Visar lika tryck över hela linjen
Tryck
- För andra betydelser, titta Tryck (olika betydelser).
Tryck existerar kraft per areaenhet såsom verkar inom varenda punkt inuti gaser samt vätskor samt även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, mot modell kärlets väggar.[1]
Tryck kunna definieras såsom alternativt
där p existerar trycket, F existerar kraften samt A areans storlek. SI-enheten till tryck existerar pascal (1 Pa = 1 newton per kvadratmeter, N/m²).
Då 1 pascal existerar en många litet tryck används ofta multipelenheter likt mot modell hPa, kPa samt MPa. från historiska samt praktiska skäl förekommer ytterligare enheter såsom dryckesställe, psi, mmHg, torr, mVp, mmVp, kp/cm2 alternativt atm.
Mätning samt angivelse från tryck
[redigera | redigera wikitext]Tryck förmå anges vid numeriskt värde olika sätt: likt absoluttryck alternativt tryck relativt omgivningen (över- alternativt undertryck). angående omgivningen existerar jordens atmosfär nära havsytan kommer dem numeriskt värde sätten för att ange tryck för att skilja sig tillsammans med atmosfärstrycket, normalt cirka 1 dryckesställe.
Instrument till för att mäta tryck mäter ofta trycket relativt omgivande atmosfär, samt anger därför tryck vilket över- alternativt undertryck relativt omgivande tryck. Påfrestningarna inom en trycksatt struktur bestäms från tryckskillnaden relativt omgivningen, samt anges därför ofta vilket övertryck.
Egenskaper hos enstaka vätska alternativt gas (kokpunkt, densitet, entalpi) beror från absoluttrycket, dock detta existerar svårt för att mäta då instrumenteringen då behöver en vakuum vilket referens. Därför mäts tryck normalt inom övertryck, dock räknas ifall mot absoluttryck nära termodynamiska analyser.
Om exempelvis omgivningens tryck vid mätinstrumentets referenssida uppgår mot 1 bar,a (absoluttryck), samt trycket mot modell inuti enstaka tryckluftstank uppgår mot 10 bar,a sålunda kommer instrumentet såsom mäter tryckluftstankens tryck för att visa 9 bar,ö (svensk notation, internationellt används såväl existerar bar,e vilket bar,g).
Instrument till mätning från tryck existerar barometer samt manometer.
Lufttryck
[redigera | redigera wikitext]Lufttrycket existerar detta tryck atmosfären åstadkommer samt lufttrycket avtar ungefär exponentiellt tillsammans höjden. Försök äger gjorts för att besluta en medelvärde på grund av lufttrycket nära havsytan inom olika standarder, exempelvis STP samt NTP. inom dessa standarder anges detta normala lufttrycket nära havsytan likt 1 atm, detta önskar yttra 101,325 kPa.
Som modeller till för att beräkna trycket inom atmosfären beneath 86 km finns numeriskt värde ekvationer likt bygger vid fördefinierade parametrar. Den inledande ekvationen används då den hastighet tillsammans vilken atmosfärens temperatur ändras tillsammans ökningen från höjden (en. lapse rate) existerar skild ifrån noll samt den andra ekvationen används då denna hastighet existerar noll. Ekvationen då hastigheten existerar nollskild
och då hastigheten existerar noll
där indexet b varierar ifrån 0 mot 6 samt betecknar dem sju lägsta lagren inom atmosfären vilkas höjder existerar 0, 11, 20, 32, 47, 51 samt 71 kilometer samt var
- = statiska trycket (pascal)
- = standardtemperaturen (K), den något som har antagits eller accepterats temperaturen såsom funktion från luftlagrets höjd
- = standardtemperaturens lapse rate (K/m) inom ISA
- = höjd ovan havet (meter)
- = höjden på grund av understa delen från luftlagret b (meter)
- = gaskonstanten till luft: 8.31432 N·m /(mol·K)
- = den något som har antagits eller accepterats tyngdaccelerationen (9.80665 m/s2)
- = massan per mol på grund av jordens atmosfär (0.0289644 kg/mol)
Hydrostatiskt tryck
[redigera | redigera wikitext]Med detta hydrostatiska trycket avses detta tryck liksom enstaka vätska (vanligtvis vatten) orsakar.
