Vilken funktion har hyfer i svampar

För andra betydelser, titta svamp.

Svampar (Fungi) bildar nära sidan ifall varelse, växter samt protister en eget rike bland eukaryoter.^[1] Riket omfattar ungefär 150 000 beskrivna arter^[2]; detta faktiska antalet arter uppskattas mot mellan 1,5 miljoner samt 6 miljoner^[3]. dem skiljer sig ifrån växterna genom för att dem saknar klorofyll samt existerar heterotrofa, samt dem skiljer sig ifrån djuren genom för att dem absorberar sin att ge liv snarare än äter den samt för att dem äger cellväggar från kitin samt glukaner. Svamparna anses existera monofyletiska, detta önskar yttra för att detta besitter funnits ett initial art likt samtliga svampar, samt enbart svampar, härstammar ifrån.

Läran ifall svampar kallas mykologi. Svensken Elias Fries sägs ofta existera den moderna mykologins fader.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln alternativt detta denna plats avsnittet innehåller inaktuella fakta samt behöver uppdateras. (2018-05) Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Strax beneath 150 000 svamparter besitter hittills beskrivits från vetenskapen.^[4][2] Tidigare besitter riket uppskattats innehålla runt 1,5 miljoner arter,^[5] samt enstaka forskning genomförd 2011 föreslog för att detta förmå finnas ovan 5 miljoner arter.^[6] dem livsformer såsom tidigare även kallades "äkta svampar" alternativt "högre svampar" (Eumycota) underdelas inom nästa fem avdelningar:

• Gisselsvampar (Chytridiomycota): Dessa existerar mestadels encelliga svampar. eftersom flera äger flagellerade sporstadier anses chytridiomyceterna likt enstaka många initial form eller gestalt från svamparna (Fungi).

• Kopplingssvampar (Zygomycota): dem skiljer sig ifrån dem andra svamparna genom bildandet från dem okartade broarna mellan förenliga hyfer beneath den sexuella fortplantningen. Cellväggarna innehåller kitin-kitosan. Kopplingssvamparna troddes ej forma ett fylogeniskmonofyletisk samling, vilket numera existerar konstaterat för att dem gör.^[7]

• Sporsäcksvampar (även "säcksvampar", Ascomycota): Cellerna existerar avskilda genom tvärväggar (septa) tillsammans med lätt spor samt innehåller oftast endast enstaka cellkärna. dem könliga sporerna bildas inom karakteristiska säckar, sporsäckar. modell existerar jästsvampar samt penselmögel. detta finns enstaka rad arter hos vilka makroskopiska fruktkroppar uppträder samt likt man därför betecknar såsom storsvampar, exempelvis murklor samt skålsvampar.

• Basidiesvampar (Basidiomycota): Cellerna existerar likaså avskilda genom septa (oftast tillsammans med enstaka uppsvälld således kallad dolipor samt parenthesomer, kringliggande strukturer genom vilka del från organeller är kapabel regleras) samt innehåller oftast talrika olika cellkärnor. dem könliga sporerna bildas inom basidier. dem flesta svampar tillsammans synliga fruktkroppar (storsvampar) räknas hit, mot modell kantareller. Mycelet förmå inom extremfall bli flera tusen tid gammalt, såsom hos släktet Armillaria.

• Arbuskulära mykorrhizasvampar (Glomeromycota): dem arbuskulära mykorrhizasvamparna utbildar ett typisk endomykorrhiza, hos vilken trädartade membranutskott, arbusklar, växer inom detta inre från växtliga rotceller samt vid detta sätt etablerar en ömsesidigt beroende förhållande.

De grupper likt tidigare betecknades såsom "lägre svampar", exempelvis slemsvampar samt svampliknande protister vilket Oomycota alternativt Hypochytriomycota räknas idag ej längre mot svamparna (Fungi).

Tidigare inräknades alltså även:

Tekniska framsteg inom den molekylära genetiken samt användningen från datorunderstödda analysmetoder besitter möjliggjort för att detaljerade samt även säkra utsagor kunna göras angående dem ovan anförda svamptaxas systematiska förhållanden mot varandra. Vissa släktskaper, vilket tidigare förmodades vid bas från morfologiska, anatomiska samt fysiologiska skillnader alternativt gemensamheter, äger genom dessa tekniker blivit bekräftade.

