billplan.pages.dev






Var statskuppen 1809 inspirerad av franska revolutionen

Statskuppen 1809

Statskuppen 1809 alternativt revolutionen 1809 fanns en uppror mot Gustav IV Adolf. Statskuppen genomfördes från ett team höga officerare samt ämbetsmän, ofta kallade ”1809 års män”, beneath ledning från militären samt författaren Georg Adlersparre[1][2]. Bakgrunden mot statskuppen plats inom huvudsak från krigsnederlagen inom Finska kriget samt detta missnöje tillsammans hur landet styrdes likt planta fram[1].

Kungen avsattes samt 1772 års regeringsform samt Förenings- samt säkerhetsakten ifrån riksdagen 1789 avskaffades. Istället infördes 1809 års regeringsform.[3] inom förlängningen ledde statskuppen mot för att släkten Bernadotte kom för att uppstiga vid Sveriges tron.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns en utbrett missnöje mot Gustav IV Adolfs utrikespolitik, vilkens antifranska linjer lett mot för att bland annat Svenska Pommern samt land i norden ockuperats från land i västeuropa respektive Ryssland. Dessutom plats man inom konflikt tillsammans land vilket grupp styrkor inom dem västra delarna från landet. Den främsta orsaken plats dock missnöje tillsammans enväldet. Både mer liberalt sinnade krafter liksom önskade en bredare folkligt effekt samt högadeln vilket ville behärska agera fritt utan för att artikel beroende från kungens lojalitet plats missnöjda. Den politiska svagheten 1809 utnyttjades till ett förändring.

Februariplanen

[redigera | redigera wikitext]

Något vilket gjorde missnöjet mer akut fanns Gustav IV Adolfs strategi vid för att införa ett upphöjd krigsgärd, liksom skulle bli ekonomiskt kännbar på grund av nästan samtliga invånare. Ingripandet mot kungen påskyndades även genom rykten ifall för att land skulle delas mellan Ryssland samt Danmark.[4]

Gardenas degradering ägde även väckt förbittring mot honom inom officerskåren. detta plats just ett gardesofficer, löjtnant Jacob Cederström, likt tillsammans tillsammans med ett sektion andra missnöjda militärer ingick enstaka sammansvärjning mot Gustav IV Adolf.[4] dem missnöjda officerarna trädde även inom förbindelse tillsammans enstaka sektion civila oppositionsmän, bland vilka Hans Järta plats den maximalt betydande.[5]

Sina starkaste maktresurser ägde dem sammansvurna inom västra armén, vars officerare påverkades inom synnerhet från överadjutanten major Carl Henrik Anckarsvärd. Särskilt värdefullt fanns detta för att chefen till Västra arméns högra flygel, överstelöjtnant Georg Adlersparre, slöt sig mot dem sammansvurna.[6] detta fanns avtalat för att sålunda snart indikator kom ifrån dem sammansvurnas högkvarter inom huvudstaden, för att tiden fanns lämplig, skulle Adlersparre inom spetsen till pålitliga trupper sätta sig inom marsch mot huvudstaden.[7]

I månad 1809 ägde man planerat för att överfalla samt tillfångata kungen beneath enstaka från dennes dagliga resor mot residenset vid Haga slott. vid aftonen den 7 månad utdelades rollerna inom den statskupp vilket skulle vandra från stapeln nästa dygn. Då skulle dem sammansvurna samlas vid Beckers värdshus nära Norrtullsgatan beneath förevändning för att förtära ett festmåltid; samt då kungen såsom vanligt nära middagstiden åkte förbi vid väg ut mot Haga skulle man hejda hans ekipage, ta honom mot fånga samt köra honom inom enstaka väntande täcksläde mot Vaxholms fästning. var skulle denne förvaras beneath pålitlig bevakning tills hertig Karl utropats mot riksföreståndare samt ett färsk författning antagits. Pålitliga trupper skulle tillkallas ifrån Åland samt Värmland på grund av för att stödja revolutionen.[8]

Men nära detta träff, liksom dem sammansvurna före middagen ägde hos Cederström, uppenbarade sig mot allas häpnad Hans Järta, vars kraft ovan dem andra fanns sålunda kraftfull för att denne lyckades avstyra all revolutionsplanen. detta fanns ej inledande gången likt denne framhöll hur illa strukturerat allting fanns likt rörde hur den nya regeringen skulle ordnas. Bland annat ägde denne uttalat en starkt misstroende mot Adlersparres samt Anders Fredrik Skjöldebrands förmåga likt chef på grund av företaget, vilket ägde mot resultat för att den gamla vänskapen mellan Järta samt Adlersparre bröts på grund av alltid.[8]

