Vilka typer av domstolar finns det

Den likt berövar ytterligare existensen, döms till mord mot fängelse vid viss tidsperiod, lägst tio samt högst arton tid, alternativt vid livstid.

För för att dömas till mord behövs alltså för att någon:

• Berövar någon ytterligare existensen, alltså för att man utför något således för att någon ytterligare dör, och
   
•  Att man fullfölja detta tillsammans uppsåt, detta önskar yttra vanligen tillsammans med vilja (vilket framgår från enstaka ytterligare team, brottsbalken 1 kap. 2 §).

Det likt man ej är kapabel studera ut ur lagtexten existerar inom vilka specifika situationer vilket bestämmelsen bör användas för. 

Vad betyder detta för att beröva någon livet? ifall man skjuter enstaka ytterligare individ sålunda personen dör besitter man ganska tydligt berövat någon existensen. dock äger man berövat någon existensen angående man önskar för att någon bör dö samt därför uppmuntrar personen mot för att utföra något farligt, liksom personen sedan dör av? 

För för att att fatta beslut eller bestämma något sådana ämnen finns domstolar, såsom genom för att tolka dem lagar likt riksdagen stiftar vid specifika fall bestämmer vilka situationer likt faller inom bestämmelsen samt vilka liksom faller utanför (det likt brukar kallas på grund av bestämmelsens tillämpningsområde).

Vilka domstolar finns inom Sverige?

Det finns numeriskt värde primära sorters domstolar: allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar.

De allmänna domstolarna hanterar dels brottmål, alltså då ett åklagare åtalar någon på grund av för att äga begått en förbrytelse, dels tvister mellan personer alternativt organisationer. ifall individ A tycker för att individ B besitter enstaka lån mot individ A, skickar individ A ett stämningsansökan mot domstolen sålunda får domstolen besluta ifall detta finns ett lån alternativt ej samt angående individ B existerar ansvarig för att erlägga tillbaka skulden.

Förvaltningsdomstolarna hanterar syfte mellan staten samt ett enskild individ alternativt organisation. detta kunna mot modell handla angående för att någon besitter betalat till lite avgift alternativt ifall någon existerar sålunda sjuk för att hen måste tvångsvårdas. Då bestämmer förvaltningsdomstolen inom dem frågorna.

Utöver dessa numeriskt värde olika sorters domstolar finns detta även specialdomstolar, likt bara bestämmer angående problem att diskutera vilket handlar angående en särskilt tema. detta finns sådana specialdomstolar på grund av miljöfrågor, migrationsfrågor samt arbetsrättsliga frågor.

Domstolarnas nivåer

Den domstol vilket hanterar målet inledningsvis kallas till inledande instans. angående man ej existerar tillfreds tillsammans med detta vilket den domstolen äger bestämt är kapabel man bestrida mot andra instans, detta önskar yttra ett domstol vid ett nivå ovan den inledande instansen. ifall man ej heller existerar tillfreds tillsammans med andra instansens beslut, finns detta även enstaka tredjeplats instans. Den tredjeplats samt högsta instansen tar inom inledande grabb upp uppgift var detta behövs vägledning, mot modell då detta finns någon osäkerhet kring hur liknande fall bör bedömas. detta existerar därför ovanligt för att en syfte prövas inom mer än numeriskt värde instanser.

För de allmänna domstolarna heter inledande instans tingsrätt, andra instans hovrätt samt tredjeplats instans Högsta domstolen.

För förvaltningsdomstolarna heter inledande instans förvaltningsrätt, andra instans kammarrätt samt tredjeplats instans Högsta förvaltningsdomstolen.

 
Domstolssystemet ser ut ungefär därför här:
 

Hur blir bestämt mål?

Många syfte är kapabel avgöras utan för att parterna kommer mot domstolen. detta existerar exempelvis fall då detta ej bör behållas förhör tillsammans någon samt målet inom sig existerar mindre komplicerat. Målet är kapabel då avgöras från ett domare.

Om detta finns vittnen alternativt ifall detta handlar ifall mer allvarliga förbrytelse alternativt problem att diskutera vilket ej förmå avgöras skriftligen, kallar domstolen mot ett huvudförhandling. nära huvudförhandlingen existerar juristdomaren ordförande samt bestämmer vem liksom får prata samt inom vilken ordning. Tillsammans tillsammans med mötesledare sitter tre lekmannadomare liksom ej existerar jurister, dock likt fungerar liksom domare tillsammans tillsammans med mötesledare. Allt liksom allt existerar detta alltså oftast fyra domare såsom bestämmer hur detta bör vandra inom en mål.

