Fick trälen ibo färgade kläder

En träl (fornnordiskaþræl alternativt þræll, troligen ursprungligen avgörande ungefär 'springpojke') plats ett slav beneath skandinavisk järnålder samt medeltid. Termen avsåg ursprungligen endast män; den kvinnliga motsvarigheten hette ambátt (troligen från galliskt latinsambactus, 'tjänare'). detta juridiska samt sociala status dem levde beneath kallades träldom samt plats enstaka struktur från slaveri.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Alla mer detaljerade källor vilket finns ifall träldomen stammar ifrån medeltiden, då fenomenet plats vid tillbakagång, vilket fullfölja detta svårt för att uttala sig angående hur systemet såg ut beneath tidigare år.^[1] Speciellt existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något noggrant vilken ställning eller tillstånd någon liksom tidigare benämns vilket "þræl" alternativt "ambátt" hade; orden inom sig implicerar ej ofrihet samt detta existerar möjligt för att deras innebörd ändrats.^[2] detta finns dock tydliga indikator vid för att slaveri förekom beneath järnåldern: den arabiske köpmannen Ibn Fadlan äger beskrivit hur nordbor handlade tillsammans med slavar samt även offrade dessa vid gravbål, samt vissa utgrävda nordiska gravar innehåller lämningar likt tolkats likt kvarlevor från slavar liksom använts såsom gravoffer.^[3]

Bakgrund samt trälhandel

[redigera | redigera wikitext]

En människa kunde hamna inom träldom vid olika vis. detta vanligaste torde äga varit genom arv, då träldom plats ärftligt. Träldom kunde även artikel frivilligt efter nederlag, alternativt en straff vid begränsad tidsperiod alternativt livstid.

Gåvträlar plats personer likt själva valt för att överlämna sig vid bas från svält, skulder alternativt andra skäl (att ge sig frivilligt såsom träl kallades även Flatföring^[4]). Flatföring, för att egen övergå mot träldom, fanns den inledande formen från träldom likt förbjöds.

Trälar kunde även tas beneath krigståg. detta plats enstaka vanlig krigslag inom varenda antika samhällen för att krigsfångar fanns legitima slavar, ifall dem ej ägde blivit frigivna genom lösensumma. detta plats vanligt till exempelvis norrmän för att ta slavar beneath krigståg inom landet samt land, samt tvärtom: stridigheter mellan olika klaner samt lokala hövdingar gjorde för att detta fanns vanligare än vad såsom skulle bli fallet då länderna enades, samt ej längre styrdes från lokala hövdingar.^[5] därför sent såsom tid 1226 omtalas mot modell, för att innevånarna vid Ösel ägde gjort ett slavräd mot landet, var dem tillfångatagit flera kvinnor samt flickor likt slavar, samt för att öselborna brukade sälja slavar mot kurerna.^[6]

Vikingarna tog även slavar beneath krigståg inom andra länder, vilket plats en huvudsyfte tillsammans med plundringstågen.^[7] Dessa slavar såldes sedan vidare. inom viss mån kunna dem även äga köpt slavar samt sålt dem vidare. detta äger framlagts ett teori från vissa ^[vilka?] ifall för att trelleborgarna uppstod liksom marknader alternativt förvaringsplatser på grund av slavar. en från dem mer kända fallen då detta gäller vikingatida slavar förmå man studera angående inom berättelsen ifall Melkorka.

Slavhandel

[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden utgjorde bland annat dem brittiska öarna inom väster samt land i norden samt Baltikum inom öster viktiga källor till slavar, både på grund av för att hålla kvar inom Skandinavien, samt på grund av för att sälja vidare.^[8] Vikingarna bedrev enstaka grundlig handel med slavar tillsammans med både detta kristna Europa samt tillsammans detta muslimska region.

Slavhandel västerut

[redigera | redigera wikitext]

Allteftersom kristendomen bredde ut sig inom norra Europa blev efterfrågan vid icke-kristna slavar större. Kristna fick ej hålla andra kristna liksom slavar, samt detta uppkom därför enstaka något som ökar i storlek eller antal efterfrågan vid icke kristna slavar inom Europa. Vikingarna upprätthöll ett energisk köp tillsammans icke kristna slavar mot detta kristna Europa.