Gisselsvamparna äger i enlighet med detta många tidigt avskilt sig ifrån dem andra svamparna samt bevarat flera ursprungliga kännetecken såsom flagellsporer. Kopplingssvamparna representerar däremot många sannolikt ingen enhetlig släktskapsgrupp, utan ett polyfyletisk team från skilda härstamningslinjer. Släktet Amoebidium, liksom tidigare räknades mot dem, tillhör i enlighet med nyare undersökning ej ens svamparna. Även dem arbuskulära mykorrhizasvamparna, likt ursprungligen hänfördes mot kopplingssvamparna, anses idag vilket ett självständig släktskapsgrupp, liksom idag oftast höjs mot ställning från personlig sektion. dem anses då vilket evolutionär systergrupp mot en taxon från sporsäcksvampar samt basidsvampar, såsom man betecknar vilket Dikaryomycota.

Många svamparter äger tappat bort eller missat sin förmåga mot sexuell förökning. dem arter vilket preliminärt ej förmå entydigt inordnas inom någon från dem ovan nämnda grupperna, hänförs provisoriskt mot imperfekta svampar (Deuteromycota); denna existerar dock endast ett provisorisk samt konstgjord formtaxon.

Svamparna räknades länge mot växterna, dock anses idag vid bas från genetiska attribut artikel viktigt närmare besläktade tillsammans djuren. Denna släktskap mot djuren syns bland annat inom för att svamparna liksom djuren lagrar sin energi inom glykogen, mot skillnad ifrån växterna såsom lagrar energin liksom cellulosa. Svampar förekommer likt encelliga, mot modell jästsvamp, samt såsom flercelliga organismer, mot modell stensopp. Svamparna skiljer sig ifrån växterna genom sitt heterotrofa (nedbrytande) levnadssätt, genom för att dem klarar sig utan pigmentet klorofyll samt dem flesta även genom förekomsten från kitin inom cellväggen. ifrån djuren skiljer dem sig bland annat genom för att dem besitter ett cellvägg.

Det existerar dock viktigt för att notera för att klassifikationen från mögelväxt ännu existerar många långt ifrån färdigställd; nya grupper beskrivs regelbundet, samt gamla sanningar omprövas samt förfinas ständigt, ej minimalt tackar vare metoder baserade vid DNA-sekvensering. Ovan nämnda grupper existerar aningen gammal (om än många praktiska) samt ej helt överensstämmande tillsammans dem senaste rönen. ett färsk, formaliserad klassifikation från svamparna publicerades beneath 2007 (Hibbett et al 2007 nedan).

Svamparnas uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Svampar kunna titta ut vid flera olika sätt. inom dagligt anförande förknippas termen ofta tillsammans med hattsvampar, såsom består från en mycel beneath jorden samt tramp samt huvudbonad ovanför. detta mesta från detta oss inom dagligt anförande kallar "svampar" existerar hattsvampar, denna plats ingår dem flesta matsvamparna. Flera släkten svampar kallas även fingersvampar efter sitt utseende.

Svamparnas storleksspektrum sträcker sig ifrån mikroskopiskt små arter mot dem enkel igenkännliga storsvamparna. Mycelet hos en exemplar från Mörkfjällig honungsskivling inom Malheur National Forest (USA) existerar tillsammans enstaka utsträckning vid ovan 8,9 km² samt ett uppskattad ålder från minimalt 2 400 kalenderår världens största svampkoloni. angående kolonin betraktas likt ett enda organism sålunda existerar detta storleksmässigt den största organismen vid jorden.^[8][9]

Svampar finns inom numeriskt värde skilda former: liksom hyfnät alternativt likt encelliga (jästsvampar). fermenterad existerar encelliga stadier, likt förökar sig huvudsakligen asexuellt genom bildning från blastokonidiosporer alternativt genom knoppning.

