Vad betyder globalisering enkel förklaring

Globalisering existerar enstaka finansiell, kulturell samt politisk process såsom innebär för att världens länder knyts närmare varandra. inom allmänt språkbruk besitter internationell kommit för att syfta vid den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier.^[1]

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Oxford English Dictionary användes termen inledande gången inom tryckt skrivelse 1930, Towards New Education, för att beteckna ett helhetssyn vid mänsklig upplevelse inom utbildningen.^[2] enstaka tidig skildring från internationell skrevs ner från Charles Taze Russell, grundare från Bible lärling movement, såsom myntade begreppet 'företagsjätte' 1897,^[3] internationell existerar även ett förflyttning från människor såsom skapar förändringar inom identitetsbegreppet.^[4]

Born global används till företag vilket redan nära början alternativt begränsad efter starten äger enstaka avgörande sektion från sin salg utomlands och/eller resursanskaffande utanför sin hemmamarknad. Begreppet brukar hänföras mot ett lärande från McKinsey inom Australien 1993 ^[5].

Begreppets innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Globalisering är kapabel ses liksom ett samlingsbenämning vilket syftar vid den kapitalistiska internationella tillväxt inom politik, finans samt tradition likt sker mot ett resultat från ett utökad samt ej lika lokalt förankrad världsbild. Politiskt sett innebär begreppet enstaka förskjutning från makten ifrån nationell nivå mot över- samt mellanstatliga kroppsdel, dock allmänt syftar internationell oftast mot hur dem nationella ekonomierna kontinuerligt tvinnas samman. kroppsdel vilket arbetar på grund av enstaka ökad internationell existerar bland andra EU, FN samt Världsbanken.

Globaliseringsrådet definierar begreppet likt "Globalisering syftar inom nära fras vid köp, gränsöverskridande investeringar samt kapitalflöden samt utbyte från data samt teknologi mellan länder. Även mjukare term såsom tradition, miljö, attityder samt livsåskådning förmå omfattas från begreppet internationell. Globaliseringen besitter framför allt möjliggjorts från minskade kommunikations- samt transaktionskostnader mot resultat från teknologiska framsteg samt politiska beslut. detta existerar ingen fräsch företeelse dock den kraftiga minskningen från dessa kostnader dem senaste decennierna besitter lett mot ett dramatisk ökning från globala transaktioner samt för att allt fler länder deltar inom den globala ekonomin. Globaliseringen besitter således intensifierats samt vanligtvis existerar detta denna intensifieringsfas liksom avses tillsammans med begreppet."^[6]

Med den ekonomiska globaliseringen brukar framväxten från internationella företagskoncerner avses, samt i enlighet med somliga (till modell Dicken 1998) den därav ökade inflytande inom världsekonomin liksom företagen får inom samt tillsammans detta. Kulturellt brukar framväxten från enstaka massproducerad enhetskultur sidled tillsammans med flera globala motkulturella fenomen åsyftas.

Globalisering besitter även jämförts tillsammans begreppet liberalisering inom den bemärkelsen för att öppna avgränsningar stater emellan inom avsikt för att producera enstaka friare affär. en annat term likt besitter kommit för att kopplas mot internationell existerar universalisering. tillsammans detta menas för att globaliseringen besitter bidragit mot en ökat utbyte från produkter, tjänster, åsikter, traditioner mellan människor ifrån världens varenda platser.^[7]

Globalisering beskrivs även likt ”processes whereby many social relations become relatively delinked from territorial geography, so that humans lives are increasingly played out in the world as a single place” (Bailys & Smith s. 14-15). Därmed ej sagt för att dem territoriala avgränsningar ej längre anses vilket viktiga. Exempelvis således ses dessa ännu såsom många viktiga utifrån en ekonomiskt perspektiv var naturresurserna existerar från massiv innebörd, dock även till dem människor såsom värnar angående sin nationella identitet. samt då dem mångkulturella samhällerna växer uppstår detta konflikter då olika nationaliteter bör bli en del av samt justera sig efter varandra. inom mötena mellan dem olika kulturerna därför uppstod frågorna vad såsom plats typiskt på grund av just deras nationalitet (till modell svenskt). Dessa typer från ämnen ägde ej uppstått ifall detta ej ägde varit till möten från olika kulturer.

Bakomliggande orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Det forskas många ifall orsaker mot globaliseringen samt konsekvenser från den. dem flesta existerar dock överens angående för att ett massiv bakomliggande orsak existerar den tekniska tillväxt vilket utför för att data förmå spridas allt snabbare ovan världen.

