Hets mot folkgrupp dålig lag

Regeringen överlämnar denna proposition mot riksdagen.

Stockholm den 14 mars 2024

Ulf Kristersson

Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet)

Propositionens primära innehåll

Samhället äger en ansvar på grund av för att insikt ifall Förintelsen samt andra folkmord förs vidare samt på grund av för att hindra för att något liknande sker igen. inom land finns en starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda såsom äger relaterade till rasism grundläggande principer eller fundament. detta finns dock anledning för att inom lagstiftningen ge ännu tydligare formulering på grund av samhällets avståndstagande ifrån bl.a. förnekande från Förintelsen.

Regeringen föreslår därför för att bestämmelserna ifall hets mot folkgrupp inom tryckfrihetsförordningen samt brottsbalken förtydligas samt för att tillämpningsområdet utvidgas inom viss mån vid således sätt för att

• förnekelse från Förintelsen samt vissa andra internationella förbrytelse uttryckligen kriminaliseras,
• det från lagtexten klart framgår för att regleringen omfattar uppmaning mot våld, samt
• enskilda personer inom dem skyddade grupperna ges skydd samt på det sättet målsägandestatus samt riktig mot skadestånd. Lagändringarna föreslås träda inom kraft den 1 juli 2024 inom brottsbalken samt den 1 januari 2027 inom tryckfrihetsförordningen.

2 Prop. 2023/24:93

2. Lagtext

Regeringen äger nästa förslag mot lagtext.

2.1. Förslag mot team ifall förändring inom tryckfrihetsförordningen

Härigenom ordineras för att 7 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen¹ bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

6 §

Som tryckfrihetsbrott anses hets mot folkgrupp såsom innebär för att någon hotar alternativt uttrycker missaktning till enstaka folkgrupp eller enstaka ytterligare sådan samling från personer tillsammans med anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering.

Som tryckfrihetsbrott anses hets mot folkgrupp likt innebär för att någon uppmanar mot våld mot, hotar alternativt uttrycker missaktning till enstaka folkgrupp, en ytterligare sådan assemblage från personer eller enstaka enskild inom någon från dessa grupper tillsammans med anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering.

Som tryckfrihetsbrott anses även hets mot folkgrupp såsom innebär för att någon förnekar, ursäktar alternativt tydlig förringar en förbrytelse vilket utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk likt äger meddelats från ett svensk domstol alternativt från enstaka accepterad internationell domstol på grund av förbrytelse mot folkrätten samt liksom fått laga kraft, angående gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av ett sådan team alternativt enskild likt avses inom inledande stycket.

Denna team träder inom kraft den 1 januari 2027.

¹Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2022:1524.

2.2. Förslag mot team ifall förändring inom brottsbalken

Härigenom ordineras för att 16 kap. 8 § brottsbalken bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

8 §¹

Den vilket inom en uttalande alternativt inom en annat kommunikation vilket sprids hotar alternativt uttrycker missaktning på grund av ett folkgrupp eller ett ytterligare sådan lag från personer tillsammans anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering, döms på grund av hets mot folkgrupp mot fängelse inom högst numeriskt värde tid eller, angående brottet existerar ringa, mot böter.

Den såsom inom en uttalande alternativt inom en annat kommunikation såsom sprids uppmanar mot våld mot, hotar alternativt uttrycker missaktning på grund av ett folkgrupp, ett ytterligare sådan assemblage från personer eller enstaka enskild inom någon från dessa grupper tillsammans anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering, döms på grund av hets mot folkgrupp mot fängelse inom högst numeriskt värde tid.

För hets mot folkgrupp döms även den såsom inom en uttalande alternativt inom en annat kommunikation vilket sprids förnekar, ursäktar alternativt tydlig förringar en förbrytelse liksom utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk vilket besitter meddelats från ett svensk domstol alternativt från ett accepterad internationell domstol på grund av förbrytelse mot folkrätten samt vilket fått laga kraft, angående gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning till ett sådan lag alternativt enskild såsom avses inom inledande stycket.

Om brottet existerar ringa döms på grund av ringa hets mot folkgrupp mot böter.

Om brottet existerar grovt döms på grund av grov hets mot folkgrupp mot fängelse inom lägst sex månader samt högst fyra tid. nära bedömningen från ifall brottet existerar grovt bör detta särskilt beaktas angående meddelandet haft en särskilt hotfullt alternativt kränkande innehåll samt spritts mot en stort antal personer vid en sätt såsom varit ägnat för att uppväcka avgörande uppmärksamhet.

Denna team träder inom kraft den 1 juli 2024.

¹ Senaste lydelse 2018:1744.

3. ärende samt dess beredning

Regeringen avgjorde den 20 oktober 2021 för att enstaka parlamentariskt sammansatt kommitté skulle ges inom uppgift för att bl.a. fundera angående detta bör införas en särskilt straffansvar till offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från bl.a. folkmord (dir. 2021:87). Genom tilläggsdirektiv liksom beslutades den 7 juni 2022 utvidgades kommitténs uppgift mot för att omfatta även frågan ifall om straffansvaret på grund av hets mot folkgrupp uttryckligen bör omfatta dels uppmaning mot våld, dels gärningar riktade mot enskilda individer inom dem skyddade grupperna (dir. 2022:55).

Kommittén, vilket antog namnet Kommittén angående olagliggörande från förnekande från Förintelsen samt från vissa andra förbrytelse, överlämnade den 21 april 2023 betänkandet ett tydligare bestämmelse angående hets mot folkgrupp (SOU 2023:17). Betänkandet äger remissbehandlats.

En beskrivning från betänkandet finns inom bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns inom bilaga 2. ett katalog ovan remissinstanserna finns inom bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga vid regeringens webbplats (www.regeringen.se) samt inom Justitiedepartementet (Ju2023/01030).

Lagrådet

Regeringen avgjorde den 15 månad 2024 för att inhämta Lagrådets yttrande ovan lagförslag liksom överensstämmer tillsammans lagförslagen inom denna proposition. Lagrådets yttrande finns inom bilaga 4. Regeringen behandlar Lagrådets synpunkter inom del 4.5.

4.1. detta sprids falska påståenden angående bl.a. Förintelsen

Samhället äger en ansvar till för att förståelse ifall Förintelsen samt andra folkmord förs vidare samt till för att hindra för att något liknande sker igen. flera från Förintelsens överlevande äger för tillfället gått ur tiden samt är kapabel ej längre genom sina personliga vittnesmål stärka motståndskraften mot falska påståenden ifall för att Förintelsen ej äger ägt utrymme. för att motarbeta förnekelse samt förvanskning från Förintelsen samt andra folkmord existerar enstaka sektion inom en samlat grepp mot rasism. detta handlar även angående för att skydda dem demokratiska institutionerna samt dem värden liksom regeringsformen vilar vid, såsom frihet samt värdighet.

För den likt äger överlevt en folkmord alternativt berörs från detta vid annat sätt är kapabel detta existera enstaka oerhörd kränkning för att lyssna någon påstå för att folkmordet ej besitter ägt boende. detta gäller inom synnerhet då förnekandet ej sker från okunskap utan inom själva verket syftar mot för att kränka alternativt hetsa mot den team liksom drabbats från folkmordet inom fråga. således existerar fallet tillsammans flera från dem felaktiga information angående Förintelsen vilket äger cirkulerat beneath utdragen period. dem lögner likt

sprids förmå t.ex. handla ifall för att judarna äger hittat vid alternativt överdrivit omfattningen från Förintelsen. detta existerar inom dem fallen fråga ifall falska påståenden liksom ingår inom ett bredare antisemitisk allegori. Den digitala utvecklingen innebär även för att all slags hatpropaganda förmå ett fåtal massiv spridning.

4.2. Gällande korrekt samt nödvändigheten från för att förtydliga samt utvidga bestämmelsen angående hets mot folkgrupp

Det saknas enstaka uttrycklig olagliggörande från förnekande från Förintelsen inom svensk hatbrottslagstiftning …

I land finns en starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda vid relaterade till rasism grundläggande principer eller fundament, bl.a. genom straffansvaret på grund av

YGL) samt

YGL).

Därutöver finns enstaka straffskärpningsregel inom 29 kap. 2 § 7 BrB såsom innebär för att detta, nära sidan från vad likt gäller på grund av varenda speciell brottstyp, liksom ett försvårande omständighet nära bedömningen från straffvärdet, särskilt bör beaktas angående en motiv på grund av brottet varit för att kränka enstaka individ, ett folkgrupp alternativt ett ytterligare sådan samling från personer vid bas från ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet alternativt formulering alternativt ytterligare liknande omständighet.

Det finns dock ingen bestämmelse liksom uttryckligen utför detta straffbart för att förneka t.ex. en folkmord alternativt en förbrytelse mot mänskligheten. detta hindrar ej för att en sådant agerande kunna artikel straffbart likt hets mot folkgrupp ifall detta exempelvis sker beneath former likt innebär formulering på grund av missaktning på grund av enstaka folkgrupp tillsammans anspelning vid trosbekännelse alternativt etniskt ursprung. detta framgår exempelvis från en rättsfall likt gällde uttalanden inom en närradioprogram såsom bl.a. ifrågasatte för att Förintelsen ägde ägt plats. Uttalandena ägde fått enstaka sådan utformning för att dem i enlighet med hovrätten uppenbart uttryckte missaktning till den judiska folkgruppen samt därmed plats för att värdera liksom hets mot folkgrupp (RH 1991:20).

… trots för att antisemitism samt hatbrott utgör en allvarligt bekymmer …

Statistik samt undersökning

Av dem polisanmälningar likt upprättades kalenderår 2022 hatbrottsmarkerades nästan 5 000. inom nästan 2 700 från dem identifierade Brottsförebyggande rådet (Brå) en hatbrottsmotiv. dem anmälningar var Brå identifierat en hatbrottsmotiv utgör grunden på grund av Brås hatbrottsstatistik. Bland dem anmälningar var Brå identifierat en hatbrottsmotiv fanns kalenderår 2022 främlingsfientliga samt relaterade till rasism hatbrott vanligast förekommande. Brå definierar hatbrott såsom

brott motiverade från gärningspersonens fördomar alternativt föreställningar ifall ras, hudfärg, nationalitet, etnisk bakgrund, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering (rapport 2023:16 – Polisanmälda hatbrott 2022, s. 7–8 samt 16).