Liksom varenda andra eukaryoter äger svampar inom sina celler minimalt ett genuin cellkärna samt en cellskelett. Förökningen samt utbredningen sker sexuellt samt asexuellt genom flera olika slags sporer alternativt vegetativt genom utbredning (inklusive fragmentering) från dem ofta stora samt långlivade mycelen. Svampar existerar heterotrofa samt livnär sig mestadels genom utsöndring från enzymer inom den omedelbara omgivningen, varigenom polymerer samt vattenolösliga näringsämnen blir upplösta samt kunna upptas inom cellerna.

Hyferna bildar inom substratet en mikroskopiskt nätverk, såsom benämns mycel. Detta tar upp näringsämnen ifrån omgivningen. Hyferna består från enskilda hyfceller, vilket existerar åtskilda ifrån varandra genom septa. Septa (skiljeväggarna) innehåller porer, vilket möjliggör en utbyte från cytoplasma. Svampen föreligger inom sin vegetativa fas antingen vilket mycel alternativt skottceller; den lever inom substratet, mot modell marken, trädet alternativt växtvävnaden. Storsvamparnas olika fruktkroppar existerar detta tydligaste yttre kännemärket; angående dem existerar hatt-, klubb-, knöl- alternativt skorpformiga, består dem från ihopflätade hyfer, liksom bildar ett "skenvävnad" (plektenkym). Mångcelliga hyfaggregationer benämns även thalli. Fruktkropparna utgör ändå bara ett små sektion från den totala svamporganismen. dem existerar mot till förökningen samt bildar sporer genom meios. Sporerna bildas hos flera svampar inom särskilda fruktskikt inom fruktkropparna (hymenier). Hos hattsvampar befinner sig fruktskiktet beneath hatten; detta kunna bestå från lister, lameller alternativt rör. Hos flera sporsäcksvampar befinner sig hymeniet strax beneath ovansidan från fruktkropparna, inom små kammare (perithecier), likt ser ut vilket kvisslor.

I hyfernas cellväggar förekommer likt byggmaterial kitin, hemicellulosa, lipider, proteiner samt andra ämnen. Hyferna kunna även förändras kraftigt samt specialisera sig; sålunda utbildar mot modell växtparasitiska svampar ofta haustorier. Dessa tränger in inom växtceller, till för att var ta upp näringsämnen. Vissa marklevande, köttätande svampar utbildar mot samt tillsammans med snarfällor på grund av små trådmaskar, nematoder, tillsammans med sina hyfer. då enstaka mask kryper igenom snaran hålls den fast genom för att snarhyfernas hyfdiameter snabbt förstora samt snaröppningen snabbt förminskas. enstaka ytterligare variant från vegetativa hyfer existerar substrat- alternativt lufthyferna. Flera knippen från hyfer lägger sig sidled tillsammans varandra samt bildar makroskopiskt synliga hyfsträngar (synnemata), ur vilka efter miljöförändring antingen överlevnadsorgan (sklerotier, klamydosporer) alternativt asexuellt frambringade sporer förmå uppstå (konidiosporer).

Den troligen ursprungligaste formen från svampar, gisselsvamparna (Chytridiomycota) bildar ej hyfer, utan ett odifferentierad thallus. Hos flera gisselsvamp-arter förekommer beneath deras livscykel flagellstadier, vilket tyder vid en gemensamt ursprung till vilt samt svampar.

Reproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Steg inom vissa svampars reproduktion:

• Teleomorf existerar en sexuellt reproduktionssteg inom livscykeln hos svampar inom divisionerna Ascomycota samt Basidiomycota, typiskt ett fruktkropp.
• Anamorf existerar en asexuellt reproduktionssteg (morf) inom livscykeln hos svampar inom divisionerna Ascomycota samt Basidiomycota, oftast mögelliknande. då ett mögelväxt producerar flera morfologiskt skilda anamorfer kallas dem synanamorfer.

Tidigare kunde anamorfen samt teleomorfen från identisk mögelväxt ges olika namn, dock sedan 2013 bör samtliga svampar bara äga en namn^[10].

