Bilda en bro mellan förskola och skola

Förskoleklassens historik

Allt sedan förskoleklassen etablerades 1998 besitter förskoleklassens roll varit för att bidra mot ett ökad integration mellan förskola, grundskola samt fritidshem var dem olika verksamheternas styrkor skulle behärska tillvaratas samt vidareutvecklas.

Tanken fanns för att nya arbetssätt samt en nytt pedagogiskt förhållningssätt skulle utvecklas. Förskolans samt skolans olika traditioner samt kulturer skulle mötas samt forma ett fräsch lärorik erfarenhet var förskoleklassens roll skulle artikel för att förena förskolans samt skolans pedagogik samt arbetssätt.

Förskoleklassen skulle vid sålunda sätt utgöra enstaka bro mellan förskolan samt grundskolan. en ökat pedagogiskt samarbete skulle bidra mot för att förbättra enstaka helhetssyn vid ungar samt barns utbildning samt tillväxt, vilket skulle leda mot enstaka förbättrad standard inom verksamheterna. Lek, vård, skapande samt barnets eget utforskande skulle erhålla genomslag inom skolan samtidigt likt eleverna skulle förberedas på grund av fortsatt utbildning.

Prop. 1997/98:94, Läroplan till detta obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen samt fritidshemmet m.m., huvudstaden, 1998 Länk mot ytterligare webbplats.

Regeringen, Prop. 2009/10:165 Länk mot ytterligare webbplats.

Lek samt skapande lyfts

Drygt tio kalenderår senare 2009, beskrivs inriktningen till undervisningen inom förskoleklassen vid liknande sätt inom regeringens proposition ifall den nya skollagen. Undervisningen bör artikel ett kombination från förskolans samt grundskolans arbetssätt samt pedagogik. Lek samt skapande lyfts fram vilket väsentliga delar inom detta aktiva lärandet samt detta framhävas för att elevens lust samt nyfikenhet bör tas tillvara inom verksamheten. Lekens innebörd på grund av för att eleverna bör tillägna sig kunskaper, särskilt beneath dem tidiga skolåren, förstärks inom den idag gällande läroplanen. Även skapande sysselsättning samt chans för att genom dem estetiska ämnena erhålla uppleva olika formulering till kunskaper bör i enlighet med läroplanen artikel inslag inom skolans verksamhet.

Mellan år 2015 samt 2018 utreddes samt genomfördes enstaka rad förändringar inom förskoleklass. Bland annat fick förskoleklassen, liksom tidigare nämnts, enstaka personlig sektion (del 3) inom läroplanen liksom började gälla 1 juli 2016. Förskoleklassen blev obligatorisk ifrån samt tillsammans med läsåret 2018/19 samt kom därmed för att omfattas från skolplikten. Obligatoriet samt detta obligatoriska kartläggningsmaterialet liksom skall användas ifrån höstterminen 2019 innebär bland annat för att studenter inom behov från stöd bör identifieras samt ett fåtal stöd designat utifrån sina behov.

Kartläggningsmaterialet Hitta språket & Hitta matematiken

• Prop. 1997/98:94, Läroplan till detta obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen samt fritidshemmet m.m., huvudstaden, 1998. Länk mot ytterligare webbplats.
  
• Regeringen, Prop. 2009/10:165 Länk mot ytterligare webbplats.
  
• Jfr Lpo94 var detta står: ”Särskilt beneath dem tidiga skolåren äger leken massiv innebörd till för att eleverna skall tillägna sig kunskaper”. inom Lgr11 finns denna beskrivning även tillsammans med, dock förstärkt tillsammans att: ”…skapande sysselsättning samt lek existerar väsentliga delar inom detta aktiva lärandet”.
  Lgr11, Läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet 2011
• U2015/191/S, uppgift mot Statens skolverk angående förtydligande från förskoleklassens samt fritidshemmets uppgift m.m. Länk mot ytterligare webbplats.
• Regeringens proposition 2017/18:9, Skolstart nära sex års ålder Länk mot ytterligare webbplats.
  Grundskoleutredningen SOU2015:81, Mer tidsperiod till kunskap: förskoleklass, förlängd skolplikt samt lovskola : betänkande, Fritze, huvudstaden, 2015 Länk mot ytterligare webbplats.
• Skollagen 3 kap. 4§ Garanti till tidiga stödinsatser inom förskoleklassen samt lågstadiet Länk mot ytterligare webbplats.

Forskningsläge

Förskoleklassens position mellan förskola samt grundskola inom utbildningssystemet äger studerats från flera vetenskapsman. dem menar för att förskoleklassen befinner sig inom ett brytningstid var ett befintlig erfarenhet möter färsk policy samt för att förskoleklassen besitter haft ett otydlig position inom relation mot övriga målstyrda skolformer. Förskoleklassen söker sin identitet, inom innehåll samt form eller gestalt mellan dessa starka traditioner. Reformeringen från förskoleklassen tillsammans med avsikt för att förtydliga förskoleklassens uppgift äger då intresserat vetenskapsman, särskilt betydelsen från nya skrivningar inom läroplanen. inom ett forskning ger lärarna formulering på grund av för att dem genom dem nya skrivningarna besitter fått en erkännande inom begrepp från relaterat till samhället tillit på grund av den utbildning dem bedriver samt på grund av för att genomföra förändringar.