En sektion från dem antisemitiska attityder vilket finns inom den svenska befolkningen existerar kopplade mot Förintelsen genom förekomsten från antisemitiska motiv, attityder samt argumentationsmönster inom kontexter såsom rör Nazitysklands folkmord vid Europas judar beneath andra världskriget. liknande motiv, attityder samt argumentationsmönster förekommer ofta inom kontext såsom rör själva Förintelsen. modell vid detta existerar förnekanden alternativt relativiseringar från Förintelsen alternativt teorier liksom går ut vid för att judarna får skylla sig själva alternativt för att dem egentligen fanns dem verkliga förövarna på baksidan Förintelsen (Henrik Bachner samt Pieter Bevelander, Antisemitism inom landet – enstaka jämförelse från attityder samt föreställningar 2005 samt 2020, s. 26).

Efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 äger judar inom land vittnat ifall ett ökad antisemitism inom samhället samtidigt liksom polisanmälningar ifall hets mot folkgrupp tillsammans med antisemitiska motiv besitter varit fler än vanligt.

I ett forskning ifrån tid 2021 fann författarna för att sedvänja samt förintelserelaterade antisemitiska föreställningar kalenderår 2020 återfanns inom starkare intensitet hos 5 andel från den svenska befolkningen samt inom svagare intensitet hos 14 andel från befolkningen. Författarna konstaterar för att liknande föreställningar återfinns hos ett avgörande minoritet från den svenska befolkningen. (Henrik Bachner samt Pieter Bevelander, Antisemitism inom landet – ett jämförelse från attityder samt föreställningar 2005 samt 2020, s. 5–6 samt 13). Detta blir särskilt klart eftersom cirka 20 000 judar uppskattas leva inom landet samt för att 5 andel från Sveriges befolkning motsvarar drygt ett halv miljon individer.

I sammanhanget är kapabel även enstaka forskning ifrån kalenderår 2020 nämnas. Organisationen Institute for Strategic Dialogue granskade bl.a. innehållet vid Facebook samt fann för att 36 diskussionsgrupper, tillsammans med cirka 350 000 följare, särskilt tillägnades förintelseförnekelse alternativt diskuterade detta (Jakob Guhl samt Jacob Davey, Hosting the ‘Holohoax’: A Snapshot of Holocaust Denial Across Social Media. ISD briefing, 2020, s. 1).

En ytterligare vanligt förekommande struktur från rasism inom landet existerar antiziganism, likt existerar den särskilda typ från rasism såsom romer utsätts till. Även antiziganistiska attityder förmå kopplas mot Förintelsen. ett massiv sektion från den romska befolkningen inom Europa blev dödad från nazisterna beneath andra världskriget. Flera rapporter konstaterar för att kränkningar samt hatbrott tillhör flera romers dagligt liv inom land (se exempelvis SOU 2016:44, s. 79 samt Diskrimineringsombudsmannen 2011, Romers rättigheter, s. 9). detta är kapabel exempelvis handla angående för att förhärliga folkmordet vid romerna beneath Förintelsen. från samtliga anmälningar var Brå identifierade hatbrottsmotiv tid 2022 ägde ungefär enstaka andel en antiziganistiskt motiv (Brå 2023:16, s. 45).

Även andra grupper samt personer kunna komma för att bli utsatta på grund av t.ex. förnekelsegärningar kopplade mot andra världskriget alternativt andra folkmord. liksom modell är kapabel nämnas för att en stort antal personer tillsammans med funktionsnedsättning, homosexuella samt andra grupper föll offer till den nazistiska folkmordspolitiken beneath andra världskriget.

Regeringens sysselsättning på grund av för att minnas Förintelsen samt motarbeta antisemitism samt olika former från rasism

Att motarbeta förnekelse samt förvanskning från Förintelsen samt andra folkmord handlar ifall för att upprätthålla minnet från vad dessa grupper äger utsatts på grund av, för att motarbeta hat mot dessa grupper samt för att säkerställa för att något liknande inte någonsin är kapabel hända igen. vid således sätt existerar motverkande från dessa idéströmningar ett sektion inom en samlat grepp mot rasism samt liknande former från fientlighet. Regeringen genomför flera insatser till hågkomst från Förintelsen samt bekämpande från antisemitism.

Regeringens satsning till för att samordna arbetet till judiskt liv samt mot antisemitism, grupp till judiskt liv, presenterades den 26 januari 2023. inom detta arbetet fokuserar regeringen vid tre områden: utbildningsinsatser, för att öka tryggheten till judar inom landet samt för att uppmärksamma den judiska kulturen. Arbetsgruppen samverkar samt på grund av dialog ifall förebyggande åtgärder samt insatser såsom gör starkare förutsättningarna på grund av judiskt liv samt vilket förebygger samt motverkar antisemitism inom land.

Den 16 mars 2023 avgjorde regeringen för att tilldela medel på grund av för att genomföra samt främja hågkomstresor mot Förintelsens minnesplatser. Hågkomstresorna samt utbildningsinsatserna genomförs från Svenska kommittén mot antisemitism, Voksenåsen AS samt Forum på grund av levande bakgrund. inom budgetpropositionen på grund av kalenderår 2024 aviserades för att 6 miljoner kronor årligen bör tilldelas till för att främja hågkomstresor beneath år 2024–2026.

Forum på grund av levande saga bör i enlighet med sin instruktion främja sysselsättning tillsammans med demokrati samt mänskliga rättigheter tillsammans med utgångspunkt inom Förintelsen samt andra förbrytelse mot mänskligheten. inom sin aktivitet genomför Forum till levande bakgrund flera insatser till för att sprida förståelse ifall samt uppmärksamma olika folkmord inom historien, bl.a. genom för att tillhandahålla data samt utbildningar. Forum till levande bakgrund äger inom budgetpropositionen till 2024 fått höjda anslag på grund av för att öka kunskapen angående förekomsten från antisemitism inom land samt hur antisemitism sprids vid internet.

Utredningen ifall nationell plan på grund av för att stärka judiskt liv inom land äger bl.a. haft inom uppgift för att lämna förslag mot enstaka samlad plan tillsammans avsikt för att säkra fortlevnad samt tillväxt från judiskt liv inom landet, tillsammans utgångspunkt inom Sveriges internationella åtaganden angående skydd på grund av nationella minoriteter samt minoritetsspråk. Utredningen överlämnade sitt betänkande den 10 januari 2024 (SOU 2024:3).

Regeringen fortsätter arbetet tillsammans åtgärdsprogrammet mot antisemitism (A2022/00999) likt inbegriper ett rad insatser tillsammans med fokus vid för att höja kunskapen ifall antisemitism inom samhället, mer undersökning angående antisemitism samt ökade insatser inom skolväsendet. Arbetet kompletterar den nationella planen mot rasism, liknande former från fientlighet samt hatbrott. vid identisk sätt fortsätter även regeringens sysselsättning tillsammans åtgärdsprogrammet mot antiziganism (A2022/01000).

Myndigheten till stöd mot trossamfund besitter fått inom uppgift för att genomföra insatser till för att stärka trossamfunds säkerhet samt öka kunskapen ifall deras säkerhetssituation samt utsatthet till olika former från rasism samt hatbrott. inom uppdraget ingår för att ta fram ett redogörelse ifall olika trossamfunds säkerhetssituation samt för att genomföra kunskapshöjande insatser vid regional nivå riktade mot trossamfund, kommuner, länsstyrelser samt andra myndigheter (A2023/00983).

Den 24 oktober 2023 avgjorde regeringen ifall ändringar såsom berör stöd mot trossamfund samt civilsamhället. Ändringarna innebär bl.a. ett förstärkning från stödet mot Judiska Centralrådet inom landet tillsammans med 10 miljoner kronor på grund av 2023 (Ku2023/01095).

… samt Europeiska kommissionen anser för att rasismrambeslutet kräver ett uttrycklig olagliggörande från förnekelse från Förintelsen samt vissa andra förbrytelse

Rasismrambeslutet

EU:s straffrättsliga instrument inom arbetet mot rasism existerar detta s.k. rasismrambeslutet (rådets rambeslut 2008/913/RIF från den 28 november 2008 angående bekämpande från vissa former från samt formulering till rasism samt främlingsfientlighet i enlighet med strafflagstiftningen). en rambeslut existerar bindande till medlemsstaterna då detta gäller dem påverkan likt bör uppnås dock överlåter mot dem nationella myndigheterna för att avgöra struktur samt tillvägagångssätt.

Rasismrambeslutet ställer krav vid för att vissa gärningar bör artikel kriminaliserade inom medlemsstaternas nationella lagstiftning. Gemensamt till dessa gärningar existerar för att dem är kapabel beskrivas vilket hatretorik riktad mot ett individ alternativt enstaka samling från personer tillsammans med hänvisning mot bl.a. etniskt ursprung alternativt tro. nära sidan från mer allmänna bestämmelser ifall sådan propaganda äger medlemsstaterna åtagit sig för att kriminalisera offentligt urskuldande, förnekande samt flagrant nedvärderande från vissa förbrytelse då detta görs beneath vissa närmare angivna omständigheter. dem förbrytelse likt avses existerar dels folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott i enlighet med definitionerna inom Internationella brottmålsdomstolens stadga (Romstadgan), dels förbrytelse mot freden, krigsbrott samt förbrytelse mot mänskligheten (även benämnt förbrytelse mot humaniteten inom vissa sammanhang) vilket dem definieras inom Internationella militärtribunalens stadga, dvs. stadgan till dem s.k. Nürnbergrättegångarna mot nazistiska krigsförbrytare efter andra världskriget, nedan kallad Nürnbergstadgan.

Det finns en antal bestämmelser såsom begränsar omfattningen från kriminaliseringsåtagandet i enlighet med rambeslutet. Medlemsstaterna får välja för att straffa enbart gärningar liksom begås vid en sådant sätt för att dem existerar ägnade för att existera störande till den allmänna ordningen alternativt vilket existerar hotfulla, otillbörliga alternativt kränkande (artikel 1.2). enstaka medlemsstat kunna även utföra en uttalande angående för att den endast avser för att kriminalisera förnekande alternativt flagrant nedvärderande från vissa förbrytelse inom dem fall ett nationell domstol inom medlemsstaten alternativt ett internationell domstol besitter bekräftat för att detta t.ex. besitter begåtts en folkmord (artikel 1.4). Rambeslutet bör ej medföra krav vid för att medlemsstaterna bör vidta åtgärder såsom står inom strid tillsammans primär principer liksom rör föreningsfrihet samt yttrandefrihet, särskilt tryckfrihet samt yttrandefrihet inom andra medier såsom följer från konstitutionella traditioner alternativt regler angående pressens alternativt andra mediers rättigheter, ansvar samt angående enstaka speciell rättegångsordning på grund av dem, då dessa regler hör samman tillsammans fastställande alternativt begränsning från ansvar (artikel 7).

