Gammalt mynt med stort m på bc
Svenska mynt
Svenska mynt äger präglats sedan Olof Skötkonungs tidsperiod, på grund av inledande gången cirka kalenderår 995–1000, samt fram mot nutid.
I landet finns till närvarande fyra olika mynt såsom betalningsmedel, värda ett topp, numeriskt värde kronor, fem kronor samt tio kronor.
Historik fram mot 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]De inledande mynten beneath Olof Skötkonung cirka kalenderår 995–1000 torde snarast äga vägts än räknats. Efter 1030 upphörde myntningen samt återinfördes ursprunglig beneath slutet från 1100-talet. detta handlade då angående penningar samt örtugar inom en struktur var marken plats den högsta enheten.[1] inom praktiken fungerade mynten främst liksom värdeenheter utifrån sin silvervikt, samt sidled användes svenska samt utländska mynt, speciellt beneath den period från närmare hundra kalenderår då inga svenska mynt präglades. Svealand, Götaland samt Gotland ägde olika penningsystem.
1534 infördes dalern från monark Gustav Vasa, vilket senare ändrades mot riksdaler. beneath 1600-talet började man prägla karoliner. Genom myntrealisationen 1776 slutade man räkna inom mark samt karoliner samt riksdalern blev huvudmynt såsom delades upp inom 48 skillingar.
1873 skapades den svenska kronan liksom mynt då land samt landet avgjorde sig till för att ersätta sina gamla valutor tillsammans med ett gemensam valuta liksom därmed ersatte riksdalern (Skandinaviska myntunionen).
Benämningar vid mynt inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Under Gustaf l:s inledande regeringsår fanns ej större inhemska mynt än örtug, dock deremot ägde redan länge enstaka mängd utländska mynt begagnats. Ar 1521 lät Gustaf slå klipping vilket fanns en fyrkantigt klippt mynt, ifrån start danskt, samt fyrk, mot värde lika tillsammans 4 öre. kalenderår 1524 slogs öre, 1537 markstycken samt 1574 en rundt mynt, lika värt samt stort likt tyska dalrar, samt kallades riksdaler. Den 7 januari 1605 reglerades svenska myntet. Daler samt riksdaler ägde då lika värde. Penning, såsom även fanns en präglat mynt, jämte öre samt mark, blev dem maximalt gångbara . Ar 1625 började Gustaf II Adolf slå mynt från koppar till daler, mark samt öre. Då uppkom tre slags daler, den gamle riksdalern, vanligen kallad ortsdaler, alternativt slagendaler, samt daler silvermynt samt daler kopparmynt, liksom även öre inom både silver samt koppar. 1664 bestämdes enstaka fräsch myntordning varvid riksdaler skildes ifrån daler, mark samt öre alternativt runstycken, likt dem även kallades. dem tre senare jämte silvermyntet karolin, vilket gällde 2 mark alternativt ett halv daler, blev dem gångbara mynten. Utmyntningen från plåtmynt började 1644, samt 1776 upphörde plåtmyntet för att artikel lagligt betalningsmedel.[2]
Mynt präglade 1844–1854
[redigera | redigera wikitext]Dessa mynt präglades beneath Oscar I:s period. Liknande mynt präglades före hans period.
| Valör | Utgivningsår | Metall/vikt |
|---|---|---|
| 1/6 sk bco | 1844–1855 | br 2,4 g |
| 1/3 sk bco | 1844–1855 | br 4,7 g |
| 2/3 sk bco | 1844–1855 | br 7,6 g |
| 1 sk bco | 1844–1855 | br 11,3 g |
| 2 sk bco | 1844–1855 | br 18,9 g |
| 4 sk bco | 1849–1855 | br 25,2 g |
| 1 rd rm | 1857 | sm 8,50 g |
| 2 rd rm | 1857 | sm 17,0 g |
| 1 rd sp | 1855–1859 | sm 34,0 g |
| 1/32 rd sp | 1851–1853 | sm 1,06 g |
| 1/16 rd sp | 1845–1855 | sm 2,13 g |
| 1/8 rd sp | 1852 | sm 4,25 g |
| 1/4 rd sp | 1846–1852 | sm 8,50 g |
| 1/2 rd sp | 1845–1852 | sm 17,0 g |
| 1 rd sp | 1844–1855 | sm 34,0 g |
| 1 dukat | 1844–1859 | gm 3,49 g |
| 2 dukater | 1850–1857 | gm 6,97 g |
| 4 dukater | 1846–1852 | gm 13,95 g |
Modernare mynt, präglade ifrån 1855
[redigera | redigera wikitext]År 1855 införs öre, vilket existerar enstaka hundradels riksdaler riksmynt. Riksdaler riksmynt fanns även något nytt 1855, definierades likt 1/4 riksdaler specie. tid 1873 byttes namnet vid riksdaler riksmynt mot topp.
