Hur får man fram volfram
Volfram
| Volfram | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | 183,84 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Grå-vit glänsande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 19 250 kg/m³(273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 3 695 K (3 422 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 5 828 K (5555 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 9,47 × 10-6m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 35,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 824 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | 135 (193) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 146 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 770 kJ/mol Andra: 1 700 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Xe] 4f14 5d4 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 12, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 6, 5, 4, 3, 2 (svag syra) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 2,36 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad packning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 5174 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 18,9 × 106A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mohs hårdhet | 7,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter samt STP används angående inget annat anges. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Volfram existerar en metallisktgrundämne likt upptäcktes 1783 från Carl Wilhelm Scheele. Volfram besitter den högsta smältpunkten från varenda metaller samt används därför bland annat inom glödlampor.
Historik samt namn
[redigera | redigera wikitext]Då bergsmännen inom Sachsen samt Böhmen utvann tenn ur kasserit, upptäckte dem ibland störningar beneath reduktionsprocessen, såsom gjorde för att den utvunna tennmängden minskade. han antog för att störningen berodde vid en främmande material såsom kallades på grund av Wolf, senare Wolfs-Rahm alternativt Wolfs-Schaum, då dem "åt upp" tennet inom malmen. Georgius lantbrukare översatte inom De natura fossilium 1546 namnet mot Spuma Lupis ("Vargens fradga"). detta ansågs länge tillhöra tennmalmerna tills Axel Fredrik Cronstedt 1751 beskrev enstaka järnmalm ifrån Bispberget inom Säters socken, var denne påträffat en nytt mineral, scheelit. inom sin 1758 utgivna Försök til mineralogie gav han mineralet namnet tungsten. Torbern geolog samt Carl Wilhelm Scheele fortsatte undersökningarna, samt Scheele lyckades 1781 påvisa för att detta Cronstedt kallat tungsten fanns ett kemisk förening från kalk tillsammans med ett tidigare okänd syra, tungstenssyra. 1781 kom dem spanska bröderna Juan José Elhuyar samt Fausto Elhuyar mot Freiburg på grund av för att analysera kemi samt mineralogi samt fick denna plats förståelse ifall volfram. Juan José Elhuyar arbetade senare en halvår beneath Torbern geolog, samt fick var kunskaper angående dem svenska studierna från tungsten. betalkort efter för att Juan José återvänt mot Vergara var hans broder arbetat vilket pedagog sedan 1781 kunde dem båda bröderna 1784 isolera volfram ur en stycke volframit, samt inom samband därmed upptäcka för att volfram samt tungsten fanns identisk metall. Trots för att metallen idag framreducerats dröjde detta mot 1850-talet innan dem inledande försöken för att nyttja volfram samt dess föreningar till industriellt bruk. detta började inom textilindustrin, var man använde natriumvolframat likt betmedel nära färgning från material. Senare kom stålindustrin för att börja nyttja volfram såsom legeringsmedel.[1]
Tidigare ägde en annat mineral inom tysk bergshantering kallats Wolfram ("vargfradga"), samt "volfram" fanns detta namn bröderna dem Elhuyar gav sitt nya grundämne. Scheeles tungsten blev även enstaka spridd benämning, dock numera syftar tungsten inom svenska språket enbart vid scheelit. vid engelska kallas grundämnet dock kvar tungsten, samt motsvarande mening finns vid bland annat franska, portugisiska, italienska, turkiska samt hebreiska. Symbolen W samt detta nutida svenska namnet volfram kommer ifrån tyska "Wolfrahm". detta tyska namnet syftar vid detta "varglika" sätt vid vilket grundämnet reagerade tillsammans med smält tenn.[2][3]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Volframs maximalt kännetecknande egenskap existerar dess höga smältpunkt, 3 695 Kelvin, den högsta bland samtliga metaller samt näst högst bland samtliga grundämnen. Kokpunkten existerar 5 828 Kelvin, vilket existerar högst från varenda grundämnen. Volfram besitter även enstaka anmärkningsvärt upphöjd dragstyrka, ungefär 2 000–3 500 MPa nära 25 °C.[3]
Volfram existerar den enda metallen ifrån den tredjeplats övergångsmetallserien såsom förekommer inom biomolekyler. Volfram existerar även detta tyngsta kända ämnet liksom används från levande organismer.[4][5]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Volfram används främst nära metallbearbetning samt gruvdrift samt mot byggnadsmaskiner. Oftast används då väldigt hårda volframkarbider vilket WC samt W2C. detta näst största användningsområdet existerar inom belysning samt andra elektriska tillämpningar. eftersom volfram tål många höga temperaturer används detta inom glödtrådar mot glödlampor dock även inom elektroder på grund av TIG-svetsning. Kalcium- samt magnesiumvolframater kunna även användas inom lysrör.[3] Wolframlampor används flitigt inom spektrofotometer, då detta existerar enstaka utmärkt källa mot kontinuerligt märkbart samt infraröd strålning, tillsammans användbar strålning inom våglängderna 320–2 500 nm.[6] Ferrovolfram används ofta mot legering samt man använder detta mot stålverktyg samt snabbstål.