Rasismrambeslutet skulle artikel utfört inom nationell korrekt senast den 28 november 2010. Inför för att rasismrambeslutet skulle antas gjordes bedömningen för att den svenska lagstiftningen möter rambeslutets krav samt för att dem gärningar såsom omfattas från rambeslutet, däribland dem såsom avser förnekelse m.m., existerar straffbara inom land i enlighet med bestämmelserna angående hets mot

folkgrupp, uppvigling samt olaga hot. nära bedömningen beaktades chansen i enlighet med rambeslutet för att straffa endast gärningar såsom begås vid en sådant sätt för att dem existerar ägnade för att artikel störande på grund av allmän ordning alternativt såsom existerar hotfulla, otillbörliga alternativt kränkande.

Kommissionens överträdelseärende mot land

Kommissionen fattade den 18 månad 2021 beslut ifall ett formell underrättelse angående för att land äger införlivat rasismrambeslutet vid en icke fullständigt samt felaktigt sätt inom den nationella lagstiftningen.

I fråga angående produkt 1.1 a äger kommissionen anfört för att detta inom bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp saknas en uttryckligt omnämnande från gärningen uppmaning mot våld. Kommissionen äger även konstaterat för att land varken besitter någon straffrättslig bestämmelse vilket särskilt kriminaliserar gärningen inom skrivelse 1.1 c, angående offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott i enlighet med Romstadgan, alternativt nyhet 1.1 d, angående offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från dem förbrytelse såsom definieras inom Nürnbergtribunalens stadga. Kommissionen besitter vidare angett för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp ej uttryckligen täcker in gärningar i enlighet med produkt 1.1 a liksom begås mot enskilda inom dem grupper vilket bör skyddas i enlighet med rambeslutet samt för att varken olaga hot alternativt uppvigling särskilt straffbelägger gärningar liksom sker tillsammans med åberopande från bl.a. etniskt ursprung.

Regeringen besitter inom detta formella svaret mot kommissionen vidhållit för att Sveriges genomförande från rambeslutet genom ett generell reglering existerar precis. inom den aktuella delen från genomförandet besitter bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp inom 16 kap. 8 § BrB, vilket besitter sin motsvarighet inom 7 kap. 6 § TF, varit huvud. Bestämmelsen äger likt nämnts ovan en brett användningsområde samt förmå tillämpas angående ett individ inom en uttalande alternativt inom en annat kommunikation likt sprids hotar alternativt uttrycker missaktning på grund av enstaka folkgrupp alternativt enstaka ytterligare sådan lag från personer tillsammans anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering. inom identisk svar besitter regeringen anfört för att detta samtidigt finns skäl för att låta utreda ifall detta existerar möjligt för att komplettera befintlig strafflagstiftningen tillsammans enstaka mer uttrycklig olagliggörande från dem idag aktuella gärningarna. Även ifall regeringen vidhåller uppfattningen för att gärningarna existerar straffbara i enlighet med mer generella bestämmelser anförs för att detta skulle behärska finnas en värde inom för att införa enstaka straffbestämmelse liksom uttryckligen tar sikte vid gärningarna inom fråga.

Kommissionen besitter beneath hösten 2022 angett för att kommissionens ambition existerar för att vandra vidare tillsammans med överträdelseprocesser ifall sålunda behövs till för att tillse precis genomförande från rasismrambeslutet inom medlemsstaterna (se kommissionens kommunikation Verkställande från EU-rätten på grund av en EU såsom levererar mot bl.a. Europaparlamentet, COM ⁽2022) 518 sista, den 13 oktober 2022, s. 6). Sammanfattningsvis riskerar land för att tillsammans nuvarande reglering bli stämd inom enstaka fördragsbrottstalan nära EU-domstolen.

I sammanhanget kunna även nämnas för att FN:s kommitté till barnets rättigheter besitter uppmuntrat land för att genomföra riktade politiska åtgärder samt schema på grund av för att bekämpa relaterade till rasism samt främlingsfientliga handlingar bland ungar (CRC/C/SWE/CO/6–7, punkt 17 b) samt för att FN:s kommitté på grund av avskaffande från rasdiskriminering besitter rekommenderat landet för att bl.a.

anstränga sig ytterligare på grund av för att effektivt genomföra samt upprätthålla gällande lagstiftning samt gå vidare vidta nödvändiga åtgärder till för att skydda känsliga grupper ifrån främlingsfientlig hatpropaganda, rasistiskt våld samt andra hatbrott (CERD/C/SWE/CO/22–23, punkt 11 a).

Lagstiftningen bör ses ovan

Som framgår ovan fanns hatbrott tillsammans med främlingsfientliga samt relaterade till rasism motiv vanligast bland dem hatbrott såsom anmäldes tid 2022. Studier visar även vid hur utbredd antisemitismen samt antiziganismen existerar inom vårt samhälle. Även ifall regeringen besitter flera pågående insatser till för att sprida förståelse ifall Förintelsen samt motarbeta antisemitism samt antiziganism samt inom förlängningen hatbrott således existerar detta klart för att mer behöver göras. Därtill kommer för att kommissionen invänder mot detta svenska genomförandet från rasismrambeslutet samt för att landet riskerar enstaka fördragsbrottstalan. Mot denna bakgrund anser regeringen för att detta finns starka skäl för att titta ovan detta straffrättsliga skyddet.

4.3. detta införs en särskilt straffansvar på grund av förnekelse från Förintelsen samt vissa andra brott

Regeringens förslag:Brottsbalkens bestämmelse angående hets mot folkgrupp förtydligas således för att detta uttryckligen framgår för att detta existerar kriminaliserat för att förneka, ursäkta alternativt tydlig förringa en förbrytelse såsom utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk liksom äger meddelats från ett svensk domstol alternativt från enstaka accepterad internationell domstol till förbrytelse mot folkrätten samt likt fått laga kraft, ifall gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av ett sådan lag alternativt enskild liksom avses inom bestämmelsen.

Kommitténs förslag stämmer inom sak överens tillsammans med regeringens.

Kommittén föreslår ett delvis ytterligare språklig utformning.

Remissinstanserna: ett övervägande majoritet från remissinstanserna tillstyrker alternativt äger inga invändningar mot kommitténs förslag, däribland

Barnombudsmannen, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Forum till levande historia, Judiska Centralrådet inom Sverige, Myndigheten på grund av press, radio samt tv, Polismyndigheten, Riksdagens ombudsmän (JO), Sametinget, Svea hovrätt, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Domareförbund, Värmlands domstol på första nivån och Åklagarmyndigheten. Judiska Centralrådet inom land anser för att dem föreslagna lagändringarna existerar nödvändiga förtydliganden till för att säkra ett produktiv samt rättssäker tillämpning från lagstiftningen ifall hets mot folkgrupp. Barnombudsmannen ställer sig positiv mot för att åtgärder vidtas inom avsikt för att land bör fullgöra sina förpliktelser inom enlighet tillsammans med rasismrambeslutet samt pekar vid för att detta existerar angeläget för att relaterade till rasism samt främlingsfientligt motiverade förbrytelse mot ungar motverkas. Statens historiska museer och Brottsoffermyndigheten framhåller för att den föreslagna bestämmelsen utgör en viktigt led inom för att skydda samt upprätthålla minnet från allvarliga förbrytelse likt vissa grupper utsatts på grund av samt enstaka tillfälle på grund av offren samt deras anhöriga för att ett fåtal upprättelse samt rätt och jämlikhet.

Bonnier News Group, Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivarna (TU), Uppsala högskola (Hugo Valentincentrum) samt Utgivarna avstyrker förslaget.

Institutet på grund av rättsväsen samt Internet, Svenska Journalistförbundet, Sveriges

Domareförbund samt TU ifrågasätter kommitténs analys för att förslaget innebär en förtydligande från den nuvarande bestämmelsen angående hets mot folkgrupp. i enlighet med dem riskerar förslaget inom stället för att medföra för att detta straffbara området utvidgas.

Några remissinstanser äger synpunkter vid bestämmelsens utformning samt hur den existerar avsedd för att tillämpas. Publicistklubben anser för att den föreslagna bestämmelsen riskerar för att hämma nödvändiga diskussioner samt konversation ifall bl.a. folkmord samt aggressionsbrott. i enlighet med Publicistklubben måste detta existera möjligt för att ifrågasätta angående övergrepp mot enstaka folkgrupp utgör en folkmord samt diskutera dess omfattning samt orsaker. Uppsala högskola anser för att detta vid sin höjd förmå artikel berättigat för att kriminalisera grova förnekanden från uppgifter samt för att staten bör avstå ifrån för att inom team föreskriva vad medborgarna bör tycka alternativt hur historiska händelser bör tolkas. Även Utgivarna ifrågasätter lagstiftning likt pekar ut en antal specifika uttalanden såsom inom en visst kontext bör ses vilket brottsliga samt frågar sig hur man bör titta vid urskuldande samt förnekande från slaveriet alternativt apartheidsystemet inom Sydafrika. Föreningen Förintelsens Överlevande ser bekymmer tillsammans för att kriminalisera förnekande från krigsbrott eftersom den anser för att detta måste vandra för att publikt förneka för att ett viss krigsförbrytelse existerar en förbrytelse även angående detta finns enstaka fällande dom.

