med olika hudfärg
- Furman mot Georgia (29 juni 1972), beslut för att förbjuda dödsstraff
- Roe mot Wade (22 januari 1973), beslut för att avkriminalisera abort
- Gregg mot Georgia (2 juli 1976), beslut för att tillåta dödsstraff på grund av mord beneath vissa omständigheter
- Bush mot Gore (12 månad 2000), beslut för att avbryta rösträkningen inom presidentvalet
- Lawrence mot Texas (26 juni 2003), beslut för att avkriminalisera sex mellan personer från identisk kön
- Obergefell mot Hodges (26 juni 2015), beslut för att staterna ej får hindra samkönade äktenskap
- Dobbs mot Jackson Women's Health Organization (24 juni 2022), beslut ifall för att upphäva Roe mot Wade (se ovan) samt den federala rätten mot abort.