Se skillnad på kines och japan

Befolkningstrycket oroade länge Kinas chef, liksom tillsammans med olika medel försökte förmå alternativt tvinga invånarna för att föda färre unge. Påtvingade steriliseringar samt aborter äger varit mörka inslag inom Kinas familjepolitik. Ettbarnspolitiken, såsom inleddes inom början från 1980-talet, innebar för att par likt skaffade fler än en unge ofta förlorade samhällsförmåner samt fick erlägga straffavgifter. en undantag besitter varit minoritetsfolken liksom tillåtits föda fler små människor samt senare tolererades även två ungar inom familjer på ruralt område ifall detta första barnet plats ett dotter.

Under dem första åren på 2000-talet fick många par, där båda föräldrarna är enda barnet, rätt för att skaffa två små människor och 2013 beslöt detta styrande kommunistpartiet för att ytterligare lätta på reglerna. Syftet fanns för att avhjälpa negativa konsekvenser såsom politiken fört tillsammans med sig.

Även angående ettbarnspolitiken bidrog mot för att befolkningstillväxten, vilket på 1970-talet låg kring 3 andel, minskade kraftigt så ledde den också mot obalanser. Statistiskt plats andelen nyfödda pojkar onormalt hög inom Kina, år 2004 plats skillnaden rekordhög tillsammans 121 pojkar per 100 flickor, samt obalansen kvarstod även beneath dem följande åren. inom början från 2020-talet fanns detta i enlighet med officiell statistik nära 35 miljoner fler män än kvinnor.

Gammal tradition för att värdera pojkar högre än flickor äger bidragit mot snedfördelningen. Längre tillbaka förekom mord på nyfödda flickor. På senare tidsperiod äger tillgång mot ultraljudsdiagnostik medfört för att flickfoster ibland aborteras. 

Några år in på 2000-talet fick även ett ytterligare negativ resultat från ettbarnspolitiken allt större uppmärksamhet − problemet tillsammans den åldrande befolkningen. Låga födelsetal leder mot för att andelen gamla ökar fast samtidigt vilket antalet kineser inom arbetsför ålder reducerar. Förändringen väntas bli ett massiv tryck ej bara för pensionssystem samt åldringsvård utan för ekonomin inom stort. År 2050 beräknas enstaka tredjedel från befolkningen artikel äldre än 60 år.

Hösten 2015 tillkännagavs för att detta skulle bli tillåtet för par för att få två barn. Men slopandet från ettbarnspolitiken ledde ej mot någon större ökning från antalet födslar. beneath dem senaste åren äger födelsetakten tvärtom minskat. mot förklaringarna hör, i enlighet med bedömare, att detta blivit vedertaget för att bara skaffa en ungar tillsammans tillsammans höga kostnader förknippade tillsammans för att äga små människor. Även svårigheten för att sammanföra barnafödande tillsammans med yrkeskarriärer är en stort hinder, ej minimalt för kvinnor.

Ettbarnspolitiken besitter även inom sig inneburit för att antalet kvinnor inom barnafödande åldrar ej räcker mot för för att upprätthålla enstaka stadig befolkningsutveckling (för detta behöver fruktsamhetstalet ligga ner på cirka 2,1 (reproduktionsnivån). Experter äger därför börjat varna för för att Kinas befolkning kommer för att minska samt för konsekvenserna från detta. År 2021 beslöts för att detta skulle bli tillåtet även tillsammans tre små människor per släkt. inom takt tillsammans minskande födelsetal besitter pressen ökat på kvinnor för att titta mot för att föda tre barn. 

För första gången sedan 1960-talet sågs enstaka minskning från befolkningen år 2022. i enlighet med officiell statistik sjönk invånarantalet tillsammans 850 000 människor jämfört tillsammans med året innan. samt 2023 krympte befolkningen ännu mer (0,15 procent).  Minskningen kunde bara delvis förklaras tillsammans med ökande dödstal mot följd från hävda covidrestriktioner. 

På senare år äger inflyttningen från ruralt område mot städerna accelererat. Idag bor långt över hälften från Kinas invånare inom städerna. dock den kinesiska ledningen önskar för att urbaniseringen bör gå ännu snabbare för för att gynna den inhemska konsumtionen inom landet samt därmed den ekonomiska tillväxten. Stadsbor konsumerar mer än bönder på landet, resonerar man. i enlighet med officiella prognoser kommer sju från tio kineser bo inom städerna år 2035. 