Åklagarmyndigheten anför för att detta kunna bli svårt för att avgränsa detta straffbara området avseende vilka förbrytelse såsom ej får avvisas samt frågar ifall detta existerar dem specifika krigsförbrytelserna vilket omfattas från alternativt anges inom domar alternativt dem väpnade konflikterna inom stort vilket avses. Malmö domstol på första nivån ifrågasätter angående detta existerar lämpligt för att knyta kriminaliseringen mot förbrytelse likt besitter fastställts från domstol. Tingsrätten anser för att enstaka rimligare ordning ur en legalitetsperspektiv vore för att frågan angående t.ex. en folkmord besitter ägt plats prövas inom ramen till åtalet från förnekelsegärningen. Civil Rights Defenders anser för att straffansvaret ej bör begränsas mot gärningar såsom ett svensk alternativt internationell domstol besitter slagit fast utgör förbrytelse eftersom detta riskerar för att fördjupa utsattheten på grund av dem grupper vilket utsatts på grund av folkmord alternativt andra internationella förbrytelse, dock likt ej fått upprättelse på grund av brotten. Även Värmlands domstol på första nivån uttrycker för att den föreslagna gränsdragningen kunna existera kontroversiell samt lyfter särskilt fram detta armeniska folkmordet beneath inledande världskriget, såsom ej kommer för att omfattas från detta nya andra stycket.

Myndigheten på grund av stöd mot trossamfund anför för att detta bör klargöras vilka gärningar vilket avser förnekelse från folkmord samt andra internationella förbrytelse vilket förmå utgöra hets mot folkgrupp då dessa ej besitter fastställts från enstaka svensk alternativt från ett accepterad internationell domstol genom en lagakraftvunnet kritisk.

Juridikfronten, Justitiekanslern samt Svea hovrätt anser för att lagtexten inom vissa delar kunna förenklas samt göras mer lättillgänglig.

Flera remissinstanser, däribland Föreningen Förintelsens Överlevande samt Riksförbundet till homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras samt intersexpersoners rättigheter (RFSL), önskar för att förslaget bör omfatta fler grupper än dem liksom räknas upp inom bestämmelsen.

Vissa remissinstanser, däribland Forum – idéburna organisationer tillsammans social inriktning, önskar för att frågan ifall s.k. koranbränningar förmå utgöra hets mot folkgrupp bör belysas inom detta fortsatta lagstiftningsarbetet.

Skälen på grund av regeringens förslag

Det finns behov från ett tydligare olagliggörande från förnekelse från Förintelsen samt vissa andra förbrytelse

EU:s medlemsstater existerar i enlighet med produkt 1.1 c samt d inom rasismrambeslutet skyldiga för att straffbelägga offentligt urskuldande, förnekande samt flagrant nedvärderande från dels folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott i enlighet med definitionen inom Internationella brottmålsdomstolens stadga, dels förbrytelse mot freden, krigsbrott samt förbrytelse mot mänskligheten likt dem definieras inom Internationella militärtribunalens stadga, dvs. stadgan till dem s.k. Nürnbergrättegångarna, angående gärningen riktas mot bl.a. enstaka folkgrupp samt begås vid en sådant sätt för att den existerar ägnad för att uppmana mot våld alternativt hat gentemot gruppen inom fråga.

Kommissionen äger invänt mot detta svenska genomförandet samt inom denna sektion konstaterat för att brottsbalken varken innehåller något omnämnande från gärningen ”offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från brott”, alternativt något omnämnande från brotten folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott likt avses inom nyhet 1.1 c inom rambeslutet, alternativt från förbrytelse vilket begåtts beneath Förintelsen i enlighet med definitionen inom nyhet 6 inom Internationella militärtribunalens stadga såsom avses inom nyhet 1.1 d inom rambeslutet.

Enligt regeringen existerar detta centrala för att dem gärningar såsom beskrivs inom artikeln existerar straffbara i enlighet med nationell korrekt. detta existerar dem genom bestämmelserna angående hets mot folkgrupp, då uttalandet riktas mot enstaka samling från personer, samt uppvigling samt inom vissa fall även hets mot folkgrupp, då uttalandet riktas mot ett medlem från enstaka sådan assemblage. Även bestämmelsen ifall olaga hot förmå existera tillämplig. vilket modell är kapabel nämnas för att ett gärning såsom består inom för att förneka en folkmord samt liksom begås vid en sådant sätt för att den existerar ägnad för att uppmana mot våld alternativt hat gentemot ett skyddad samling torde uppfylla rekvisiten angående missaktning alternativt hot inom hets mot folkgrupp (RH 1991:20 samt Svea hovrätt, dom den 7 juni 2023, inom syfte B 609-23). Regeringen besitter därför invänt för att nationell korrekt ej uttryckligen behöver definiera den brottsliga gärningen vid identisk sätt liksom inom artiklarna alternativt referera mot specifika förbrytelse i enlighet med internationella instrument. Därtill kommer för att land äger valt för att, i enlighet med skrivelse 1.2, straffa endast gärningar vilket begås vid en sådant sätt för att dem existerar ägande för att artikel störande till allmän ordning alternativt likt existerar hotfulla, otillbörliga alternativt kränkande.

Regeringen fullfölja alltjämt bedömningen för att offentligt urskuldande, förnekande samt flagrant nedvärderande från Förintelsen samt vissa andra förbrytelse redan inom ljus omfattas från bl.a. bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp. för att således existerar fallet framgår dock ej uttryckligen från lagtexten.

I avsikt för att förtydliga lagstiftningen föreslår kommittén för att detta bör införas en nytt andra stycke inom 16 kap. 8 § brottsbalken var detta uttryckligen anges för att detta existerar kriminaliserat för att förneka, urskulda alternativt tydlig förringa en förbrytelse liksom utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk liksom besitter fått laga kraft samt liksom meddelats från enstaka svensk domstol alternativt från enstaka accepterad

internationell domstol till förbrytelse mot internationell korrekt, ifall gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av ett sådan lag alternativt enskild likt avses inom bestämmelsen.

Regeringen delar kommitténs utvärdering för att detta finns en värde inom sig för att den svenska lagstiftningen förtydligas, samt då särskilt inom förhållande mot dem krav likt ställs inom rasismrambeslutet. detta existerar enstaka allmän samt självklar grundsats för att straffbestämmelser bör artikel därför tydliga liksom möjligt på grund av för att den enskildes rättssäkerhet bör behärska garanteras.

Därutöver finns, såsom kommittén framhåller, flera andra skäl på grund av ett förändring. inom landet finns överlevare samt berörda ifrån Förintelsen dock även ifrån exempelvis folkmorden inom Rwanda samt Srebrenica. såsom konstaterats inom tidigare segment förekommer antisemitiska föreställningar inom den svenska befolkningen inom enstaka ej obetydlig omfattning. Internet utför detta möjligt för att sprida hatiska budskap snabbt samt mot enstaka bred krets. Genom enstaka tydligare lagstiftning finns förutsättningar för att inom större utsträckning motarbeta antisemitiska samt andra hatbrott. en sådant förtydligande förmå även bidra mot enstaka mer produktiv lagföring, vilket bl.a. Judiska Centralrådet inom landet välkomnar.

Regeringen instämmer även inom vad Statens historiska museer samt Brottsoffermyndigheten till fram ifall för att den föreslagna bestämmelsen utgör en viktigt led inom för att skydda samt upprätthålla minnet från allvarliga förbrytelse likt vissa grupper utsatts på grund av samt enstaka chans till offren samt deras anhöriga för att ett fåtal upprättelse samt rätt och jämlikhet. detta existerar särskilt viktigt för att upprätthålla minnet från Förintelsen eftersom den generation liksom överlevde andra världskriget snart ej längre finns kvar. Detsamma gäller dem människor likt bevittnade Förintelsen vid avstånd. då dessa ej längre är kapabel vittna ifall vilket liksom hände beneath Förintelsen existerar detta särskilt angeläget för att lägga fast en gott skydd inom lagen på grund av för att skydda samhället ifrån olika typer från hatpropaganda.

Som kommittén framhåller är kapabel gärningen för att förneka en folkmord sägas ingå såsom ett sektion inom samtliga folkmord. Gärningen existerar vid därför vis även enstaka fortsättning från själva brottet samt detta existerar klart för att förnekelsen innebär ett kränkning från dem överlevande samt andra berörda, såsom deras släktingar. Gärningen för att förneka brottet existerar alltså kränkande vid en särskilt sätt samt bör även från detta skälet klart kriminaliseras.

Juridikfronten ifrågasätter angående ändringen ej skulle behärska inkräkta vid detta kritiska tänkandet likt studenter måste ett fåtal äga. Även Publicistklubben anför för att detta nya förslaget öppnar upp till långtgående tolkningar såsom riskerar för att bli oförutsebara samt träffa åsikter samt värderingar likt bör anses legitima. inom denna sektion önskar regeringen särskilt framhålla för att den föreslagna bestämmelsen ej bör hindra saklig argumentation. detta finns därför flera straffrättsliga begränsningar inom lagförslaget, titta vidare inom detta nästa.

Hur förslaget förhåller sig mot yttrandefriheten i enlighet med regeringsformen samt Europakonventionen behandlas inom segment 4.6.

Närmare angående bestämmelsens utformning

Kommittén föreslår för att bestämmelsen bör utformas inom likhet tillsammans skrivelse 1.1 c samt d inom rasismrambeslutet, tillsammans med dem möjligheter för att begränsa kriminaliseringen likt anges inom rambeslutet, samt placeras inom en nytt andra stycke inom 16 kap. 8 § brottsbalken. Bestämmelsen föreslås avse förnekande, urskuldande samt tydlig nedvärderande från vissa uppräknade brottstyper.

Ordet urskuldande används visserligen inom den svenska översättningen från rasismrambeslutet dock detta termen, liksom verbet urskulda, existerar inom dygn många ovanligt inom svenska språket samt förekommer ej inom författningstext. Regeringen instämmer därför tillsammans Värmlands tingsrätt ifall för att termen ursäktar, liksom äger identisk innebörd liksom urskuldar, bör användas inom stället.

Med förnekelse avses för att förneka en faktum, t.ex. för att förneka för att handlingar likt konstituerar en förbrytelse överhuvudtaget besitter ägt lokal, för att förneka kritisk omständigheter kring en förbrytelse alternativt för att förneka en förbrytelse vilket sådant. för att ursäkta ett gärning är kapabel handla ifall för att rättfärdiga en handlande genom för att skylla vid brottsoffren alternativt för att vid något annat sätt försvara handlandet genom för att ange förmildrande omständigheter. tillsammans med tydlig nedvärderande avses en klart nedvärderande.

Det förbrytelse vilket uttalandet alternativt meddelandet avser bör äga ansetts utgöra alternativt motsvara någon från fyra uppräknade brottstyper. detta rör sig till detta inledande angående dem förbrytelse vilket omfattas från rasismrambeslutet, nämligen folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott. Kommittén föreslår även för att aggressionsbrottet bör läggas mot, vilket regeringen instämmer inom.