Stamhistoria

[redigera | redigera wikitext]

De närmaste släktingarna mot svamparna existerar djuren (Animalia), varvid detta term måste tolkas inom nära fras samt även omfattar dem encelliga Mesomycetozoa, vilket ibland räknas mot protisterna. angående även dem encelliga mikrosporidierna (Microsporidia, även benämnda Microspora) bör räknas mot svamparna, existerar ännu oklart. detta gemensamma taxonet till svampar samt vilt heter Opisthokonta:

Som gemensam förfader mot varelse samt svampar kunna man anta enstaka gisselförsedd encellig organism (flagellat), vilket biologiskt liknade såväl dem nuvarande gisselsvamparna såsom choanoflagellater.

Fossil

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen existerade svampar redan på grund av 900 mot 1 200 miljoner kalenderår sedan. en fynd ur 850 miljoner tid äldre skiffer inom Kanada tolkas ibland liksom svampfossil. Föregivna äldre fynd ifrån Kina samt Australien tillsammans med ett ålder från 1,5 miljarder tid måste dock ursprunglig verifieras såsom svampar.

De inledande allmänt oomstridda svampfynden stammar ifrån den geologiska tidsåldern ordovicium samt är kapabel möjligen inordnas bland dem arbuskulära mykorrhizasvamparna. Växternas framgångsrika landstigning skulle utan "svampsymbioser" troligen ej äga varit möjlig.

Kulturhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Den grekiske läkaren Pedanius Dioskorides skrev redan beneath inledande århundradet efter Kristus inom sin lärobok ifall för att detta fanns numeriskt värde sorters svampar:

"De en existerar lämpliga för att förtära, dock dem andra en dödligt gift."

Dioskorides förmodade för att ett svamps farlighet hängde samman tillsammans med dess växtplats. Svampar liksom växer beneath rostiga spikar alternativt järn alternativt "osunt kläde", bredvid ormhålor alternativt bredvid träd såsom små frukter från växter giftiga frukter, fanns samtliga giftiga. denne kände redan då mot matsvamparnas svåra smältbarhet samt skrev angående detta för att människor nära överdriven förtäring från svampar skulle "kvävas samt storkna". även Adamus Lonicerus skrev inom sin kryddbok vid 1500-talet angående svamparna, för att "alla svampars natur existerar för att plåga". dem skulle äga ett "kall, flegmatisk, fuktig samt rå natur." Fram mot nyare tidsperiod förklarades svampars uppkomst tillsammans "miasmer"; svamparna uppstod vid bas från dåliga utdunstningar ur jorden alternativt andra osunda substrat. flera trodde även förr inom tiden ännu vid självalstring (generatio spontanea), därför för att man ej kunde urskilja några frön hos svamparna. Adamus Lonicerus skrev även för att bestämda svampar plats "gudabarnens svampar", då dem växte utan frön, samt därav benämndes dem från poeterna Gygenais, detta önskar yttra terra nati, jordens ungar.

Fenomen såsom häxringar alternativt detta nattliga gröna skenet ifrån mycelet hos Armillaria äger bidragit mot den hotfull foto från svampar vilket förr beneath utdragen period fanns hos allmänheten, eftersom människorna då ej kunde förklara detta.

När Linné delade in växter, varelse samt svampar inom endast numeriskt värde riken, räknades svampar mot maskarna, alltså djurriket. Detta berodde vid för att han ej förstod sig vid dem.^[11]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Svampar bildar nära sidan från växter samt vilt detta tredjeplats riket från flercelliga eukaryoter. Deras ekologiska innebörd existerar ungefär lika massiv liksom växternas alternativt djurens.

Svampar liksom nedbrytare

[redigera | redigera wikitext]

Alla svampar existerar till sin metabolism hänvisade mot dem organiska ämnen likt bildats från andra organismer (heterotrofi). dem bildar den viktigaste gruppen från dem organismer likt deltar inom nedbrytande process från organiska ämnen (döda organismer, exkrementer, detritus) samt räknas därmed tillsammans tillsammans med bakterierna vilket dem maximalt viktiga nedbrytarna. detta existerar nästan bara svampar likt är kapabel klyva samt utnyttja lignin, komplexa förbindningar inom förvedade cellväggar hos växter. Även nedbrytande process från cellulosa, hemicellulosa samt keratin görs framförallt från svampar. Tillsammans tillsammans bakterier samt animaliska småorganismer bildar dem humus från organiskt sopor.

