Vad är skillnaden mellan muslimer och islamister

Islamism, även islamisk fundamentalism^[1] alternativt politisk islam, existerar en paraplybegrepp till politiska rörelser samt ideologier såsom eftersträvar ett islamisering från samhället. Inom den islamistiska rörelsen finns såväl moderatademokratiska partier vilket extremistiskamilitanta grupper.^[3] dem såsom anses existera islamister använder vilket regel dock ej begreppet ifall sig själva alternativt andra liksom delar deras uppfattningar.

De tre ideologer såsom brukar räknas vilket islamismens föregångare existerar Jamal al-din al-Afghani, Rashid Rida samt Muhammed Abduh. Islamismen fick massiv spridning beneath 1900-talet, likt enstaka motreaktion mot västerländskglobalisering samt västerländskt kulturellt samt demokratiskt effekt, samtidigt liksom globaliseringen bidragit mot för att stärka islamismen samt arabisk nationalism.^[4][5] tid 2014 fanns islamistgrupper enstaka part inom dem flesta pågående inbördeskrig samt konflikter inom världen.^[6]

Termen samt begreppet

[redigera | redigera wikitext]

Under start från 1900-talet uppstod inom västvärlden enstaka bedömning mot bokstavstrogna kristna, vilka inom USA fick benämningen fundamentalister. termen började sedan användas ifall andra religiösa grupper, vilka ville integrera den moderna statens politik, rättsväsen samt offentliga förvaltning tillsammans tro. Tämligen omedelbart uppstod debatter ifall ordets legitimitet, inom synnerhet inom land i västeuropa, likt äger flera muslimska lärda. vilket kompromiss myntade då Le Monde termen "islamist" på grund av dem muslimer vilket strävade efter en sådant religiöst samhälle. termen kom för att uppfattas vilket värdeneutralt från varenda läger, samt spred sig mot dem flesta tungomål, även arabiska (islâmîyûn).^[7]

Islamism samt islam uppfattas sålunda såsom numeriskt värde olika term, fastän islamister menar för att detta inom förlängningen existerar identisk sak. Islamister kallar sig själva ofta usûlîyûn^[8], enstaka begrepp likt existerar ett direkt översättning från "fundamentalister" (usul = grundläggande principer eller fundament, fundament).^[9]

Islamism existerar ett tankesystem liksom förespråkar för att islamska normer, sålunda likt dem uttrycks inom Koranen samt haditherna, bör besluta samhällets lagar samt styra individers liv. Avvikelser ifrån islamska normer är kapabel samt bör bestraffas, ibland tillsammans med kroppslig misshandel alternativt döden. Islamismen står inom strid tillsammans med elementär västerländska demokratiska värden såsom sekularism samt rätten mot frihet, eftersom den utesluter handlingsval likt ej påverkar ett ytterligare människas frihet ifall dessa står inom strid tillsammans islamsk lära. i enlighet med islamister bör icke-muslimer rätta sig efter islamska tabun, dock omvänt behöver, alternativt mot samt tillsammans bör ej muslimer ta hänsyn mot en sekulärt samhälles konventioner.^[10]

I rapporten "Våldsbejakande extremistisk islamism inom Sverige" ifrån 2010^[11] beskrev Säpo för att termen islamism "används inom flera fall till för att utföra åtskillnad mellan människor såsom bekänner sig mot islam samt anser sig artikel muslimer respektive människor likt existerar anhängare från en synsätt var islam uppfattas liksom ett hel samhällsordning samt därmed innefattar politiska perspektiv. […] Bland personer samt grupper likt utger sig till för att existera islamister finns dem såsom accepterar samt arbetar inom ramarna till befintlig politiska struktur, sidled tillsammans med dem vilket tar helt avstånd ifrån sekulära politiska struktur - samt kurera skaran däremellan. vid motsvarande sätt finns bland islamister kurera spännvidden ifrån personer samt grupper likt helt tar avstånd ifrån våld mot dem vilket begår våldshandlingar till för att nå sina syften". enstaka skiljelinje går mellan dem islamister såsom menar för att staten bör islamiseras, samt dem liksom eftersträvar en samhälle var islamiska värderingar bör råda, alternativt inom samtliga fall erhålla plats.^[12]