Folkmord regleras inom 1 § lagen (2014:406) ifall straff på grund av vissa internationella förbrytelse, jfr den för tillfället upphävda lagen (1964:169) ifall straff på grund av folkmord, samt äger sin motsvarighet inom skrivelse 6 inom Romstadgan samt inom Nürnbergstadgans bestämmelse angående förbrytelse mot mänskligheten. förbrytelse mot mänskligheten existerar kriminaliserat inom 2 § lagen angående straff till vissa internationella förbrytelse samt äger sin motsvarighet inom produkt 7 inom Romstadgan samt inom Nürnbergstadgans bestämmelse ifall förbrytelse mot mänskligheten. dem olika typerna från krigsförbrytelse regleras inom 4–11 §§ lagen angående straff till vissa internationella förbrytelse, tillsammans med motsvarighet inom nyhet 8 inom Romstadgan samt inom Nürnbergstadgans bestämmelse angående krigsbrott. Även aggressionsbrottet, vilket inom svensk korrekt regleras inom 11 a § lagen ifall straff på grund av vissa internationella förbrytelse, äger enstaka motsvarighet inom skrivelse 8 bis. inom Romstadgan samt inom Nürnbergstadgans bestämmelse ifall förbrytelse mot freden.

Kommittén föreslår för att bestämmelsen bör avgränsas vid således sätt för att detta bör artikel fråga ifall en förbrytelse liksom bör äga slagits fast genom en kritisk likt meddelats från enstaka svensk domstol alternativt ett accepterad internationell domstol till förbrytelse mot internationell riktig samt liksom besitter fått laga kraft. enstaka sådan begränsningsmöjlighet finns inom produkt 1.4 inom rasismrambeslutet samt innebär inom fråga ifall internationella domstolar för att både tidigare samt för tillfället befintlig domstolar på grund av förbrytelse mot internationell riktig samt sådana domstolar såsom kunna komma för att upprättas framöver omfattas. för att domstolen bör artikel internationell innebär för att den bör artikel upprättad genom en internationellt samarbete mellan flera länder. Domstolen bör även artikel accepterad från landet. Dessa kriterier får i enlighet med kommittén anses existera fullbordade inom fråga ifall Internationella brottmålsdomstolen (där land äger tillträtt dess stadga), Jugoslavien- samt Rwandatribunalerna (som äger upprättats inom enlighet tillsammans med enstaka stadga såsom land äger tillträtt) samt Nürnbergtribunalen samt dem efterföljande tribunalerna vilket besitter upprättats inom enlighet tillsammans den s.k. ”Allied Control Council lag No. 10” (som anses artikel sedvanerättsligt erkända samt därmed även tolererade från Sverige).

Om eventuella framtida internationella domstolar till förbrytelse mot internationell korrekt bör anses behärska omfattas från bestämmelsen får avgöras tillsammans med ledning från kriterierna vilket nämnts ovan.

Vissa remissinstanser, däribland Civil Rights Defenders, Uppsala högskola, Utgivarna och Värmlands domstol på första nivån, besitter synpunkter vid kommitténs föreslagna avgränsningar. Flera från dessa anser för att detta kunna existera kontroversiellt för att vissa folkmord kommer för att omfattas från detta föreslagna andra stycket, medan andra kommer för att falla utanför. Värmlands domstol på första nivån lyfter särskilt fram detta armeniska folkmordet beneath inledande världskriget, såsom ej kommer för att omfattas från detta nya andra stycket. Regeringen besitter viss medvetande till dem anförda synpunkterna. inom likhet tillsammans med kommittén anser regeringen dock för att ett avgränsning existerar viktig eftersom kriminaliseringen annars skulle bli till grundlig, oförutsebar samt svår för att tillämpa. tillsammans hänsyn mot detta samt mot bakgrund från för att detta finns enstaka motsvarande begränsningsmöjlighet inom rasismrambeslutet samt dem fördelar såsom finns tillsammans för att ett begränsning görs vid liknande sätt inom EU:s medlemsstater, instämmer regeringen inom kommitténs föreslagna avgränsning då detta gäller vilka förbrytelse såsom bör omfattas från straffansvaret. Därtill kommer för att en yttrande liksom ej omfattas från detta nya andra stycket kunna falla inom detta redan befintliga straffansvaret i enlighet med detta inledande stycket. detta existerar därmed ej utesluten för att exempelvis förnekelse från andra förbrytelse än dem liksom framgår från andra stycket är kapabel existera straffbara. detta särskilda straffansvaret inom andra stycket bör alltså ej tolkas såsom för att detta begränsar kriminaliseringen inom inledande stycket, utan endast liksom en tydliggörande från vilket likt gäller inom fråga ifall vissa specifika fall från t.ex. ett förnekelsegärning. Myndigheten på grund av stöd mot trossamfund anser för att detta även bör klargöras vilka gärningar liksom avser förnekelse från folkmord samt andra internationella förbrytelse såsom förmå utgöra hets mot folkgrupp då dessa ej äger fastställts från svensk alternativt internationell domstol genom en lagakraftvunnet kritisk. eftersom hets mot folkgrupp i enlighet med inledande stycket besitter en brett användningsområde existerar detta ej möjligt för att ange enstaka register ovan liknande förbrytelse. ett sådan analys kunna även förändras ovan tidsperiod samt detta existerar därför ytterst domstolarna såsom får att fatta beslut eller bestämma något angående en yttrande existerar straffbart i enlighet med bestämmelsens inledande alternativt andra stycke.

Kommittén föreslår för att uttrycket ”internationell domstol på grund av förbrytelse mot internationell rätt” bör användas. eftersom folkrätt existerar detta vedertagna begreppet till internationell korrekt anser regeringen för att detta existerar förbättrad för att nyttja ”internationell domstol på grund av förbrytelse mot folkrätten”. Detta innebär ej någon innehållsmässig skillnad, utan existerar endast enstaka språklig justering.

Åklagarmyndigheten ifrågasätter tillsammans med utgångspunkt inom en par svenska domstolsavgöranden (NJA 2021 s. 303 samt RH 2017:59) angående detta endast existerar dem specifika förbrytelserna liksom ej får avvisas alternativt dem väpnade konflikterna inom stort. till straffansvar bör detta i enlighet med kommittén ej krävas för att en uttalande angående ett viss incident bör motsvara gärningsbeskrivningen alternativt för att domen samt uttalandet bör nyttja sig från identisk mening samt uttryckssätt. inom stället existerar detta tillräckligt för att detta från domen framgår för att den incident liksom uttalandet avser äger ägt plats samt bedömts utgöra en från dem aktuella brotten, alternativt en led inom en sådant förbrytelse. Regeringen instämmer inom kommitténs analys. Ytterst blir detta enstaka fråga på grund av domstolarna för att tolka domen till för att att fatta beslut eller bestämma något vilka gärningar liksom ej får avvisas.

Malmö domstol på första nivån ifrågasätter lämpligheten från för att knyta kriminaliseringen mot förbrytelse liksom äger fastställts inom domstol. i enlighet med tingsrätten är kapabel ett sådan ordning strida mot den elementär uppdelningen mellan lagstiftarens samt domstolarnas olika roller samt riskera för att bli oförutsebar. Tingsrätten anser inom stället för att enstaka rimligare ordning vore för att frågan angående ifall t.ex. en folk-

mord äger ägt utrymme prövas inom ramen till åtalet från förnekelsegärningen. Regeringen delar ej denna perception. angående enstaka domstol nära varenda enskilt situation skulle behöva fastställa för att exempelvis en folkmord besitter ägt plats riskerar rättsprocessen för att bli alltför grundlig. Domstolarna riskerar även för att inom större utsträckning komma mot olika slutsatser angående t.ex. en folkmord besitter ägt plats alternativt ej. Detta skulle inom sin tur behärska påverka förutsebarheten samt inom förlängningen rättssäkerheten vid en negativt sätt. detta krav vid för att domen bör äga fått laga kraft vilket kommittén föreslår existerar mot denna bakgrund väl balanserat.

För för att detta bör existera fråga ifall en förbrytelse i enlighet med detta nya andra stycket bör gärningen – exempelvis förnekelsen från en folkmord – äga begåtts vid en sådant sätt för att den existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av ett sådan samling alternativt enskild liksom avses inom inledande stycket. sådana gärningar är kapabel redan inom dygn artikel straffbara likt hets mot folkgrupp (Svea hovrätt, dom inom uppgift B 609-23).

För för att värdera ifall ett gärning existerar straffbar bör detta ständigt göras ett helhetsbedömning inom detta enskilda fallet. Regeringen instämmer tillsammans Publicistklubben inom fråga angående för att detta måste existera möjligt för att ifrågasätta angående en övergrepp mot ett folkgrupp utgör en folkmord samt diskutera dess omfattning samt orsaker. på grund av straffbarhet behövs, vid identisk sätt likt redan gäller i enlighet med inledande stycket, för att detta existerar fullt tydligt för att uttalandet överskrider gränsen på grund av enstaka saklig samt vederhäftig samtal. detta bör alltså t.ex. vandra för att debattera ifall enstaka viss gärning existerar för att värdera liksom en folkmord, även angående detta finns enstaka lagakraftvunnen dom, vilket Föreningen Förintelsens Överlevande lyfter fram såsom viktigt. ifall man går utöver vad vilket existerar för att titta vilket enstaka saklig samtal samt inom stället t.ex. tydlig förringar ett sådan gärning vid en sätt liksom existerar ägnat för att uppmana mot våld kunna förutsättningarna till straffansvar existera fullbordade.

Vad gäller den språkliga utformningen föreslår Svea hovrätt för att rekvisitet ”som besitter fått laga kraft” flyttas mot efter texten ”ett kritisk likt äger fått laga kraft samt likt meddelats från enstaka svensk domstol alternativt från ett accepterad internationell domstol på grund av förbrytelse mot internationell rätt”. Regeringen delar hovrättens evaluering för att lagtexten på det sättet blir mer lättläst.

Flera remissinstanser, däribland Föreningen Förintelsens Överlevande och Riksförbundet till homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras samt intersexpersoners rättigheter (RFSL), existerar positiva mot förslaget dock önskar för att bestämmelsen bör utvidgas mot för att omfatta fler grupper än dem vilket räknas upp inom bestämmelsen, t.ex. personer tillsammans funktionsvariationer. Vissa remissinstanser, bl.a. Forum – idéburna organisationer tillsammans social inriktning, önskar även för att frågan angående om s.k. koranbränningar är kapabel utgöra hets mot folkgrupp bör belysas inom detta fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen konstaterar för att detta inom detta lagstiftningsärende ej finns underlag på grund av för att behandla dessa ämnen.

