När infördes postnummer i finland

Bakgrund

Hur skickade man meddelande förr? Hur plats postgången, hur utdragen period tog detta på grund av brevet för att nå fram? Skickade allmänheten brev? Man kunna ställa flera ämnen angående hur man tog förbindelse tillsammans med släktingar likt bodde långt borta alternativt hur myndigheter kommunicerade. Nedan följer enstaka översikt angående postbefordran förr.Bilden visar enstaka postskylt utanför en post tillsammans med kunglig topp samt posthorn. Foto Hans Högman 2017, Gamla Linköping.

Medeltid

Under medeltiden började postgången för att utvecklas. Mellan städer samt olika myndigheter användes postbud. Dessa postbud plats dock ej mot till allmänheten. detta vanligaste sättet till allmänheten fanns för att skicka meddelande tillsammans med någon såsom skulle utflykt åt "rätt håll". enstaka förutsättning på grund av för att skicka meddelande plats för att både avsändaren samt mottagaren kunde studera samt notera. Därför plats detta inom beneath denna tidsperiod en privilegium på grund av den övre klassen för att skicka meddelande. Kungliga kurirer red runt tillsammans med statsmaktens meddelanden.En särställning inom detta europeiska postväsendets bakgrund intar den taxisska posten, därför kallad eftersom den inom flera århundraden innehades inom struktur från en statligt privilegium från ätten Thurn und Taxis. Medlemmar från denna ätt skötte redan ifrån mitten från 1400-talet detta habsburgska väldets postbefordran. Den taxisska posten fick snabbt en rikt förgrenat nät ovan dem olika tyska staterna samt deras närmaste grannländer.Den taxisska posten blev förebilden till dem nationella postverk likt beneath 1600-talets lopp inom statlig regi inrättades inom dem flesta från Europas länder. land i västeuropa fick sitt postverk 1622, land 1624, England 1635, landet 1636 samt Ryssland 1663.Alla liksom reste inom landet beneath 1500- samt 1600-talet ägde korrekt för att mot kompensation erhålla skjuts, föda samt övernattning hos bönderna. varenda såsom reste inom kronans ärenden ägde riktig för att kräva denna position kostnadsfri från bönderna. detta plats framför allt bönderna längs dem stora vägarna såsom drabbades från detta. KurirbrickaSkjutsfriheten på grund av dem såsom reste inom kronans service missbrukades från andra. Man gjorde vissa försök för att anlända mot rätta tillsammans med detta. Bland annat infördes en bevis vid man färdades inom offentlig position. detta plats en tjänstetecken tillsammans kungens samt rikets vapen inpräglat. Dessa tjänstetecken förfalskades dock samt missbruket fortsatte. mot motsats till vänster syns ett kurirbricka ifrån slutet från 1500-talet.Det dröjde ända mot 1649, då gästgiveriförordningen kom, innan problemet löstes. Då skulle gästgiverier anordnas längs vägarna samt dem fick idag överta kravet ifall skjutsning, föda samt logi ifrån bönderna. Skjutsningen skedde dock ännu tillsammans böndernas hästar. inom samband tillsammans med för att skjutsväsendet organiserades samt reglerades inom gästgiveriförordningen 1649 gjorde man även ett uppmätning från vägarna. Man satte då upp sk. milstolpar alternativt milstenar längs vägarna. dem bestod från ett stolpe från virke alternativt från ett tavla från berg alternativt järn uppsatt inom en stenröse. Milstolparna angav antingen enstaka hel-, halv- alternativt kvartsmil. Bilden mot vänster visar ett milstolpe markerande ett ¼ mil. Foto: Hans Högman

Posten beneath 1600-talet

Under 1600-talet blev kravet vid ett regelbunden brevbäring allt större. landet blev idag ett stormakt. konflikt samt oroligheter vid kontinenten gjorde för att nödvändigheten från snabba rapporter ökade. Detta gjorde för att ett brevbäring tillsammans med statsanställda kurirer upprättades mellan land samt kontinenten. Denna postlinje plats dock enbart avsedd på grund av stadsmakten.De kungliga kurirerna kunna ses liksom förelöpare mot Postverket. Kurirerna red tillsammans statsmaktens viktiga meddelanden.Den många gamla seden för att sända budkavle bildade mönster på grund av Postverket. Likt budkavlesystemet organiserades postverket efter en stafettsystem. vid identisk sätt vilket detta fanns allmänhetens plikt för att föra ett budkavle vidare fanns detta postbondens skyldighet för att titta mot för att posten något som har transporterats eller flyttats vidare.

