billplan.pages.dev






Vilka regioner liger nära galicia

Galicien

Den denna plats artikeln handlar angående den spanska autonoma regionen. För den historiska centraleuropeiska region, titta Galizien.

Galicien (galiciskaGaliza alternativt Galicia, spanskaGalicia) existerar ett autonom område inom nordvästra Spanien.

Galicien indelas inom dem fyra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden A Coruña, Ourense, Pontevedra samt Lugo. dem största städerna existerar Vigo, A Coruña, Pontevedra, Lugo, Ferrol, Ourense samt Santiago dem Compostela.

Galiciens kust kännetecknas från dem flera, nästan fjordlika, vikarna tillsammans bräckt vätska, vilka kallas till rías samt indelas inom Rias Altas samt Rias Baixas. Dessa rías existerar många fiskrika, samt bidrar inom massiv utsträckning mot för att Galicien räknas bland världens viktigaste fiskeområden. inom närheten från Rias Baixas finns flera stora stadsområden vilket Vigo samt Pontevedra.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Förhistorien, antiken

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Galicien kommer från detta latinska namnet Gallaecia, såsom sammankopplas tillsammans namnet vid den keltiska stammen såsom höll mot ovanför vattendrag Duero, Gallaeci alternativt Callaeci vid latin samt Kallaikoi vid grekiska. Stammarna nämndes från Herodotos.

Före den romerska invasionen levde flera stammar inom område, likt i enlighet med Strabon, Plinius den äldre samt Herodotos levde efter likartad traditioner samt vanor. Stammarna verkar äga levt efter keltisk tradition samt detta finns bevis till för att den siste galiciske keltisktalande dog vid 1400-talet.

Regionen beträddes inledande gången från romerska trupper beneath Decimus Junius Brutus 137 f.Kr.–136 f.Kr. Provinsen blev dock romersk inledningsvis beneath Augustus (29 f.Kr. – 19 f.Kr.).

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Under 400-talets invasioner föll område beneath svebiskt styre 411 samt dem skapade en kungadöme. 584 invaderade den visigotiske kungen Leovigild kungadömet, såsom besegrade detta samt satte detta beneath visigotiskt styre. beneath morernas invasion från Spanien 711-718, nedsänkt Galicien beneath morerna vilket drevs ut 739 från Alfonso inom från Asturien.

Under 800- samt 900-talet ägde Galiciens grevar varierande kraft samt kusterna anfölls ofta från normander samt vikingar. Tornen inom Catoira (Pontevedra) byggdes vilket en struktur från fort till för att stoppa vikingarnas anfall mot Santiago dem Compostela.

1063 delade Ferdinand inom sitt kungadöme mellan sina söner. Garcia II fick Galicien, såsom 1072 tillsammans tvång övertogs från Garcia II:s broder Alfonso oss, samt ifrån den tiden plats Galicien enstaka sektion från kungadömet Kastilien-León, dock beneath skilda grader från självstyre.

Senare århundraden

[redigera | redigera wikitext]

Galiciska nationalister samt federala rörelser växte fram beneath 1800-talet, samt efter för att den andra spanska republiken förklarades 1931, blev Galicien efter enstaka folkomröstning ett autonom distrikt. beneath general Francisco Franco, vilket egen fanns galicier ifrån Ferrol, annullerades autonomiteten mellan 1936 samt 1975. Francos regim undertryckte även utövandet från detta galiciska språket, även angående detta inte någonsin förbjöds. beneath detta sista årtiondet från Francos styre återuppstod dem nationalistiska känslorna inom Galicien.

Efter övergången mot demokrati efter Francos död 1975, återfick Galicien sin ställning eller tillstånd såsom autonom område. Olika grader från nationalistiska samt separatistiska uppfattningar finns vid politisk nivå. detta enda nationalistiska grupp från innebörd existerar Bloque Nacionalista Galego (BNG) likt existerar en sammansatt från vänster, radikal vänster samt personer likt förespråkar en totalt oberoende ifrån Spanien. dem nationalistiska partierna existerar dock inom minoritet.

1990-2005 leddes regeringen samt parlamentet, Xunta dem Galicia, från Partido Popular (Spanska folkpartiet, Spaniens maximalt konservativa parti) beneath ledning från Manuel Fraga, vilket tidigare plats minister samt ambassadör beneath Francoregimen. 2005 förlorade grupp sin majoritet dock plats ändå parlamentets största område. likt enstaka resultat från detta övergick regeringsmakten mot ett koalition mellan Partido dos Socialistas dem Galicia (PSdeG) ('Galiciska socialistpartiet'), en regionalt systerparti mot Spaniens största socialdemokratiska område, Partido Socialista Obrero Español ('Spanska socialistiska arbetarpartiet') samt BNG. såsom största område inom koalitionen, existerar PSdeG:s chef Emilio Perez Touriño, president.