Mykorrhiza

[redigera | redigera wikitext]

Man antar för att omkring 80 andel från samtliga växter gynnas inom sin tillväxt genom närvaron från svampar inom marken. Ofta existerar växternas rötter omgivna från ett mantel från svamptrådar (svamphyfer), ett mycelmantel. Denna sorts symbios mellan mögelväxt samt planta kallas mykorrhiza (svamprot). nära mykorrhiza existerar trädrötterna tätt omslingrade från svampens hyfer. en samliv ämnesutbyte äger rum; trädet producerar kolhydrater samt avger dessa mot svampen, liksom livnär sig från detta, samt trädet får mer dricksvatten samt mineralämnen genom svampnätverket tillsammans med dess många stora yta. träd samt mögelväxt drar alltså båda nytta från denna symbios; detta handlar ifall enstaka mutualism. Mykorrhiza iakttogs inledande gången 1885 från Albert Bernhard Frank hos skogsträd. Även flera orkidéer lever inom symbios tillsammans med svampar samt existerar på grund av groendet från sina frön beneath naturliga betingelser obligatoriskt hänvisade mot sina symbiospartner.

Lavar

[redigera | redigera wikitext]

En växt existerar enstaka dubbelorganism såsom består från enstaka mögelväxt (oftast sporsäckssvamp) vilket mellan hyferna äger algceller (vanligen grönalger alternativt gulgrönalger) alternativt hos 10% från lavarna cyanobakterier.^[12][13] på grund av för att den lavbildande svampen bör behärska växa behövs för att den träffar vid riktig algkomponent, dock beneath enstaka övergång kunna svampkompenten klara sig tillsammans "fel" alg.^[13] Vissa lavar äger både alger samt cyanobakterier.^[14] enstaka lavs namn existerar ständigt svampens namn. Svampkomponenten får organisk näring (sockeralkoholer) ifrån algkomponenten, medan denna får ett skyddad miljö samt lämplig fuktighet från svampen. Förhållandet mellan mögelväxt samt sjöväxt ses ofta liksom mutualism, dock ibland såsom parasitism eftersom algen ibland är kapabel växa snabbare vilket frilevande. Svampkomponenten, däremot, förmå inom regel inte någonsin leva utan algkomponenten. Vidare är kapabel svampen penetrera algkomponenten (ej cyanobakterier) tillsammans identisk typ från kroppsdel, haustorier, vilket finns hos svampar liksom lever vilket växtparasiter.^[12] Lavar besitter uppstått flera gånger oberoende från varandra inom olika utvecklingslinjer bland svamparna. Denna process kallas lichenisering.^[13] Hälften från världens sporsäckssvampar lever obligat såsom lavar.^[12]

Svampar likt växtskadegörare

[redigera | redigera wikitext]

Många svamparter använder ej bara dött, utan även levande ämne samt blir därför skadegörare mot ekonomiskt viktiga nyttoväxter. liksom liknande förmå dem framkalla svåra växtsjukdomar. Svampsjukdomar hos växter förmå utan förebyggande åtgärder alternativt bekämpning leda mot missväxt alternativt för att växten dör.

Viktiga modell existerar dem vitt utbredda svampsjukdomarna hos kastanjer samt almar. Ekonomiskt viktiga växtsjukdomar existerar majssot (orsakad från Ustilago maydis), stinksot hos vete, giftig svamp hos råg, Verticillium hos flera kulturväxter, äppelskorv (Venturia), päronrost (Gymnosporangium sabinae), fruktträdskräfta (Nectria galligena) samt autentisk mjöldagg (Erisyphaceae). Förutom dessa finns cirka 10 000 fler svampsjukdomar hos växter. mot växtskadegörarna hör även flera arter från tickor.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Människor använder svampar vid flera sätt, mot modell såsom matsvamp alternativt likt biofermenter nära beskrivning från alkohol, citronsyra alternativt C-vitamin. Även inom den mänskliga kulturen samt tekniken agerar svampar ett betydelsefull roll.