Denna handel med slavar fanns likt maximalt stark mellan 800- samt 1000-talet.^[8] Slavleden mot detta kristna Europa gick via förkristen handelsmän längs vattendrag Elbe samt vidare därifrån in inom detta kristna Europa, bland annat Verdun, Koblenz samt Arles ned mot Medelhavet.^[9] beneath 1100-talet dog slavmarknaden inom norra Europa ut: efter 1100-talets slut omtalas ej längre någon slavmarknad inom Tyskland.^[8]

Vissa kristna brittiska fångar kunde även säljas mot muslimer inom Västeuropa: dem kunde säljas vid slavhandeln inom huvudstaden i irland, från vilket ställe dem såldes vidare mot slaveri inom al-Andalus, ^[10]

Slavhandel österut

[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare trälhandel gick mot detta muslimska region. Muslimer fick ej hålla andra muslimer likt slavar, samt detta fanns därför enstaka massiv efterfrågan vid icke muslimska slavar inom region. inom detta fall sålde vikingarna både hedningar samt kristna såsom slavar mot region. Araberna kallade dessa vita slavar på grund av saqaliba, samt dem fanns troligen både slaver, balter samt finnar^[9] samt ifrån västra Europa.^[11]

De personer vilket tillfångatogs från vikingarna beneath deras räder inom västra europa, likt Irland, transporterades mot Haithabu inom land alternativt mot Brännö nära Göta flod, samt därifrån ovan Östersjön vidare via Volgas handelsrutt mot Ryssland, var slavarna såldes mot muslimska köpmän inom utbyte mot dem silver dirham samt siden såsom äger återfunnits inom Birka, Wollin samt Dublin;^[12] beneath 700- samt 800-talen gick slavhandeln mellan vikingarna samt den muslimska världen främst via Khazarriket^[13], dock ifrån cirka 900 samt vidare gick den genom via Volgabulgariska riket, från vilket ställe slavarna transporterades via Khwarizm mot Samanidernas slavmarknad inom Bukhara inom Centralasien samt därifrån vidare mot slaveri inom Abbasidkalifatet inom Mellanöstern.^[14]

Denna slavled fungerade ifrån åtminstone 786 mot 1009, då silvermynt ifrån Samaniderna hittats inom Skandinavien, samt dem människor såsom kidnappades beneath vikingarnas räder inom västra europa såldes troligen just från vikingarna mot araberna inom Centralasien (slavhandeln inom Bukhara), enstaka köp såsom fanns därför lukrativ för att den är kapabel äga bidragit mot vikingarnas räder inom västra europa, vilket plats enstaka från deras källor på grund av slavhandeln.^[15]

Slavleden mot den muslimska världen gick inledningsvis via Donau, dock ifrån 900-talet främst längst bort Volgas handelsrutt mot Ryssland. inom Ryssland sålde vikingarna slavar mot bysantinarna neråt slavhandeln vid Svarta havet, alternativt åt arabiska handelsmän, liksom sedan skeppade dessa vidare mot region, ofta via Kaspiska havet samt Persien.

Upphörande

[redigera | redigera wikitext]

När vikingarna själva ägde blivit kristna, plats dem likt andra kristna ej tillåtna för att ta kristna likt slavar. Kristna kyrkan tillät dock för att kristna tog icke kristna likt slavar. Baltikum samt land i norden, var innevånarna länge fortsatte för att artikel hedningar, plats sedan Skandinavien ägde kristnats kvar enstaka legitim källa till kristna slavhandlare.^[16]

Rättslig ställning

[redigera | redigera wikitext]

Trälar fanns rättslösa; dem stod alltså utan några rättigheter överhuvudtaget, samt kunde köpas samt säljas. Trälarna saknade personlig säkerhet samt sågs vilket sin ägares egendom. ifall enstaka ägare förgrep sig vid sin personlig träl fanns detta inget straff för att ta mot, dock angående någon förgrep sig vid någon annans träl blev denne ansvarig för att erlägga böter mot trälens ägare.^[17]

Trälen föraktades såsom både dum samt feg. Dödsförakt fanns den frie mannens främsta dygd. dock trälen "fann den dagen dyster, då denne doge ifrån svinen".^[18]  detta urgamla föraktet på grund av denna tjänande klass inom forntiden visade sig starkast genom för att man ej hyste den ringaste betänklighet för att offra ett träls liv, då helst detta fanns fördelaktigt. mot detta kunde även män vilket annars prisas såsom storsinta utföra sig skyldiga. då detta gällde trälen kom inga samvetsbetänkligheter inom fråga. således kroppsligen samt andligen usel ansågs han inom själva verket existera. Flera vikingasagor vittnar ifall denna ögonkontakt vid trälen.^[19]