Skillnaden mellan islamism samt traditionellt islamiskt styre

[redigera | redigera wikitext]

Islamismen bör ej heller förväxlas tillsammans med traditionellt islamiskt styrelseskick, var staten endast bestod från ett handfull undersåtar mot ett sultan likt skipade rätt och jämlikhet vid grund från 'urf alternativt område praxis, medan dem rättslärda (ulama) dömde inom sina egna instanser. Befogenheten för att tillämpa den islamiska lagen (shari'a) återhämtade sig alltså ej vid staten utan vid den muslimska gemenskapen, detta önskar yttra detta civila samhället. Icke-muslimer dömdes dessutom inom separata domstolar i enlighet med sina egna religiösa bestämmelser.^{[källa behövs]}

Islamismen förmå därför delvis ses likt enstaka vara från för att den moderna staten utför krav vid enstaka mer omfattande social struktur än den gammal tillsammans med större övervakning från medborgarnas privata sfär. inom sin politiska tolkning från islam betonar islamisterna ofta vikten från ijtihad, detta önskar yttra chansen för att självständigt tolka Koranen tillsammans hänsyn mot den rådande situationen. Därför besitter dem ofta vänt sig mot dem traditionellt skriftlärda, liksom mot sufismen.^{[källa behövs]}

Islamismens ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Stater såsom bygger vid islamisk lagstiftning äger funnits sedan tro islam grundades, dock begreppet islamism betecknar politiska rörelser vilket besitter uppstått beneath 1900-talet, samt dem inledande islamistiska rörelserna plats ett sektion från kampen på grund av självständighet ifrån dåtidens kolonialmakter samt återskapandet från islamiska ummah, kalifatet.^[13] Framför allt numeriskt värde rörelser blev många inflytelserika beneath islamismens tidiga period - Jama'at-i-Islami (Islamiska partiet) såsom bildades 1941 inom detta brittiska Indien samt Ikhwan al-Muslimun (Muslimska brödraskapet) vilket grundades 1928 inom Egypten.

Islam innehåller egna lagar samt utför krav vid ett samhällsordning. Flera aspekter från globaliseringen ses likt enstaka kamp mot den ordningen. Försvaret från den egna ordningen mot detta yttre hot vilket delar från globaliseringen ses likt, besitter bidragit mot stärka islamistiska strömningar. dem förbättrade möjligheter mot masskommunikation liksom följt från globaliseringen besitter paradoxalt nog verkat på grund av stärka islamismens antiglobalism.^[4][5]

Islamistiska grupperingar

[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste islamistiska grupperingen existerar detta ursprungligen egyptiska Muslimska brödraskapet. andra viktiga islamistiska organisationer fanns kalenderår 1994 Hamas, Hizbollah, Islamiska jihad, Hizb ut-Tahrir, Jama'at-i-Islami, Jaysh Muhammad, samt Takfir wa Hijra.^[14]Al-Qaida existerar enstaka stridbar islamistisk rörelse^[15], liksom talibanerna vilket behärskade Afghanistan 1996-2001 samt åter ifrån 2021.^[16]

Gemensamt till islamistiska grupper existerar för att dem menar för att islam existerar enstaka objektiv sanning tillsammans med en lagsystem såsom existerar den enda samhällsordning liksom förmår upprätta ordningen.^[17]

Islamiska revolutionen inom Iran

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans den iranska revolutionen 1979 tog islamister beneath ledning från Ayatollah Khomeini makten inom Iran. Iranska islamister besitter spridit politisk shiism mot Libanon, Irak samt andra platser inom region. mot dem inflytelserik iranska islamisterna hör Sadeq Khalkhali, Ali Khamenei samt Hashemi Rafsanjani. Khalkhali plats chef på grund av den iranska islamiströrelsen Fedayan-e eslam vilket begått flera mord vid politiker samt lärda inom landet.

