billplan.pages.dev




Vilken är den största orten i medelpad

Medelpad

För andra betydelser, titta Medelpad (olika betydelser).

Medelpad existerar en landskap vilket inom sin totalitet ingår inom Västernorrlands län, Mellannorrland, nedre Norrland samt den informella Mittsverigeregionen. Medelpad gränsar inom söder mot Hälsingland, inom väster mot Härjedalen, inom nordväst mot Jämtland, inom norr mot Ångermanland samt inom öster mot Bottenhavet.

Medelpad existerar detta från Sveriges 25 landskap såsom besitter den e största ytan, e högsta befolkningstätheten samt e största befolkningen. från Norrlands nio landskap besitter Medelpad den näst minsta ytan, sjätte största folkmängden samt näst högsta folktätheten. Största längden inom öst-väst existerar kilometer, samt största bredden inom nord-syd 90 kilometer.[3]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Första bevarade handling tillsammans namnet Medelpad existerar ifrån Medelpad lär anlända från fornsvenskans Medhal, liksom betydde "i mitten" samt Pad, liksom betydde "stig" alternativt "vattenväg". Detta besitter tolkats såsom åsyftande Sankt Olofsleden, liksom fanns ett betydande vandrings- samt ridled ifrån Selånger mot Trondheim inom Norge, och/eller den medeltida havsviken samt inseglingsrännan mot Sankt Olofs utskeppningshamn inom Selånger, mellan landskapets numeriskt värde älvar, Ljungan inom söder samt Indalsälven inom norr.[4] Ytterligare enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar för att "Medelpad" kunna äga betytt "strandterrängen inom mitten", samt ursprungligen avsett Selångersfjärdens vikingatida centrala strandområde nära Kungsnäs inom Selånger, dock utvidgats mot för att avse läka detta landskap liksom tillsammans med tiden kom för att administreras ifrån denna ort.[5]

Landskapsvapen

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Medelpads landskapsvapen

Landskapets vapen består från tre intill varandra liggande vågformade tvärgående strömmar (den mellersta skarlakansröd, dem yttre silver) vid azurblå bakgrund, tillsammans med hertigligrangkrona över.[3] dem båda silverströmmarna representerar landskapets numeriskt värde älvar.[4]

Folkdräkter ifrån Medelpad

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Folkdräkter ifrån Medelpad

Medelpad äger tre folkdräkter, ett kvinnodräkt samt numeriskt värde mansdräkter.[6]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Stenåldern

[redigera | redigera wikitext]

De äldsta arkeologiska fynden inom Medelpad existerar daterade mot 9&#; tid gamla, samt gjordes inom Holmsjöändan inom Ljungans dal. dem påvisar socialt kontaktnät ned mot Dalarna.[7]

En hällmålning upptäckt inom Långliden bedöms artikel 4&#; mot 6&#; kalenderår gammal.[8]

Bronsåldern

[redigera | redigera wikitext]

Fynd från bronsåldersföremål besitter gjorts inom Medelpad främst nära älvarnas nedre lopp. detta äldsta fyndet existerar ett kantyxa ifrån äldre bronsåldern inom Lunde bygd inom Bergeforsen, likt visar för att dyrbar brons importerats ifrån områden utanför Norden. en ovanligt objekt existerar en bronsålderssvärd likt påträffades nära Hummelviksberget inom Njurunda socken Bronsåldersfynden existerar dock fåtaliga, vilket förmå tolkas vilket för att människor kvar utövade stenåldersteknologi beneath bronsåldern.[9] Klimatet blev successivt kallare samt våtare beneath perioden mot samt äger sedan dess varit ungefär såsom dagens klimat.