Husbonden fick behandla sin träl fullkomligt godtyckligt, mot samt tillsammans ta hans liv: "Om husbonden alternativt husfrun alternativt deras ungar tillfogar träl någon skada – dråp alternativt sår – vare allt saklöst." Ville man beteckna för att någon plats fullkomligt rättslös, sade man för att han "ej ägde mera korrekt än ett hudstruken huskona", detta önskar yttra trälinna.^[20]

Husbonden plats ansvarig till trälens förbrytelser vid identisk sätt vilket denne fanns ansvarig ifall hans tamhund bet någon alternativt ifall hans boskap gick in inom grannens odlade växter. angående enstaka träl begick en förbrytelse, fick husbonden antingen erlägga böterna alternativt överlämna trälen mot den individ likt denne ägde förbrutit sig emot. "Dräper träl enstaka fri man", säger Skånelagen, bör husbonden "utlämna trälen mot den dräptes fränder" samt erlägga sex marks böter, "eller behålle han sin träl samt böte nio mark".^[21] Vissa landskapslagar tycks dock äga försökt förhindra för att husbonden använde den bekväma utvägen för att överlämna den brottsliga trälen. Östgötalagen stadgade exempelvis för att ifall husbonden istället på grund av för att erlägga böterna överlämnade sin brottslige träl, ägde målsägaren korrekt för att hänga den utlämnade trälens lekamen inom enstaka ekvidja nära grindstolpen mot ägarens gård. ifall husbonden hugg ner liket innan vidjan ruttnade, skulle denne böta 40 mark.^[21]

Levnadsförhållanden

[redigera | redigera wikitext]

I tidiga lagtexter – samtliga landskapslagar utom Hälsingelagen – förekommer hänvisningar mot slaveri, samt man förmå var utläsa för att arbetsslavarna sysslade tillsammans med skötseln från boskapen, fiskade samt arbetade inom skogen angående dem fanns manliga; samt för att dem lagade föda, mjölkade kor, skötte handkvarnar samt hölls liksom bihustrur angående dem fanns kvinnliga. Såväl fria likt ofria arbetade troligen även tillsammans för att bärga skördar samt för att bygga inhägnader till boskap.^[22]

Av den gamla Västgötalagen framgår vilka trälkvinnans vanligaste sysslor var.^[19] ifall enstaka trälkvinna får unge, mot vilket enstaka fri bonde existerar fader, skall denne i enlighet med lagen ersätta trälinnans ägare på grund av den negativt resultat inom dagsverken likt han fullfölja genom hennes barnsbörd, mot dess kvinnan "gitter mölla draga samt nötboskap mjölka".^[18]

Någorlunda rika hushåll ägde troligen mellan tre samt åtta tjänare, från vilka ett sektion troligen plats slavar läka alternativt delar från existensen. vid större gårdar kunde detta i enlighet med dem isländska sagorna finnas 10–15 slavar, samt stormannen Erling Skjalgsson inom Norge uppgavs äga haft 30 slavar vid sin huvudgård.^[23]

Brytar

[redigera | redigera wikitext]

Brytar fanns förvaltare vid huvudgårdar såsom ej ägaren egen bodde vid. i enlighet med norska landskapslagar ifrån 1000- samt 1100-talen plats bryten ofri, dock inom danska lagar ifrån slutet från 1100-talet samt 1200-talet existerar varenda brytar fria, vilket tyder vid för att deras juridiska ställning eller tillstånd förändrats ovan tiden.^[24]

Fostrar

[redigera | redigera wikitext]

Fostrar (manlig: fostre, kvinnlig: fostra) plats ofria såsom även dem ägde högre ställning eller tillstånd än andra slavar. termen äger tolkats såsom "hemmafödd träl", detta önskar yttra slavar såsom fötts vid gården samt ej införskaffats. i enlighet med Östgötalagen kunde fostrar visserligen säljas, dock mot skillnad ifrån andra slavar endast beneath närvaro från vittnen. dem fick även gifta sig tillsammans fria män alternativt kvinnor. Barnen inom en sådant äktenskap blev även fria. i enlighet med Äldre Västgötalagen fick änkor ej gifta ifall sig samt vandra ifrån bo samt unge ifall dem ej ägde ett fostre alternativt fostra såsom kunde förestå detta, samt i enlighet med Västmanlandslagen kunde fostrar ingå inom ledungen.^[25]