Brottsrubriceringen ringa hets mot folkgrupp införs

I samband tillsammans med för att bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp ändras, genom för att detta särskilda straffansvaret till förnekelsegärningar införs inom en nytt andra stycke, införs även ett speciell brottsbeteckning till ringa förbrytelse inom en nytt tredjeplats stycke samt grov hets mot folkgrupp flyttas mot en nytt fjärde

stycke. Denna styckesindelning tydliggör för att både detta ringa samt detta grova brottet förmå avse såväl detta inledande likt detta andra stycket. Varken detta ringa brottet alternativt detta grova brottet ändras inom sak.

4.4. Hets mot folkgrupp bör uttryckligen omfatta gärningen för att uppmana mot våld

Regeringens förslag:Brottsbalkens bestämmelse angående hets mot folkgrupp förtydligas sålunda för att detta uttryckligen framgår för att bestämmelsen omfattar uppmaning mot våld.

Kommitténs förslag stämmer överens tillsammans regeringens. Remissinstanserna: ett massiv majoritet från dem remissinstanser såsom yttrar sig, bl.a. Barnombudsmannen, Domstolsverket, Forum till levande historia, Judiska Centralrådet inom Sverige, Justitiekanslern, JO, malm tingsrätt, Svea hovrätt och Värmlands tingsrätt, tillstyrker alternativt besitter inga invändningar mot förslaget.

Bonnier News Group, Svenska Journalistförbundet, TU, Uppsala universitet samt Utgivarna avstyrker förslaget. Publicistklubben invänder ej inom sak mot förslaget för att lägga mot uppmaning mot våld inom lagtexten dock anser för att förtydligandet ej existerar nödvändigt eftersom den nuvarande bestämmelsen angående hets mot folkgrupp inkluderar såväl uppmaningar mot våld såsom andra former från hot. Utgivarna ser detta inom samt till sig vilket oproblematiskt för att föra in uppmaning mot våld eftersom detta således klart redan existerar kriminaliserat dock anser för att land inom stället borde försvara sin inställning för att rasismrambeslutet existerar fullt slutfört inom svensk lagstiftning. Den rättspraxis liksom kommittén redogör till existerar i enlighet med Svenska Journalistförbundet alltför knapphändig på grund av för att behärska ligga ner mot bas till bedömningen för att dem uppmaningar mot våld liksom kommittén anser bör artikel straffbara verkligen existerar kriminaliserade inom ljus. i enlighet med förbundet existerar risken till för att den föreslagna lagändringen dem facto kommer för att leda mot ett utvidgning från detta straffbara området uppenbar. Även TU anför för att förslaget inom praktiken kunna innebära för att detta straffbara området vidgas.

Ett fåtal remissinstanser besitter synpunkter vid bestämmelsens utformning.

Sveriges kristna råd lyfter fram chansen för att utvidga bestämmelsen mot för att även omfatta uppmaning mot diskriminering. Societas Divae Clavdiae vill för att uttrycket ”uppmanar mot våld mot” bör ersättas från ”är ägnat för att uppmana mot våld mot”. Svenska samernas riksförbund, liksom välkomnar förslaget, anser för att även våld mot egendom samt mentalt våld bör omfattas från rekvisitet våld.

Skälen på grund av regeringens förslag

Det finns behov från ett tydligare olagliggörande från uppmaning mot våld

EU:s medlemsstater bör i enlighet med produkt 1.1 a inom rasismrambeslutet straffbelägga offentlig uppmaning mot våld alternativt hat riktat mot ett lag från personer alternativt ett medlem från enstaka sådan assemblage, utpekad tillsammans åberopande från ras, hudfärg, tro, härstamning alternativt nationellt alternativt etniskt ursprung. i enlighet med skrivelse 1.2 får medlemsstaterna inom fråga angående produkt 1.1 välja för att straffa

enbart gärningar såsom antingen begås vid en sådant sätt för att dem existerar ägnade för att artikel störande till allmän ordning alternativt vilket existerar hotfulla, otillbörliga alternativt kränkande.

Kommissionen besitter inom överträdelseärendet invänt mot Sveriges genomförande från produkt 1.1 a till för att detta inom bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp saknas en uttryckligt omnämnande från gärningen uppmaning mot våld. i enlighet med kommissionen är kapabel uppmaning mot våld även bestå från anförande alternativt formulering genom vilka upphovsmannen ej direkt uttrycker hot alternativt missaktning på grund av enstaka assemblage, dock ändå underblåser våldshandlingar alternativt uppmanar sin publik för att begå sådana. Detta skulle t.ex. behärska ske genom generella uttalanden vilket uttrycker stöd på grund av alternativt vilket urskuldar våldshandlingar mot enstaka team, även angående dem ej innebär en uttryckligt hot angående för att sådana handlingar bör begås.

Regeringen instämmer inom för att ett uppmaning mot våld ej behöver ske genom hot. Regeringen besitter även påpekat till kommissionen för att straffansvaret på grund av hets mot folkgrupp gäller redan nära formulering på grund av missaktning. i enlighet med förarbetena samt rättspraxis räcker detta för att en uttalande ifall enstaka viss folkgrupp existerar nedsättande till gruppens anseende till för att detta bör anses ge formulering till missaktning (prop. 1970:87 s. 72–73, NJA 1982 s. 128, Hovrätten till Övre Norrland, dom den 21 augusti 2014 inom syfte B 537-14 samt Hovrätten ovan Skåne samt Blekinge, dom den 16 oktober 2014 inom syfte B 1042-14). Gränsen på grund av straffansvar existerar alltså lägre inom svensk riktig än vilket vilket behövs i enlighet med rambeslutet. Regeringen besitter vidare hänvisat mot domar likt visar för att bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp inom praktiken tillämpas vid gärningar vilket avser uppmaning mot våld (Svea hovrätt, dom den 19 oktober 2018 inom uppgift B 2379-18, Hovrätten på grund av Övre Norrland, dom den 5 månad 2019 inom uppgift B 66-19 samt Hovrätten ovan Skåne samt Blekinge, dom den 31 mars 2020 inom uppgift B 50-20).

Det svenska genomförandet bygger även vid andra straffbestämmelser. ett sådan existerar uppvigling inom 16 kap. 5 § BrB liksom straffbelägger bl.a. gärningar bestående inom för att muntligen inför menighet alternativt folksamling, inom text såsom sprids alternativt utlämnas till spridning, alternativt inom annat kommunikation mot allmänheten, uppmana alternativt annars söker förleda mot brottslig gärning. Bestämmelsen omfattar samtliga typer från uppmaningar mot förbrytelse, även liknande liksom ej avser våld.

Uppmaningar mot våld kunna även bedömas liksom olaga hot i enlighet med 4 kap. 5 § BrB. inom den bestämmelsen straffbeläggs för att hota någon ytterligare tillsammans med brottslig gärning vid en sätt liksom existerar ägnat för att hos den hotade framkalla seriös fruktan till personlig alternativt någon annans säkerhet mot individ, frihet alternativt frid.

Regeringen anser mot denna bakgrund, inom likhet tillsammans med bl.a. kommittén,

Publicistklubben samt Utgivarna, för att uppmaning mot våld redan existerar kriminaliserat, främst genom bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp, samt för att landet redan inom ljus möter kraven i enlighet med rasismrambeslutet inom denna sektion. detta innebär för att regeringen ej delar Svenska Journalistförbundets samt TU:s analys för att förslaget angående för att lägga mot uppmaning mot våld inom lagtexten innebär för att detta straffbara området utvidgas.

I likhet tillsammans med kommittén bedömer regeringen för att detta trots allt finns skäl för att förtydliga bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp sålunda för att detta uttryckligen framgår från lagtexten för att gärningen uppmaning mot våld existerar kriminaliserad. ett fördragsbrottstalan existerar oviss, riskerar för att bli kostsam till landet samt bör undvikas. vilket framhålls inom del 4.3 finns detta även en värde inom sig för att

kodifiera praxis bl.a. eftersom lagstiftningen blir tydligare samt mer förutsebar, något liksom Sveriges Domareförbund lyfter fram såsom positivt. mot detta kommer, likt Judiska Centralrådet inom Sverige framhåller, för att en tydligare avståndstagande ifrån hatpropaganda besitter en värde inom sig inom en demokratiskt samhälle.

Närmare ifall bestämmelsens utformning

Kommittén föreslår för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp förtydligas genom för att orden ”uppmanar mot våld mot” läggs mot. detta finns inom ramen på grund av detta lagstiftningsärende ej beredningsunderlag på grund av för att behandla

Sveriges kristna råds förslag ifall för att bestämmelsen bör utvidgas mot för att även omfatta ”uppmaning mot diskriminering” alternativt Svenska samernas riksförbunds förslag för att även våld mot egendom samt mentalt våld bör omfattas.

Societas Divae Clavdiae föreslår för att detta inom stället till ”uppmanar mot våld mot” bör stå ”är ägnat för att uppmana mot våld mot”. ett sådan utformning skulle innebära ett utvidgning från detta straffbara området samt avvika ifrån bestämmelsens nuvarande utformning likt innebär för att den såsom inom en uttalande alternativt inom en annat information likt sprids hotar alternativt uttrycker missaktning vid visst sätt är kapabel dömas till hets mot folkgrupp. Regeringen anser för att dem avgränsningar vilket kommittén föreslår avseende detta straffbara området existerar tydliga samt välavvägda. Brottsbalkens bestämmelse angående hets mot folkgrupp bör därför förtydligas därför för att detta uttryckligen framgår för att bestämmelsen omfattar uppmaning mot våld.

4.5. Straffansvaret bör även gälla gärningar mot enskilda inom dem skyddade grupperna

Regeringens förslag: Straffansvar på grund av hets mot folkgrupp bör gälla även då uttalandet alternativt meddelandet liksom sprids avser ett enskild liksom tillhör enstaka sådan assemblage liksom skyddas från bestämmelsen.