Odling från korn samt gödsling besitter förekommit sedan inom Solberg inom Njurunda socken (nära Ljungans dåvarande mynning samt nära riksintresseområdet Kvissle-Nolby-Prästbolet) i enlighet med pollenanalys inom samband tillsammans med arbete E4-Sundsvall. Någon boplats till jordbrukande befolkning besitter emellertid ej återfunnits inom landskap ifrån bronsåldern.[10]

Järnåldern

[redigera | redigera wikitext]

Utöver ovan nämnda pollenanalys besitter dem äldsta arkeologiska fynden från bondekultur inom Medelpad återfunnits nära stort insjövatten Marmen, invid Tuna kyrka, samt daterats mot [11] Denna bondekultur kom sannolikt för att expandera längs ett bördig sidodal mot Selånger.[12]

Mängden fornfynd ökar kraftigt ifrån talet [9] ovan kurera landskap finns 2&#; bevarade fornlämningar, inom upphöjd grad koncentrerade mot detta kuperade landskapets begränsade odlingsbara sedimentlager inom tre dalgångar, Ljungans, Indalsälvens samt Selångersåns.[12] Bebyggelsen kom främst för att förläggas mot den östnordlig, solbelysta sidan från dalgångarna.[4]

Maktcentra

[redigera | redigera wikitext]

De tre dalgångarna äger plats samt ett gett upphov mot kustnära maktcentra beneath järnåldern samt medeltiden, var aristokratier uppstod.[12] Detta framträda bland annat från högstatusfynd inom några från Norrlands största storhögar vid nästa orter:

Fornborgar

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: register ovan fornborgar inom Medelpad

I Medelpad finns detta sex kända fornborgar, sannolikt byggda omkring kalenderår Fyra från dem ligger likt enstaka skyddande krans mot inlandet tillsammans bebyggelsen samt landremsa vid havet innanför. Den största ligger vid Prästhusberget nära byn Berge mellan Klingsta samt Allsta inom Tuna socken, tillsammans sammanlagt meter långa stenmurar.[11]

Handelsförbindelser

[redigera | redigera wikitext]

Omfattande järnproduktion skedde längs tillsammans med Ljungan. Lämningar efter blästerugnar, slagghögar, kolningsgropar samt depåer från smidbart ämnesjärn återfinnes, vid boplatser inom närheten från myrar samt järnrika sjöbottnar, från vilket ställe malm kunde insamlas. Rika gravfynd inom storhögarna samt hövdingagraven ifrån talet inom Högoms gravfält (Selångers socken), tolkas såsom för att grundlig affär tillsammans järn ifrån Jämtland samt västra Medelpad skedde nära ett hamn, invid enstaka lättframkomlig landförbindelse mellan havet samt Ljungan. Även storhögarna inom Kvissle tolkas vilket för att stor mängd tillgångar eller förmögenhet uppstått mot resultat från järnhandel (vid Ljungans mynning nedanför Viforsen). Dessa båda "järngårdar" tappade sin elitbetonade prägel vid talet samt fram mot vikingatid, sannolikt mot resultat från konkurrens ifrån järnproduktion liksom då uppstått inom Gästrikland samt sydvästra Hälsingland.[12]

Längs tillsammans Indalsälven bedrevs inom stället skinn- samt pälshandel sedan järnåldern. ett fångstkultur, eventuellt samisk, levde inom inlandet blad nära blad tillsammans bondekulturen, samt stod till skinnvarorna.[12] Huvudavnämare på grund av järn- samt skinnhandel plats Mälardalen, såsom inom sin tur ägde handelsförbindelser tillsammans med övriga Europa. Arabiska mynt samt silverskatter ifrån vikingatid äger återfunnits, inom Birsta samt Västland inom Sköns socken inom Medelpad, nära Indalsälvens dåvarande mynning, vilket tolkas liksom för att Västland fanns ett elitbetonad handelsplats till skinn- samt pälsvaror.[12] Stigeskatten inom Indal består från cirka 2&#; mot 3&#; vikingatida silvermynt ifall 3 kg, präglade från kalifat såväl likt ett rad europeiska kungar.[14] Goten Jordanes skriver tid ifall ett rad olika människor såsom bor vid ön Scandia alternativt Scandza. (Sc)Rerefennae alternativt finni (möjligen skridfinnar, dvs samer) bor längst bort försvunnen. ifall suehans, svearna, säger denne, »Det existerar även detta människor, liksom tillsammans sina indirekta handelsförbindelser tillsammans med flera andra folkstammar, skickar blå färg som är mörk pälsar mot romarnas nytta samt tjänst».[15] »Blå» betyder denna plats mörk, samt förmå syfta vid fjällrävens päls alternativt andra många mörka pälsverk.[16]

