Vad är ett sociologiskt problem
Sociologisk teori
En sociologisk teori existerar en antal antaganden vilka avser för att fundera, analysera och/eller förklara skeenden inom den objektiva sociala verkligheten utifrån en sociologiskt perspektiv genom för att dra paralleller mellan enskilda term till för att strukturera samt underbygga sociologisk kunskap.[1] Därför består sådan insikt från komplexa teoretiska ramverk, såväl vilket metodologi.[2]
Dessa teorier skiljer sig inom omfattning, ifrån mer mikrosociologiska samt grundade teorier, mot beskrivningar från ett enda social process, mot breda makroteorier, dock även all ofullständiga paradigm ämnade till bedömning samt tolkning förekommer.[1] Vissa sociologiska teorier redogör aspekter från den sociala världen samt möjliggör förutsägelse ifall framtida händelser, medan andra snarare fungerar likt breda perspektiv likt styr ytterligare sociologiska analyser samt undersökning.
Ett par modell vid framstående samtidshistoriska sociologiska teoretiker existerar Ulrich Beck, Pierre Bourdieu, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Norbert Elias, Erving Goffman, Randall Collins, Niklas Luhmann, Immanuel Wallerstein, Theodor Adorno, Theda Skocpol samt Robert K. Merton.[3]
Klassisk sociologisk teori
[redigera | redigera wikitext]Webers sociologiska teori
[redigera | redigera wikitext]Det denna plats stycket existerar en modifierat extrakt ur artikeln: Sociologi
Weber tillskrev människorna enstaka massiv innebörd inom förhållande mot strukturen. Samtidigt plats han väl medveten angående strukturerna samt dem sociala normernas styrka. Weber fanns kluven inom sin ögonkontakt vid detta mänskliga förnuftets tillväxt, detta önskar yttra rationaliseringsprocessen inom samhället. Weber hävdade vid sin tidsperiod för att kapitalism inom kombination tillsammans med enstaka duglig administrativt system fanns den bästa samt förnuftigaste samhällsformationen.
Webers idealtyper till maktutövning
[redigera | redigera wikitext]Weber fanns ett från dem sociologer såsom försökte analysera maktens väsen samt betingelserna till maktens utövande. i enlighet med Weber berodde ett lyckad maktutövning mot massiv sektion vid inom hur upphöjd grad enstaka maktutövare kunna erhålla den underordnade för att tro vid legitimiteten (här åsyftas uppfattad legitimitet vid gruppnivå ifrån aktörernas sida) inom hans maktinnehav. dem primära grundvalarna till för att utföra krav vid inflytande samt motiven för att underordna sig makten ordnar Weber inom tre legitimeringsgrundande idealtyper:
I detta inledande fallet baseras auktoriteten vid för att dem underordnade tror vid legaliteten hos enstaka fastställd ordning samt vid makthavarnas korrekt för att ge anvisningar till för att upprätthålla denna ordning. inom detta andra fallet existerar auktoriteten grundad vid tron vid traditionens okränkbarhet samt vid legitimiteten inom för att vid traditionellt sätt utse makthavarna. Den tredjeplats idealtypen, den karismatiska, grundar sig vid den utomvardagliga hängivenheten till ett helig individ, hjälte alternativt ytterligare förebild.
När Weber beskriver dessa ledargestalter måste man betänka för att dem existerar idealtyper, såsom dem facto sällan alternativt inte någonsin uppträder inom renodlad form eller gestalt. han påpekar även, för att detta finns andra former från maktutövning såsom bygger vid våldsutövning tillsammans mera samt likt ej existerar legitimerad från dem likt blir utsatta på grund av makten, dock för att denna form eller gestalt existerar ovanligare samt svårare för att upprätthålla.