Postverket grundas

Det svenska postverket grundades 1636 vid initiativ från rikskansler Axel Oxenstierna. Den 20 månad 1636 utfärdar rådsregeringen förordningen ifall Postbådhen, den inledande förordningen angående ett allmän samt regelbunden brevbäring. Förordningen innebar för att posthemman längs landets huvudvägar, vid numeriskt värde mot tre mils avstånd ifrån varandra, skulle användas. Bönderna längs dem allmänna vägarna utnämndes mot postbönder. Bonden vid gården skulle helst behärska studera samt notera samt fick inom uppgift för att mot viss kompensation titta mot för att den brev vilket kom mot hans gård transporterades vidare. han skulle äga enstaka alternativt numeriskt värde drängar mot sin hjälp. Drängarna skulle löpa tillsammans med breven mot nästa posthemman inom enstaka hastighet från enstaka mil vid numeriskt värde timmar, annars hotades dem tillsammans enstaka veckas fängelse vid vätska samt bakverk. Postdrängarna skulle existera utrustade tillsammans med en spjut samt en posthorn. då postdrängen närmade sig ett postgård skulle han blåsa inom hornet således för att den vilket skulle föra posten vidare kunde utföra sig redo för att föra den vidare. Postbönderna fick såsom kompensation befrielse ifrån skjutsnings- ochgästnigningsplikten. Vidare fick debefrielse ifrån utskrivning mot krigstjänst samt dagsverken. Detta frihetsbrev utfärdades den 26 månad 1636.År 1646 bestämdes för att den löpande posten skulle ersättas tillsammans med ridande. Detta gällde framför allt vid linje huvudstaden samt Halmstad var utrikesposten något som har transporterats eller flyttats. Postböndernas skyldighet för att för tillfället hålla tillsammans ridhäst gjorde för att postbondetjänsten blev allt mer impopulär. Kravet plats nämligen för att dräng samt ridhäst måste behållas inom beredskap inom posttid inom stället på grund av för att ta bostad dräng samt ridhäst ifrån jordbruket ursprunglig då ett postbefordran kom.I dem viktigare orterna upprättades speciella posthus, en slags tidiga post. inom dessa posthus fanns ett postförvaltare. denne blev medelpunkten vid staden. på denna plats fanns resultat angående både lokala samt nationella nyheter samt påbud ifrån stadsmakterna. detta plats hit man gick till för att titta ifall detta fanns någon brev för att plocka upp eller ta samt ta sektion från nyheterna.Postförvaltarna kallades även postmästare. dem ägde även mot arbetsuppgift för att övervaka postbönderna. Postmästaren inom enstaka residensstad kallades på grund av postinspektor. detta plats postinspektorn vilket utbetalade lönerna mot postbönderna. beneath perioden 1636 - 1644 inrättades 29 postanstalter inom land. 1688 fanns detta post inom nästan samtliga svenska städer samt vid vissa håll även vid ruralt område, totalt 78 st.Postiljonerbörjade anställas vid av1670-talet. dem fick rida vid böndernas hästar samt skulle ta grabb ifall postföringen vid linjer var den fungerat uselt alternativt var detta förekommit flera rån samt överfall. dem ägde uniform samt fanns beväpnade.Se foto mot motsats till vänster. Foto Hans Högman 2003, Postmuseum.De ägde även vilket övning för att hålla efter postbönderna. Postiljonerna ingick inom något likt kallades Kungliga brev Companiet.Postkontoret inom huvudstaden intog ett särställning. Postmästaren inom huvudstaden plats även rikspostmästare. denne ägde befogenhet för att tillsätta samt avskeda postmästare samt postbönder. enstaka ytterligare betydande övning han ägde plats underrättelsetjänsten. denne ägde mot övning för att hålla ombud inom utlandet såsom rapporterade fortlöpande vad vilket hände inom dessa länder. samtliga postförvaltare plats dessutom skyldiga för att meddela vad vilket hände vid respektive ort inom landet. Dessa händelser gavs även ut inom enstaka dagblad inom postverkets regi. Tidningen hetteOrdinarie brev Tijdender började för att utkomma 1645. Namnet vid tidningen besitter växlat genom tiderna. år 1645 - 1791 stod Postverkets ledare likt utgivare dock därefter överfördes ansvaret mot Svenska Akademin. Tidningen ges ut än inom solens tid samt heter för tillfället Post- samt inlands Tidningar. Posttidningen existerar den äldsta ännu befintlig tidningen inom världen.

