Snabbast växande städer i europa

”Mänsklighetens kommande existerar urban.” således står detta i FN:s senaste urbaniseringsrapport. samt detta saknas ej information liksom stödjer detta. till nästan 15 kalenderår sedan blev mer än halva jordens befolkning urban, samt inom ovan hundra länder lever mer än 70 andel från befolkningen inom städer.

Staden representerar inom någon fras framtiden – den existerar inom regel modernare än ruralt område, var finns ständigt detta senaste samt nyaste samt detta existerar inom städer såsom finansiell tillväxt sker samt fattigdom minskar.

Urbaniseringen existerar en relativt sent fenomen. Mellan 1950 samt 2018 ökade antalet stadsbor inom världen ifrån 0,8 miljarder mot 4,2 miljarder.

I nuläget finns 33 megastäder tillsammans med mer än 10 miljoner invånare samt FN kalkylerar för att detta kalenderår 2030 kommer finnas 43 megastäder. inom mitten från 2000-talet kommer troligen mer än 67 andel från världens befolkning för att bo inom städer.

Länders ekonomier existerar allt mer beroende från sina stora städers finans. Städer existerar även starkt knutna mot klimatförändringar – både genom sina utsläpp av ämnenofta föroreningar samt sin sårbarhet. dem existerar även kopplade mot den globala migrationen – migranter dras inom regel mot dem. ifall detta går detta för att studera inom den nyutkomna forskarantologin The Century of Global Cities. How urbanization fryst vatten changing the world and shaping the future. (ISPI 2019, ed. Andrea Tobia Zevi). var framgår för att dagens städer växer dubbelt därför snabbt inom yta liksom inom befolkningsantal.

Människor besitter sedan länge attraherats från städernas utbud från arbeten, träning, nöjen samt diversitet, trots för att städer historiskt sett äger haft enstaka högre dödlighet än omgivande områden. dock inom moderna städer existerar dödligheten inom regel lägre än vid ruralt område, ett förändring likt skedde inom samband tillsammans med den därför kallade demografiska transitionen beneath 1800- samt 1900-talet. Mellan 2000 samt 2014 äger andelen såsom lever inom slumområden minskat tillsammans 20 andel, även ifall antalet ökat något inom absoluta siffror.

– Staden besitter flera självklara fördelar. inom staden ökar produktiviteten. samt effektiviteten inom produktionen ökar, genom för att arbetsdelningen förenklas inom ett stad.

Det säger Håkan Forsell, likt existerar professor inom saga nära Stockholms högskola samt specialist vid städer samt urbanisering. denne driver även den populära podden Staden sedan flera år.

De inledande städerna vilket växte fram till ovan 10.000 kalenderår sedan uppstod då man började dela upp arbetsuppgifter inom samhället. då ej samtliga behövde producera allt själva på grund av för att överleva började man bygga dem inledande städerna. detta skedde förstås även samtidigt såsom den nomadiserande livsstilen började överges.

– inom orostider äger staden ofta fungerat såsom ett lokal såsom ger säkerhet på baksidan stadsmurarna, säger Håkan Forsell.

I städerna växte även dem inledande hierarkierna fram, då samhället blev större än enstaka familjer samt stammar samt började erhålla enstaka mer komplex organisation.

Städerna fanns även enstaka från förutsättningarna till fjärrhandelns framväxt eftersom rikedomar koncentrerades mot tätorter.

– dock stadens baksidor äger ständigt funnits var. Städer existerar känsliga. inom tider från kris samt svält överges dem på grund av ruralt område var resurserna finns, säger denne samt exemplifierar tillsammans Europa efter Romarrikets fall – då eliterna bosatte sig vid landsbygden.

Kommer urbaniseringen för att fortsätta?

– detta beror vid vilket man menar tillsammans urbanisering samt hur man definierar städer, säger Håkan Forsell samt redogör för att flera från dagens snabbt expanderande storstäder inom Afrika samt Asien ej växer vid bas från ökad industriproduktion, utan på grund av för att människor flyr den fattiga landsbygden.

– Dessa städer existerar ibland mer informellt tillkomna än planerade, säger denne samt fortsätter för att förklara andra urbaniseringsmönster. mot modell inom Kina. Nuförtiden växer dem största städerna ej såsom enskilda städer, utan såsom kluster – grupper från städer liksom växer ihop samt inom Kina ändrar bostadsort man människor mot nybyggda städer då städer likt Peking samt Shanghai uppfattas bli till stora.

– var finns enstaka policy för att stora städer ej bör tillåtas bli större, utan inom stället arbetar dem styrande tillsammans för att förena kluster från stadssamhällen. Vissa från dessa ”städer” äger inom stort sett tillkommit enbart till för att avlasta metropolerna. detta sålunda kallade Hukou-systemet vilket bestämmer migranternas sociala rättigheter existerar även designat sålunda för att storstäderna ej bör erhålla till stora migrantströmmar, berättar han.

Trots stadens lockelser besitter den även ständigt haft sina kritiker.

– Städer äger ibland betraktats tillsammans med misstänksamhet, liksom ”kosmopolitiska” samt liksom ett motsats mot detta genuint folkliga samt lantliga. Redan beneath antiken kritiserade man den tidens storstäder – var fanns trångboddhet, ytlighet samt snobbiga människor, säger Håkan Forsell samt fortsätter.

– beneath 1960- samt 70-talen fanns ett sådan rörelse var staden representerade dem negativa aspekterna från detta moderna, detta storskaliga samt över-rationella. Gröna vågen fanns en liknande formulering till stadskritik. detta fanns enstaka bedömning mot bilismen samt dem något som ökar i storlek eller antal förorterna, ja läka detta moderna.

Dagens något som ökar i storlek eller antal storstäder tär vid klimatet. Hur ser ni vid det?

– Jag tror för att oss kommer för att titta mer från icke-stad, alltså natur samt liknande inom framtidens städer. inom Indien planerar man mot modell in jordbruksområden inom sina något som ökar i storlek eller antal städer, allt på grund av för att utföra dem hållbarare samt minska transporterna. Man satsar många vid snabbtåg inom bland annat Kina samt inom Moskva. dock detta existerar enkel för att bli pessimistisk inför utvecklingen.

Ser ni någon svar vid problemen?

– Tidigare ansågs ofta den därför kallade trädgårdsstaden existera enstaka svar. Tanken växte fram beneath sent 1800-tal samt fick stort påverkan, man talade ifall ”garden city”. Idén bygger vid för att man decentraliserar mindre samhällen från trädgårdsstäder kring en city. en annat sätt äger varit för att bygga helt nya städer, ofta även utifrån tanken vid ett trädgårdsstad. Islamabad inom Pakistan existerar en sådant modell, den byggdes upp ifrån ingenting. Idén fanns kolonial, inledningsvis brittisk, dock fick stort genomslag även inom USA. även Stockholms förberedelse bygger vid tanken ifall ett trädgårdsstad. Den fanns ett reaktion mot industristaden samt samtliga dess problem.

– Decentraliseringen äger vid enstaka massiv skal fått effekt inom Asien beneath efterkrigstiden. detta plats en sätt för att försöka granska urbaniseringen, likt inom Kina existerar kontrollerad uppifrån, tvärtom hur detta såg ut inom Europa, var man ofta ändrar bostadsort mot staden likt en individuellt utvecklingsprojekt alternativt till för att erhålla en förbättrad jobb.

Varför existerar mänsklighetens kommande urban?

– således länge städer kunna tillhandahålla ett majoritet från befolkningen tillväxt samt stabilitet existerar framtiden urban – även ifall begreppet rymmer flera olika verkligheter.