Geografi samt indelning

[redigera | redigera wikitext]

Indelningar

[redigera | redigera wikitext]

från 1400-talet fanns Galicien indelad inom sju provinser:

1833 slogs dem sju de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden ihop mot fyra:

De största städerna existerar Vigo, A Coruña, Pontevedra, Lugo, Ferrol, Ourense samt Santiago dem Compostela likt existerar regionens huvudstad samt biskopssäte. Santiago dem Compostela existerar även platsen dit den maximalt berömda medeltida europeiska pilgrimsfärden, Jakobsleden, gick, var aposteln Jakob sägs ligga ner begravd.

Naturformer

[redigera | redigera wikitext]

Geografiskt existerar en viktigt inslag dem flera fjordliknande vikarna längs landremsa vid havet, estuarier såsom dränktes inom samband tillsammans höjningen från havsnivån beneath istiden. Dessa kallas rías samt existerar uppdelade inom Rías Altas, Rías Medias samt Rías Baixas. Största delen från befolkningen lever nära Rías Baixas, var flera städer, bland annat Vigo samt Pontevedra ligger. Rías existerar viktiga till fiskenäringen samt fullfölja landremsa vid havet mot en viktigt fiskeområde. dem spektakulära landskapen tillsammans med vildmark nära landremsa vid havet attraherar flera turister.

Galicien äger bevarat många från sina tätbevuxna atlantiska skogar var vildmarken ligger. Den existerar ej förorenad samt dess landskap består från gröna kullar, klippor samt rías liksom existerar många olikt vilket liksom vanligen uppfattas vilket detta spanska landskap.

Inlandet existerar mindre bebott vid bas från människornas flyttning ut mot landremsa vid havet samt Spaniens storstäder. var ligger dem små städerna Ourense, Lugo, Verín, Monforte dem Lemos samt O Barco samt några små byar. landskapet består från flera låga bergsområden liksom genomkorsas från små floder liksom ej existerar farbara dock producerar elektricitet ifrån dem flera dammarna. Galicien besitter således flera små floder för att område besitter kallats landet tillsammans med dem tusen floderna. dem viktigaste floderna existerar Miño samt Sil såsom äger spektakulära floddalar.

Bergen inom Galicien existerar ej höga, dock besitter gjort för att människor vid ruralt område äger isolerats samt missgynnat utvecklingen inom inlandet. detta finns ett skidort inom Cabeza dem Manzaneda, vilket ligger 1 700 meter ovan havet inom Ourenseprovinsen. detta högsta berget existerar Trevinca (2 100 meter ovan havet) vid den östra gränsen mot de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden León samt Zamora inom Kastilien-León.

Aven ifall detta finns flera stora naturområden inom region, således besitter Galicien haft miljöproblem inom modern tidsperiod. Avverkningen inom flera områden från eucalyptusträden, såsom existerar viktiga till pappersindustrin orsakar obalans inom ekosystemet. Faunan, speciellt den iberiska vargen, besitter råkat ut på grund av boskapsägare samt bönder. Rådjursarter äger minskat inom beståndet vid bas från jaktverksamhet samt tillväxt. Nyligen blev oljeutsläpp en bekymmer, speciellt inom samband tillsammans med Mar Egeokatasrofen inom A Coruña samt den ökända Prestigekatastrofen 2002, en utsläpp av ämnenofta föroreningar liksom plats större än Exxon Valdez utsläpp av ämnenofta föroreningar inom Alaska. andra miljöproblem existerar gasutsläpp från sjöfartstrafiken, utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån fiskeodlingar, överfiske samt dem största skogsbränderna inom Spanien, trots Galiciens fuktiga klimat.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Vädret inom Galicien existerar atlantiskt tillsammans med mild temperatur bota året. Santiago dem Compostela äger inom medelvärde 100 dagar nederbörd angående året. Inlandet, speciellt dem bergiga delarna inom Ourense samt Lugo besitter kallt samt vit nederbörd beneath vintermånaderna.

På sommaren leder dem varma temperaturerna inom kombination tillsammans dem tätbevuxna skogarna, mot skogsbränder. Skogsbränderna beneath sommaren 2006 plats speciellt svåra, då hundratals hektar klara brann ner.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

I Galicien existerar dem ekonomiska kontrasterna stora. Medan västkusten, tillsammans sin stora befolkning, fiske samt tillverkningsindustri, blommor samt ökar sin befolkning, existerar ruralt område inom Ourense- samt Logoprovinserna ekonomiskt beroende från jordbruket likt existerar baserat vid små jordegendomar, sålunda kallade minifundios.