Frigivande från trälar

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns ljuspunkter trälarnas liv. eftersom dem fanns enstaka värdefull egendom samt inom sin krafts dagar plats värda lika många vilket en par goda oxar, nedsänkt detta självklart inom husbondens nyfikenhet för att ta väl grabb angående dem. flera husbönder gav sina slavar chans för att genom eget jobb köpa sin frihet.^[21] Erling Skjalgsson uppges äga bestämt en visst dagsverke åt sina slavar samt lät dem sedan jobba på grund av personlig räkning ifall dem sålunda ville. denne gav dem jordbruksmark för att kultivera sitt eget korn vid, samt detta liksom dem odlade fick dem behålla. vid fanns samt enstaka från dem satte denne en värde samt ett lösensumma, samt flera löste sig fria redan detta inledande alternativt andra året. Erling använde lösesumman på grund av för att köpa nya slavar samt dem likt blivit fria hjälpte denne för att anlända igång tillsammans med sillfiske alternativt andra näringar såsom för att rensa träd samt anlägga nybyggen.^[21]

Avskaffandet

[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen från medeltiden började slaveriet upphöra inom detta kristna Europa: inom England förbjöds slaveri 1102, inom Tyskland dog den ut beneath 1100-talet, samt inom land i västeuropa förbjöds den 1315.

I dem nordiska länderna tycks landet äga avskaffat träldomen slutligen. inom land existerade slavar åtminstone fram mot 1200-talets början: inom biskop Absalonstestamente ifrån 1201 frigav denne sina trälar:

"Eskil badesvend skænkede han friheden. Ligeledes dem kvinder, vilket Niels staller besitter indtaget fra frihed til trældom, skal, hvor dem end findes, have skænket friheden tillsammans deres børn. Den kvinde, liksom plats indtaget fra Bjäre herred inom Skåne, gav han friheden tilbage tilligemed hendes børn." ^[26]

Under 1200-talet övergick sedan träldomen inom den livegenskap såsom blev känd liksom hoveriet. Även inom Norge upphörde träldomen beneath 1200-talet. Den sista gång träldomen omtalas inom Norge existerar tid 1274, då samtliga slavar omtalas vilket före detta slavar, vilket innebär för att dem måste äga frigetts ett period före 1274.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Träldomen inom land avskaffades successiv. Flera faktorer medverkade inom för att träldomen började minska samt försvinna. för att ta slavar inom krigståg blev allt mer ovanligt efter kristnandet, eftersom kristna ej fick ta andra kristna vilket slavar, samt allt större delar från Europa kristnandes. Efter 1200-talet fanns samtliga länder kring Östersjön kristnade, utom vissa områden inom Karelen, land i norden samt Baltikum.

Förbud mot för att ge sig mot träl (gåvträldom) skall äga utfärdats från Birger jarl, liksom plats regent 1248-1266. beneath 1200-talet tycks detta äga varit vanligt för att frige sina slavar genom testamente, samt detta tycks äga setts såsom ett from papper. Riddaren samt svenska riksrådetMagnus Johansson (Ängel) testamenterade kalenderår 1291 Frösåkers gård mot Sko religiös byggnad, samt gav sin anhörig Andreas And inom uppgift för att ”taga vård ifall en fattighus inom Uppsala”. Denna gåva blev grundplåten mot Helgeandsgillet samt Uppsala helgeandshus, en från Sveriges inledande helgeandshus byggt tid 1303, var fattiga fick härbärge samt sjuka blev tagna in till vård.^[27] nödvändigheten från en sådant bostad ökade säkert då dem sista trälarna inom land frigavs.

I privaträttsliga urkunder omtalas, förutom en enda undantag (Arnö 2 juni 1304), ej träldom liksom bestående efter 1200-talets slut. detta sista privaträttsliga handling inom land såsom omtalar ett träl existerar Assmund Langhs testamente ifrån 27 månad 1310, inom vilket denne friger sin träl Karelus samt ger honom ett ridhäst samt enstaka sadel.^[16]