Lago, Lina, Ackesjö, Helena samt Persson, Sven. Erkännandets dynamik: Förskoleklasslärares tolkningar från färsk läroplanstext. Educare, vol. 2018 nr 1 (2018): 7-25. Länk mot ytterligare webbplats.

Samverkansformer leder ej automatiskt mot ökad förståelse

Gränsdragningar samt gränsarbete äger enstaka nödvändig funktion på grund av lärarnas yrkesidentitet samt medverkar mot för att upprätthålla skillnader mot dem andra skolformerna såsom man gränsar mot. undersökning pekar vid för att pedagog inom förskoleklass formulerar sin ögonkontakt vid barnet alternativt eleven samt vilket liksom existerar förskoleklassens uppgift, utifrån vad liksom skiljer dem ifrån förskola samt grundskola.
Utifrån detta förmå oss förstå för att vanliga samverkansformer ej automatiskt leder mot ett ökad medvetande från dem andra skolformernas aktivitet samt villkor. Studier visar även för att samarbetsformerna mellan förskoleklass, fritidshem samt lärcentrum domineras från informationsutbyte. ifall man önskar producera enstaka gemensam grundsyn därför behövs detta större insatser – framför allt för att dem olika lärarkategorierna får tillfälle för att diskutera samt samtala ifall pedagogik samt förhållningssätt samt vid således sätt erhålla större förståelse inom dem olika skolformernas pedagogiska innehåll, villkor samt arrangemang från undervisning.

• Ackesjö, Helena, Läraridentiteter inom förskoleklass [Elektronisk resurs] : berättelser ifrån en gränsland, avdelningen till pedagogik samt didaktik, relaterat till göteborg högskola, Licentiatstudie götet, relaterat till göteborg högskola, götet, 2010 Länk mot ytterligare webbplats.
• Ackesjö, Helena, Barns övergångar mot samt ifrån förskoleklass: gränser, identiteter samt (dis-)kontinuiteter, Linnaeus University Press, Diss., Kalmar : Linnéuniversitetet, 2014, Växjö, 2014 Länk mot ytterligare webbplats.
• Tyrén, Lena, "Vi får ju ej riktigt förutsättningarna till för att genomföra detta såsom oss vill": enstaka undersökning ifall lärares möjligheter samt hinder mot förändring samt förbättring inom praktiken, Acta universitatis Gothoburgensis, Diss. götet : relaterat till göteborg högskola, 2013, götet, 2013 Länk mot ytterligare webbplats.
• Kallberg, Pernilla, numeriskt värde lärarkategoriers sysselsättning tillsammans med sociala relationer inom övergången ifrån förskoleklass mot årskurs 1, Mälardalen University, Diss. Mälardalens akademi, 2018, Västerås, 2018 Länk mot ytterligare webbplats.

Två olika traditioner, socialpedagogisk samt akademisk

Förskoleklassen verkar inom en utbildningslandskap mellan förskola samt utbildningsinstitution såsom betonar numeriskt värde olika traditioner – ett socialpedagogisk tillsammans traditioner ifrån förskolan samt enstaka akademisk tillsammans med traditioner ifrån grundskolan. chansen till förskoleklassens pedagog för att integrera dessa båda traditioner mot enstaka personlig särart samt identitet existerar enstaka långtgående process. påverkan ifrån undersökning angående förskoleklassens identitet samt dess uppgift inom relation mot andra skolformer existerar därför mångtydig. inom vissa studier beskrivs den mot form eller gestalt samt innehåll, likna den traditionell skolan samt vid sålunda vis missa många från barns erfarenheter samt intentioner. andra tidigare studier framhåller istället likheter mot förskolans aktivitet alternativt enstaka aktivitet tillsammans med kopplingar mot båda.

• Simeonsdotter Svensson, Den pedagogiska samlingen inom förskoleklassen: barns olika sätt för att erfara samt hantera svårigheter, 2009. Länk mot ytterligare webbplats.
• Ekström, Kenneth. Övergången ifrån förskola mot förskoleklass, enstaka förändring från delaktighet inom tiden samt rummet. inom för att förstå barns vägar mot utbildning beneath övergången ifrån förskola mot utbildningsinstitution, Anders Garpelin samt Gunilla Sandberg (red.), 87-107. Västerås: Mälardalens högre utbildning. Mälardalen Studies in Educational Sciences, No 35, 2018. Länk mot ytterligare webbplats.
• Garpelin, Anders, Sandberg, Andersson, Susanna samt Gunilla Hellblom-Thibblin, Tina. Hur klarar skolan åtgärdsgarantin - för att ge stöd åt varenda unge, för att behärska studera, nedteckna samt räkna då dem lämnar årskurs 3? Västerås: Mälardalens akademi, 2009. Länk mot ytterligare webbplats.
• Karin Gannerud, Eva samt Rönnerman, Karin, Innehåll samt innebörd inom lärares sysselsättning inom förskola samt utbildningsinstitution, Acta Universitatis Gothoburgensis, götet, 2006 Länk mot ytterligare webbplats.
• Lago, Lina, ”Mellanklass kunna man kalla det”: ifall tidsperiod samt meningsskapande nära övergången ifrån förskoleklass mot årskurs en, Linköpings högskola, avdelningen på grund av samhälls- samt välfärdsstudier, Diss. Linköping : Linköpings högskola, 2014, Linköping, 2014 Länk mot ytterligare webbplats.