Under vattenytan ökar trycket tillsammans med ett dryckesställe (cirka 100 kPa) på grund av plats tionde meter.
Det totala trycket såsom råder inom enstaka bestämd punkt vid jorden existerar summan från lufttrycket samt detta eventuella hydrostatiska trycket.
Antag ett vattenpelare, liksom sträcker sig ifrån enstaka vattenyta samt ned mot en djup h. Vattenpelaren åstadkommer en tryck vid sin bottenarea A vilket existerar
där Ph existerar detta hydrostatiska trycket, m existerar vattnets massa samt gtyngdaccelerationen. ett kropps massa förmå tecknas såsom
där ρ existerar densiteten samt V existerar volymen, vilket ger
Det totala trycket nära en bestämt djup ges då från
där P0 existerar lufttrycket.
Hydrodynamiskt tryck
[redigera | redigera wikitext]Med detta hydrodynamiska trycket avses den kinetisk energi per volymenhet vilket en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt andra inkompressibla fluider äger nära strömningar inom rör samt kanaler.
Den klassiska formen till rörelseenergiE brukar tecknas
Genom för att dividera fluidens totala kinetisk energi E tillsammans dess volym V, erhålls detta hydrodynamiska trycket Pd i enlighet med
och SI-enheten på grund av detta hydrodynamiska trycket blir Pascal.
För enstaka ideal inkompressibel fluid såsom passerar genom enstaka strategi sektionsförändring, blir summan från detta hydrostatiska samt hydrodynamiska trycket konstant, detta önskar yttra
där Ph existerar hydrostatiskt tryck samt Pd existerar hydrodynamiskt tryck. inom verkligheten sker ständigt enstaka tilläggsförlust (ht) nära varenda sektionsförändringar, varför uttrycket då skrivs
Trycket till enstaka ideal gas
[redigera | redigera wikitext]För ett ideal gas, antas för att molekylerna saknar volym samt för att den enda interaktion likt förekommer existerar elastiska kollisioner tillsammans med andra gasmolekyler alternativt tillsammans med eventuella kärlväggar liksom innesluter gasen. Trycket antas variera linjärt tillsammans med temperatur, volym samt mängd inom enlighet tillsammans med den ideala gaslagen
där
- p: gasens absoluta tryck
- n: substansmängd (ämnesmängden)
- T: den absoluta temperaturen
- V: volymen
- R: allmänna gaskonstanten
En äkta gas uppvisar en mer komplext beroende från gasens tillståndsparametrar. [2]
Samband mellan enheter till tryck
[redigera | redigera wikitext]| Omvandlingstabell till tryckenheter | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| v • r | Pascal | bar (a) | Atmosfär | Teknisk atmosfär | Torr | Skålpunds-kraft per kvadrattum | cm vattenpelare |
| [Pa] | [bar] | [atm] | [at] | [Torr]≈[mmHg] | [psi] | [cmH2O] | |
| 1 Pa | ≡ 1 N/m2 | 10−5 | 9,8692×10−6 | 1,0197×10−5 | 7,5006×10−3 | 145,04×10−6 | 0,0101972 |
| 1 dryckesställe (a) | 100 000 | ≡ 106 dyn/cm2 | 0,98692 | 1,0197 | 750,06 | 14,5037744 | 1019,72 |
| 1 atm | 101 325 | 1,01325 | ≡ 1 atm | 1,0332 | 760 | 14,696 | 1033,23 |
| 1 at | 98 066,5 | 0,980665 | 0,96784 | ≡ 1 kgf/cm2 | 735,56 | 14,223 | 1000,02 |
| 1 Torr | 133,322 | 1,3332×10−3 | 1,3158×10−3 | 1,3595×10−3 | ≡ 1 Torr; ≈ 1 mmHg | 19,337×10−3 | 1,35951 |
| 1 psi | 6,894×103 | 68,948×10−3 | 68,046×10−3 | 70,307×10−3 | 51,715 | ≡ 1 lbf/tum2 | 70,3072 |
| 1 cmH2O | 98,0665 | 0,980665×10−3 | 0,967838×10−3 | 9,99984×10−4 | 0,73556 | 0,0142233 | ≡ 1 cmH2O |