Hur många typer av muskelceller
Skelettmuskel
Tvärstrimmig skelettmuskulatur existerar den vanligaste typen från muskel inom vår lekamen samt dem flesta ryggradsdjur. Den existerar viljestyrd samt detta finns cirka 640 skelettmuskler inom människokroppen, varav den största heter gluteus maximus.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Varje separat muskel innehåller en antal muskelbuntar. Runt dessa finns detta en bindvävslager (muskel-fascia). Detta besitter mot arbetsuppgift för att producera en glidlager mot andra muskler samt vid detta sättet ge muskeln form eller gestalt. varenda muskelbunt innehåller inom sin tur en visst antal muskelceller (myon). Dessa kallas även muskelfibrer. ett muskelcell existerar uppbyggd från mindre komponenter: muskelfibriller. Muskelfibriller ligger nära sidan angående varandra samt existerar tvärrandiga inom normalt mikroskop. Detta beror vid för att fibrillerna existerar uppbyggda från mindre komponenter, myofilament, likt inom sin tur består från numeriskt värde typer: aktin samt myosin' filament. då muskeln förkortas (kontraheras) dras aktinet in mellan myosinet. Följden från detta existerar för att fibrillerna förkortas samt förtjockas, vilket inom sin tur leder mot för att dem elastiska trådarna runt muskelcellen samt bindvävslagret (som omger muskeln samt äger sin förlängning ut inom muskelns sena) ger upphov mot enstaka kraft likt påverkar muskelns fäste samt ursprung, sålunda för att rörelser uppstår inom skelettet.
Motorisk enhet
[redigera | redigera wikitext]För för att muskeln överhuvudtaget skall behärska utföra enstaka kontraktion måste enstaka meddelande ifrån hjärnan skickas via ryggmärgensnervceller samt ner mot enstaka nervtråd vilket inom sin tur förgrenar sig samt når ner mot muskelceller. Den på denna plats funktionella enheten kallas "motorisk enhet" samt består från ett nervcell tillsammans med samtliga muskelceller vilket den innerverar. ifall erhålla celler ingår inom varenda rörelse enheter kallas den muskeln finmotorisk samt ifall flera celler ingår inom varenda rörelse grupp kallas den muskeln grovmotorisk'. då enstaka rörelse grupp sätts inom jobb, kontraherar sig samtliga celler inom den enheten tillsammans med maximal kraft. detta existerar ständigt identisk muskler likt arbetar nära enkel tryck samt detta existerar ständigt identisk enheter vilket därefter kopplas in ifall belastningen ökar. Muskeln skyddas från nervceller vilket består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar. Dessa sitter parallellkopplade mellan muskelcellerna samt följer passivt tillsammans med dem något som ligger nära eller är i närheten muskelcellernas rörelse. ifall muskelcellerna töjs därför töjs även muskelspolen. angående muskelns töjs till många samt detta finns fara till för att den skall brista, sänder muskelspolen ett kontraktionsignal mot detta centrala nervsystemet, vilket inom sin tur skickar åter enstaka meddelande liksom fullfölja för att muskeln drar ihop sig samt hindrar för att enstaka skada uppkommer. Denna skyddsmekanism kallas på grund av sträckreflex. inom övergången mellan muskelceller samt senvävnad sitter senspolarna. Denna ger inom motsats mot muskelspolarna enstaka meddelande vilket fullfölja för att muskeln slutar för att kontraheras samt enstaka skada inom senan är kapabel undvikas.
Fibertyper
[redigera | redigera wikitext]Man vet idag för att detta finns numeriskt värde olika fibertyper: den långsamma (Typ I) samt den snabba (Typ II). Beteckningen långsam innebär ej för att den hindrar muskeln ifrån för att utföra ett, på grund av idrotten, snabb rörelse. inom dessa kontext existerar exempelvis ett tennis-smash många långsam. dem långsamma får sin energiförsörjning via syre ifrån blodet. dem snabba får inom huvudsak sin energi ifrån inom muskeln lagrad energi (glukos). Typ II-fibrerna delas senare in inom tre olika underavdelningar: typ IIa, typ IIx samt typ IIc.
- Typ IIa: äger dem bästa egenskaperna hos plats samt enstaka från dem andra typerna, detta önskar yttra upphöjd styrka samt god uthållighet.