Kommitténs förslag stämmer överens tillsammans regeringens. Remissinstanserna: En majoritet från remissinstanserna tillstyrker alternativt äger inga invändningar mot förslaget, däribland Domstolsverket, Judiska

Centralrådet inom Sverige, Integritetsskyddsmyndigheten, Kriminalvården, Luleå tingsrätt, Myndigheten till press, radio samt tv, Polismyndigheten, Sametinget, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen samt Värmlands tingsrätt.

Bonnier News Group, Juridikfronten, Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, TU, Uppsala universitet samt Utgivarna avstyrker förslaget. Flera från dessa framhåller för att den befintliga lagstiftningen utgör en tillräckligt skydd till enskilda. i enlighet med Publicistklubben leder förslaget mot för att enskilda omfattas från dubbla straffbestämmelser eftersom dem även skyddas från bestämmelsen angående olaga hot. i enlighet med Juridikfronten samt TU innebär förslaget enstaka utvidgning från detta straffbara området. Även angående

Utgivarna ej ser principiella bekymmer tillsammans med förslaget därför ser organisationen enstaka rad praktiska bekymmer, t.ex. för att fastställa vem liksom existerar målsägande ifall brottet äger begåtts nära ett större offentlig manifestation. Även Juridik-

fronten ser svårigheter tillsammans för att avgränsa målsägandekretsen samt pekar vid för att gärningar vilket inom dygn normalt straffas tillsammans böter skulle behärska straffas tillsammans fängelse, vilket måste ses vilket enstaka inskränkning från yttrandefriheten inom sig.

Flera remissinstanser, däribland Brottsofferjouren, Brottsoffermyndigheten, Institutet till rättsväsen samt Internet, Justitiekanslern, Värmlands domstol på första nivån samt Åklagarmyndigheten, anser för att frågan ifall vem liksom förmå artikel målsägande behöver analyseras ytterligare inom detta fortsatta lagstiftningsarbetet. Justitiekanslern pekar vid för att enstaka hetsgärning kunna riktas mot flera personer samtidigt, vilket kunna leda mot svåra avgränsningsfrågor beträffande vilka personer inom den skyddade gruppen vilket bör ett fåtal ställning vilket målsägande. i enlighet med Åklagarmyndigheten existerar förslaget lovvärt dock detta är kapabel leda mot tillämpningssvårigheter. i enlighet med myndigheten innebär förslaget även för att detta måste göras ett objektiv granskning från ifall målsäganden tillhör den skyddade gruppen. enstaka sådan tillämpning står inom vass kontrast mot den analys liksom inom solens tid görs i enlighet med t.ex. 29 kap. 2 § 7 BrB var man inom stället utgår ifrån gärningspersonens subjektiva perception angående den enskildes gruppmedlemskap. enstaka resultat från detta kunna artikel för att bevisning behöver föras angående för att ett enskild bör anses tillhöra ett viss lag, vilket kunna framstå såsom integritetskränkande på grund av individen samt förskjuta fokus ifrån motivet mot brottet mot den enskildes individ samt gruppmedlemskap.

Enligt bl.a. Justitiekanslern förmå förslaget leda mot komplicerade konkurrenssituationer, varför ytterligare vägledning behöver ges inom dessa problem att diskutera. Justitiekanslern anför även för att frågan ifall åtalsangivelse behöver uppmärksammas samt analyseras inom detta fortsatta lagstiftningsarbetet.

Skälen på grund av regeringens förslag

Det finns behov från för att uttryckligen kriminalisera hets mot enskilda

Rasismrambeslutets produkt 1 avser gärningar mot såväl grupper vilket enskilda individer. Detta innebär för att varenda för tillfället aktuella delar – punkt a, c samt d inom nyhet 1 – uppställer identisk krav inom fråga ifall för att strafflagstiftningen bör skydda även enskilda.

Kommission äger inom överträdelseärendet gjort gällande för att den svenska lagstiftningen ej genomför rambeslutet rätt såvitt avser gärningar mot enskilda inom dem skyddade grupperna. Kommissionen besitter betonat för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp ej uttryckligen omfattar enskilda. Vidare äger kommissionen anfört för att varken olaga hot alternativt uppvigling särskilt straffbelägger gärningar likt sker tillsammans åberopande från bl.a. etniskt ursprung.

Regeringen äger mot denna bakgrund uppfattat för att kommissionen inom samt till sig ej ifrågasätter för att svensk riktig straffbelägger uppmaningar mot våld alternativt hat mot individer dock för att kommissionen besitter synpunkter vid för att dem relevanta straffbestämmelserna existerar från allmän karaktär samt ej särskilt hänför sig mot dem grupper vilket anges inom skrivelse 1.1 a. Mot denna bakgrund äger regeringen varit klar tillsammans med den fördragsfästa frihet liksom medlemsstaterna besitter då detta gäller för att avgöra struktur samt tillvägagångssätt till genomförandet.

Därtill kommer för att Högsta domstolen besitter slagit fast för att en information liksom i enlighet med sin beskrivning existerar riktat mot enstaka enskild individ ändå är kapabel uttrycka missaktning till enstaka assemblage samt därför medföra ansvar till hets mot

folkgrupp (NJA 2020 s. 1083). inom sammanhanget bör detta även noteras för att domstolen till enstaka samt identisk gärning kunna döma till hets mot folkgrupp samt samtidigt döma till en förbrytelse såsom anses begånget mot den enskilde, t.ex. förolämpning (Svea hovrätt, dom den 26 femte månaden i året 2023 inom uppgift B 8167-21).

Kommittén föreslår för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp bör ändras således för att även enskilda inom dem skyddade grupperna omfattas från ordalydelsen. Flera remissinstanser, däribland Brottsofferjouren samt TU, ifrågasätter angående, alternativt utför gällande för att, förslaget innebär ett utvidgning från detta straffbara området samt ej en förtydligande vilket kommittén fullfölja gällande. Regeringen instämmer inom för att förslaget förvisso innebär för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp får en något utvidgat användningsområde. Ur en bredare straffrättsligt perspektiv innebär dock ändringen ej någon reell utvidgning från detta straffbara området, inom bemärkelsen för att något liksom inom dygn existerar tillåtet blir otillåtet. Gärningar liksom innebär för att enskilda hotas alternativt förnedras vid bas från sin gruppmedlemskap existerar redan inom ljus kriminaliserade, t.ex. likt förolämpning, förtal, samt olaga hot (Svea hovrätt, dom den 19 januari 2023 inom syfte B 8453-23 samt Svea hovrätt, dom den 26 femte månaden i året 2023 inom uppgift B 8167-21). i enlighet med Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning bör åtal även väckas på grund av både hets mot folkgrupp samt en skadeståndsgrundande förbrytelse såsom förolämpning alternativt olaga hot ifall gärningen besitter riktats mot ett enskild (RäV 2022:11).

Även ifall svensk korrekt alltså redan straffbelägger uppmaningar mot våld alternativt hat mot individer finns detta skäl likt talar på grund av för att ändra bestämmelsen angående hets mot folkgrupp sålunda för att den uttryckligen omfattar även hetsgärningar mot enskilda personer inom dem skyddade grupperna. en viktigt perspektiv, liksom bl.a. Brottsofferjouren lyfter fram, existerar för att enskilda då ges en uttryckligt skydd mot kränkningar vid dem grundläggande principer eller fundament vilket omfattas från hets mot folkgrupp. noggrann liksom Brottsoffermyndigheten anför bidrar lagändringen mot en tydligare erkännande från den särskilda typ från kränkning vilket dessa gärningar innebär till dem vilket utsätts, eftersom dem hatbrottsmotiv såsom bestämmelsen ger formulering på grund av ej framgår från andra mer allmänt hållna straffbestämmelser. Lagstiftningen blir även tydligare samt mer förutsebar inom fråga angående hetsgärningar mot enskilda.

Lagrådet ställer sig frågande mot för att införa ett bestämmelse vilket kriminaliserar hetsgärningar mot enskilda utan för att uppställa krav vid för att enstaka sådan gärning måste innefatta en formulering på grund av missaktning till den assemblage liksom den enskilde ingår inom alternativt enstaka uppmaning mot våld alternativt hot mot gruppen.

Det gäller inom synnerhet inom ramen på grund av straffbestämmelser vilket avser förbrytelse mot allmän ordning. Lagrådet pekar även vid för att ifall gärningen ej innefattar en sådant formulering på grund av missaktning till gruppen alternativt enstaka uppmaning mot våld alternativt hot mot gruppen skulle bestämmelserna inom 3–5 kap. brottsbalken behärska tillämpas. Lagrådet anser för att detta existerar oklart vad ett bestämmelse tillsammans ett mera utvidgad innebörd skulle tillföra.

Regeringen instämmer inom Lagrådets perception för att enstaka uppmaning mot våld, en hot alternativt en formulering till missaktning vilket riktas mot ett enskild individ inom ett sådan team likt omfattas från straffbestämmelsen angående hets mot folkgrupp inom detta stora flertalet fall även torde behärska uppfattas liksom ett uppmaning mot våld, en hot alternativt en formulering på grund av missaktning även mot gruppen likt sådan (jfr NJA 2020 s. 1083).

Regeringen förmå vidare konstatera för att kommissionen inom överträdelseärendet mot landet besitter kritiserat detta svenska genomförandet från rasism-

rambeslutet, bl.a. vid den grunden för att dem befintliga straffbestämmelserna, exempelvis olaga hot, ej särskilt kriminaliserar gärningar mot enskilda liksom sker tillsammans med åberopande från bl.a. etniskt ursprung.

Förslaget avseende enskilda innebär för att den svenska lagstiftningen förtydligas inom förhållande mot dem krav liksom ställs inom rasismrambeslutet. inom likhet tillsammans med kommittén bedömer regeringen för att detta mot denna bakgrund finns skäl för att ändra bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp vid därför sätt för att straffansvaret även bör gälla gärningar mot enskilda inom dem skyddade grupperna. detta bör gälla även inom dem fall enstaka uppmaning mot våld, en hot alternativt en formulering till missaktning riktas mot enstaka enskild inom dem skyddade grupperna inom dennes egenskap från för att denne alternativt denna tillhör gruppen, utan för att detta samtidigt bedöms rikta sig mot gruppen vilket sådan.

Regeringen önskar inom sammanhanget även framhålla för att dem problem att diskutera ifall brottslighetskonkurrens vilket förmå aktualiseras ytterst får avgöras inom rättstillämpningen. Regeringen återkommer mot detta nedan.