Även angående handelsutbytet främst fanns söderut tillsammans med Svealand, därför finns inom region beneath järnåldern även modell vid kulturellt effekt västerifrån, ifrån Tröndelag samt Jämtland. Efterledet -ånger inom Selånger samt -hem inom Vattjom samt Häljum anses äga kommit tillsammans med ett tidig invandring från enstaka jordbrukande befolkning ifrån Norge.[17][4] flera från landskapets ortnamn slutar vid -sta (ställe), vilket indikerar för att dem existerar ifrån vikingatid alternativt tidigare beneath järnåldern. Förkristen kult framträda från namn såsom oss samt Hov.[4]

Runinskrifter

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: inventering ovan Medelpads runinskrifter

Ett flertal vikingatida runinskrifter inom Medelpad besitter återfunnits längs tillsammans med landremsa vid havet upp mot Sköns socken, dem flesta ifrån talet.

Medeltid

[redigera | redigera wikitext]

Medelpad räknades ända in vid talet liksom enstaka sektion från Hälsingland (i solens tid ibland kallat stor-Hälsingland) samt löd fram mot beneath Hälsingelagen, bevarad sedan Åtminstone en exemplar från Hälsingelagen förvarades beneath tiden den plats gällande fastkedjad nära kyrkoväggen inom Selångers kyrka.[18]

Storhälsingland plats nära denna tidsperiod administrativt indelad inom tre delar, tredingar alternativt folkland, var den nordligaste tredingen hette Nordanstig, samt troligen åsyftade Medelpad (tidigare plats den etablerade uppfattningen för att detta plats dagens ort Nordanstig inom Norra Hälsingland vid bas från omnämnande från Norrstigen).[19]

Den viktigaste skattepersedeln ifrån Medelpad kom beneath medeltiden för att bli skinn samt lärft, i enlighet med Hälsingelagen. Fisket utanför älvarna fanns avgörande.

Tre kustnära orter kom för att fungera såsom centralorter inom olika avseenden. Fogderesidens samt kungsgård nedsänkt inom Kungsnäs (kallad "Näs" inom Hälsingelagen) nära Selångers utskeppningshamn, enstaka geografiskt betingad mötesplats på grund av vägarna ifrån norr, söder samt ifrån landremsa vid havet. Prostsäte fanns nära försvarskyrkan inom vacker. Stormän ägde även säte nära Kvissle/Nolby inom Njurunda socken längs tillsammans med Norrstigen; ett ort vilket från vissa vetenskapsman tolkas likt kungsgården "Hög vid Norrstigen" (vanligen identifierad tillsammans den nutida byn Kungsgården inom Jättendals socken inom norra Hälsingland).[20]

Medelpad plats delat inom minimalt sex skeppslag tillsammans med särskilda domstol. Landskapets allmänna domstol äger hållits omväxlande inom vacker samt nära Näs inom Selånger beneath medeltid.[21] Liksom stor-Hälsingland inom övrigt kom Medelpad för att tillhöra Uppsalalagmannens domsaga.

Ortnamnen tillsammans efterleden -böle, -boda samt -gård existerar ofta medeltida.

Kyrkor samt pilgrimsleder

[redigera | redigera wikitext]

Stenkyrkor vars byggnadsår besitter uppskattats mot senast talet äger bland annat funnits vid nästa orter:

I Mellannorrland upprättades beneath medeltiden vandrings- samt ridleder både västerut (Sankt Olofsleden plats enstaka pilgrimsled mellan Selångers utskeppningshamn inom Medelpad samt Nidaros inom Norge) samt söderut (Norrstigen plats enstaka förhistorisk led likt tillsammans med tiden kom för att vandra längs bota Norrlandskusten).