Posten beneath 1700-talet

Karl XII:s reform

I månad 1718 utfärdade Karl XII ett förordning inom avsikt för att reformera postföringen. Den stora förändringen plats för att postsysslorna inom fortsättningen skulle skötas nära gästgiverierna runt ifall inom landet. detta fanns stort motstånd mot reformen samt flera från dem gamla postmästarna avgick då dem ej ansåg sig behärska sköta ett gästgiverirörelse. samt andra sidan plats gästgivarna ofta ej kompetenta för att sköta poströrelsen.Reformen hann inte någonsin genomföras inom sin totalitet förrän Karl Xll stupade inom november identisk kalenderår. Då avgjorde man för att dra åter förordningen. Den 13 månad stadgades åter angående postböndernas gamla friheter samt beskydd. detta belades tillsammans dödsstraff för att överfalla samt skada enstaka postbonde samt hans drängar beneath deras tjänsteutövning.

Posten beneath 1800-talet

Den 30 juli 1683 öppnade postverket inom personlig regi enstaka regelbunden sjöförbindelse till brev, frakt samt resenär mellan land samt kontinenten. linje gick mellan Ystad samt Stralsund samt gick tillsammans med enstaka tur inom veckan. Redan 1684 skaffade postverket egna segelfartyg på grund av detta ändamål. beneath 1800-talet kom ångbåtar för att användas. idag kunde man mer detaljerad ange hur utdragen period resan tog. Resorna gick snabbare samt man fanns ej längre beroende från meteorologi samt luftström. Postbefordran tillsammans egna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig upphörde 1869.

Ökat antal postförsändelser

Under 1800-talet fanns post vid dem flesta orter. Den allmänna läs- samt skrivkunnigheten började bli vanlig även inom dem lägre klasserna varvid brevskrivandet ökade betydligt. Folkskolan kom 1842. kalenderår 1850 fanns 302 poststationer, 1875 fanns 1648. tid 1850 skickades 7.078.730 postförsändelser, tid 1870 19.690.400 st samt kalenderår 1885 kurera 88.318.022 st.Någon brevutdelning förekom ej utan man fick bege sig mot postkontoret på grund av för att titta ifall detta fanns något skrivelse såsom väntade. vid väggen utanför byrå satte postmästaren upp enstaka register vid skrivelse likt kommit. Vidare blåste postförarna inom sitt horn då dem anlände samt vid därför sätt fick även människor reda vid för att posten kommit.Brev skulle lämnas in 2 - 3 timmar innan postens avgång. Ämbetsbrev ägde ständigt prioritet. Normala öppethållande tider plats i enlighet med 1707-års förordning 8.00 - 12.00 samt 14.00 - 17.00.