Ett bekymmer inom samband tillsammans med urbaniseringen äger varit landets kritiserade struktur för hushållsregistrering, hukou. Invånare äger registrerats vilket landsbygdsbor alternativt stadsbor, utifrån födelseort. detta äger slagit hårt mot många migrantarbetare från landsorten. Folkräkningen 2020 visade för att omkring 500 miljoner kineser sökt sig mot städer samt andra delar från landet inom jaktverksamhet på arbete. eftersom dem ännu är registrerade inom sina hemorter omfattas dem ej från identisk rättigheter, bland annat vilket gäller träning, bostäder samt hälsovård, såsom registrerade stadsbor. Från mitten från 2010-talet äger reformer inletts från hukousystemet, vilket äger gjort för att ge fler migrantarbetare äger fått boendetillstånd samt möjlighet för att ta sektion från samhällstjänster. dock möjligheterna för att få boendetillstånd varierar kraftigt mellan olika städer; mindre samt medelstora städer är på väg för att helt fasa ut hukousystemet, större städer bör lätta på reglerna, medan megastäder – såsom är detta främsta dragplåstret för migrantarbetare – behåller sina restriktioner. inom början från 2023 meddelade regeringen för att ytterligare uppluckringar från hukousystemet plats för att vänta.

Av befolkningen kallar sig ungefär 92 andel han, liktydigt tillsammans kines. dem övriga fördelar sig på 55 minoritetsfolk varav 18 omfattar mer än enstaka miljon människor. Störst är folkgrupp i kina såsom räknar över 16 miljoner. andra stora grupper är manchuer, hui (muslimska kineser), miao, uigurer, yi, mongoler samt tibetaner. Minoriteterna besitter vanligtvis andra religioner samt språk än han-kineserna. Även ifall dem besitter enstaka formellt erkänd särställning äger dem stundtals vållat centralregeringen bekymmer genom för att kräva större oberoende alternativt protestera mot kinesisk dominans inom sina områden. Våldsamma revolter äger förekommit inom Tibet samt Xinjiang. 

Utanför landets gränser finns miljontals kineser bosatta inom Taiwan, USA, Kanada, Singapore samt ett rad andra länder inom främst Sydöstasien. 

Språk

Kinesiska är världens största språk samt räknas inom likhet tillsammans dem flesta språken inom Indokina mot den sino-tibetanska språkfamiljen. Den kännetecknas från enstavighet, där ett stavelse är lika tillsammans med en term samt – inom kinesiskans fall – tillsammans en skrivtecken. Skilda sätt för att intonera kunna ge stavelserna helt olika innebörd. Dialekterna varierar starkt inom landet. Omkring 70 andel från befolkningen, främst norr angående Yangtze-dalen samt inom väst samt sydväst, talar dem så kallade mandarin-dialekterna likt ej skiljer sig så många åt. från dessa äger Peking-dialekten gjorts mot detta officiella riksspråket, putonghua. 

Söder angående Yangtze är avvikelserna större. Shanghai-dialekten är många svår för att förstå för enstaka Pekingbo, samt dialekterna längre söderut är helt obegripliga för ett nordkines. inom princip måste varenda vilkas dialekt avviker från rikskinesiska lära sig putonghua liksom andra språk. 

Problemen gäller uttalet – kinesiskans teckenskrift är inom gengäld ett kulturellt enande faktor. Tecknen anger ordets innebörd samt ej dess uttal. identisk ord är kapabel därför läsas över kurera Kina, även ifall tecknen skulle uttalas helt olika. inom dagens kinesiska används högst 10 000 skrivtecken. För vanlig tidnings- samt bokläsning räcker detta tillsammans för att behärska 2 000–3 000 indikator. Mer avancerade texter är kapabel kräva kännedom ifall dubbelt så många. På 1950-talet införde kommunistregimen en förenklat skriftsystem för för att hjälpa dem fattiga massorna för att lära sig läsa samt nedteckna. Numera används ca 2 000 förenklade skrivtecken. 

En enhetlig alfabetisk ljudskrift, pinyin, besitter sedan 1979 ersatt gamla västerländska struktur för omskrivning från kinesiska mening samt namn mot detta latinska alfabetet. inom denna skrivelse används pinyin – tillsammans med några undantag. angående pinyin tillämpas konsekvent bör mot modell Kinas huvudstad tecknas (och uttalas) Beijing, dock här besitter den traditionell svenska skrivningen Peking behållits. Även Tibet besitter fått äga kvar sitt gamla svenska namn.

Om våra källor

Texten är uppdaterad/granskad 15 månad 2024. Redaktör: Martina Johannesson

Länkar mot mer information