Enligt ett sägen liksom upptecknades vid talet,[22] bör Olof Haraldsson tid äga landstigit inom Selånger efter några tid inom landsflykt. han gick tillsammans med sin denna plats mot Norge på grund av för att kristna landet samt ta åter kungatronen. Färden tog slut inom Stiklestad, var Olof blev dödad inom en fältslag den 29 juli, samt sedan hyllades vilket martyr samt helgon inom Skandinavien. Oavsett sägnens sanningshalt sålunda fanns denne Sankt Olof betydande inom Medelpad beneath den katolska tiden, emedan den vandringsled han skulle äga gått kom för att kallas Sankt Olofsleden, samt den hamn han skulle äga landstigit inom kallades Sankt Olofs hamn.[22]

En från dem inom medelstidsbrev tidigast kända namngivna stormännen inom distrikt fanns adelsmannen Nils Fartegnsson, född inom slutet från talet, liksom ägde ägor vid flera orter inom Norrland, samt förlänades mark nära Luleälven inom samband tillsammans med detta inledande kända kungliga kolonisationsuppdraget inom Norrbotten. denne fanns sannolikt far mot Fartegn Unge, vilket finns begraven inom Sköns kyrka, samt inom sägner sammankopplas tillsammans med enstaka mytisk hjälte kallad Fale hin unge ifrån Birsta, likt bör äga räddat enstaka norsk kungason. Obelagda samt osannolika kopplingar besitter gjorts mellan dessa stormän samt den västerbottniska Bureätten ifrån Bureå.

Tidig-modern samt modern tid

[redigera | redigera wikitext]

Flera tusen skogsfinnar alternativt svedjefinnar, flyttade ifrån Savolax samt norra Tavastland inom dagens land i norden, samt blev nybyggare inom bland annat Medelpad, främst mellan talet samt start från talet, vilket gav upphov mot flera nya byar, vid avgränsningar mot Ångermanland respektive Hälsingland.[3] Spår från finskt namnskick återfinnes inom vissa naturnamn inom dessa finnbygder.[4] Skogsfinnarna bröt effektivt fräsch mark genom svedjebruk. dem lärde sig svenska samt blev tvåspråkiga, dock bibehöll sin folktro. Orsaken mot inflyttningen fanns kolonisationspolitik samt skattelättnader vid initiativ från Karl IX, samt konflikt samt bristande vid obruten mark inom land i norden.

Källor ifrån talet samt senare talar angående skogssamer samt sockenlappar inom Medelpad, vilka inom flera fall assimilerades in inom den nordiska kulturen.

Norrlandskusten drabbades hårt från rysshärjningarna beneath dem sista år från stora nordiska kriget, – Sundsvall (i samband tillsammans med slaget nära Selånger), samt en antal mindre bruksorter anfölls, plundrades samt brändes ned.

Industrialisering

[redigera | redigera wikitext]

Landskapets huvudnäring fanns fram mot slutet från talet järnhantering, såsom skedde nära en anförande mindre järnbruk samt järnmanufakturverk. Detta trots erhålla malmfyndigheter, dock vid bas från god ingång vid täckt område samt för att staten ville avlasta Bergslagen. Järnbruk anlades inom Galtströms bruk , Lögdö , Sörfors , Torpshammar , Matfors , Mohög , Sundsbruk samt Nedansjö Malmen fraktades främst ifrån Stockholmsregionen.[23] Järnproduktionen möjliggjorde mekaniska verkstadsindustrier, exempelvis Linderbergs metallfabrik grundat (sedermera Sundsvalls verkstäder), samt stort antal skeppsvarv, exempelvis Wifstavarfs AB, grundad (som tidigt kom för att vandra ovan mot sågverksindustrin).

Vattensågar ägde byggts sedan talet nära vattendrag samt älvmynningar, exempelvis Sillres såg Lagar ifall flottning ägde införts vid talet inom fiskeristadgarna. beneath talet började därmed virkeshandeln för att erhålla allt större innebörd inom Mellannorrland.

För för att bereda ett flottled förbi Storforsen fick Magnus Huss ifrån Sundsvall inom uppgift för att genomföra sprängningar inom ett rullstensås, såsom visade sig artikel till porös på grund av för att motstå vattentrycket. Den 6 juni slutade detta kurera tillsammans enstaka från Skandinaviens största naturkatastrofer, då ränna för timmer skar genom grusåsen samt all Ragundasjön vid endast fyra timmar tömdes vid allt sitt dricksvatten, varvid ett tsunamis sköljde utmed Indalsälvens dal ända ned mot landremsa vid havet samt tog tillsammans sig egendomar, dock utan för att någon människa förolyckades. Händelsen förändrade Indalsälvens sträckning därför för att flottning ifrån Jämtland underlättades, samt bidrog mot för att Indalsälvens floddelta existerar Sveriges största kustdelta.

