billplan.pages.dev






Hur många gram väger en ruta marabou

Marabou

För andra betydelser, titta Marabou (olika betydelser).

Marabou existerar en svenskt varumärke på grund av chokladkonfektyr, vilket ägs från Mondelez International. Marabou etablerades inom Sundbyberg 1916 likt en dotterföretag mot detta norska chokladföretaget Freia.

Varumärket ägdes mot 1990 från livsmedelsföretaget AB Marabou vilket etablerades tid 1916[1] samt fanns enstaka från Sveriges största chokladtillverkare. Namnet kommer ifrån den stork likt prydde detta norska moderbolagetFreias förpackningar samt användes såsom Marabous logotyp mot slutet från 1960-talet[2]. Den ersattes då från ett logotyp designad från Sigvard Bernadotte såsom kvar används.

Marabou besitter ej längre någon aktivitet inom Sundbyberg, utan finns numera sedan 1970-talet inom Upplands Väsby beneath namnet Mondelēz land. Marabouparken inom Sundbyberg köptes från Sundbybergs samhälle 2006.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

AB Chokladfabriken Marabou grundades 1916 från norrmannen Johan Throne Holst, liksom en dotterbolag mot hans norska chokladföretag Freia. Freia nådde inom start från 1900-talet enstaka ledande ställning inom Norge tillsammans ovan 50 procents marknadsandel. beneath inledande världskriget fanns dem europeiska marknaderna stängda samt bolaget riktade blickarna mot landet. kalenderår 1916 bildade Freia tillsammans tillsammans Emissionsinstitutet Marabou.[3] ett fabrik såsom ritades från Ivar Tengbom tillsammans enstaka golvyta vid 4 000 kvm uppfördes inom huvudstaden.

Men produktionen kunde ej komma igång då kriget hindrade leveranser från maskiner - samt råvaran kakao. Istället ägnade sig Marabou åt för att tillverka wellpapp genom dotterbolaget AB Patentemballage. tid 1919 kom den egentliga verksamheten igång. dem inledande chokladkakorna hette Topsy samt Siljan.[4][5] Tillverkningen startade 1919 inom Sundbyberg. Då firmanamnet Freja plats upptar plats inom landet, tog man Marabou vilket namn, eftersom Freia ägde ett maraboustork vilket företagssymbol.[6] Tiderna fanns jobbiga samt ursprunglig inom slutet från 1920-talet stabiliserade sig företaget samt började generera vinster.[7] Fabriken byggdes samt antalet anställda fanns uppe inom 600 personer. Antalet varor fanns uppe inom 300 stycken. kalenderår 1930 invigdes bolagets laboratorium[8] kalenderår 1932 blev Henning Throne Holst VD på grund av Marabou. kalenderår 1934 rekryterades Lars Anderfelt såsom platschef samt denne blev 1937 företagets vice VD. år 1941–1962 ägde samt utvecklade Marabou livsmedelsföretaget Findus inom Bjuv. Anderfelt plats drivande inom utvecklingen från Findus mot en internationellt företag inom djupfrysta produkter.

Den 1 femte månaden i året 1934 invigdes fontänen Industribrunnen nära Sundbybergs torg tillsammans skulpturen Familjelycka (eller Den lyckliga familjen). Skulpturen uppfördes 1933 från skulptören Carl Fagerberg samt invigdes från Nils Edén, landshövding inom Stockholms län. Skulpturen skänktes mot Sundbybergs ort från Marabou. vid sidorna från fontänens brunnskar pryds Industribrunnen från fyra stycken bronsreliefer såsom symboliserar stadens dåvarande fabriker, olika industrier såsom förut fanns aktiva inom Sundbyberg, såsom Marabou, Sieverts Kabelverk, Spis- samt Knäckebrödsfabriken Kronan samt Bryggeriet Kronan.

År 1937 skapades Marabouparken inom Sundbyberg, såsom blev enstaka park både till företagets anställda samt allmänheten. detta plats beneath 1930-talet liksom Marabou erbjöds för att köpa den intilliggande tomten, Sundbybergs gård, från Sundbybergs ort vid villkor för att även allmänheten fick ingång mot den park såsom man planerade till personalen. Den framstående landskapsarkitekten Sven Hermelin arbetade tillsammans parken inom arton kalenderår, mellan 1937 samt 1955.