Helge Jung, Sveriges ÖB 1945, skrev inom sin strategiska forskning efter andra världskriget för att flygets uppkomst samt storskaliga användning, dem ökade hastigheterna hos fordon samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, samt dem något som ökar i storlek eller antal nätverken från lands- samt järnvägar ledde mot ett ökad förbindelse mellan nationer. Den ökade världshandeln, likt detta gav upphov mot, äger inom sin tur lett mot för att fler nationer äger blivit mer kommersiellt samt ekonomiskt beroende från varandra samt detta, menar ÖB, besitter lett mot för att enstaka ökad fara till konfliktspridning. identisk tekniska evolution besitter även ökat räckvidden på grund av dem militära maktmedlen, främst genom utvecklingen från flyg- samt raketvapen. dem områden, likt genom sin blotta avskildhet kunnat räkna tillsammans för att förbli oberörda från operationer beneath en framtida konflikt, reducerar, samt på grund av flera länder, däribland land, besitter denna globaliseringsutveckling minskat detta skydd vilket en tidigare undandraget läge gav. ÖB nämner även vikten från för att besitta en territoriellt djup till för att, tillsammans med begränsade militära tillgångar, behärska nå verkan mot ett överlägsen krigsmakt, samt dem svårlösta försvarsproblem likt detta medfört på grund av territoriellt små stater, därför såsom land, Belgien samt Holland.^[8]

Debatt

[redigera | redigera wikitext]

Globalisering existerar en omstritt term till detta. "Hyperglobalister" (till modell Castells 2000) menar för att dagens finans existerar gränslös; resultat samt tillgångar flyter ovan gränser, allt inom enlighet tillsammans konsumenters önskningar samt för att den globala marknadsplatsen existerar ett önskvärd realitet. Globaliseringsskeptiker menar istället för att oss visserligen äger ett internationell vetenskapen om resurserhandel och finans inom viss utsträckning dock för att nationalstater kvar agerar ett betydelsefull roll samt för att internationell mer existerar enstaka tankesystem (globalism) än enstaka detaljer från verkligheten.

Ett argument såsom flera globaliseringsmotståndare använder existerar för att icke-västerländska människor bör äga chans för att skydda sin tradition ifrån västerländska element vilket snabbmat samt popmusik, dock ej förmå utföra detta inom ett fri handelsplats. Denna typ från globaliseringsprocessen, detta önskar yttra för att västerländska ideal, traditioner, traditioner sprids mot övriga världen, kallas westernization. inom filmen Globalisation fryst vatten Good kritiserar Johan Norberg detta argument, samt anser för att konsumenter oavsett nation skall välja mellan inhemska alternativt främmande varor, samt för att dem såsom använder argumentet ej besitter något förbättrad motiv än för att västerlänningar bör behärska nyttja sådana länder vilket exotiskaturistmål.

De ökade möjligheterna för att kommunicera tillsammans med människor, oavsett plats dem befinner sig inom världen, lyfts ofta fram liksom något positivt tillsammans globaliseringen. Utvecklingen inom elektronisk massmedia, internet samt telefoni, detta önskar yttra för att kunskap sprids fortare än tidigare, ses vilket några från dem elementär orsakerna mot globaliseringen.

I enstaka globaliserad planet uppstår nya typer från livsstilar vilket ej existerar bundna mot nationella alternativt lokala arenor utan såsom istället skapas inom ett global kontext, tillsammans med influenser ifrån bota världen, mot modell Kreolisering. Dessa nya typer från livsstilar äger möjliggjorts genom informationsteknikens tillväxt samt tillgänglighet. flera från dem nya globala gemenskaperna upprätthålls endast inom den virtuella världen, gemenskapen finns ej nödvändigtvis förankrad inom enstaka verklighet utanför internet. enstaka form eller gestalt på grund av dessa globala livsstilar existerar sålunda kallade neostammar. ett neostam är kapabel i enlighet med Zygmunt Bauman beskrivas vilket ett löst sammanhållen gemenskap vilket bygger vid deltagarens frivilliga identifikation tillsammans gruppen. mot skillnad ifrån subkulturer, såsom punk, hårdrock samt straight edge saknar dem mer flyktiga neostammarna hierarkisering samt fastlagda ritualer. Neostammar uppstår kring specifika trender, stilar, idoler samt mediafenomen. Ehn samt Löfgren skriver angående traditioner vilket något gott samt gemenskapsfrämjande, för att ens personlig identitet existerar enstaka sektion från enstaka diversitet var människor tillsammans liknande intressen samt stil samlas. samt hur mötet tillsammans andra grupper äger ett förmåga för att producera ett starkare gemenskap.

Neostammarnas utbredning bör ej ses såsom globala, inom den fras för att varenda jordens människor besitter chans för att känna igen sig tillsammans dem. Internetcensur, språkgränser samt bristfällig passage mot internet innebär snarare för att neostammar förmå beskrivas såsom västerländska fenomen tillsammans med globala avdelningar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Castells, Manuel, Informationsåldern: vetenskapen om resurserhandel och finans, samhälle samt kultur. Göteborg: Daidalos 2001.
• Dicken, Peter, Global shift: transforming the world economy. New York: Guilford Press 1998.
• Derakshande, Bag-Muhammed, "Globaliseringens konsekvenser: ifrån betydelse mot demis": Uppsala: Tomad 1994

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Globalisering (tv-serie), Utbildningsradion 2007.
• Norberg, Johan, Till världskapitalismens försvar. Stockholm: Timbro 2004.
• Isaksson, Pär, Har landet ett chans?: globaliseringen samt vi. Stockholm: Svenska förlaget 2006.
• Gustavsson & Tallberg, Internationella relationer. Lund: Studentlitteratur 2006
• Bailys & Smith; The globalization of world politics. Oxford: Oxford university press; 2001
• Noreena fysik, Det tysta övertagandet: den globala kapitalismen samt demokratins död, huvudstaden, Pan, 2005, ISBN 91-7263-655-6
• Billy Ehn, Orvar Löfgren: Vardagslivets Etnologi. Natur samt traditioner, 1996

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]