Industrialiseringen beneath inledande halvan från talet ledde mot för att Storbritanniens skogstillgångar förbrukades, samt britternas frihandelspolitik vid talet öppnade på grund av grundlig virkesimport ifrån dem svenska skogslänen. flera sågverksbolag uppstod samt antalet vattensågar utvidgade många snabbt nära talets mitt längs tillsammans Mellannorrlands kust.

Sveriges industrialisering inleddes i enlighet med vissa forskare tillsammans med för att ångsågar byggdes längs Norrlandskusten, varav den inledande startades inom Tunadal inom Sköns socken Ångsågat virke ägde högre standard samt därmed högre kostnad, samt ångsågarna kunde placeras nära utskeppningshamnar nära havet inom stället till längs tillsammans vattendrag, vilket reducerade transportkostnaderna. Den insikt likt fanns sedan tidigare inom distrikt angående skogsbruk, flottning samt sågverk plats betydande till skogsindustrins genombrott. Sågverksindustrin samt timmerutskeppningen kom för att erhålla enstaka speciell koncentration mot den 3 mil långa kuststräckan mellan Ljungans samt Indalsälvens utlopp inom Sundsvallsbukten, mot resultat från mynningarnas att vara nära något, sundets skydd ifrån havet på baksidan Alnön, samt dem långa älvarnas möjligheter för att flotta träd ifrån stora delar från Medelpad samt Jämtland. Landskapets moderna fabriksrelaterade karaktär skapades därefter, samt ifrån slutet från talet samt beneath en flertal decennier dominerade sågverksindustrin.

Den ursprungliga lokalbefolkningen fortsatte för att ägna sig åt jordbruk, dock även åt skogsavverkning vid vintern samt flottning vid våren. en stort antal sågverksarbetare rekryterades inom huvudsak ifrån andra regioner, exempelvis Värmland, Norrbotten samt land i norden, mot en trettiotal sågverk nära landremsa vid havet. Mellannorrlands kustområde kallades "lilla Amerika", därför för att människor valde mellan för att flytta dit alternativt för att emigrera mot USA. beneath perioden – mer än fördubblades landskapets befolkning.

Träpatroner byggde upp stora tillgångar, samt byggde stora gårdar samt slott, dock anklagades på grund av tvivelaktiga affärsmetoder, kallat baggböleri, samt kom inom konflikt tillsammans med arbetarna, exempelvis nära den grundlig Sundsvallsstrejken

Bruksdöden inleddes nära talets slut, då små järnbruk fick ge vika till skogsindustrin inom Medelpad, samt ersattes tillsammans större järnverk inom andra landskap. vid talet började även dem mindre sågverken för att avvecklas, dock inom stället ökade år – den elbaserade pappers- samt pappersmassaindustrin sin andel från Sveriges export kraftigt, varpå landskapets industri koncentrerades mot några ett fåtal större anläggningar, tillsammans SCA likt inflytelserik koncern.[4]

Älvarna reglerades samt vattenkraft byggdes ut beneath start från talet, vilket möjliggjorde elintensiv industri, exempelvis Karbidfabriken inom Ljungaverk (invigd , nedlagd vid talet) samt Albyfabrikerna inom Ånge (grundat ), samt aluminiumsmältverket Kubikenborg Aluminium AB (grundat ). Utbyggnaden inom Indalsälvens nedre sektion skedde –, då Bergeforsdammen samt Bergeforsens vattenkraftverk stod klara. Indalsälven existerar den från Sveriges älvar såsom äger näst störst elkraftproduktion.

Sågverksepoken ebbade ut efter talets nedstämdhet, samt sedan talet besitter landskapets befolkningsutveckling nästan stagnerat (och uppvisat negativ tillväxt inom grannlandskapen). Flottningen kom beneath –talen för att ersättas från timmerbilstrafik.

Indelningar ifrån talet samt framåt

[redigera | redigera wikitext]

Socknar

[redigera | redigera wikitext]

Dessa bildades huvudsakligen beneath medeltiden.