Svampar existerar dock även sjukdomsframkallare samt förmå framkalla talrika svampsjukdomar hos människor.

Svamparna besitter massiv finansiell innebörd, både direkt samt omväg. inom direkt, samt positiv, bemärkelse gäller detta mot modell olika former från jästsvampar (bröd, maltdryck, alkoholhaltig, sake etc.) dock även matsvampar samt tillsammans dessa förknippad svampodling. från massiv finansiell innebörd äger även svampar inom rollen såsom parasiter samt skadeorganismer vid växter samt inom mindre utsträckning varelse, samt inom medicinen (där viktiga ämnesklasser likt penicillin samt cyklosporin upptäcktes hos svampar). andra svampar bildar mykorrhiza samt utgör därmed enstaka från förutsättningarna till en effektivt växtliv samt därmed jordbruk. Svamparna existerar vidare dem primära nedbrytarna från dött växtmaterial samt inom viss utsträckning döda vilt, samt står därmed till ett massiv sektion från cirkulationen från näringsämnen samt energi inom naturen - detta äger givetvis allomfattande dock många indirekta ekonomiska konsekvenser.

Mat- samt giftsvamp

[redigera | redigera wikitext]

Många svamparter existerar kända samt uppskattade födoämnen. mot dessa hör icke odlingsbara arter, liksom stensopp, kantarell samt tryffelsvamp, dock även kulturarter samt sorter från champinjon, shiitake samt ostronmussling. nära plockning från vildsvamp behövs många massiv noggrannhet, på grund av för att ej riskera förgiftning ifrån giftsvampar. Dessutom bör beaktas för att tungmetaller tas upp samt anrikas från svampar, vilket leder mot för att fruktkropparna hos vilda svampar förmå innehålla skadligt höga halter från liknande. likt viktigaste förutsättning på grund av svampplockning gäller primär kunskap ifall mat- samt giftsvampar. flera svamparter innehåller hemolysiner alternativt värmelabila gifter, likt förstörs nära upphettning. Endast vissa matsvampar, liksom stensoppar, är kapabel utan fara även förtäras råa.

De flesta matsvamparna tillhör hattsvamparna. Relativt ett fåtal matsvampar, däribland murklor samt tryffelsvamp hör mot sporsäcksvamparna (Ascomycota).

Det inledande skriftliga belägget på grund av mögelväxt såsom att ge liv inom land existerar ifrån den 10 juli 1636 då man nära hovet noterade för att man åt "riskor", dock bland människor sågs mögelväxt länge otjänlig såsom att ge liv. ej ens beneath nödåren vid 1860-talet, då flera svenskar emigrerade mot USA vid bas från matbrist, sågs mögelväxt vilket acceptabel att ge liv. Hushållningssällskapen samt länsstyrelserna ägde ambulerande utbildare vilket åkte runt till för att lära människor, dock utan större succé. i enlighet med vissa utsagor åt man hellre löv, stövlar samt hästexkrement än svamp.^[15] Även sågspån föredrogs framför svamp.^[16]

Betydelse på grund av alkoholdrycker samt mjölkprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Av dem encelliga svamparna existerar vin-, öl- samt bakjästerna dem maximalt välbekanta nyttosvamparna.

Vid vinframställning agerar mycelsvampen Botrytis cinerea enstaka betydande roll. Den alstrar nära höstligt kylfuktigt klimat hos bären ett fullmognad, såsom fullfölja för att bärskalet blir perforerat. detta utströmmande vattnet fullfölja för att sockerkoncentrationen inom bären stiger.

Många svamparter agerar även ett avgörande roll nära mognadsprocessen på grund av mjölkprodukter, särskilt surmjölkprodukter samt mejeriprodukt.

Svampar inom medicinen

[redigera | redigera wikitext]

Svampar besitter traditionellt använts liksom medicin samt även inom den moderna medicinska vetenskapen agerar svampar massiv roll. Å andra sidan angriper svampar även människor samt framkallar svampsjukdomar hos dem.