Frimärken

Frimärken samt enhetsporto började användas kalenderår 1855 på grund av inlands meddelande. Internationellt kvarstod emellertid flera bekymmer då detta gällde posttaxorna samt samordningen. på grund av för att reglera förhållandena samlades 1874 vid tyskt initiativ inom Bern enstaka internationell postkongress. var fastställdes rätten för att föra brev ifrån en nation mot en annat samt även genom tredjeplats nation, samt regler uppställdes till hur detta skulle ske samt hur ersättningsfrågan skulle lösning. Vidare bestämde man sig till en enhetligt internationellt brevporto.Innan frimärkena började användas inom landet stämplades breven tillsammans B- alternativt F-stämplar. B innebar för att man betalt på grund av avancemang från brevet samt F innebar för att detta fanns en fribrev (tjänstepost ifrån myndigheter). Avgiften till B-brev baserades dels vid brevets vikt samt hur långt detta skulle skickas.De inledande egentliga frimärkena utkom inom Storbritannien 1840. Därefter följde närmast Brasilien 1843 samt dem schweiziska kantonerna Genève (1843) samt Basel (1845). inom land infördes frimärken 1851, inom land samt Norge1855, inom land i norden 1856 samt inom Island 1873. dem inledande svenska frimärkena avbildade inom mittfältet riksvapnet, samt valörerna fanns 3, 4, 6, 8 samt 24 skilling banco. dem avlöstes 1858 från frimärken från liknande typ dock tillsammans med valörer inom öre. detta inledande svenska porträttfrimärket utkom 1885 samt avbildade Oskar II.Redan dem inledande frimärkena utformades efter konstnärliga principer tillsammans med monarkens foto (England) alternativt t ex landets vapen (Sverige). Tre skilling banco citrongul, detta sk. gula feltrycket, existerar världens dyraste postmärke. Detta svenska postmärke såldes på grund av 15 milj kr vid auktion inom Zürich inom november 1996. Den riktiga treskillingen existerar smaragdgrön. Feltrycket uppstod då man 1857 skulle trycka enstaka fräsch tryckning från dem gula 8-skillingmärkena inom identisk serie. enstaka kliché fanns skadad samt måste ersättas. från misstag sattes enstaka treskilling in bland 8-skillingarna inom trycksatsen. Sannolikt upptäcktes misstaget snabbt, detta verkar idag inom efterhand likt för att bara en enda papper trycktes samt från detta äger alltså bara en enda postmärke överlevt.Bilden mot motsats till vänster visar en treskilling banco postmärke tillsammans detta gula feltrycket. Fri foto Wikipedia.I samt tillsammans med frimärkenas tillkomst började man sätta upp brevlådor nära postkontoren, vid diligenser, ångbåtar etc. människor kunde för tillfället själva frankera sina skrivelse samt lägga dem vid lådan då dem ville inom stället på grund av för att vandra mot postkontoret då detta ägde öppet.

Landsvägspost

Att utflykt förr plats både tids- samt kostnadskrävande. inledningsvis runt 1850 då både ångbåtar samt järnväg kom blev förhållandena förbättrad. Reshastigheten plats bestämd från myndigheterna. Mellan 1809 samt 1911 fanns den satt mot 1,5 60 minuter vid milen, dvs ungefär ett hastighet från 7 km/h. vid goda vägar samt ifall man ej reste tillsammans alltför tunga fordon kunde man köra 1 mil per 60 minuter (10 km/h). detta plats dock vägarnas beskaffenhet vilket styrde farten. dem kunde artikel inom många uselt skick. Sommarvägar plats tvungen för att följa fast mark ofta efter höjdsträckningar samt rullstensåsar. dem blev därför slingriga samt backiga.Det plats inom allmänhet enklare för att färdas vid vintern ovan frusna samt snötäckta vägar samt vattendrag. Därmed blev även vintervägarna både rakare samt kortare.I slutet från 1600-talet blev detta vanligt tillsammans med hästdiligenser vid kontinenten. Den förste för att starta diligenstrafik inom land plats Jakob Wallrave tid 1722. han strukturerade posttrafik tillsammans med diligenser såsom även tog resenär. Trafiken började mellan huvudstaden samt Uppsala dock utsträcktes efter en tag mot Gävle. Wallrave ville utnyttja postböndernas hästar dock förslaget avslogs från bondeståndet inom Rikets Ständer 1723. Wallrave varPostdiligens därför tvungen för att upphöra tillsammans med verksamheten hösten 1723.Det dröjde idag drygt 100 tid innan enstaka fräsch privat postdiligenstrafik återupptogs. Denna gång fanns detta åter sträckan huvudstaden - Uppsala vilket trafiken började vid. Denna trafik pågick ända mot 1866. Även vid sträckan huvudstaden - Linköping inrättades 1831 postdiligenstrafik. Trafiken utsträckes snart mot Jönköping. Snart täcktes större delen från landet in från diligenstrafik.Även postverket självt startade diligenstrafik 1831. Denna startade vid linje huvudstaden - Ystad. Man körde enstaka avgång per sju dagar inom båda riktningarna. Hästarna fick anskaffas per byggprojekt samt fick användas inom högst tre mil innan dem byttes. läka sträckan plats vid 56 mil. Resan startade inom huvudstaden kl 6 vid veckodag natt samt plats framme inom Ystad vid torsdag eftermiddag. Man övernattade inom Nyköping, Linköping, Jönköping, Växjö samt Kristianstad. detta fanns dock ej ständigt man fanns framme vid torsdag eftermiddag inom synnerhet då detta regnade många samt väglaget plats uruselt. Då kunde resan ta enstaka sju dagar alternativt mer. Konkuransen vid passagerarsidan fanns massiv ifrån dem privata diligenslinjerna likt ägde betydligt bekvämare vagnar. 1834 upphörde därför passagerartrafiken vid postverkets linje. inledningsvis 1850 återupptog postverket passagerarbefordran.Bilden mot motsats till vänster visar ett postdiligens ifrån 1860-talet. Foto Hans Högman 2003, Postmuseum.Sin största blomstring ägde diligenstrafiken mellan 1861 samt 1875. Detta plats bland annat på grund av för att ersätta den ifrån 1860 successivt indragna postbondeinstutionen. Antalet postbondehemman uppgick 1859 mot 746 st. kalenderår 1866 ägde dem minskat mot 314 st samt tid 1870 fanns dem helt borta. Beslutet för att postbönderna skulle avvecklas samt ersättas tillsammans diligenstrafik blev tagna vid 1860-års riksdag.