År 1943 stod ett fräsch fabrik samt laboratorium färdigt, liksom ritats från Artur von Schmalensee. tid 1939 följde lanseringen från Aladdin. andra storsäljare vilket började produceras plats Japp, Non Stop, Daim samt Twist.[2] kalenderår 1934 började Marabou tillverka detta inledande svenska tuggummit Toy.[9] andra världskrigets restriktioner samt chokladskatt gjorde för att bolaget skar ner vid sitt sortiment. Krigets effekt, tillsammans minskad ingång mot ingredienser, förde tillsammans sig för att Marabou satsade vid nya varor. Marabou fick enstaka marknadsandel vid 60-70 andel. Marabou tog även fram en surrogatkaffe.[4] Daim lanserades inom land samt Norge 1953 samt spreds senare mot fler marknader, bland annat land i västeuropa samt Japan. detta fanns VD:n Lars Anderfeldt vilket fått tag inom en anvisning beneath en USA-besök.[10] kalenderår 1956 fick Marabou ett massiv succé inom Nya Marabou Mjölkchoklad.[11] Chokladen började karamelliseras inom mitten från 1950-talet, vilket medförde för att chokladsmaken förändrades. beneath 1960-talet lanserades den nya logotypen liksom skapats från Sigvard Bernadotte. tillsammans tiden blev fabrikslokalerna inom Sundbyberg otillräckliga. Efter 60 kalenderår vid identisk lokal flyttade företaget beneath 1970-talet tillverkningen mot enstaka nybyggd fabrik inom Upplands Väsby, var man existerar kvar än inom ljus (2022).

Företagsuppköp

[redigera | redigera wikitext]

På 1960-talet utvidgade Marabou genom för att köpa upp snackstillverkaren Estrella samt bageriet Diwong. Köpen finansierades genom försäljningen från Findus mot schweiziska Nestlé liksom slutfördes 1962. tid 1976 inledde Marabou en nytt amerikanskt samarbete, idag tillsammans med Hershey likt även blev delägare inom Marabou.[12] kalenderår 1980 började Hershey sälja Daim inom USA.

Håkan Mogren fanns verkställande direktör till Marabou 1977–1988.[13] tid 1979 köpte Marabou relaterat till göteborg kex, likt plats inom behov från ett större aktör inom samband tillsammans med investeringar.[14][15] tid 1982 tog Marabou tillsammans tillsammans med systerbolaget inom Norge Freia ovan chipstillverkaren Maarud. Efterhand integrerades Maarud samt Estrellas verksamheter. kalenderår 1984 köpte Marabou in sig inom Slotts inom Uppsala.[16] kalenderår 1990 sammanslogs Marabou tillsammans med moderbolaget Freia mot detta nya bolaget Freia-Marabou. Norsk Hydro, Procordia Food samt Paulig fanns några från ägarna. tid 1993 köptes företaget från Kraft General Foods, nuvarande Mondelēz International, till tre miljarder norska kronor. dem båda varumärkena Marabou samt Freia finns kvar.

Bojkott 2023 efter Rysslands invasion från Ukraina

[redigera | redigera wikitext]

Flera nordiska företag samt andra verksamheter inledde inom femte månaden i året samt juni 2023 ett bojkott mot Marabou, tillsammans anledning från för att Marabous ägare Mondelez International fortsatt för att bedriva aktivitet inom Ryssland efter landets invasion från Ukraina 2022. Bland andra SAS, Norwegian, Norse, SJ, Hurtigrutten, inbuktad havsvik Line, enskilda Ica-handlare, Svenska Fotbollförbundet samt Försvarsmakten inom land deltog inom bojkotten.[17][18]

Marabou bemötte kritiken, genom för att betona för att detta existerar en svenskt varumärke tillsammans plats produktion inom landet, för att man ej säljer några produkter inom Norden vilket existerar producerade inom Ryssland samt för att inga produkter exporteras mot Ryssland.[18]Livsmedelsarbetareförbundet existerar bedömande mot uppmaningarna för att bojkotta svenskproducerade Marabouprodukter eftersom detta anses drabba livsmedelsarbetarna mer än detta drabbar ägarna.[19]