Webers idealtyper gällande socialt handlande
[redigera | redigera wikitext]Durkheims sociologiska teori
[redigera | redigera wikitext]Det denna plats stycket existerar en modifierat extrakt ur artikeln: Sociologi
Mekanisk samt organisk solidaritet
[redigera | redigera wikitext]Enligt Durkheims teoretiserande finns olika solidaritetsformer vilket redogör varför samhällets hålls samman; vilket Durkheim benämnde vilket "mekanisk solidaritet" återfinns inom dem sedvänja samhällena, var detta fanns enstaka nedsänkt grad från arbetsdelning, upphöjd gruppkonformitet samt en starkt kollektivt kännedom. var ifrågasätter man ej sålunda många utan trampar inom mångt samt många inom gamla spår, mot skillnad ifrån mer moderna samt differentierade samhällen. Durkheim menade för att detta inom dessa finns enstaka högre grad från arbetsdelning, var tro besitter enstaka mindre roll på grund av den sociala sammanhållningen (en synpunkt han därefter reviderade). inom dem moderna samhällena hålls samhället undan ifrån desintegration genom en sorts funktionellt beroende, kallat "organisk solidaritet".
Denna plats baserad vid den höga graden från arbetsdelning samt specialisering, liksom fordrade för att man fanns tvungen för att lita vid andra på grund av för att klara sin försörjning. inom detta moderna samhället existerar dem gammal sätten för att utöva tro vid utdöende samt religionens roll liksom utbärare från ett gemensam moral. dock kvar existerar tro en formulering till den sociala gemenskapens självmedvetande, vilket leder mot andra religionsformer samt utövning. modell vid nya "religioner" förmå artikel nationalism samt självständighet.
Ritualer existerar en sätt för att stärka sociala sammanhållningen. detta heliga (till modell objekt, företeelser alternativt processer) uppfattas vilket detta ej vid bas från deras kvaliteter, utan till för att dem existerar symboler till ett viss social team. Kollektiva sammankomster, liksom exempelvis ritualer, skapar en emotionellt status likt leder mot sammanhållning samt självbevarelse. mot detta hör livets uppdelning inom detta profana samt detta sakrala, detta vardagliga samt detta heliga. Avbrott inom vardagen sker genom riter samt ceremonier, liksom vid olika sätt kunna verka stärkande samt helande på grund av individen samt kollektivet liksom totalitet.
Marx sociologiska teori
[redigera | redigera wikitext]Det denna plats stycket existerar en modifierat extrakt ur artikeln: Sociologi
Arbetets generativa funktion på grund av själva kapitalförhållandet
[redigera | redigera wikitext]I sitt livs samhälleliga produktion träder alltså människorna i enlighet med Marx in inom bestämda, "nödvändiga", från deras vilja oberoende förhållanden, ett från dem maximalt centrala från dessa existerar dem därför kallade produktionsförhållandena, likt motsvarar enstaka bestämd utvecklingsgrad från produktivkrafterna.
Ett historiskt, respektive nutida modell vid detta existerar för att vid 1500-talet bli skuldsatt från sin (proto)stat samt därefter erhålla uppdraget för att driva upp stenmurar på grund av för att skydda sig mot kanoneld beneath krutkrigen. alternativt en idag mer aktuellt modell, för att utföra emotionellt sysselsättning inom väst, alternativt vanligare inom detta globala syd, exempelvis sy hundratals hockeytrunkar inom 50-graders värme utan rast. Produktionen sker alltså ej på grund av för att omedelbart tillfredsställa mänskliga behov, alternativt gagna mänsklig tillväxt, utan snarare på grund av en hinsides syfte.
Dessa sociala praktiker betraktade inom sitt historiska kontext, alternativt såsom reproduktionsprocess inom samtiden, producerar alltså ej endast ett produkter, alternativt endast mervärde, alternativt endast förvärvsarbetet utan den producerar samt reproducerar själva (det sociala) kapitalförhållandet inom sig (själva dem sociala kategorierna lönearbete samt kapital) mellan å en sidan kapitalisten, å andra sidan lönearbetaren. Uttryckt många enkelt: arbetssamhälle = kapitalism.
På grundval från detta menade Marx för att detta inte existerar omöjligt på grund av människorna för att frigöra sig ifrån speciellt lönearbetet(se: teoretisk arbete) samt tillgångar likt grunden på grund av detta nuvarande produktionssättet mot förmån till nya rationella samhälleliga struktur.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån engelska Wikipedia.