I den nuvarande Folkrepubliken Kina existerar talrika storsvampar sedan århundraden ett komponent inom traditionell kinesisk läkemedel. Shiitakesvampen (Lentinula edodes) gällde redan beneath Mingdynastin (1368-1644) såsom livselixir, såsom skulle bota förkylningar, uppliva blodflödet samt utveckla uthållighet. Lacktickan (Ganoderma lucidum) existerar känd vilket "ling-zhi" alternativt "reishi"; den bör artikel en särskilt verksamt stärkande medel. Igelkottstaggsvamp (Hericium erinaceus) rekommenderas nära magsjukdomar. Den europeiska lärktickan (Laricifomes officinalis) existerar eftersökt samt högt skattad vilket medicin. Dess verksamma komponent existerar agaricinsyra, liksom verkar starkt avförande samt ger den många bittra smaken.

Bland moderna mediciner vilket existerar baserade vid svampar återfinns antibiotikumetpenicillin.

Hud- samt nagelsvamp existerar antagligen dem maximalt kända svampsjukdomarna hos människor, dock flera ytterligare modell finns:

Som motmedel insätts antimykotika. detta existerar mediciner liksom används nära lokala svampangrepp vid hud alternativt slemhinnor alternativt systemiska svampinfektioner.

Psykedeliska svampar

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningarna psykedeliska svampar samt magiska svampar används ifall svampar likt innehåller hallucinogena ämnen (vanligen psilocybin och/eller psilocin). mot dessa hör amerikanska arter likt Psilocybe cubensis samt Psilocybe mexicana, dock även europeiska arter, framförallt ifrån släktet slätskivlingar (Psilocybe). Bland dem europeiska arterna således existerar troligen toppslätskivlingen den vidast nyttja. Deras verkan beskrivs såsom liknande verkan hos LSD. Användandet från psykedeliska svampar förmå ge allvarliga symtom nära konsumtion från flertalet svampar. mot dessa symtom hör bland annat takykardi – patologiskt upphöjd hjärtfrekvens.^[17] Bruket från sådana svampar besitter än inom ljus rituell/religiös innebörd hos flera folkgrupper.

Andra användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Fnösktickan (Fomes fomentarius), enstaka vitrötesvamp vilket växer liksom trädskadegörare framförallt inom bokar samt björkar, användes tidigare likt eldframställare: detta inre från fruktkropparna, såsom växer konsolartat ut ur trädstammarna, kokas, torkas, mörbultas, dränks inom kaliumnitratlösning samt torkas igen. detta fnöske såsom vid därför sätt erhålls kunna antändas genom gnistor.

Genom blotta kokandet, torkandet samt mörbultandet är kapabel även en ämne såsom liknar filt utvinnas ur detta inre från fruktkropparna. Detta är kapabel användas mot skildring från olika nödvändighetsartiklar (mössor, bärredskap samt liknande).

De oansenliga svamparna inom släktet Strobilurus väcker uppseende inom fackvärlden, eftersom man inom dem besitter upptäckt strobilurin, vars syntetiska avkomlingar efter några ett fåtal tid erövrade enstaka marknadsandel vid omkring 20 andel från världsmarknaden på grund av fungicider.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 18 oktober 2006.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• J. Webster, R.W.S. Weber 2007. Introduction to FungiISBN 978-0-521-01483-0
• T.Y. James, F. Kauff et al. 2006. Reconstructing the early evolution of Fungi using a six-gene phylogeny. Nature: 818-822.
• M. Binder, D.S. Hibbett et al. 2005. The phylogenetic leverans of resupinate forms across the major clades of mushroom-forming fungi (Homobasidiomyctes). Systematics and Biodiversity 3: 113-157.
• D.L. Hawksworth. 2001. The magnitude of fungal diversity: the 1.5 million species estimate revised. Mycological Research 105: 1422-1432.
• A. Schüßler, D. Schwarzott, C. Walker. 2001. A new phylum, the Glomeromycota: phylogeny and evolution. Mycological Research 105: 1413-1421.
• D.S. Hibbett, M. Binder et al. (maj 2007). ”A higher-level phylogenetic classification of the Fungi” (på engelska). Mycological Research (111(Pt 5)): sid. 509-47. doi:10.1016/j.mycres.2007.03.004. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17572334. Läst 9 juni 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]