Ökningen från turismen samt traditionellt jordbruk ger dock andra möjligheter till den galiciska ekonomin, utan för att äventyra bevarandet från råvaror samt den lokala kulturen.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Enligt folkräkningen från INE2006, äger Galicien 2.767.524 mantalsskrivna invånare. Man kalkylerar för att cirka tre miljoner galicier äger emigrerat, mot största delen mot andra spanska regioner samt mot Argentina, samt andra latinamerikanska samt centraleuropeiska länder. Folktätheten, 93,6 inv./km², existerar något högre än medeltalet inom Spanien.

Befolkningens fördelning

[redigera | redigera wikitext]

Vigo existerar den största staden inom Galicien, samt Rías Baixas existerar området tillsammans högsta befolkningstäthet. Den gammal administrativa indelningen från befolkningen inom Galicien existerar avsevärt olika resten från Spanien samt baserar sig vid byar ("aldea"), civila församlingar (parroquia) samt comarcas (det finns femtiotre ”comarcas”).

Galicien besitter flera avgörande städer räknat inom folkmängd, även ifall dem ej existerar dem största städerna inom Spanien:[1]

Emigration

[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra keltiska regioner, äger även Galicien upplevt massemigration.

Under 1800-talet samt tidigt vid 1900-talet emigrerade flera mot andra delar från Spanien samt Latinamerika. Den tätort inom världen likt besitter näst flest galicier existerar Buenos Aires inom Argentina. var kallas spanjorer allmänt på grund av gallegos, detta önskar yttra galicier vid spanska.

Under Francos period emigrerade flera galegos mot land i västeuropa, Schweiz samt Storbritannien.

Språk

[redigera | redigera wikitext]

De tungomål såsom talas inom område existerar galiciska (Galiciska: Galego alternativt Gallego), detta lokala språket liksom kommer från latin samt existerar nära relaterat tillsammans med portugisiska, båda existerar galicisk-portugisiska tungomål, samt spanska, detta enda officiella språket inom mer än fyra århundraden. Sedan slutet från 1900-talet existerar även galiciska officiellt tungomål samt liksom spanskan lärs detta ut inom skolorna. detta finns ett bred perception inom område för att detta galiciska språket bör bevaras.

Galiciska samt portugisiska kommer ursprungligen ur den tidiga galicisk-portugisiskan (Galego-Português), likt talades inom Galicien samt inom regionerna norr angående Douro inom Portugal. Dessa tungomål anses från vissa galicier existera numeriskt värde dialekter från identisk galicisk-portugisiska tungomål. beneath medeltiden började galiciska samt portugisiska för att skilja sig åt, enstaka tillväxt vilket påskyndades från politisk delning. Språkförståelsen existerar massiv mellan galicier samt nordportugiser, medan den existerar sämre mellan galicier samt sydportugiser/sydspanjorer.

En speciell galicisk litteratur växte fram efter medeltiden. vid 1200-talet skapades viktiga bidrag mot den romanska musiken vid galicisk-portugisiska. dem maximalt kända gjordes från trubaduren Martín Codax samt från Alfonso X, kallad El Sabio (Den vise). beneath denna period ansågs galicisk-portugisiska artikel kärleksdikternas tungomål inom den iberisk-romanska språkkulturen.

Kultur samt samhället

[redigera | redigera wikitext]

Det galiciska köket

[redigera | redigera wikitext]

Den galiciska maten består ofta från sjömat samt skaldjur. enstaka från rätterna, empanadas, existerar enstaka kött- alternativt fiskpaj. Caldo Galego existerar enstaka mustig soppa tillsammans rotfrukt samt enstaka plats ätbar växt, grelo. Centola existerar krabba vilket tillagas genom för att den kokas levande tillsammans med lekamen öppnad likt en skal. Därefter blandas inälvorna samt erbjuds mat eller dryck inom vätska. ett ytterligare populär korrekt existerar bläckfisk såsom kokas hel. Därefter skärs tentaklerna inom små bitar samt erbjuds mat eller dryck inom olivolja.

Pimenton, enstaka spansk variant från peppar, används ofta på grund av för att smakförstärkare maten. inom Galicien finns även den lokala ostsorten tetilla, enstaka ljus triangulär mejeriprodukt.

Berömda galicier

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^INE, Instituto Nacional dem Estadística dem España (1 januari 2006)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]