- Typ IIx: existerar den maximalt explosiva tillsammans många dålig uthållighet.
- Typ IIc: vetenskapsman besitter beneath senare kalenderår försökt förklara hur olika muskelceller förändras beneath olika träningsmetoder.
Det existerar känt för att typ I-fibrer styrs från ett viss typ från nervceller (liten) samt typ II-fibrer från enstaka ytterligare (stor), samt nervceller förändras ej. Forskarna tror emellertid för att efter många långvarig uthållighetsträning kunna muskelfiber från typ II lära sig för att nyttja syre likt energi, samt kallas då typ IIc.
Karaktärsbeskrivning
[redigera | redigera wikitext]| Fibertyp | Typ I-fiber | Typ IIa-fiber | Typ IIx-fiber |
| Kontraktionstid | Långsam | Snabb | Mycket snabb |
| Storlek vid rörelse enhet | Liten | Stor | Mycket massiv |
| Uthållighet | Hög | Medium | Låg |
| Lämplig aktivitet | Aerob | Långtids anaerob | Korttids anaerob |
| Kraftalstring | Låg | Hög | Mycket upphöjd |
| Mitokondrietäthet | Hög | Hög | Låg |
| Kapillärtäthet | Hög | Medium | Låg |
| Oxidativ kapacitet | Hög | Hög | Låg |
| Glukoskapacitet | Låg | Hög | Hög |
| Mest lagrat bränsle | Triglycerider | Glukos | Glukos |
Typ I-fiberträning
[redigera | redigera wikitext]Med relativt nedsänkt intensitet samt långvarigt sysselsättning äger man framför allt kommit fram mot för att typ I-fibrerna reagerar tillsammans nästa förändringar:
- Kapillärnätet inom muskeln samt dess förmåga för att tillföra syre mot muskeln ökar, framför allt runt typ I-fibern. (aerob)
- Mitokondrierna ökar inom muskelcellen samt dess arbetsuppgift existerar för att frigöra energi. (ATP)
- Antal repetitioner vid ett submaximal nivå ökar.
Typ II-fiberträning
[redigera | redigera wikitext]Träning tillsammans höga belastningar påverkar inom huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir inom huvudsak:
- Cellernas tvärsnitt ökar samt därmed dess förmåga för att förbättra mer kraft.
- Cellernas förmåga för att jobba utan syretillgång (anaerob) ökar.
- Nerv- samt muskelsamspelet förbättras. Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).
När muskeln ändrar ledvinkeln uträttar den en dynamiskt jobb. då den drar ihop sig kallas detta till koncentrisk kontraktion. då muskeln försöker dra ihop sig dock dras ut till för att detta yttre motståndet existerar större, kallas detta till excentrisk (bromsande) aktion. Muskeln är kapabel då förbättra störst kraft. då den inre muskelkraften existerar lika tillsammans med detta yttre motståndet sålunda uppstår ingen rörelse. Detta kallas till isometrisk kontraktion alternativt statiskt sysselsättning.
Muskelns kraft samt styrka
[redigera | redigera wikitext]För för att behärska mäta enstaka muskels styrka behövs uppfattning dels ifall ursprung samt fäste till den aktuella muskeln, dels hur den passerar leden detta önskar yttra detta vinkelräta avståndet ifrån muskelkraftens verkningslinje mot ledens rotationslinje. nästa uppgifter behövs:
- hävstångens längd (l)
- vikten vid redskapet (F)
- avståndet mellan ledaxel samt fäste.(l m)
En muskel är kapabel förbättra enstaka maximal kraft vilket existerar cirka 50N/cm2 från muskelns tvärsnitt. tillsammans med tvärsnitt menas detta antal fibriller vilket muskeln innehåller. Muskelns förmåga för att lyfta en tungt objekt beror alltså vid numeriskt värde förhållanden: dels dess fysiologiska tvärsnitt, dels hur den passerar leden. Muskelns kraftutveckling kunna påverkas tillsammans hjälp från styrketräning, dock muskelns fäste existerar individerna födda tillsammans. tillsammans andra mening, vissa individer besitter förbättrad förutsättningar på grund av vissa aktiviteter.
Se även inventering ovan skelettmuskler.