Järnvägen

Diligensens storhetstid sammanföll tillsammans med järnvägens utbyggnad. Järnvägen övertog för tillfället allt mer postdistrubitionen. kalenderår 1888 drogs den sista diligenstrafiken in. tillsammans med järnvägsfordon kunde man idag utflykt mellan huvudstaden samt götet vid 12 timmar mot enstaka sju dagar tillsammans hästdiligens. Den inledande svenska järnvägslinjen invigdes 1856. Den största expansionen ägde järnvägen beneath 1870-talet då dem flesta orter inom mellan samt syd land bands samman tillsammans järnvägen. Därefter byggdes dem norrländska linjerna ut. Staten byggde dem bredspåriga stambanorna samt privata företag dem smalspåriga linjerna. Stambanorna skulle binda samman dem olika landsdelarna samt dem privata linjerna inom enstaka landsdel. Denna uppdelning fanns kvar mot 1930-talet.Postverket började för tillfället för att nyttja järnvägen liksom transportmedel. Efter en par tid började man även för att sortera posten ombord vid tågen inom särskilda postvagnar. dem inledande postvagnarna började för att användas 1861. inom norrland var järnvägen ej fanns lika utbyggd kom man för att nyttja speciella postbussar. Postbusslinjerna ökade inom antal. dem grupp samman järnvägslinjerna vid den norrländska ruralt område. Bilden mot motsats till vänster visar enstaka postbuss såsom användes vid ett linje mellan Ångermanland samt Jämtland vid 1930-talet. Fri foto Wikipedia.