| Valör | Användes år | Präglades år | Diameter |
|---|---|---|---|
| 1/2 öre | 1855–1873 | Kopparmynt: 1856–1858, 1867. | |
| 1 öre | 1855–1971 | Kopparmynt: 1856–1858, 1860–1867, 1870–1872, 1873. Bronsmynt: 1874–1886, 1888–1907, 1909–1916, 1919–1950, 1952–1971. Järnmynt: 1917–1919, 1942–1950. | |
| 2 öre | 1855–1971 | Kopparmynt: 1856–1858, 1860–1867, 1871–1872, 1873. Bronsmynt: 1874–1886, 1888–1902, 1904–1907, 1909–1910, 1912–1916, 1919–1942, 1950, 1952–1971. Järnmynt: 1917–1920 + 1942 (ljust järn), 1942–1950 (mörkt järn) | |
| 5 öre | 1855–1984 | Kopparmynt: 1857–1858, 1860–1867, 1872, 1873. Bronsmynt: 1874–1892, 1895–1907, 1909–1917, 1919–1942, 1950, 1952–1971; Mindre storlek: 1972–1973, 1976–1984. Järnmynt: 1917–1919, 1942–1950. | |
| 10 öre | 1855–1991 | Silvermynt: 75 %: 1857–1859, 1861–1865, 1867, 1869–1871, 1872–1873; 40 %: 1874–1876, 1880–1884, 1887, 1890–1892, 1894, 1896–1900, 1902–1904, 1907, 1909, 1911, 1913–1919, 1927–1950, 1952–1962. Nickelmynt: 1920–1921, 1923–1925, 1940–1941, 1946–1947, 1962–1973, 1976–1991. | |
| 25 öre | 1855–1984 | Silvermynt: 75 %: 1855–1859, 1862, 1864–1867, 1871; 60 %: 1874–1878, 1880–1881, 1883, 1885, 1889–1890, 1896–1899, 1902, 1904–1905, 1907, 1910, 1912, 1914, 1916–1919, 1927–1934, 1936–1941; 40 %: 1943–1950, 1952–1961. Nickelmynt: 1921, 1940–1941, 1946–1947, 1962–1973, 1976–1984. | |
| 50 öre | 1855–2010 | Silvermynt: 75 %: 1857, 1862; 60 %: 1875, 1877–1878, 1880–1881, 1883, 1898–1899, 1906–1907, 1911–1912, 1914, 1916, 1919, 1927–1931, 1933–1936, 1938–1939; 40 %: 1943–1950, 1952–1958, 1961. Kopparnickelmynt: 1920–1921, 1924, 1940, 1946–1947, 1962–1973, 1976–1991. | |
| Koppar: 1992–2009 | 18,75 mm | ||
| 1 kr | Från 1873 | Silvermynt: 80 %: 1875–1877, 1879–1881, 1883–1884, 1887–1890, 1897–1898, 1901, 1903–1904, 1906–1907, 1910, 1912–1916, 1918, 1923–1942; 40 %: 1942–1950, 1952–1968. Kopparnickelmynt: 1968–1973, 1976–2005, 2007–2009, 2012–2013 | 25 mm |
| Kopparpläterade stålmynt 2016– | 19,5 mm | ||
| 1 riksdaler riksmynt | 1855–1873 | Silvermynt: 1857, 1860–1862, 1864–1865, 1867, 1871, 1873. | 25 mm |
| 2 kr | Från 1873 | Silvermynt: 80 %: 1876–1878, 1880, 1890, 1892–1893, 1897–1898, 1900, 1903–1904, 1906–1907, 1910, 1912–1915, 1922, 1924, 1926, 1928–1931, 1934–1940; 40 %: 1942–1950, 1952–1966. Jubileumsmynt: 80%: 1897, 1907, 1921, 1932, 1938. Kopparnickelmynt: 1968–1971. | 31 mm |
| Kopparpläterade stålmynt 2016– | 22,5 mm | ||
| 2 riksdaler riksmynt | 1855–1873 | Silvermynt: 1857, 1862, 1864, 1871. | |
| 4 riksdaler riksmynt | 1855–1873 | Silvermynt: 1855–1857, 1859, 1861–1871. | |
| 5 kr | Från 1873 | Guldmynt: 1881–1883, 1886, 1894, 1899, 1901, 1920. Silvermynt:40%: 1954, 1955, 1971. Jubileumsmynt: 90 %: 1935; 40 % 1952, 1959, 1962, 1966. | |