Östra Medelpad

Västra Medelpad

Utanför socknarna samt tillsammans personlig jurisdiktion fanns Sundsvalls ort ifrån tillsammans Sundsvalls rådhusrätt mot

Län

[redigera | redigera wikitext]

När den moderna länsindelningen infördes liksom enstaka resultat från års regeringsform kom Medelpad för att tillhöra Västernorrlands län. Detta delades beneath perioden –54 upp inom Hudiksvalls län samt Härnösands län, varvid Medelpad hörde mot detta senare. Sedan dessa län åter sammanslogs besitter landskap bota tiden hört mot Västernorrlands län.[24]

Fögderier

[redigera | redigera wikitext]

Socknarna inom kurera Medelpad hörde ifrån mot mot Medelpads fögderi.

Från mot hörde socknarna inom östra Medelpad mot Medelpads östra fögderi samt dem inom västra mot Medelpads västra fögderi

Mellan samt fanns nästa fögderier

  • Vivsta fögderi mellan samt till socknarna Alnö, Hässjö, Ljustorp, Njurunda, vacker, Timrå samt Tynderö
  • Ljunga fögderi mellan samt på grund av socknarna Holm, Indal, Liden, Attmar, Selånger, Sättna samt Tuna samt ifrån mot tillsammans socknarna Borgsjö, Haverö, Stöde samt Torp
  • Indals fögderi mellan samt till socknarna Alnö, Hässjö, Ljustorp, Timrå, Tynderö, Holm, Indal, Liden samt Sättna
  • Sundsvalls fögderi ifrån till socknarna Njurunda, vacker, Attmar. Selånger samt Tuna

Mellan samt ingick bota Medelpad inom Sundsvalls fögderi

Lagsaga, domsagor, tingslag samt tingsrätter

[redigera | redigera wikitext]

Medelpad omfattades beneath tidig medeltid från Hälsingelagen, ingick ifrån senast inom Upplands lagsaga samt ifrån inom Norrlands lagsaga då den bildades. ingick området inom Medelpads läns lagsaga, på grund av för att ifrån ingå inom Västernorrlands lagsaga tills denna avskaffades inledningsvis inrättades häradsrätter inom området såsom då delades in inom tingslag samt domsagor.[25]

Från mot tillhörde läka Medelpad ett domsaga, Medelpads domsaga. ifrån start fanns detta tolv tingslag vilket beneath talet nedgått mot sju (Skön, Ljustorp, Indal, Njurunda, Torp, Tuna samt Selånger). dem fem liksom upphört fanns Liden, Hässjö, Bergsjö (för Bergsjö samt Haverö socknar), Stöde (för Stöde socken) samt Attmar (som upphörde redan ) tingslag.[26]

Från mot fanns domsagorna:

  • Medelpads östra domsaga till socknarna inom östra Medelpad med:
    • Före Sköns tingslag på grund av Sköns, Alnö samt Timrå socknar, Ljustorps tingslag på grund av Ljustorp, Hässjö samt Tynderö socknar, Njurunda tingslag till Njurunda socken samt Indals tingslag på grund av socknarna Holm, Indal samt Liden
    • mellan samt Njurunda, Sköns samt Ljustorps tingslag på grund av socknarna Alnö, Hässjö, Ljustorp, Njurunda, vacker samt Timrå samt Indals tingslag till socknarna Holm, Indal samt Liden
    • mellan samt Medelpads östra domsagas tingslag
  • Medelpads västra domsaga till socknarna inom västra Medelpad med:

Från mot fanns Medelpads domsaga samt Medelpads domsagas tingslag dit varenda Medelpads socknar tillhörde tillsammans med undantag från Alnö, Sköns samt Selångers socknar såsom ifrån hörde mot Sundsvalls rådhusrätt

Mellan samt fanns Medelpads domstol på första nivån till dem delar liksom ej tillhört Sundsvalls rådhusrätt (som redan överfördes mot Sundsvalls tingsrätt). ifrån tillhör läka Medelpad Sundsvalls tingsrätt

Kommuner –

[redigera | redigera wikitext]

Städer (1 st)

Köpingar (3 st):

Landskommuner (11 st):

Förändringar –
1 januari

1 januari

Kommuner –

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet består sedan från nästa kommuner, strukturerade inom avtagande folkmängd i enlighet med SCB

NrKommunFolkmängd
1Sundsvalls kommun&&&&&&&&&&&&&&&&#;
2Timrå kommun&&&&&&&&&&&&&&&&#;
3Ånge kommun&&&&&&&&&&&&&&&&09&#;

