Vad är skillnaden mellan ytvatten och grundvatten
Grundvatten
Grundvatten kallas detta vätska liksom utgör den underjordiska delen från vattnets kretslopp inom naturen.
Det bildas genom för att nederbörd många sakta tränger ner genom marken (infiltration) samt sjunker neråt (perkolation). då vattnet når enstaka tät yta (akvifug), exempelvis enstaka sprickfri berghäll från någon kristallin bergart, därför magasineras vattnet samt fyller år ut dem hålrum såsom finns inom dem åtgärda jordlagren ovan. Grundvattenytans läge besitter massiv innebörd då man bör gräva brunnar, bygga tunnlar samt bergförvar, inom jordbruk samt inom den allmänna samhällsplaneringen. till dricksvattenförsörjning mot städer samt andra samhällen försöker man således långt liksom möjligt nyttja grundvatten. Grundvattenreservoarerna inom landet finns framförallt inom våra rullstensåsar. Grundvattnet kunna artikel några veckor alternativt flera tusen kalenderår gammalt beroende vid akviferernas uppbyggnad samt mäktighet.
Definition
[redigera | redigera wikitext]Enligt EU:s direktiv 2000/60/EG angående upprättande från enstaka ram till gemenskapens åtgärder vid vattenpolitikens zon definieras grundvatten vilket
- allt dricksvatten vilket finns beneath markytan inom den mättade zonen samt likt står inom direkt förbindelse tillsammans med marken alternativt underliggande jordlager.[1]
Zoner samt terminologi
[redigera | redigera wikitext]När man pratar angående grundvatten delas jorden oftast in inom zoner i enlighet med följande; rotzonen (ifrån markytan ner mot detta djup var växternas rötter slutar), sjunkvattenzonen, kapillärvattenzonen (sträcker sig ifrån grundvattenytan upp mot vattnets högsta kapillära stigning inom detta omgivande materialet). Grundvattnet finns dock bara inom nedersta delen, den delen likt existerar vattenmättad. Vattnet på denna plats ovan existerar ej (ännu) grundvatten.
Själva grundvattenytan existerar självklart ej lika klar liksom den fria vattenytan vid mot modell ett vatten utan man brukar istället prata ifall enstaka omättad samt ett mättad grundvattenzon. Dessutom bör tilläggas för att grundvattenytan väldigt sällan existerar enstaka horisontell yta.
Kapillärvattenzonen existerar inom grovt småsten minimal, ibland bara några centimeter, medan inom mot modell finmo förmå kapillärvattenzonen existera flera meter upphöjd. inom kapillärvattenzonen råder allmänt en undertryck ifall man jämför tillsammans atmosfärstrycket.
Grundvatten alternativt markvatten
[redigera | redigera wikitext]Strikt sett existerar grundvatten detta dricksvatten inom marken vilket besitter enstaka positiv tryckpotential. således fort grundvattnet sätts beneath tension samt får ett negativ tryckpotential, förändras detta mot markvatten. Grundvattenytan äger per definition tryckpotentialen 0 samt utgör själva gränsen mellan markvattnet samt grundvattnet.
För för att bevaka grundvatten-nivån inom en enhet använder man ett alternativt flera observationsbrunnar. tillsammans data ifrån observationsbrunnarna är kapabel enstaka landskapsbild upprättas ovan grundvattnets nivåer.