Volfram används även militärt från moderna stridsvagnar inom form eller gestalt från pansarbrytande pilprojektiler var kombinationen från temat densitet samt hårdhet existerar eftersträvansvärda attribut. Volfram besitter ett densitet högre än bly, liksom annars används inom olika typer från ammunition. Bly existerar dock väldigt mjukt samt fungerar ej mot hårda uppgift. Volfram existerar tuffare än stål, samt kombinationen från upphöjd densitet samt upphöjd hårdhet innebär för att ämnet lämpar sig utmärkt till för att slå igenom pansarplåt.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Volfram existerar en många sällsynt grundämne. Halten från ämnet inom jordskorpan existerar endast cirka 1 g/ton. Ämnet förekommer även endast inom låga koncentrationer inom jordens hydro- samt biosfärer. Halten inom havsvatten existerar endast cirka 0,1 mg/ton.[7]
Ungefär hälften från världens volframtillgångar finns inom Kina. även Ryssland, USA, Kanada, Sydkorea samt Bolivia besitter avgörande tillgångar.[3] Scheelit besitter inom land brutits bland annat inom gruvan inom Yxsjöberg.[8]
Volfram förekommer ej inom ren struktur inom naturen. Den främsta gruppen från volframföreningar existerar volframaterna. Förutom volframaterna känner man även mot några sulfider, en silikat samt enstaka oxyklorid, dock dessa existerar väldigt sällsynta. dem ekonomiskt maximalt viktiga volframmineralen existerar scheelit samt volframit.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^Vanadin - Volfram - Krom - Molybden, produkt inom Dædalus 1961
- ^Referensfel: Ogiltig -tagg; ingen skrivelse äger angivits på grund av referensen tillsammans namnet
- ^ [abcde] John C. Groen: Tungsten. Encyclopedia of Earth Science: Geochemistry. Kluwer Academic Publishers 1998.
- ^J McMaster and John H Enemark (23 oktober 1998). ”The active sites of molybdenum- and tungsten-containing enzymes”. Current Opinion in kemikalie Biology "2" (2): ss. 201–207. doi:10.1016/S1367-5931(98)80061-6.
- ^Russ Hille (23 oktober 2002). ”Molybdenum and tungsten in biology”. Trends in Biochemical Sciences "27" (7): ss. 360–367. doi:10.1016/S0968-0004(02)02107-2.
- ^Daniel C. Harris: "Quantitative kemikalie Analysis"; seventh edition. W.H. Freeman and Company 2007, New York.
- ^Lars Ivar Elding: Förekomst, beneath uppslagsordet "volfram". Nationalencyklopedin, läst 20 juli 2009
- ^Lars-Håkan Hedin samt Mikal Jansson, Mineral inom land s. 121–122, 2007, ISBN 978-91-88528-58-2
Referensfel: -tagg tillsammans namn "Scheele", definierad inom används ej tidigare inom texten.
Referensfel: -tagg tillsammans med namn "Bergman", definierad inom används ej tidigare inom texten.