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling inom Medelpad –
År Folkmängd
[27]

&#;&#;

99&#;
[28]

&#;&#;

&#;
[29]

&#;&#;

&#;
[30]

&#;&#;

&#;
[31]

&#;&#;

&#;
[32]

&#;&#;

&#;
[33]

&#;&#;

&#;
[34]

&#;&#;

&#;
[35]

&#;&#;

&#;
[36]

&#;&#;

&#;
[37]

&#;&#;

&#;
[38]

&#;&#;

&#;

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Landskapet utgörs mot större delen från ett vågig bergkullterräng vid urberg, övertäckt från skogklädd morän. detta präglas från parallella dalstråk, samt existerar rikt vid sjöar, myrar samt granskog. Den relativt breda uträckningen ifrån landremsa vid havet samt inåt nation samt dem stora höjdskillnaderna mellan kust samt inland medför stora klimatskillnader. Landskapets största längd inom öst-västlig riktning existerar kilometer, samt största bredd inom nord-sydlig riktning 85 kilometer. Medelpad existerar beläget vid enstaka medelhöjd vid – meter ovan havet. dem högre bergen inom landskap når dryga meter ovan havet, varav detta högsta existerar Myckelmyrberget tillsammans sina meter. Den kuperade landskapet ger den korta kuststräckan lä, varför orkanstyrka inte någonsin äger registrerats. Emellertid besitter snöstormar samt anmärkningvärda snödjup förekommit, samt ovanligt sena snöfall (i maj).[39]

Av sin totala area existerar cirka kvadratkilometer dricksvatten. Den största stort insjövatten existerar Holmsjön, belägen meter ovan havet, därefter Leringen vid ungefär identisk höjd. dem numeriskt värde största älvarna existerar Ljungan samt Indalsälven. Älvdalarna utmärks från jordbruksbebyggelse. Älvarna fick såsom flottningsleder massiv innebörd till regionens sågverksindustri. inom den omkring 20 kilometer långa samt lika breda bukt från Bottniska viken inom vilken älvarna mynnar, ligger landskapets största ö, Alnön. Sveriges geografiska mittpunkt existerar belägen inom Medelpad i enlighet med enstaka bestämning ifrån

Det vilda djurlivet innefattar rådjur, älg, räv, grävling, hare, bäver, lodjur, skogsmård, björn, järv samt varg.

Berg

[redigera | redigera wikitext]

Sjöar

[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag

[redigera | redigera wikitext]

Öar

[redigera | redigera wikitext]

Städer samt större tätorter

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografier

[redigera | redigera wikitext]

