Vad är sant gällande en turbo

För andra betydelser, titta Turbo (olika betydelser).

Turbo existerar en struktur vilket kunna användas på grund av för att öka effekten samt inom viss mån verkningsgraden inom enstaka förbränningsmotor.

Turboaggregatet drivs från hastigheten samt trycket inom avgaserna liksom lämnar förbränningsrummet. Den energi vilket ej fullt ut kunnat tillvaratas inom förbränningsrummet driver en turbinhjul såsom via enstaka gemensam axel driver en kompressorhjul inom andra änden från turbon. Kompressorhjulet komprimerar den inkommande luften genom för att "trycka" in luften inom förbränningsrummet.

Även enstaka kompressor trycker in atmosfär inom förbränningsrummet. Den drivs dock mekaniskt från motorn via vevaxeln alternativt enstaka rem samt ger överbelastning samt ökad utfall även nära låga motorvarvtal, var turbons överbelastning existerar små vid bas från detta låga avgasflödet. enstaka kompressor "stjäl" enstaka viss energi ifrån motorn, liksom annars ägde kunnat förmedlas ut mot drivhjulen, medan enstaka turbo återanvänder energi inom avgaserna vilket annars gått mot spillo inom avgassystemet.

Benämningen vid aggregatet existerar egentligen överladdningsaggregat. termen turbo existerar latin samt betyder virvel.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Med ett lättrycksturbo (som besitter ett annorlunda tryckklocka, samt ej vilket flera tror en mindre turboaggregat) kunna ett bensinmotor ges en högt kompressionsförhållande således för att verkningsgraden blir utmärkt även nära nedsänkt tryck.

Ett annat bekymmer tillsammans med turbon existerar för att detta tar ett viss period efter för att gaspådraget ökats mot dess turbon kunna börja jobba samt höja effekten. enstaka massiv sektion från den tillväxt vilket skett från turbomotorn äger även gått ut vid för att minska denna fördröjning liksom kunna överraska enstaka chaufför genom för att accelerationen ökar kraftigt inledningsvis någon kort tid efter för att man börjat påskynda.

Saab besitter experimenterat tillsammans motorer liksom äger variabel kompression därför för att dem kunna köras effektivt både nära upphöjd samt nära nedsänkt tryck. Saab plats även inledningsvis ut tillsammans ett operativ lättrycksturbo, vilket gav Saabs personbilar tillsammans med bensinmotor många förbättrad körbarhet än konkurrenterna.

BMW samt Volkswagen äger kompletterat turboaggregatet tillsammans med ett mekaniskt driven kompressor. nära låga varvtal, innan turboaggregatet laddar, sköter kompressorn laddningen samt nära högre varvtal tar sedan turboaggregatet ovan. en liknande struktur användes ursprunglig från Lancias rallybilar vid talet.

Turboaggregat existerar vanliga vid dieselmotorer, vilket medför effektivare bränsleanvändning, titta turbodiesel. vid fordon tillsammans med dieselmotor hörs turbon klart likt en vinande ljud då fordonet accelererar vidare.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Turbon uppfanns från den schweiziske ingenjören Alfred Büchi, liksom fick patent Dieselskepp samt lokomotiv tillsammans turbo började konstrueras vid talet. Den schweiziska lastbilstillverkaren Saurer AG plats inledningsvis tillsammans med för att tillverka vägfordon tillsammans med turbo.

Turbo plats vanligt förekommande vid dieselmotorer vid lastbilar dock efterhand kom den även för att användas alltmer inom personbilar. fanns detta endast numeriskt värde bilmärken liksom använde turbodrift vid bensinmotorer, Oldsmobile Cutlass Jetfire (" motor) samt Chevrolet Corvair Monza. kom BMW:s modell inom enstaka turboversion samt följde Porsche Turbo.

Redan började turbon användas inom rallycrossen inom land. ett pionjär likt experimenterade tillsammans för att sätta en mindre avgashus vid en turboaggregat samt sedan reglera laddtrycket tillsammans ett wastegate, plats Sune Jansson ifrån Finsta. Jansson körde enstaka Volkswagen Typ 1 tillsammans tillsammans med sin klubbkompis Lasse Nyström. Efter flera försök samt misslyckanden fick denne mot receptet samt sedan dess vann Nyström detta mesta, samt Jansson fick bygga Volkswagenmotorer åt läka Europaeliten.

I land äger Saab blivit associerat tillsammans turbo efter för att man introducerade modellen Saab 99 Turbo. Saabs turboaggregat plats utvecklat från Garrett AiResearch. identisk kalenderår kom Peugeot tillsammans Peugeot turbodiesel.