Rättegångar ifall brottmål inom tingsrätten

Under ett rättegång inom en brottmål finns detta ett åklagare inom salen. Åklagaren existerar ej ett sektion från domstolen utan existerar helt självständig. detta existerar åklagaren liksom tillsammans tillsammans med polisen äger utrett brottet samt såsom skickat in ett stämningsansökan mot tingsrätten. inom stämningsansökan står detta vad åklagaren påstår besitter hänt. Åklagaren visar upp även bevisning angående händelsen beneath huvudförhandlingen.

I salen finns även den tilltalade, den likt åklagaren påstår äger gjort något brottsligt, vilket förhörs angående vilket liksom äger hänt. Den tilltalade besitter ofta ett offentlig försvarare, enstaka advokat såsom besitter utsetts från tingsrätten till för att föra den tilltalades mål. inom flera brottmål finns detta även enstaka målsägande tillsammans inom salen, detta önskar yttra den likt åklagaren påstår besitter utsatts på grund av förbrytelse. Målsäganden är kapabel även äga ett advokat såsom hjälper mot tillsammans med mål, en målsägandebiträde. Vissa förbrytelse, mot modell narkotikabrott, äger ej begåtts mot någon speciell individ samt då finns detta ingen målsägande. detta kunna även finnas vittnen, personer såsom ej äger tillsammans själva saken för att utföra, dock liksom möjligen äger sett alternativt hört något alternativt liksom äger någon insikt ifall detta såsom målet handlar angående. Vittnen kommer in inom salen inledningsvis då dem bör lämna sin berättelse.

Rättegångar angående civilrätt inom tingsrätten

Om detta inom stället existerar en civilrätt inom ett domstol på första nivån, finns detta ingen åklagare alternativt statlig företrädare inom salen. inom civilrätt besitter enstaka privatperson alternativt ett organisation stämt ett ytterligare privatperson alternativt organisation. Den såsom besitter stämt någon kallas på grund av kärande samt den likt äger blivit stämd kallas svarande. Båda parter kunna äga anlitat advokater likt då kallas ombud. Även inom civilrätt kunna detta finnas vittnen. 

Olika syfte inom förvaltningsrätten

I ett förvaltningsrätt finns detta sålunda flera olika måltyper för att detta existerar svårt för att yttra något allmänt angående vilka parterna existerar. Helt primär existerar för att detta inom dem allra flesta fall existerar enstaka enskild part vid den en sidan samt ett statlig förvaltningsmyndighet vid den andra sidan. inom vissa syfte inleds målet tillsammans för att man skickar enstaka begäran mot förvaltningsrätten, dock oftast besitter ett förvaltningsmyndighet fattat en beslut likt sedan överklagas mot förvaltningsrätten. flera uppgift inom förvaltningsrätten blir bestämt utan för att detta sker någon förhandling.
 

Viktiga principer

Rättssystemet existerar uppbyggt vid viktiga principer. Några från dem existerar därför gamla för att dem funnits tillsammans med inom dem allra flesta rättssystem sedan romarrikets dagar. denna plats bör en litet urval beskrivas:

• Legalitetsprincipen
   All offentlig inflytande utövas beneath lagarna.  Det innebär för att statliga myndigheter bara får vidta åtgärder såsom äger stöd inom team. Domstolar samt andra myndigheter kunna alltså ej fritt besluta hur dem önskar utföra inom en visst fall, utan måste basera sina beslut vid vilket likt står inom lagen. Inom straffrätten finns ett speciell legalitetsprincip: Inget straff utan team. Den principen finns beskriven inom nästa stycke.
   
• Inget straff utan team (straffrättsliga legalitetsprincipen)
   En rättsprincip likt existerar därför äldre för att den äger en latinskt namn (nulla poena sine lege). Kortfattat går principen ut vid för att till för att man bör behärska straffas till ett gärning måste detta äga funnits ett team likt förbjöd handlandet nära tiden till gärningen. ifall något blir brottsligt ett sju dagar alternativt enstaka dygn efter för att man betedde sig vid en visst sätt, förmå man alltså ej straffas till detta. detta existerar därmed endast gärningar liksom passar in vid ett straffbestämmelse liksom begås efter för att straffbestämmelsen äger börjat gälla vilket existerar brottsliga. detta agerar ingen roll då polisen upptäcker för att en förbrytelse begåtts, detta existerar lagen liksom gällde nära gärningen likt existerar detta avgörande.
   
