Hur många invånare har kungsör

Kungsör existerar ett bebott område samt centralort inom Kungsörs samhälle inom Västmanlands län. staden existerar belägen var Arbogaån mynnar ut inom Mälaren. Huvuddelen från Kungsör ligger söder angående ån samt inom landskapetSödermanland, medan den mindre delen norr angående Arbogaån tillhör Västmanland.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Gravfynd tyder vid för att Kungsör fanns bebott tillsammans permanent bofasta invånare runt 3000–4000 f.Kr.

Cirka hundra kalenderår innan vikingatidens start uppkom ledungen. detta fanns ett institution vilket skulle titta mot för att ställa sjöstridskrafter mot Sveasamväldets konungs förfogande. inom Kungsörstrakten skulle 32 friska soldater förses tillsammans vapen samt proviant på grund av för att ligga ner inom ständig beredskap, redo för att rycka in nära härnadståg samt inom kustbevakningssyfte.^{[källa behövs]} inom slutet från vikingatiden stod en stort enhet mellan Arbogaån samt Hedströmmen beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. då vattnet drog sig undan uppstod detta goda betesmarker samt dem forna öarna bebyggdes tillsammans med byggnad. Lagmannen Gregers Magnusson samlade ihop en stort jordagods tillsammans med Grönö likt centrum.

När Gustav Vasa kom mot makten 1523 konfiskerade han Grönö gård liksom förverkades från kronan. Gustav Vasa inrättade bland annat en häststuteri vid dess mark. 1538 bytte han Grönö gård samt fem hemman såsom han förvärvat mot landområdet Kungsörs kronogård (numera Kungsörs kommun). Kungen erhöll även flera kringliggande gårdar inom utbyte, samt steg snart mot 38 stora gårdar, 7 torp samt flera utjordar. denne rustade upp Kungsörs gård samt utförde grundlig arbeten till för att utöka sina åkerarealer. Intresset fanns stort samt han vistades ofta vid Kungsör tillsammans tillsammans med sin släkt samt sitt hov.

Drottning Kristina (1626-1689) vistades ofta inom Kungsör var denna även uppförde ett personlig ridbana såsom denna kallade "Rundelborg" dock vilket numera endast kallas till "Drottning Kristinas ridbana". Denna spiral/labyrintliknande ridbana finns ännu kvar för att beskåda, samt existerar belägen vid enstaka höjd på baksidan "Kungsudden" (Kungsgården).

För Karl XI blev kungsgården inom Kungsör ett favoritplats. detta fanns Karl XI:s fras för att bebyggelsen skulle omvandlas samt byggas ut. detta något som har transporterats eller flyttats även långtgående diskussioner samt planer vid upphöjd nivå angående för att låta Kungsör bli Sveriges nya huvudstad. Både Gustav Vasa (Gustav I) samt Karl XI fanns förtjusta inom Kungsör tillsammans med dess vackra omgivningar samt strategiska läge invid Mälaren. Bygget från monark Karls Kyrka igångsattes vid Karl XI:s period.

Karl XI samt Karl XII jagad ofta varg samt björn inom trakten – likt tonåring nedlade Karl XII sin inledande björn nära Hjälmare kanal. Karl XII:s livknekt Per Frestare, vilket ifrån start fanns kungens barnskötare, samt liksom kom ifrån Kungsör, etablerade senare ett personlig gård likt kom för att kallas "Per Frestaregården". Den finns ännu kvar inom Kungsör, dock besitter numera övergått inom privat ägo.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Kungsör plats ett ort inom monark Karls socken var monark Karls landskommun inrättades nära kommunreformen 1862 samt vari Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904. Kungsörs köping bildades 1907 genom enstaka utbrytning från municipalsamhället tillsammans med närområde ur landskommunen. 1971 uppgick köpingskommunen inom Kungsörs samhälle tillsammans Kungsör likt centralort.^[6]

I kyrkligt hänseende hörde Kungsör före 2006 mot monark Karls samling samt hör ifrån 2006 mot Kungsörs församling.^[7]

Judiciellt äger staden ingått inom identisk tingslag samt tingsrätter likt monark Karls socken.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen inom Kungsör 1950–2020[8][9]
År	Folkmängd	Areal (ha)
1950			3 820
1960			4 553
1965			5 156
1970			5 977
1975			6 039
1980			6 293
1990			5 981	458
1995			5 801	464
2000			5 553	465
2005			5 610	465
2010			5 452	471
2015			5 885	512
2020			6 197	511
Anm.: införlivade 2015 Rabostan samt Skillingsudd, Rabostan utbruten 2018

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]