Sedan januari 2024 existerar Marabou ej längre ett kunglig leverantör till ett kungligt hov, orsaken på baksidan beslutet existerar ej offentliggjord, samtidigt finns andra registrerade namn vars ägare kvar äger aktivitet inom Ryssland kvar vid hovets inventering. [20]

Produkter

[redigera | redigera wikitext]

Varumärket Marabou omfattar bland annat chokladkakor, chokladrullar samt chokladstycksaker såsom Daim, Japp, Loop, Nougat, samt Skotte, dock även chokladaskar såsom Aladdin samt chokladgodispåsarna Twist samt Non stop. Företaget producerar även kex samt kakor.

Under år besitter Marabous produktsortiment förändrats tillsammans med sin period – beneath tidigt 1930-tal bestod sortimentet från ca 300 varor liksom innefattade allt ifrån praliner mot marmelad. således småningom minskade man beneath 1930- samt 1940-talet sitt sortiment mot för att satsa framför allt vid dem chokladprodukter såsom plats maximalt populära, dock även detta smått mytomspunna tuggummit Toy (lanserades 1930) samt företagets produktion från olika typer från tablettaskar, var dem maximalt avyttrade plats Domino, Figaro, Tenor tablettaskar samt Nigrol lakritstabletter.[21]

Marabou mjölkchoklad

[redigera | redigera wikitext]

Redan vid 20-talet ägde Marabou lanserat ett traditionell mjölkchokladkaka, dock redan beneath 30-talet påbörjades arbetet tillsammans med för att ta fram ett speciell mjölkchoklad likt skiljde sig ifrån konkurrenternas. Efter flera tid från experimenterande beneath strikt sekretess inom Marabou-laboratoriet lyckades man vid 50-talet äntligen producera detta man sökte – enstaka färsk choklad tillsammans med balanserad smakupplevelse från kolaarom, choklad samt lagom sötma. Den nya mjölkchokladen lanserades 1957, samt beneath en kalenderår ökade Marabous salg tillsammans all 50%.[22]

Daim

[redigera | redigera wikitext]

Liksom Japp fanns detta Lars Anderfelt hos Marabou liksom såg mot för att Daim lanserades. Lanseringen skedde kalenderår 1952. nära en mottagning hos Heaths chokladproduktion inom England gav ägaren från Heath honom enstaka register vid ingredienser mot ett från sina maximalt populära varor, Heath dryckesställe, vilket fanns enstaka typ från knäckchoklad. Hemma inom landet fick Marabous produktutvecklare inom uppgift för att ta fram ett färsk choklad tillsammans med identisk knäckiga karaktär, samt enstaka kreditkort tidsperiod senare lanserades Dajm (det inledande namnet på grund av Daim), likt gjorde succé inom butikerna. Dajm blev även många populär utomlands, vilket gjorde för att man beneath 1990-talet döpte angående den mot Daim. Daim äger beneath år dykt upp inom flera format, bland annat Daim mini, Daimstrut, Marabou Daim samt dubbel Daim.

Japp

[redigera | redigera wikitext]

År 1947 introducerade Marabou chokladbiten Japp. Marabous VD vid den tiden, Lars Anderfelt, plats nära kamrat tillsammans Forrest Mars, såsom ägde ett fabrik strax norr angående London var han bland annat tillverkade ett chokladbit vilket dryckesställe hans namn – Mars. beneath en fabriksbesök blev Marabous VD många förtjust inom produkten samt frågade angående Marabou kunde erhålla ta konceptet mot landet. Detta sade man ja mot, samt produkten blev tagna tillsammans med mot landet samt började säljas beneath namnet Japp.[23]

Ergo Cacao

[redigera | redigera wikitext]

Ergo Cacao plats Marabous allra inledande vara samt såldes ifrån fabriksstarten kalenderår 1919. Kakaopulvret bytte därför småningom namn mot Ergo beneath år 1925-1967. beneath sena 1960-talet slutade produkten för att säljas.[24]

Marknadsföring

[redigera | redigera wikitext]

Leif Sandström anställdes från Marabou 1944. inom egenskap från reklamdirektör kom denne för att prägla Marabous förpackningar samt annonser långt in vid 1960-talet. han ritade dessutom samtliga Marabous förpackningar på grund av 1950-talets varor, ifrån Fortuna mot O'boy.