Den innersta orsaken mot motsättningen mellan Skjöldebrand samt Järta plats för att Skjöldebrand ansåg för att detta viktigaste syftet eller målet tillsammans revolutionen plats för att rädda riket ifrån för att falla inom Rysslands våld, medan huvudsyftet på grund av Hans Järta plats för att ge landet ett färsk författning. denne befarade idag för att revolutionen vid den punkten skulle förfuskas angående Adlersparre samt Skjöldebrand fick ledningen. Bland dem sammansvurna militärerna rådde nämligen meningen för att dessa båda män skulle ställas nära den svage hertig Karls blad liksom stöd samt rådgivare. Då skulle man alltså, menade Järta, ett fåtal en militäriskt "adjutantstyre" inom stället på grund av detta kungliga enväldet, samt den konstitutionella vinsten från revolutionen skulle bli lika tillsammans noll.[9]

Statskuppen

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom ingen handlingskraft tycktes finnas bland dem sammansvurna inom huvudstaden avgjorde Adlersparre, påverkad från Anckarsvärd, för att ta inledande steget.[9] Statskuppen började den 7 mars 1809 genom spridandet från en tryckt revolutionsmanifest, var medborgarna uppmanas mot sammanhållning inom kampen för att rädda land. Manifestet menade för att vid bas från Gustav IV Adolfs oförmåga höll landet vid för att falla samman samt för att stormakterna avsåg för att dela landet mellan sig. detta ägde man bestämt inom Erfurt-konventionen kalenderår 1808. Ryssland skulle ta norra delen från land, inklusive land i norden ända ner mot Motala ström medan land fick den återstående, södra delen, inklusive dem före detta danska landskapen Skåne, Blekinge samt Halland, samt detta före detta norska landskap Bohuslän.

Manifestet gavs namnet Proclamation samt ägde författats från upprorets chef Georg Adlersparre. Dess introduktion löd:[10]

Ett avgörande antal krigsmän hava gripit mot vapen till för att nalkas huvudstaden samt återgiva fred åt vårt gemensamma, för tillfället olyckliga, styckade, döende fädernesland.

Adlersparre förde befälet ovan den inom Värmland förlagda Västra armén. Dess överbefälhavare, greve Leyonstedt, låter Adlersparre inom samband tillsammans med proklamationen arrestera. Snart därefter drabbar identisk öde landshövdingen inom Karlstad vars betalningsplats även beslagtas till för att användas på grund av för att köpa föda mot dem mot huvudstaden marscherande soldaterna. inom Örebro återkomma händelsen. Kungens företrädare, landshövdingen, tillfångatas samt hans betalningsplats beslagtas.

Carl Cederström såsom plats major nära Närke-Värmlands regemente blev den förste kårchef för att att koppla eller förena med något sig mot Adlersparre, samt denne ställde sin kår mot Västra arméns förfogande. Då armén tågade mot huvudstaden föreslog Adlersparre nära enstaka paus inom Gran för att Västra arméns officerskår skulle utropa hertig Karl mot monark. Cederström tog då mot orda samt erinrade samtliga för att denna riktig endast plats förbehållen Rikets ständer samlade mot riksdag. inom stort sett samtliga närvarande officerare höll tillsammans angående detta, samt Adlersparre drog då tillbaka sitt förslag.

Fem dagar efter revolutionens start fick kungen vetskap ifall Västra arméns antågande samt den 12 mars utgick ifrån Stockholms slott ett kungörelse undertecknad från kungen angående detta uppror liksom utbrutit inom Värmland. Kungen fördömde upproret samt påminde ifall dem stränga straff upprorsmännen riskerade, detta önskar yttra dödsstraff. Endast ett individ nämndes nära namn inom kungörelsen: ledaren till upproret, Georg Adlersparre.

Gustav IV Adolf bestämde sig på grund av för att den 13 mars utflykt mot Skåne till för att söka stöd hos armén var likt leddes från den mer kungatrogne Johan Christopher Toll. Då ingrep enstaka samling adelsmän beneath Carl Johan Adlercreutz samt tillfångatog kungen vid Stockholms slott. vid natten något som har transporterats eller flyttats Gustav Adolf såsom statsfånge mot Drottningholm, från vilket ställe denne snart förflyttades mot Gripsholm.[11]

Gustav IV Adolf avsätts

[redigera | redigera wikitext]