• Allas likhet inför lagen
  Alla människor existerar jämlika inom juridisk fras. detta innebär för att lika fall bör behandlas lika. ifall man mot modell misstänks till en förbrytelse bör man behandlas vid identisk sätt såsom andra liksom misstänks på grund av en förbrytelse, oavsett angående man existerar rik alternativt fattig alternativt vilken bakgrund man har. 
   
• Proportionalitetsprincipen
  En myndighet får ej nyttja mer ingripande åtgärder än vad vilket behövs tillsammans med hänsyn mot syftet eller målet. ett åtgärd får vidtas mot ett individ bara angående skälen till åtgärden uppväger detta besvär liksom åtgärden innebär till den liksom drabbas. angående någon mot modell existerar misstänkt på grund av fortkörning kunna ett domstol ej häkta den personen, eftersom detta vore ett alldeles på grund av ingripande åtgärd till en förbrytelse vilket endast förmå ge böter.
   
• Hellre fria än fälla
  En ytterligare väldigt äldre princip (på latin in dubio pro reo). Principen betyder för att angående detta finns något tvivel kring ifall ett tilltalad besitter begått enstaka gärning, bör man hellre fria personen än för att fångstredskap. Anledningen mot detta existerar för att detta anses artikel värre för att fångstredskap enstaka oskyldig individ än för att fria någon vilket förmå artikel skyldig.
   
• Omedelbarhetsprincipen
  Allmänna domstolar bör grunda sina domar vid detta såsom besitter kommit fram beneath själva rättegången. detta betyder för att parter samt vittnen normalt hörs direkt inför domstolen alternativt existerar närvarande via videolänk beneath rättegången. Tanken existerar för att rätten bör äga goda förutsättningar för att ett fåtal ett sammanfattning samt behärska bedöma läka bevismaterialet inom en kontext. Principen gäller dock ej till förvaltningsdomstolar. var existerar istället stora delar från processen ofta helt skriftlig.

LÄS MER:Rättssystemet samt domstolarna

LÄS MER:Rättegång - ifrån förbrytelse mot straff

LÄS MER:Högsta domstolen

LÄS MER:Vittna inom domstol - måste man utföra det?

LÄS MER:Sveriges rättsväsen
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vem bestämmer vilka lagar liksom gäller inom Sverige?
    
2. Vad existerar skillnaden mellan allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar?
    
3. Vad utför ett åklagare inom enstaka rättegång ifall brottmål?
    
4. Ge modell vid vilket liksom är kapabel hända inom ett rättegång inom tingsrätten nära en brottmål.
    
5. Vad existerar nämndemännens roll inom ett domstol?
    
6. Ge modell vid vilka typer från syfte såsom förvaltningsdomstolarna hanterar.
    
7. Nämn några viktiga principer vilket rättssystemet inom land bygger på.

Diskussionsfrågor:

1. Varför existerar detta viktigt för att varenda människor existerar lika inför lagen, oavsett deras bakgrund?
    
2. Vad finns detta på grund av fördelar tillsammans med för att äga ett samlad rättegång var man visar upp varenda bevis inom en kontext (omedelbarhetsprincipen)? vilket finns detta på grund av nackdelar? Vore detta förbättrad angående åklagaren skickade in kurera utredningen mot ett domare såsom får studera igenom den samt sen komma tillsammans enstaka dom?
    
3. Varför finns detta enstaka chans för att bestrida beslut samt domar mot ett högre instans?
    
4. Varför finns detta nämndemän? Skulle detta artikel förbättrad ifall varenda uppgift avgjordes från jurister, utan inblandning från lekmän? alternativt skulle detta artikel förbättrad för att äga detta liksom inom andra länder, var detta existerar elva jurymedlemmar utan juridisk bakgrund liksom avgör målet?
    

Källor:
Rättegångsbalken () kap.
Regeringsformen () 2 kap. 10 §
Regeringsformen () 1 kap. 9 §
Rättegångsbalken () 24 kap. 1 §
Europakonventionen art.  
Rättegångsbalken () 17 kap. 2 §
Rättegångsbalken () 30 kap. 2 § 
 

FÖRFATTARE

Text: Emil Nordin, domare vid Södertörns tingsrätt

Webbplats:Domarbloggen