När utvecklas man som mest
Utvecklingspsykologi
Utvecklingspsykologi existerar vetenskapen ifall människans kognitiva samt sociala tillväxt samt behandlar inom inledande grabb människans psykologiska tillväxt beneath barndomen samt ungdomsåren. Man delar upp utvecklingen inom faser alternativt steg, detta dels på grund av för att underlätta pedagogiskt, dock även på grund av för att detta finns enstaka överensstämmelse mellan dessa steg samt den neurala utvecklingen.
Inom psykodynamisk tradition kopplar man samman barnets tillväxt samt "tidiga störningar" tillsammans med hur den vuxna individen mår.
Olika teorier ifall utvecklingsfaser
[redigera | redigera wikitext]Vilka utvecklingsfaserna existerar samt då man träder in inom dem finns detta olika idéer kring:
Jean Piaget (1896–1980) talade många ifall barnets kognitiva tillväxt samt delade upp den inom fyra stadier: den sensomotoriska fasen (0 mot ca 2 år), den för-operationella fasen (2 mot ca 6/7 år), den konkret-operationella fasen (6/7 mot ca 11/12 år) samt den formal-operationella fasen (11/12 kalenderår mot ca 15 år). modell vid delsteg inom utvecklingen existerar "objektskonstans" samt förmågan mot hypotetiskt tänkande.[1] Vidare använde Piaget numeriskt värde term till för att förklara processerna hur ett individ tar mot sig färsk insikt, ackommodation samt assimilation.
Erik H. Erikson (1902–1994) utgick ifrån Sigmund Freuds funderingar angående psykosexuell utvecklingsteori dock ställde upp existensen inom åtta åldrar, ifrån födsel mot död, var människan inom varenda steg ställs inför enstaka konflikt mellan numeriskt värde poler,[2] mot modell "Identitet kontra Rollförvirring". Läs vidare inom avsnittet angående Eriksons psykosociala utvecklingsteori.
Margaret Mahler (1897–1985) studerade spädbarns tillväxt samt skapade den sålunda kallade objektrelationsteorin, likt beskriver "barnets psykiska födelse" fram mot treårsåldern.
I landet plats professor Stina Sandels (1908–1990) den inledande likt forskade kring utvecklingen hos små människor inom åldrarna 1,5 mot 8,5 kalenderår.
Vygotskijs utvecklingsteori
[redigera | redigera wikitext]Den ryske psykologen Lev Vygotskij argumenterade på grund av för att människan går igenom sex perioder beneath sin tillväxt vilket unge samt ungdom. Perioden mellan födseln samt 2,5 månader kallas på grund av den preliminära perioden, då utvecklingen framför allt kretsar kring fysiologiska behov. Därefter följer vilket Vygotskij benämnde "den inledande perioden", mellan 2,5 månader samt 1 tid. beneath den denna plats perioden börjar barnet interagera känslomässigt tillsammans med den vilket tar grabb ifall barnet samt börjar även uttrycka känslor mer klart, genom ansiktsuttryck, verbal överföring samt kroppsspråk. Mellan 1 samt 3 kalenderår fokuserar små människor i enlighet med Vygotskij vid för att utforska olika objekts sociala innebörd, mot modell hur man använder leksaker. små människor börjar även peka samt referera mot olika objekt mer utförligt inom takt tillsammans med för att språket utvecklas.[3]
Mellan 3 samt 6 kalenderår lär sig unge för att rollspela, något liksom bland annat tar sig formulering inom olika lekar. ungar utvecklar symboliska funderingar samt använder språket på grund av för att reglera sig egen samt andra beneath perioden. Mellan 6 samt 11-12 tid utvecklas ungar ej minimalt genom lärande inom skolan. dem lär sig även mer sofistikerad symbolik, självreglering samt övar vid för att mentalt inta ett icke-egocentrisk position. Den sista perioden inträder mellan 11-12 samt 20-21 tid. Den primära motivationen beneath perioden existerar för att interagera tillsammans jämnåriga samt beneath den på denna plats tiden tränar man vid mer formellt logiska tankebanor.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||