Utdelning från brev tillsammans med brevbärare

Lantbrevbärare

Parallellt tillsammans den ordinarie posten befordrades myndighetsbrev samt kungörelser tillsammans med den sk. kronobrevbäringen. Kronobrevbäringen innebar ett skyldighet på grund av vissa skatte-, krono- samt frälsehemman för att ombesörja denna brevbäring. tid 1873 fick postverket överta kronobrevbäringen i enlighet med beslut inom Riksdagen. likt kompensation till denna inrättades 1874 en stort antal postgångar, varenda vid entrepenad. Samtidigt inrättades vid dessa linjer nya poststationer. Fram mot 1877 då postverket helt övertagit kronobrevbäringen öppnades 1.300 poststationer.Kvar utanför postverket återstod för tillfället endast den sk. klockarposten. detta plats krykans brev inom stiftet, kontraktet alternativt pastoratet. detta fanns oftast klockarens övning för att befordra dessa meddelande. Även denna brevbäring övertogs från postverket. Detta skedde 1888.Övertagningen från kronobrevbäringen fanns enstaka massiv finansiell tryck till postverket. på grund av för att anlända mot rätta tillsammans med detta beslöt Generalpoststyrelsen den 25/9 1876 för att lantbrevbäring skulle etableras. Detta innebar för att flera poststationer drogs in samt för att lantbrevbäring ersatte dessa. Lantbrevbärarna fick även riktig för att ta emot meddelande vid turen. Den inledande lantbrevbärarlinjerna inrättades inom Kalmar- Blekinge- samt Gotlands län, januari 1878. inom slutet från 1879 fanns 232 linjer. nära sekelskiftet ökade utbyggnadstakten samt plats likt störst 1931 då detta fanns 3.224 linjer.De inledande lantbrevbärarna anställdes vid kontrakt. Anbud infodrades samt den vilket gav detta lägsta budet fick tjänsten. dem vilket tog dessa arbeten ägde detta ofta vilket ett bisyssla. dem vanligaste yrkena fanns torpare, soldat samt lantbrukare. Den inledande kvinnliga lantbrevbäraren anställdes 1917.När lantbrevbäraren skulle ut vid sin brevbärningstur måste denne följa ett tidtabell. var angavs dygn samt period han skulle utgå ifrån postanstalten samt vilka orter han skulle besöka samt då. detta beräknades för att denne ägde tre timmar vid sig per mil. Tjänstepost mot myndigheter samt prästskapet delades ut direkt mot mottagarna. Detta gällde även dem likt bodde inom anslutning mot linje. Övrig brev lämnades mot en kommunombud. Dessa kommunombud ersatte inom praktiken dem indragna poststationerna.Postlådor:Postlådor var lantbrevbäraren klient lämna sin brev började användas 1909. Detta spred sig dock långsamt till 1925 uppmanade postverket kunderna för att sätta upp postlådor på grund av för att utföra utdelningen snabbare. LantbrevbärareFrån start fanns all lantbrevbäring gående. Använde lantbrevbäraren exempelvis ridhäst samt vagn fick denne egen stå till dessa kostnadner. Cyklar började användas efter sekelskiftet. 1915 användes den inledande bilen vid några enstaka linjer.Bilden mot motsats till vänster visar ett lantbrevbärare tillsammans med ridhäst samt vagn. Foto Hans Högman 2003, Postmuseum.Från start fanns samtliga linjer sk. återgångslinjer, dvs lantbrevbäraren gick tillbaka identisk väg såsom han delat ut posten. därför småningom började sk. ringlinjer för att användas. Lantbrevbäraren ägde sitt posthorn samt dryckesställe postemblemet inom mössan. han plats även beväpnad tillsammans pistol alternativt revolver.Bilden mot vänster visar enstaka lantbrevbärares mössemblem, posthorn samt revolver. Foto Hans Högman 2003, Postmuseum.

Stadsbrevbärare

I en kungligt skrivelse ifrån 1861 bestämdes för att postverket skulle anställa brevbärare inom städer var detta fanns behov från plats brevbäring samt vid dem orter detta detta fodrades biträden till transporter. Tidigare ägde allmänheten själva fått plocka upp eller ta posten vid postkontoren.Stockholm fanns lite speciell inom detta avseende. Redan vid 1600- samt 1700-talen fanns var brevbärare liksom delade ut skrivelse såsom ej hämtats vid postkontoret. brev bars även ut mot dem vilket begärt detta.Lokala skrivelse såsom skickades inom ett samt identisk ort delades ut inom vissa större städer från privata företag.Brevbäraren skulle lämna breven direkt mot mottagaren alternativt angående detta ej gick, mot någon myndig individ inom familjen alternativt mot tjänstefolket. angående detta ej lyckades skulle brevbäraren ta tillsammans med sig brevet samt försöka nära nästa tur. Mottagaren skulle erlägga brevbäraren 3 öre till varenda mottaget meddelande, den sk. brevbärarskillingen. Detta fanns ifrån start brevbärarens viktigaste intäkt. tid 1885 fick dem fast inkomst inom stället .År 1855 infördes den samlade benämningen postvaktsbetjänte på grund av varenda postiljoner, brevbärare samt vaktmästare. Den kom senare för att förkortas mot postbetjänte. 1920 återinfördes brevbärartiteln.Före 1890 plats samtliga sön- samt helgdagar arbetsdagar.Antal postutdelningar per dag:•På 1880-talet gjordes 6 utdelningsturer per dag.•På 1890-talet minskades detta mot 5 turer per dag•1917 slopades den femte turen•1921 slopades den fjärde turen•1931 återinfördes den fjärde turen•1940 slopades åter den fjärde turenIdag återstår endast ett tur per dygn samt detta enbart vid vardagar.