Jamaat-e-Islami

[redigera | redigera wikitext]

Sayyid Abu'l-A'la Mawdudi

[redigera | redigera wikitext]

Jama'at-i-Islami grundades 1941 inom Lahore från Sayyid Abu'l-A'la Mawdudi. Mawdudi fanns reporter samt författare samt ägde sin bakgrund inom den muslimska separatiskmrörelsen inom brittiska Indien. mot skillnad ifrån Mohammed Ali Jinnah, liksom senare skulle bli Pakistans landsfader, handlade Mawdudis framtidsperspektiv ej angående ett sekulär självständig stat på grund av Indiens muslimer, utan ifall en islamiskt hemland likt styrdes efter Koranens bud. inom sin tolkning från islam betonade Mawdudi vikten från ijtihad; chansen för att självständigt tolka Koranen, tillsammans hänsyn mot den rådande situationen. han vände sig mot dem traditionellt skriftlärda. Mawdudi kallade detta styrelseskick likt han förespråkade på grund av teodemokrati. detta innebar för att den islamiska nationen skulle ledas från ett emir, detta önskar yttra, enstaka from muslimsk man vilket skulle utses inom allmänna omröstning. Sedan den muslimska staten Pakistan skapats 1947 plats Mawdudi många väsentlig mot dess sekulära regim. denne dömdes flera gånger till statsfientlig aktivitet. General Zia-ul-Haq, liksom grep makten inom Pakistan efter ett militärkupp 1977, plats dock enstaka massiv beundrare från Mawdudi, samt ifrån kuppen fram mot sin död 1979 ägde Mawdudi stort effekt ovan politiken inom Pakistan.

Mawdudis maximalt inflytelserika verk existerar Towards Understanding Islam (arabiska: Risalah Diniyat).

Muslimska brödraskapet

[redigera | redigera wikitext]

Hassan al-Banna

[redigera | redigera wikitext]

Hassan Al-Banna grundade Muslimska brödraskapet 1928 inom Egypten. Al-Banna ansåg för att islam fanns en grundlig livssystem tillsammans med Koranen likt den enda acceptabla konstitutionen. Hans syfte plats för att återskapa kalifatet samt för att sharia bör fungera såsom den enda lagstiftningen.^[18]

Sayyid Qutb

[redigera | redigera wikitext]

Sayyid Qutb fanns ett från dem viktigaste ideologerna inom Muslimska brödraskapets tidiga bakgrund. Hans tänkande äger inspirerat såväl moderata islamister liksom radikala sålunda kallade jihadister. dem militanta grupperna är kapabel motivera sin våldsideologi tillsammans med hjälp från Qutbs senare skrifter, var han förespråkade för att en islamiskt avantgarde skulle "väcka dem slumrande massorna" tillsammans våldsamma medel. dem moderata islamisterna å andra sidan, existerar mer benägna för att vända sig mot Qutbs tidigare verk, var han fokuserar vid social rätt och jämlikhet samt lika rättigheter. Qutbs tänkande radikaliserades inom takt tillsammans hans egna erfarenheter från den egyptiska statens repression. denne torterades svårt inom egyptiskt fängelse, dömdes mot döden samt avrättades slutligen 1966. inom boken Social rätt och jämlikhet inom islam skriver Qutb för att social rätt och jämlikhet existerar ett elementär princip till islam. han tolkar islams tanke angående varenda människors grupp likt en krav vid lika rättigheter, samt zakat (allmosor) vilket en argument till enstaka välfärdsstat.

Qutb vände sig inom sina senare skrifter mot Koranens lära ifall detta rättfärdiga kriget liksom uteslutande en försvarskrig. Qutb hävdade för att syftet tillsammans med jihad existerar för att förverkliga enstaka rättvis samhällsordning samt frihet till samtliga människor, samt till detta behövs i enlighet med honom en offensivt jihad.

Yusuf al-Qaradawi

[redigera | redigera wikitext]

Yusuf al-Qaradawi existerar den nuvarande andliga ledaren till Muslimska brödraskapet samt äger en stort effekt vid rörelsens politiskt relaterade samt politiska strategier inom väst.^[19] han existerar även ordförande på grund av europeisk Council for Fatwa and Research.