Grundvattenbildning
[redigera | redigera wikitext]Det dricksvatten likt finns inom naturen ingår inom en internationellt kretslopp, vattnets kretslopp. dricksvatten avdunstar ifrån ocean, nation samt sjöar tillsammans med hjälp från solenergi. Vattenångan stiger sedan upp inom atmosfären var den kyls från samt kondenseras mot vattendroppar liksom bildar moln. då vattendropparna blir tillräckligt stora faller dem ner likt nederbörd alternativt frost beroende vid temperatur. då regnet når marken förmå detta antingen rinna från liksom ytvatten alternativt infiltrera marken samt forma markvatten. detta markvatten likt ej tas upp från växter sjunker sedan ner mot grundvattenzonen samt bildar grundvatten. Grundvatten förmå även bildas då grundvattenytan inom marken existerar lägre än vattenytan inom en intilliggande ytvattendrag. Ytvattendraget infiltrerar då mot grundvattenmagasinet. Detta kallas inducerad grundvattenbildning.[2]
Grundvattenbildningen varierar ovan året samt brukar normalt existera såsom störst beneath vår samt höst då nederbörden existerar likt störst. vid sommaren omvandlas till ånga stora delar från nederbörden innan detta når marken samt växter tar upp samt använder upp stora delar från markvattnet. detta medför för att ingen grundvattenbildning sker samt grundvattenmagasinet reducerar tillsammans sjunkande grundvattennivåer såsom resultat. vid vintern sker ingen alternativt många små grundvattenbildning likt resultat från för att marken existerar frusen samt dricksvatten ej förmå tränga igenom jorden. Grundvattenbildning beror alltså såväl vid nederbörd likt vid växtlighet samt klimat.[3]
Grundvattenkvalité
[redigera | redigera wikitext]Kvalitén vid grundvatten existerar betydande till för att oss människor skall behärska nyttja grundvatten liksom dricksvattenresurs. Kvalitén påverkar även miljön till växter samt varelse inom ytvattnet. utsläpp av ämnenofta föroreningar från skadliga för miljön ämnen förmå förorena grundvatten. till för att skydda grundvatten finns Sveriges miljömål Grundvatten från god kvalité. ”Grundvattnet bör ge ett trygg samt hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra mot enstaka god livsmiljö till växter samt varelse inom sjöar samt vattendrag”.[4] Kvalitén vid grundvatten bestäms utifrån en antal fysikaliska, biologiska samt kemiska parametrar.
Fysikaliska parametrar
Den fysikaliska parameter såsom används nära bestämmandet från grundvattenkvalitén existerar temperatur.[3]
Biologiska parametrar
Med biologiska parametrar avses mikrobiologiska parametrar. Patogener inom form eller gestalt från bakterier, parasiter samt virus förmå inträffa inom grundvattnet, främst beroende vid föroreningar ifrån avlopp, naturgödsel alternativt djurspillning.[3]
Kemiska parametrar
De kemiska parameterar såsom används till för att avgöra grundvattenkvalitén existerar försurning, redox, metaller, kväve, organiska ämnen samt partiklar, krydda, oorganiska ämnen, baskatjoner, radioaktiva ämnen, samt medel mot skadedjur. tillsammans försurning avses pH samt alkalinitet inom vattnet, vilka existerar från massiv innebörd till andra ämnens förekomst samt löslighet. Redox står till syrehalt samt redoxpotential inom grundvatten.[3]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Grundvatten används inom flera området, exempelvis på grund av bevattning, inom industrier samt liksom vatten. Hälften från detta råvatten liksom används nära dricksvattenproduktion inom land kommer ifrån grundvatten. från detta existerar ungefär hälften naturligt grundvatten samt andra hälften därför kallat konstgjort grundvatten. Konstgjort grundvatten framställs genom konstgjord infiltration, vilket innebär för att ytvatten får passera en markgruslager, exempelvis enstaka rullstensås alternativt grusås. [5]
Utmaningar tillsammans bruk från grundvatten
[redigera | redigera wikitext]Grundvattnets resurser samt kvalité hotas från flera olika aktiviteter.
Uttagskapacitet
Sverige äger, tillsammans med vissa undantag, en överflöd från sötvatten inklusive grundvatten.[6] Detta innebär dock ej för att grundvatten existerar enstaka oändlig tillgång. nära uttag från grundvatten vilket överskrider grundvattenbildning kunna bekymmer såsom vattenbrist samt saltvatteninträngning uppstå.[7] Stora byggprojekt, såsom exempelvis tunnelbyggen, är kapabel kraftigt påverka resurser vid grundvatten.[8]
Föroreningar inom grundvatten
Det finns fara på grund av för att föroreningar ifrån exempelvis industrier, avlopp, vägar, läckande deponier samt jordbruk är kapabel läcka in inom grundvatten. [8] detta existerar oerhört svårt samt kostsamt för att sanera föroreningar då dem väl når grundvattnet, samt inom sämsta fall förmå grundvattnet bli otjänligt vilket vatten. [8] Därför existerar detta viktigt för att förebygga föroreningar, vilket bland annat förmå göras genom lagstiftning.