Flygpost

Den inledande postflygningen inom land gjordes 1921 inom Eslöv.Europas inledande reguljära postflyglinje startade inom Tyskland 1919. linje gick mellan Berlin samt Weimar. ett linje mellan London samt Paris öppnade identisk år.Under 1920 samt 1921 öppnades linjer mellan land samt Tyskland samt Estland.När programvaruspråk, AB Aerotransport startade 1924 blev detta mer regelbundet postflyg mot utlandet.I huvudstaden användes Lindarängens sjöflyghamn.Bilden mot motsats till vänster visar ett Junker Ju52 vid Linderängens sjöflyghamn inom huvudstaden, tidigt 1930-tal. Fri foto Wikipedia.1928 öppnades ett linje till nattpostflyg ifrån huvudstaden mot London. förruttnad gick via malm, Hamburg, Bremen samt Amsterdam. beneath kriget körde programvaruspråk kurirflyg mot Skottland.1924 invigdes Bulltofta landningsplats inom malm samt 1936 Bromma landningsplats inom Stockholm.1944 gick inledande flyget mot Sydamerika.Efter kriget ökade andvändningen från detta inhemska postflyget. Sedan 1986 äger posten en eget flygbolag, Falcon.

Postnummer

År 1968 infördes postnummer inom land. detta innebar ett avgörande rationalisering från posthanteringen, framförallt sorteringen.Postnummer finns inom dem flesta länder idag. Vårt struktur existerar speciellt avpassat till våra förhållanden.Landet delades upp inom en antal postområden. Inom en plats sprids posten samt samlas upp mot vissa större orter.Den 12 femte månaden i året 1968 plats systemet tillsammans postnummer inom bruk.

Omvandlingar

Affärsdrivande verk - Postverket

År 1921 omvandlas Kungliga Postverket mot en affärsdrivande verk tillsammans namnet Postverket. Postverket plats helägt från svenska staten.

Avreglering från posthanteringen

Den 1 januari 1993 avregleras posthanteringen inom land samt Postverket tappar monopolet vid posthanteringen. postmarknaden existerar för tillfället konkurrensutsatt. Postlagen ordinerar lika villkor på grund av postoperatörerna tillsammans med en viktigt undantag: Posten måste vilket enda operatör tillhandahålla rikstäckande service tillsammans med avancemang från A-post dagen efter den postats. Trots detta fanns Postens andel från brevmarknaden ovan 90 % kalenderår 2003.

Aktiebolag - Posten AB

År 1994 ombildas Postverket mot en helstatligt aktiebolag tillsammans med namnet Posten AB. beneath 2000-talets inledande tid gjorde Posten enstaka grundlig förändring från servicenätet. dem gammal postkontoren lades ner samt ersattes från Företagscenter (dåvarande Postcenter, främst avsedda till företag) samt Postombud (tidigare serviceställen/partner) till meddelande samt box (till modell bensinstationer, livsmedelsbutiker).Bilden mot motsats till vänster visar ett från Postens gula fordon, Sundsvall 2008. Fri foto Wikipedia.

PostNord AB

Fram mot 2009 ägdes Posten AB direkt från svenska staten, dock den 24 juni 2009 skedde en samgående mellan svenska Posten samt brev land. 2015 bytte man namn vid den svenska verksamheten mot Postnord. Moderbolag inom koncernen existerar en svenskt aktiebolag tillsammans med säte inom Solna, samt vars firma existerar Postnord AB. Koncernen ägs mot 60 andel från svenska staten samt mot 40 andel från danska staten. Rösterna vid bolagsstämman existerar dock jämnt spridda (50/50) mellan svenska staten samt danska staten. Båda utser lika flera styrelseledamöter. PostNords bilpark existerar blå.

Relaterade Länkar

•Gästgiverier samt skjutshållning

Källor

•Brevet - enstaka utflykt genom sekler, Postmuseum, 1992•WikipediaÖverst vid sidan

Föregående sida

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

English