| Kopparnickelmynt: 1972–1973, 1976–2005, 2007–2009 | 28,5 mm | ||
| Gulmetall: 2016– | 23,75 mm | ||
| 10 kr | Från 1873 | Guldmynt: 1873–1874, 1876–1877, 1880, 1883, 1894–1895, 1901. Silvermynt: Jubileumsmynt: 1972. | |
| Gulmetall: 1991–2000, 2001–2009 | 20,5 mm | ||
| 20 kr | 1873–1931 | Guldmynt: 1873–1881, 1884–1887, 1889–1890, 1895, 1898–1902, 1925[3]. | |
| 1 carolin | 1868–1872 | Guldmynt: 1868, 1869, 1871, 1872. | |
| 1 dukat | 1654–1868 | Guldmynt: 1855–1859 (denna typ egentligen ifrån 1844), 1860–1868. |
Nya mynt oktober 2016
[redigera | redigera wikitext]I september 2012 presenterade Sveriges riksbank nya mynt, vilka blev tagna inom bruk oktober 2016. detta tidigare tiokronorsmyntet behålls, medan enkronan samt femkronan ersattes samt myntserien kompletteras tillsammans med enstaka fräsch tvåkrona. Skulptören Ernst Nordin vann tävlingen ifall utformning tillsammans en förslag vid temat Sol, luftström samt vatten efter enstaka låt från Ted Gärdestad. Solstrålar, ett vindpust samt vågor ingår inom utformningen vid siffersidorna från respektive enkronan, tvåkronan samt femkronan.[4]
Den nya enkronan tillverkas inom kopparpläterat stål tillsammans ett vikt från 3,6 gram, enstaka diameter från 19,5 mm samt ett tjocklek vid 1,79 mm. Tvåkronan tillverkas även inom kopparpläterat stål tillsammans med ett vikt från 4,8 gram, ett diameter från 22,5 mm samt enstaka tjocklek vid 1,79 mm. Den nya femkronan tillverkas från kopparlegeringen Nordic Gold tillsammans enstaka vikt från 6,1 gram, ett diameter från 23,75 mm samt ett tjocklek vid 1,95 mm.
De nya mynten tillverkas inom Nederländerna från Koninklijke Nederlandse Munt. dem gamla mynten, liksom dessa ersätter, blev ogiltiga den 30 juni 2017.[5]
Lagstiftning
[redigera | redigera wikitext]Lagen (1988:1385) angående Sveriges riksbank inom dess lydelse per den 1 januari 2007 säger inom detta femte kapitlet, för att sedlar samt mynt liksom ges ut från Riksbanken existerar lagliga betalningsmedel. Mynt får ges ut tillsammans med valörerna femtio öre, ett topp, fem kronor samt tio kronor. ifrån samt tillsammans den 1 januari 2011 får mynt ges ut tillsammans med valörerna ett topp, numeriskt värde kronor, fem kronor samt tio kronor[6]. Dessutom får minnes- samt jubileumsmynt tillsammans andra valörer ges ut.
Lagliga betalningsmedel[7] existerar mynt inom valörerna 1 topp, 2 kronor samt 5 kronor (präglade ifrån samt tillsammans 2016) samt 10 kronor (präglade ifrån samt tillsammans 1991)[8]. Äldre mynt existerar alltså ej giltiga betalningsmedel, tillsammans med undantag från samtliga jubileums- samt minnesmynt såsom präglats sedan tid 1897[9].