Vattenskyddsområden till grundvatten
[redigera | redigera wikitext]En grundvattentäkt kunna förklaras likt vattenskyddsområde i enlighet med 7 kap § 21 inom Miljöbalken: ”Ett mark- alternativt vattenområde får från länsstyrelsen alternativt kommunen förklaras vilket vattenskyddsområde mot skydd på grund av enstaka grund- alternativt ytvattentillgång liksom utnyttjas alternativt förmå antas anlända för att utnyttjas på grund av vattentäkt.” . Detta innebär i enlighet med 7 kap § 22 inom Miljöbalken: ”För en vattenskyddsområde skall länsstyrelsen alternativt kommunen informera sådana föreskrifter angående inskränkningar inom rätten för att förfoga ovan egendomar inom området vilket behövs till för att tillgodose syftet tillsammans området. ifall detta behövs, får länsstyrelsen alternativt kommunen föreskriva för att skyltar alternativt stängsel skall placeras upp samt för att annans mark får tas inom krav på grund av detta.”.
Rening från grundvatten
[redigera | redigera wikitext]Enligt Livsmedelelsverkets föreskrift LIVSFS 2001:30 existerar dem vilket använder enskild brunn på grund av för att förse sitt hushåll tillsammans med vatten själva ansvariga på grund av för att kvaliteten existerar tillräckligt god. Aktörer liksom producerar mer än 10 kubikmeter per dygn, förser minimalt 50 personer alternativt producerar kommersiellt existerar ansvariga på grund av för att vattnet hos konsumenterna besitter möter kvalitetskraven. detta finns toleransnivåer på grund av vilka koncentrationer från särskilda ämnen vilket får finnas inom vattnet på grund av för att detta bör existera tjänligt såsom vatten [9].
Grundvatten existerar vid bas från den långsamma infiltrationen samt uppehållstiden inom akvifären ibland tillräckligt rent på grund av för att användas liksom vatten utan rening. Vanliga orsaker mot för att behöva rena grundvatten existerar till höga halter från järn, mangan, nitrat alternativt fluorid. Grundvattnet är kapabel även artikel på grund av hårt alternativt mjukt (vattenhårdhet) samt kunna innehålla till många lösta gaser såsom koldioxid, svavelväte, radon alternativt metan. Järn samt mangan existerar vanligt förekommande inom grundvatten. Höga halter är kapabel leda mot slambildning inom ledningar såsom slutligen hamnar hos användaren. Järn samt mangan fälls ofta ut genom kemisk reaktion med syre följt från filtrering. Hårt dricksvatten existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans med upphöjd halt från kalcium samt magnesium. eftersom höga halter orsakar utfällningar hos användaren existerar detta ofta önskvärt för att minska hårdheten vid vattnet. Detta görs ofta genom fällning alternativt tillsammans med jonbytare. ifall vattnet existerar till mjukt, besitter till nedsänkt alkalinitet, förmå detta orsaka korrosion inom ledningarna. Vattnets alkalinitet är kapabel höjas genom för att sålla vattnet genom enstaka alkalin massa. Fluorid samt nitrat halter förmå minskas genom mot modell omvänd osmos. Nitrat halter kunna artikel på grund av höga inom jordbruksområden, var lösta näringsämnen följer tillsammans med vattnet såsom infiltrerar marken. Grundvatten innehåller allmänt höga halter från löst koldioxid, koldioxid samt andra lösta gaser inom minskas genom luftning. [2]
I regel behöver pH inom grundvattnet justeras innan detta används. Grundvattnets kemiska attribut påverkar, samt beror från, vattnets pH. Mjukt vätska äger exempelvis lågt pH samt behandling från sådant vätska inkluderar då pH-justering. inom dem fall grundvattnet existerar förorenat från mot modell vägsalt alternativt medel mot skadedjur behövs ytterligare rening. Reningsmetoden beror då från vilken typ från förorening detta existerar samt grundvattnets kemiska attribut [2]. i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2001:30 bör vatten existera hälsosamt, rent samt ej innehålla mikroorganismer alternativt parasiter inom sådant antal alternativt sådana halter för att dem är kapabel utgöra enstaka fara till människors välbefinnande. inom vissa fall behövs ingen rengöring från grundvattnet dock allmänt desinfekteras vattnet innan leverans liksom enstaka säkerhetsåtgärd, mot modell genom filtration.