Statsvälvningen utmynnade bland annat inom för att kungen, drottningen samt hans arvingar på grund av ständigt fråndömdes Sveriges topp. Den 27 mars erbjöd sig Gustav Adolf för att abdikera mot förmån till sin son Gustav, dock dessa villkor avvisades från den tillfälliga regeringskonseljen liksom istället hänsköt all frågan mot den kommande riksdagen vilket inkallats mot den 1 femte månaden i året. Denna förklarade den 10 femte månaden i året honom avsatt, samt hans son Gustav utesluten ur arvföljden, vilket ledde mot protester ifrån gustavianerna ledda från Jacob dem la Gardie. fräsch monark blev inom stället Gustav Adolfs onkel hertig Karl. Kungen, drottningen, kronprinsen samt dem andra kungabarnen blev fråntagna sina svenska nationalitet samt utvisades ur land till all kommande. inom månad 1809 lämnade Gustav Adolf tillsammans släkt landet. Gustav IV Adolf dog frånskild inom landsflykt inom Schweiz 1837, samt även den före detta kronprinsen dog såsom landsflyktig.

Nya tronföljare

[redigera | redigera wikitext]

Dansk-norske prinsen Christian August valdes den 18 juli 1809 mot färsk svensk tronföljare samt skulle efterträda den åldrige samt barnlöse Karl XIII, vilket skulle erhålla bära kronan fram mot sin död, då kronprinsen, för tillfället beneath namnet Karl August skulle tillträda vilket Sveriges konung, alltså vilket Karl XIV August. Kronprins Karl August dog dock många oväntat redan den 28 femte månaden i året 1810, endast 41 kalenderår äldre, i enlighet med moderna bedömare från en slaganfall; dem doktor liksom undersökte kroppen fann heller inga indikator vid annat än enstaka naturlig död. Allmänt trodde man dock inom samtiden för att han giftmördades från sina fiender, detta önskar yttra från gustavianerna likt fanns revolutionens motståndare. Detta ledde nära kronprinsens begravning mot Fersenska mordet. såsom kronprins Karl Augusts person som följer efter någon i en position eller roll skulle idag hans broder väljas mot tronföljare.

Emellertid inträffade detta märkliga en par månader senare för att ett fransk armé samt aristokrat istället valdes mot fräsch kronprins. detta fanns Fursten från Ponte Corvo, jean Baptist Bernadotte född 1763 samt alltså fem tid äldre än Karl August varit nära sin död. Därmed gick luften ur revolutionen, inom synnerhet liksom Adlersparre före valet ägde lämnat ifrån sig ledningen på grund av för att visa för att denne oegennyttigt gjorde revolutionen på grund av för att rädda landet samt ej till för att anlända åt makten. Adlersparre trodde nämligen för att han ägde säkrat Sveriges demokratiska tillväxt tillsammans med kronprins Karl August, emellertid kunde idag högadeln bit på grund av bit återta förlorad mark. Adlersparre kom även för att åtalas tid 1831 till sin historieskrivning från revolutionen 1809, dock stämningen inom samhället fanns ännu sådan, trots för att flera tid gått, för att man ej lyckades fångstredskap honom inom enstaka politiskt färgad rättegång.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Axel Brusewitz: Statskuppen 1809 inom Svenskt biografiskt lexikon (1918)
  2. ^Berglund, Mats (2009). Massans röst: Upplopp samt gatubråk inom huvudstaden 1719–1848. Studier inom stads- samt kommunhistoria, 0284-1193 0284-1193 ; 34. Stockholm: Stads- samt kommunhistoriska institutet, Stockholms högskola. sid. 249. Libris7kqcshcx50t98vgm. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-27425 
  3. ^”Statskuppen 1809”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/statskuppen-1809. Läst 16 september 2017. 
  4. ^ [ab] Grimberg, Carl. ”706 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs tidsperiod 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0708.html. Läst 23 oktober 2022. 
  5. ^Grimberg, Carl. ”706 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs tidsperiod 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0708.html. Läst 23 oktober 2022. 
  6. ^Grimberg, Carl. ”708 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs tidsperiod 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0710.html. Läst 23 oktober 2022. 
  7. ^Grimberg, Carl. ”709 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0711.html. Läst 23 oktober 2022. 
  8. ^ [ab] Grimberg, Carl. ”710 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0712.html. Läst 23 oktober 2022. 
  9. ^ [ab] Grimberg, Carl. ”712 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0714.html. Läst 23 oktober 2022. 
  10. ^Gustav IV Adolf inom Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden (1913–1939)
  11. ^Grimberg, Carl. ”716 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s samt Gustav IV Adolfs period 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0718.html. Läst 24 oktober 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]