Marabous reklamsloganMmm... Marabou lanserades till inledande gången inom enstaka reklamfilm 1956, var skådespelarna Sture Lagerwall samt Yvonne Lombard medverkade. identisk slogan används även idag, dock beneath år äger man periodvis använt sig från Smaken man inte någonsin glömmer (1980-talet), Små goda ögonblick, (2002) Smaken man önskar tillbaka till (2004–2005), Hur flera rutor utför dig glad?, samt Marabou, lite mer mmm inom livet. Marknadsföringen tillsammans Marabounamnet äger främst gällt mjölkchokladen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Forselius, Sven Olof (1997). Det dryckesställe ett gång. sid. 50. Läst 9 mars 2016 
  2. ^ [ab] http://www.marabou.se/om-marabou
  3. ^Forselius 1997, s. 37
  4. ^ [ab] Forselius 1997
  5. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402094726/http://hasseandersson.dinstudio.se/empty_150.html. Läst 22 mars 2015. 
  6. ^MarabouArkiverad 31 januari 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  7. ^Forselius 1997, s. 50ff
  8. ^Forselius 1997, s. 55f
  9. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402142305/http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2006_No1.pdf. Läst 23 mars 2010. 
  10. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 29 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150329044900/http://www.mwtr.com/brands/daim/history. Läst 22 mars 2015. 
  11. ^http://www.svd.se/naringsliv/smaskig-90-aring-som-drojer-sig-kvar_3261771.svd
  12. ^Forselius 1997, s. 89f
  13. ^Karolinska Institutet: Kampanjkommitté: Håkan Mogren[död länk], läst 12 juli 2009
  14. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402093235/http://www.goteborgskex.se/hundratjugo/storyn. Läst 22 mars 2015. 
  15. ^Forselius 1997, s. 91
  16. ^Forselius 1997, s. 96
  17. ^”Försvaret bojkottar Marabou samt Oboy”. SVT. 13 juni 2023. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsvaret-bojkottar-marabou-och-oboy. Läst 13 juni 2023. 
  18. ^ [ab] ”Bojkotten mot Marabou växer”. gp.se. 11 juni 2023. https://www.gp.se/1.101971911. Läst 14 juni 2023. 
  19. ^”Straffa ej livsmedelsarbetarna på grund av Mondelez beslut!”. Livs.se. https://www.livs.se/Nyheter/straffa-inte-livsmedelsarbetarna-for-mondelez-beslut/. Läst 13 juli 2023. 
  20. ^”Flera företag tillsammans med rysk koppling vid hovets lista”. DN.se. 24 januari 2024. https://www.dn.se/varlden/flera-foretag-med-rysk-koppling-pa-hovets-lista/. Läst 11 mars 2024. 
  21. ^Forselius, Sven Olof (1997). Det dryckesställe enstaka gång, s. 65 
  22. ^Forselius, Sven Olof (1997). Det dryckesställe ett gång, s. 79 
  23. ^Forselius, Sven Olof (1997). Det dryckesställe ett gång, s. 72 
  24. ^Forselius, Sven Olof (1997). Det dryckesställe ett gång, s. 58 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Avelin, Gunilla (2002). ”Marabou - en pionjärföretag tillsammans med flera goda sidor”. Vardagsslit samt företagsvinst (2002): sid. 196-205 : ill..  Libris8838481
  • Bauer, Walter (1980). Marabou: enstaka industripark inom Upplands Väsby. Lidingö. Libris3276317 
  • Marabouparken = Marabou Park. [Sundbyberg: Marabouparken]. 2005. Libris10040225. ISBN 91-975821-0-7 
  • Säve-Söderbergh, Torgny (1981). ”Henning Throne-Holst.”. Kungl. Vitterhets historie samt antikvitetsakademiens årsbok 1981,: sid. 25-28. ISSN 0083-6796. ISSN0083-6796 ISSN 0083-6796.  Libris8394634

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]