Det vilket hänt sedan dess existerar för att flera tillverkare experimenterat tillsammans med mindre turboaggregat samt för att bi-turbo-lösningar kommit mot. Personbilsturbons bakgrund inom land besitter varit förknippad tillsammans bilmärket Saab såsom äger bidragit inom upphöjd grad mot turbomotorns tillväxt. Efter för att Saab inom slutet vid talet lyckades konstruera enstaka turbo såsom kom för att fungera många förbättrad vid personbilar; tillsammans med hjälp från enstaka annorlunda tryckklocka samt den således kallade wastegate-ventilen, ökade användningen från turbo kraftigt samt inom mitten vid talet ägde dem flesta bilmärken motorer tillsammans turboladdning.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Trycket såsom en turboaggregat pumpar upp begränsas från enstaka således kallad wastegate såsom existerar enstaka variabel ventil före turbon liksom reglerar avgastrycket. Denna styrs från trycket likt den egen reglerar. då laddtrycket når detta förutbestämda värdet öppnas ett ventil tillsammans med hjälp från ett tryckklocka (intern wastegate) alternativt enstaka kolv (extern wastegate). Intern existerar vanligast samt sitter inbyggd inom turbons turbinhus, medan enstaka extern sitter monterad vid grenröret. Turboaggregat vid mot modell lastbilar saknar ofta wastegate, turbon existerar istället gjord till för att nå sitt maximala laddtryck nära motorns maxvarv. Denna konstruktion ger dock alltför massiv turbofördröjning tillsammans därtill hörande "ketchup-effekt" inom accelerationen på grund av för att fungera vid ett personbil.

När wastegaten öppnas passerar avgaserna turbinen genom ventilen. Trycket vid turbinen reducerar då. Därmed saktar den ned samt laddtrycket avtar.

Också ett Dawes Device alternativt strypventil, ett typ från luftströmsventil, är kapabel användas till för att öka effekten. Ventilen monteras normalt mellan turbons kompressordel samt wastegate. vid således sätt stryps luftflödet, i enlighet med önskad justering, mellan dem båda komponenterna samt därmed "luras" turboladdaren för att trycka in mera atmosfär inom insuget, vilket ger ökad motoreffekt.

En nackdel tillsammans turbodrift existerar värmeutvecklingen likt sker inom turboaggregatet, dels genom avgaserna liksom förmå äga temperaturer vid upp mot &#;°C samt dels genom luften vilket blir varm då den komprimeras. Därför passerar luften ett därför kallad intercooler (även kallad "laddluftkylare"), såsom sitter monterad mellan turbons kompressordel samt motorns insug, till för att sänka insugsluftens temperatur. Detta motverkar spikningar samt ökar motorns verkningsgrad. Den sänkta temperaturen fullfölja även för att luften tar mindre område samt man förmå då ett fåtal in ännu mera atmosfär inom motorn.

Värmen existerar även en bekymmer till turbons smörjning. Turbon varvar upp mot (och inom vissa fall över) &#; varv per 60 sekunder vilket inga kullager klarar från, samt därför existerar axeln lagrad tillsammans en glidlager vilket smörjs tillsammans motorolja. Oljan förmå dock koka ifall turbon ej kyls ordentligt, vilket leder mot haveri. Därför kyls turbon både tillsammans oljan samt vätska ifrån motorns kylsystem. Saab använde luftkylda turboaggregat inom start vilket ofta ledde just mot haveri. Detta förmå nog anses artikel ett från dem barnsjukdomar såsom tidiga turbomotorer mot personbilar led från tillsammans tillsammans enstaka massiv fördröjning inom turbon, trots wastegateventilens intåg.

När man varvar enstaka turbomotor därför för att laddtryck byggs upp, samt sedan släpper gasen (stänger gasspjället) till mot modell växling, äger luftströmmen liksom turbon genererar ingenstans för att ta vägen, utan studsar mot gasspjället, ger ett tryckstöt igen mot turbon samt bromsar ner turbinen kraftigt. ett nerbromsad turbin innebär inom sin tur för att turbinen behöver varva upp igen till för att skicka önskat laddtryck vilket förmå betyda nedgången motorrespons. hållbart existerar detta ej god till turbon samt därför sitter detta ofta ett avlastningsventil monterad vid något tryckrör efter turbon såsom släpper ut den atmosfär liksom annars ägde bromsat turbon. Normalt existerar denna återcirkulerande samt leder tillbaka luften mot insugsröret mellan luftfiltret samt turbon. vid talet blev detta dock populärt för att montera ett således kallad öppen dumpventil, liksom släpper ut denna atmosfär inom atmosfären tillsammans med en ljudligt "pys"-ljud, alternativt en visslande ljud.

På fordon tillsammans med luftmängdsmätare rekommenderas detta ej för att man monterar öppen dumpventil eftersom motorns styrsystem konstant mäter luftmängden likt sugs in inom motorn. angående man plötsligt börjar evakuera atmosfär vilket motorelektroniken förväntar sig för att bör finnas var får man dålig motorgång samt möjligtvis motorproblem vilket resultat. inom princip varenda talsbilar besitter luftmängdsmätare.

Vissa turboaggregat, främst små lättdrivna aggregat var tryckpulsen ej blir således kraftig, saknar avlastningsventil.