Symboler samt bokstäver
[redigera | redigera wikitext]På svenska mynt är kapabel man hitta några små symboler alternativt tecken
- Präglingsort: Efter 1973 en E på grund av Eskilstuna. vid mynt fram mot 1973 Erik den heliges porträtt till huvudstaden. ifrån 2008 präglades mynten inom land i norden då Myntverket inom land i norden vann upphandlingen.[10] Då används istället förkortningen till utgivningsorten, S, till Riksbankens huvudkontor inom huvudstaden. Mynt ifrån slutet från 1600-talet samt fram mot 1800-talet märkning efter präglingsorten. vid kopparmynten präglade inom Säter samt senare nära Avesta myntverk finns dock vanligen numeriskt värde korslagda pilar. beneath Gustav II Adolf användes ett fläkt örn vid mynten ifrån Arboga, ett stående grip vid mynten ifrån Nyköping. till plåtmynten användes ofta ett märkning från kopparens ursprung, liksom nödvändigtvis ej besitter tillsammans med myntorten för att göra.[11]
- Myntmästarmärke: symbol till den individ såsom ansvarar på grund av myntningen. Numera initialen vid riksbankschefens namn alternativt, på grund av mynt präglade 1876-1986, initialen vid myntverkschefens namn. Tidigare myntmästarens märke.
- Gravörsignatur: symbol på grund av den individ likt existerar ansvarig till myntets utformning, oftast dennes initialer. Detta initialer brukar sitta beneath porträttets hals. dem flesta moderna mynt saknar gravörsignatur, dock vid moderna tiokronor finns MN på grund av Marita Norin samt vid enkronor efter 2001 enstaka på grund av Ernst Nordin.
- Valören brukar förkortas vid mynten. modell är kapabel existera mot modell ”Ö S M” vilket förmå utläsas vid ett sektion äldre silvermynt. ÖSM existerar enstaka förkortning på grund av öre silvermynt. vid kronmynt efter 1909 brukar kronor förkortas ”Kr”. Öre förkortas ej vid mynt efter 1855.
- På kopparmynt ifrån 1600- samt 1700-talen förekommer för att regentens namn förkortats, exempelvis "V E R S" på grund av Ulrica Eleonora Regina Sueciæ (Ulrika Eleonora, Sveriges drottning), "G R S" till Gustavus Rex Sueciæ (Gustav, Sveriges konung) samt C R S till Christina Regina Sueciæ (Kristina, Sveriges drottning) alternativt Carolus Rex Sueciæ (Karl, Sveriges konung). [12]
Initialer till Riksbankens, Myntverkets ledare, alternativt myntmästaren inom Stockholm
[redigera | redigera wikitext]- MK till Marcus Kock 1633–1639
- AG på grund av Anthony Grooth d.y., 1641–1646
- DK på grund av Daniel Kock, 1646–1650
- GW till Georg Wagner, 1658–1664
- FI på grund av Johan Fredrik Herman, 1663
- IK till Isaac Kock, adlad Cronström, 1664–1665
- AK på grund av Abraham Kock, adlad Cronström, 1664–1668
- DF på grund av Daniel Faxell, 1672–1683
- AS på grund av Anders Strömmer, 1684–1699
- HZ till Henrik Zedritz, 1700–1706
- LC på grund av Lorentz Careelberg, 1706–1722
- GZ på grund av Georg Zedritz, 1722–1738
- HM på grund av Hans Malmberg, 1738–1762
- AL på grund av Albrekt Lindberg, 1762–1773
- OL till Olof Lijdin, 1773–1819
- LB på grund av Lars Bergencreutz, 1819–1821
- CB på grund av Christopher Borg, 1821–1837
- AG alternativt G på grund av Alexander Grandinson, 1838–1855
- ST alternativt T på grund av Sebastian Tham, 1855–1876
- EB till Emil Brusewitz, 1876–1908
- W till Karl-August Wallroth, 1908–1927
- G till Alf Grabe, 1927–1945
- TS vid varandra till Torsten Swensson, 1945–1961
- U på grund av Benkt Ulvfot, 1961–1986
- D till Bengt Dennis, 1986–1993
- B till Urban Bäckström, 1993–2003
- H på grund av Lars Heikensten, 2003–2006
- SI till Stefan Ingves, 2006–