  • Bothnica - Deldatabas inom Libris såsom innehåller referenser mot litteratur ifall Norrbotten, Västerbotten samt Västernorrland.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad ”. Statistiska centralbyrån. 22 mars Läst 24 oktober &#;
  2. ^"Svenska landskapsblommor". Läst 21 juli
  3. ^ [abc] Medelpad inom Nordisk familjebok (första upplagan, )
  4. ^ [abcdefg] Medelpad inom Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 24 april
  5. ^Ortnamnsprofessorn Lars-Erik Edlund, hänvisad inom Nils Johan Tjärnlund (), Fanns detta grevar vid Östermalm? Läsarnas egna problem att diskutera angående Medelpads historia, sid
  6. ^Centergran, Ulla (). Dräkter inom våra bygder - inventarieförteckning ovan detta oss brukar kalla folkdräkter. sid.&#;&#;
  7. ^Ljungans dal bebodd redan på grund av kalenderår sedan, Svt Västernorrland 30 april
  8. ^Flera tusen tid äldre hällmålning upptäckt inom Långliden, Sveriges radio Västernorrland 22 femte månaden i året
  9. ^ [ab] Nils Johan Tjärnlund (), Fanns detta grevar vid Östermalm? Läsarnas egna ämnen ifall Medelpads historia.
  10. ^Ola George samt Inga Hlín Valdimarsdóttir (), speciell arkeologisk analys från fornlämning nr inom fastigheten Kvissle , Njurunda socken, Sundsvalls kommunArkiverad 4 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., sid 38
  11. ^ [ab] Klingstatjärn – levande forntidArkiverad 13 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., Murberget regionalt museum
  12. ^ [abcdef] Per H. Ramqvist, Utbytessystem beneath detta inledande årtusendet - Idéer utgående ifrån tre mellannorrländska älvar
  13. ^”Forntid inom Västernorrland län” (PDF). Arkiverad ifrån originalet den 24 månad :// Läst 23 månad &#;
  14. ^Myntkabinettet: Stigeskatten
  15. ^Jordanes, övers. A. Nordin , s. 39; jfr Zachrisson a).
  16. ^Inger Zachrisson, Vittnesbörd angående pälshandel? en arkeologiskt perspektiv vid romerska bronsmynt funna inom norra land, Fornvännen ().
  17. ^Holm, Gösta (). ”Språkgrupper inom forntidens Norrland.”. Bebyggelsehistorisk tidskrift (Uppsala&#;: Swedish Science Press, –) ,: sid.&#;57– ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris
  18. ^Bygdén, Herdaminne på grund av Selånger samling ~blasta/herdamin/
  19. ^Blomkvist, Nils (). ”Bondelunk samt utmarksdynamik: samhällsutveckling inom Medelpad samt Ångermanland före ”. Ångermanland Medelpad (Härnösand&#;: Ångermanlands samt Medelpads hembygdsförbund, –) ,: sid.&#;49–&#;: ill.. ISSN ISSN &#;&#;Libris
  20. ^Grundberg, Leif (). Medeltid inom centrum: europeisering, historieskrivning samt kulturarvsbruk inom norrländska kulturmiljöer. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, &#;; Studia archaeologica Universitatis Umensis, &#;; Umeå: avdelningen till arkeologi samt samiska studier, Umeå högskola. Libris ISBN (inb.). ?urn=urn:nbn:se:umu:diva&#;
  21. ^Olsson, Reinhold Ur Skönsbygdens saga. Sundsvall
  22. ^ [ab] Leif Grundberg, Medeltid inom centrum: europeisering, historieskrivning samt kulturarvsbruk inom norrländska kulturmiljöer, doktorsavhandling , sid 43–
  23. ^T. Sahlén: Järnbruk samt manufakturverk, Sundsvallsminnen, Feb 03Arkiverad 13 mars hämtat ifrån the Wayback Machine. (Åtkomstdatum 24 november )
  24. ^Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (). Norrländsk uppslagsbok: en uppslagsverk vid vetenskaplig bas angående den norrländska region. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid.&#;– Libris ISBN X (inb.)&#;
  25. ^Almquist, Jan Eric (). Lagsagor samt domsagor inom Sverige&#;: tillsammans med speciell hänsyn mot den judiciella indelningen. sektion I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid.&#;&#;
  26. ^Almquist, Jan Eric (). Lagsagor samt domsagor inom Sverige&#;: tillsammans med speciell hänsyn mot den judiciella indelningen. sektion I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid.&#;&#;
  27. ^”I. Areal samt folkmängd på grund av särskilda förvaltningsområden” (på (svenska)) (PDF). Folkräkningen den 31 månad . Statistiska centralbyrån. Läst 15 månad &#;
  28. ^”Statistisk årsbok på grund av landet ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  29. ^”Statistisk årsbok till land ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  30. ^”Statistisk årsbok på grund av landet ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  31. ^”Statistisk årsbok till landet ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  32. ^”Statistisk årsbok till landet ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  33. ^”Statistisk årsbok till landet ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  34. ^”Statistisk årsbok till land ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  35. ^”Statistisk årsbok på grund av land ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  36. ^”Statistisk årsbok till landet ” (på (svenska)) (PDF). Statistiska centralbyrån. %20statistik//SOS%/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%/Statistisk-arsbok-for-Sverigepdf. Läst 15 månad &#;
  37. ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad ” (på (svenska)). Statistiska centralbyrån. 9 femte månaden i året Läst 15 månad &#;
  38. ^”Folkmängd inom landskapen den 31 månad ” (på (svenska)). Statistiska centralbyrån. 14 mars Läst 20 femte månaden i året &#;
  39. ^SMHI atmosfärförhållanden samt vätska 11/ Medelpads klimatArkiverad 24 månad hämtat ifrån the Wayback Machine.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]