Islamism inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Sameh Egyptson, liksom 2023 disputerade inom ämnet, existerar svenska Islamiska förbundet, såsom bland annat driver ett moské vid Södermalm inom huvudstaden samt äger mottagit stora summor inom statsbidrag, den nationella organisationen till Muslimska brödraskapets internationella nätverk inom landet. Egyptson menar för att Muslimska brödraskapet utgör en hot mot demokratin. Islamiska förbundet besitter förnekat den koppling vilket Egyptson belagt inom sin forskning.^[20][21]

År 2011 etablerades detta islamiska befrielsepartiet inom landet, även känt likt Hizb ut-Tahrir. detta existerar ett internationell islamistisk organisation tillsammans uttalat uppgift för att islamisera staten samt avskaffa demokratin.^[22][23] grupp äger uppmanat muslimer för att ej välja inom svenska allmänna val^[24] samt existerar uttalat antisemitiskt.^[25]

Gävlemoskéns imam Abo Raad pekades 2015 ut vilket den militanta islamismens chef inom land. Utpekandet skedde inom ett evaluering liksom publicerades från Gefle Dagblad.^[26] Efter publiceringen bombhotades tidningen samt dess chefredaktör hotades mot existensen från enstaka individ tillsammans koppling mot Gävlemoskén.^[27]

Att islamistiska organisationer inom landet erhåller statliga samt kommunala bidrag beskrevs 2022 från myndigheter likt en stort problem.^[28] 2018 avslöjade Kvällsposten för att den svenska grenen från den islamistiska organisationen Milli Görus erhållit bidrag ifrån malm kommun.^[29] Studieförbundet Ibn Rushd äger återkommande påståtts äga kopplingar mot islamism. relaterat till göteborg ort återkrävde 2020 bidrag mot Ibn Rushd efter för att detta demonstrerat sig för att organisationen samarbetat tillsammans Bellevuemoskén såsom bland annat kritiserats till för att äga bjudit in den somaliska terrorrörelsen Al-Shababs andliga chef. Ibn Rushd äger även samarbetat tillsammans samt finansierat den svenska grenen från den islamistiska organisationen Milli Görus.^[30][31] Ibn Rushd besitter tillbakavisat anklagelserna.^{[32][33][34][35]}

I ett narrativ författad vid uppgift från Myndigheten till samhällsskydd samt beredskap (MSB) tid 2017 skriver Magnus Norell för att islamister inom land håller vid för att bygga upp enstaka parallell samhällsmodell liksom konkurrerar ifall svenska medborgares värdegrund. denne drar slutsatsen för att Muslimska brödraskapets aktivister inom landet utgör enstaka långsiktig prov till landets sociala sammanhållning.^[36]

Enligt Säpos analys fanns detta 2019 tvåtusen våldsbejakande salafister inom landet likt existerar beredda för att nyttja våld till för att störta demokratin samt införa sharia.^[37] i enlighet med Säpo (2021) samt Center mot våldsbejakande extremism (CVE) (2022) utgjorde våldsbejakande islamism tillsammans tillsammans med våldsbejakande högerextremism detta främsta terrorhotet mot Sverige.^[38] CVE uppgav 2022 för att våldsbejakande islamister fanns den största våldsbejakande miljön inom land sett mot antalet anhängare.^[39]

I ett redovisning publicerad 2022 från Försvarshögskolan vid uppgift från MSB beskrivs salafism samt salafistisk jihadism liksom krafter likt motarbetar detta svenska demokratiska styrelseskicket, utmanar demokratins idéer samt grundvalar, samt motverkar enskilda individers elementär fri- samt rättigheter. dem svenska salafistiska samt salafist-jihadistiska miljöerna verkar genom "radikalisering samt rekrytering inom digitala miljöer, begränsningar från andra individers mänskliga fri- samt rättigheter, otillbörlig konsekvens mot myndighets- samt kommunanställda, isolering från ungar samt ungdomar genom utbildningsplattformar tillsammans med kopplingar mot salafism, samt både legitim- samt illegitim finansiering från salafistiska miljöers aktivitet – vilket stundtals även omfattar utländsk finansiering". inom rapporten beskrivs för att dem våldsbejakande miljöerna inom allt större utsträckning använder sig från demokratiska medel samt för att salafistiska- samt salafist-jihadistiska individer äger börjat söka sig in inom myndigheter samt kommuner på grund av för att påverka inifrån. Miljöernas exploatering från förenings- samt organisationsverksamhet beskrivs likt en stort bekymmer, var sådan aktivitet både används på grund av för att tillskansa sig offentliga bidrag samt till för att utöva påverkan.^[28]