Träldomen avskaffades till olika landsändar nära olika tidpunkter. detta svenska slaveriet avskaffades slutgiltigt via Skarastadgan, utfärdad beneath Magnus Erikssonseriksgata kalenderår 1335. var påbjöds för att den såsom inom från västergötland alternativt Värendslagsagor föddes från kristen man alternativt kvinna, inte någonsin skulle artikel träl alternativt bära träls namn. Äldre föreskrifter från liknande art äger meddelats redan förut på grund av andra landsändar. Detta fanns även sista gången en förordnande angående träldom utfärdades inom landet. Troligen ägde flera från dem svenska trälarna redan frigivits då träldomen förbjöds tid 1335.^[28] Även andra länder inom norra Europa ägde avskaffat slaveriet helt, något såsom existerar såväl unikt liksom svårförklarligt: för att vissa typer från slavar ej längre hölls kunna förklarats tillsammans för att statsmakten försvagats, dock för att man slutade hålla slavar inom enskilda hushåll, vilket tjänare snarare än person som arbetar, existerar en mysterium.^[29] Slaveriet tycks långsamt äga dött ut inom Europa inom takt tillsammans för att livegenskapen växte fram, samt beneath 1100-talet tycks slaveriet inom praktiken äga dött ut inom Europa norr ifall Alperna, även angående detta fortsatte inom Medelhavsländerna.^[8]

Trots 1335 års stadga existerar detta svårt för att yttra precist då träldomen upphörde inom land. Stadgan sade för att ingen likt föddes från kristen man alternativt kvinna längre skulle kallas träl. dock detta innebar inom själva verket ej nödvändigtvis en avskaffande från all träldom, eftersom detta ej förbjöd för att icke kristna personer hölls likt trälar.^[16] Därmed följde man dåtida sed inom detta kristna Europa, vilket förbjöd kristna för att hålla andra kristna vilket slavar, dock däremot tillät dem för att hålla icke kristna liksom slavar. land i norden samt Karelen fanns nära denna tidsperiod sedan länge enstaka källa på grund av slavar, eftersom varenda delar från land i norden ännu ej plats kristnade. Krönikor inom Novgorod uppger för att svenska tog slavar inom Dvina samt Ingrien beneath 1400-talet, samt även angående denna övning ej existerar bekräftad, finns detta ett teoretisk tillfälle för att slavar fortsatt hölls inom land efter 1335, angående dem ej plats kristna.^[16]

Senare skandinavisk slavhandel

[redigera | redigera wikitext]

Efter 1335 förekom ej längre, såvitt man känner mot, slaveri inom Norden. Däremot förekom slaveri inom besittningar utanför dem egentliga rikena. Detta liknade situationen inom andra europeiska länder, var slaveri fanns förbjudet vid hemmaplan dock tillåtet inom kolonierna.

Efter för att land i baltikum samt Livland införlivades inom landet gjordes flera försök för att avskaffa den livegenskap vilket rådde var, samt vilket inom praktiken ägde utvecklats mot slaveri (där människor ägdes, köptes samt såldes)^{[ifrågasatt uppgift]}. landet lyckades dock ej avskaffa livegenskapen eftersom den lokala baltiska adeln motsatte sig detta, samt livegenskapen inom Baltikum kvarstod därför nära tiden på grund av Rysslands erövring från området 1710.^[30]

Under den tidigmoderna tiden deltog såväl landet vilket Danmark-Norge den transatlantiska slavhandeln. land koloniserade Danska Västindien, samt skapade var ett plantageekonomi baserad vid slavarbete. Även landet förvärvade 1784 enstaka koloni inom Västindien, Svenska Sankt Barthélemy. var fanns slaveri redan lagligt eftersom ön fanns enstaka fransk koloni, samt slaveriet fortsatte existera lagligt var även sedan landet övertagit ön. Den 19 femte månaden i året 1845 fattade den svenska riksdagen beslut ifall för att förbjuda slaveri inom läka riket. Den 9 oktober 1847 fanns samtliga slavar officiellt fria.^[31] inom Danska Västindien avskaffades slaveriet året därpå.

Kända trälar

[redigera | redigera wikitext]

Trälar nämns inom nordiska sagor, dock många ett fåtal individuella historiska slavar finns beskrivna utöver dem såsom vykort noteras inom testamenten. från dem erhålla vilket finns mer utförligt beskrivna existerar Tormod Kark, likt 995 bör äga dräpt sin ägare Håkon Sigurdsson; den irländska prinsessan Melkorka, liksom blev träl vid Island vid 900-talet; samt Egil Skallagrimsson barnsköterska Torgerd Bråk, vilket uppfostrade honom.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]