Islamiska jihad

[redigera | redigera wikitext]

Muslimska brödraskapet övergav inom ett överenskommelse tillsammans president Sadat vid 1970-talet våld likt enstaka teknik för att nå sina syfte. Sadat anklagade senare inom en anförande mot detta egyptiska parlamentet brödraskapet till för att förråda avtal samt för att utöva taqiyyah (dubbla budskap).^[40] andra radikala islamistiska rörelser fortsatte den militanta kampen. Den viktigaste från dessa fanns Islamiska jihad.

Salafism samt wahhabism

[redigera | redigera wikitext]

Salafism existerar enstaka kvist från sunniislamisk fundamentalism liksom äger flera likheter tillsammans med wahhabismen, den religiösa/politiska tankesystem såsom existerar förhärskande inom Saudiarabien. Man kunna inom stort indela salafisterna inom dels konservativa wahhabiter liksom gynnas från den saudiska regimen, dels salafistjihadister likt drivs från enstaka stridbar radikalism samt anser sig äga korrekt för att utropa heligt konflikt mot samtliga otrogna, dit även oliktänkande muslimer räknas. Deras uppgift existerar enstaka global islamisk stat, en nytt kalifat.^[41] Den militanta radikalismen följer islams påbud inom Koranen (9:29) för att föra en heligt konflikt mot judar samt kristna på grund av för att utbreda islams styre.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Hedin, Christer, Islam samt västerlandet. Möten, legender samt motsättningar, Dialogos, huvudstaden 2006 (173 s) ISBN 91-7504-185-5
• Hjärpe, Jan, Araber samt arabism, 2 uppl, Prisma, huvudstaden 2002 (191 s) ISBN 91-518-4062-6
• Hjärpe, Jan, Islamismer. Politisk-religiösa rörelser inom den muslimska världen, Gleerup, malm 2010 (205 s) ISBN 978-91-40-66412-9
• Hjärpe, Jan, Politisk islam, Studier inom muslimsk fundamentalism, 2 uppl, Skeab, huvudstaden 1983 (165 s) ISBN 91-526-1070-5
• Karlsson, Ingmar, En delad värld. Islam samt Europa - inom går, inom solens tid samt inom morgon, Wahlström & Widstrand, huvudstaden 2010 (186 s) ISBN 978-91-46-22027-5
• Nordberg, Michael, Profetens folk. Stat, samhälle samt tradition inom islam beneath tusen tid, Tiden, huvudstaden 1988 (418 s) ISBN 91-550-3164-1
• Ranstorp, Magnus; Ahlerup, Linda (2023). LVU-kampanjen - Desinformation, konspirationsteorier, samt kopplingarna mellan detta inhemska samt detta internationella inom relation mot informationspåverkan ifrån icke-statliga aktörer. Försvarshögskolan. ISBN 978-91-88975-28-7. https://web.archive.org/web/20230427140119/https://www.fhs.se/download/18.32d29dd2187bd01d5e455265/1682576119173/LVU-kampanjen.pdf 
• Ranstorp, Magnus; Ahlerup, Linda, red (2022). Salafism samt salafistisk jihadism 2.0: inverkan mot samt utmaningar till detta svenska demokratiska samhället. Stockholm: Försvarshögskolan. Libris0hjctv28xqmplnsp. ISBN 9789188975195. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Afhs%3Adiva-10806 
• Wheatcroft, Andrew, De otrogna. Konflikten mellan kristendom samt islam, sv. övers. från Hans Magnusson, Historiska media, skogsdunge 2006 (528 s) ISBN 91-85377-39-2