Juridikfronten anser för att den föreslagna ändringen ej bör placeras inom bestämmelsen angående hets mot folkgrupp inom 16 kap. brottsbalken, utan inom en avsnitt likt behandlar förbrytelse mot individ. Ur en rent systematiskt perspektiv förmå detta tyckas främmande för att placera rekvisitet ”enskild” inom avsnitt 16 likt reglerar förbrytelse mot allmän ordning samt var bestämmelserna såsom huvudregel saknar målsägande. Redan inom ljus finns dock enstaka avvikelse ifrån detta inom samt tillsammans barnpornografibrottet inom 16 kap. 10 a § BrB. angående en små människor såsom utsatts till barnpornografibrott går för att känna igen existerar barnet nämligen för att betrakta vilket målsägande samt förmå även tillerkännas skadestånd. förbrytelse mot detta allmänna utesluter alltså ej målsägandestatus. Därtill anser regeringen för att enstaka sammanhållen lagstiftning mot hets vid bas från bl.a. etniskt ursprung existerar för att föredra.

Justitiekanslern påpekar för att gärningar såsom riktas mot enskilda inom vissa fall kommer för att medföra ansvar på grund av hets mot folkgrupp inom stället till exempelvis förolämpning samt förtal samt för att detta på grund av dem sistnämnda brotten finns särskilda åtalsregler inom 5 kap. 5 § BrB. Hetsgärningar liksom riktas mot enskilda rör per definition ej enbart en enskilt nyfikenhet, utan även en allmänt sådant. Någon speciell åtalsregel bör därför ej ställas upp, utan brottet bör – vid identisk sätt liksom gäller till nuvarande olagliggörande – falla beneath allmänt åtal. för att uppställa särskilda villkor till åtal, t.ex. angivelse ifrån målsäganden, skulle behärska begränsa lagstiftningens genomslag vid en oönskat sätt.

Vissa enskilda kommer för att bli målsägande

Förslaget innebär för att enstaka enskild likt utsätts till hets mot folkgrupp kommer för att behärska existera målsägande inom ett rättegång. Målsägandens processrättsliga ställning regleras inom huvudsak inom 20 kap. rättegångsbalken. ett målsägande förmå existera part inom rättegången samt äger en flertal rättigheter, t.ex. riktig för att inom vissa situationer uppväcka enskilt åtal samt för att biträda åklagarens åtal.

Flera remissinstanser, däribland Justitiekanslern samt Åklagarmyndigheten, framhåller för att förslaget är kapabel medföra för att en obegränsat antal personer får målsägandestatus. Detta skulle inom sin tur behärska innebära ett rad tillämpningssvårigheter samt leda mot svåröverskådliga konsekvenser. Utgivarna ser ett rad praktiska bekymmer, t.ex. för att fastställa vem liksom existerar målsägande.

Värmlands tingsrätt tar inom sammanhanget upp exemplet för att ett individ små frukter från växter

hakkors vid allmän lokal samt frågar vem liksom inom en sådant fall bör betraktas såsom målsägande.

Redan tillsammans med dagens lagstiftning förmå detta uppstå svårigheter för att att fatta beslut eller bestämma något vem likt existerar för att betrakta vilket målsägande. sådana gränsdragningsfrågor är kapabel exempelvis uppkomma då ett gärningsperson uttalar en hot mot enstaka större krets (NJA 2020 s. 510).

Bedömningen från ifall ett individ äger utsatts på grund av hets mot folkgrupp vilket enskild alternativt ifall brottet bör ses vilket riktat mot en anonymt kollektiv existerar beroende från gärningens kontext. ifall ett gärningsperson exempelvis förnekar Förintelsen vid en hotfullt sätt vid allmän område utan klar adressat bör uttalandet ej ses vilket riktat mot enstaka enskild individ. Detsamma gäller angående enstaka gärningsperson skickar en nedsättande kommunikation ifall exempelvis muslimer mot en stort antal personer vid internet. detta bör alltså krävas för att gärningen existerar klart riktad mot ett enskild samt för att detta går för att känna igen den skadelidande till för att han alternativt denna bör betraktas vilket målsägande. angående ett gärningsperson aktivt letar upp ett mindre assemblage från förintelseöverlevare vid exempelvis deras sammankomst samt var förnekar Förintelsen vid en hotfullt sätt, bör dem personerna behärska ses vilket målsägande eftersom uttalandet inom en sådant fall existerar klart riktat mot enstaka snäv assemblage från personer. Ytterst existerar detta rättstillämpningen vilket utifrån omständigheterna inom detta enskilda fallet får att fatta beslut eller bestämma något ifall detta existerar fråga ifall hets mot folkgrupp mot enskild samt vem likt inom en sådant fall existerar för att värdera vilket målsägande.

När detta gäller hur ett sådan granskning bör vandra mot delar regeringen kommitténs utvärdering för att den enskilde objektivt sett bör tillhöra någon från dem skyddade grupperna på grund av för att behärska ett fåtal målsägandestatus. noggrann liksom bl.a. Åklagarmyndigheten anför skulle detta inom enstaka fall behärska innebära för att bevisning behöver föras angående den enskildes gruppmedlemskap. inom denna fråga konstaterar regeringen för att ett individ vilket objektivt sett tillhör enstaka från dem skyddade grupperna inom regel torde ta större skada från en uttalande såsom tar sikte vid dennes individ alternativt gruppmedlemskap, än enstaka individ liksom ej tillhör gruppen inom fråga. detta framstår därför vilket maximalt ändamålsenligt för att dessa personer får målsägandestatus. Dessutom riskerar målsägandekretsen för att bli alltför nära angående lagstiftningen skulle utformas vid en annat sätt.

Om enstaka gärningsperson uttalar sig kränkande mot ett viss individ baserat vid dennes gruppmedlemskap, samt detta senare visar sig för att individen ej ägde enstaka sådan tillhörighet, kommer gärningspersonen behärska dömas på grund av hets mot folkgrupp vid identisk sätt likt inom dygn. Brottet torde inom detta fallet artikel riktat mot en anonymt kollektiv från personer.

Förhållandet mot ytterligare lagstiftning

Gärningar liksom utgör hets mot folkgrupp förmå inom vissa fall även artikel straffbelagda i enlighet med andra straffbestämmelser. Då uppkommer frågan ifall domstolen bör döma på grund av en alternativt flera förbrytelse. likt kommittén konstaterar ger förslagen upphov mot olika ämnen ifall regelkonkurrens, särskilt inom förhållande mot olaga hot. i enlighet med kommittén bör sådana problem att diskutera lösning inom rättspraxis tillsammans tillämpning från allmänna principer ifall olikartad brottskonkurrens.

Publicistklubben pekar vid för att förslaget kommer för att innebära för att enskilda brottsoffer omfattas från både hets mot folkgrupp samt olaga hot, vilket ej gagnar tilliten mot lagstiftningen. Justitiekanslern anser för att konkurrensfrågorna måste belysas ytterligare inom detta fortsatta lagstiftningsarbetet.

I fall då samtliga rekvisit inom numeriskt värde straffbud uppfylls existerar utgångspunkten för att man dömer till båda brotten, dock tillsammans vissa undantag. en sådant undantag existerar ifall numeriskt värde förbrytelse besitter identisk kriminalpolitiska bas. inom dem fallen dömer man normalt sett endast på grund av detta förbrytelse liksom äger den strängare straffskalan, dock detta mindre allvarliga brottet kunna vägas in nära bedömningen från brottets allvar, s.k. konsumtion (NJA 2013 s. 397 p. 16).

Den straffbestämmelse vilket existerar särskilt aktuell inom konkurrenshänseende inom förhållande mot hets mot folkgrupp existerar olaga hot i enlighet med 4 kap. 5 § BrB. i enlighet med rättspraxis får detta anses finnas bas till för att döma på grund av olaga hot inom konkurrens tillsammans hets mot folkgrupp eftersom straffbestämmelserna vilar vid olika kriminalpolitiska grundläggande principer eller fundament (NJA 2020 s. 1083 p. 9).

När ett samt identisk gärning riktas mot enstaka enskild inom dem skyddade grupperna blir dock den kriminalpolitiska grunden på grund av 16 kap. 8 § BrB samt bestämmelserna inom 4 samt 5 kap. brottsbalken inom någon mån desamma, eftersom även straffbestämmelsen ifall hets mot folkgrupp då är kapabel anses skydda den enskildes frid samt ära. Normalt bör hets mot folkgrupp förbruka förolämpning samt förtal från normalgraden eftersom detta förstnämnda brottet äger enstaka strängare straffskala. då detta gäller olaga hot får konkurrensfrågan avgöras utifrån omständigheterna inom detta enskilda fallet. ifall uttalandet alternativt hotet enbart riktas mot ett utpekad individ är kapabel detta inom flera fall finnas skäl för att endast döma till hets mot folkgrupp tillsammans chans för att beakta omständigheterna kring hotet likt försvårande. ifall detta hetsande uttalandet däremot existerar ett underordnad sektion inom hotet förmå detta inom stället finnas skäl för att endast döma till olaga hot, tillsammans med tillfälle för att tillämpa straffskärpningsregeln inom 29 kap. 2 § 7 BrB. Ytterst får konkurrensfrågor lösning inom rättstillämpningen.

Är detta fråga ifall en alternativt flera brott?

En ytterligare fråga liksom kunna uppkomma existerar angående ett gärning existerar för att anse liksom en enda förbrytelse alternativt flera förbrytelse. till för att att fatta beslut eller bestämma något detta måste hänsyn tas mot en flertal omständigheter. Hur flera förbrytelse detta existerar fråga angående beror dels vid tidsperiod samt lokal, dels vid uttalandenas alternativt meddelandenas innehåll. ett betydelsefull faktor existerar angående detta rör sig ifall en alternativt flera uttalanden alternativt aviseringar samt angående handlandet begås mot ett alternativt flera individer inom dem skyddade grupperna. angående detta existerar fråga angående flera enskilda får detta anses finnas enstaka kraftfull presumtion på grund av för att detta bör artikel fråga ifall flera förbrytelse, även angående detta existerar fråga ifall en samt identisk uttalande nära identisk tidsperiod samt ställe. detta går ej heller för att utesluta för att enstaka samt identisk gärning är kapabel rikta sig både mot ett enskild samt mot ett skyddad samling. inom en sådant fall kunna gärningen utgöra förbrytelse i enlighet med både inledande samt andra stycket inom bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp. för att innehållet inom en yttrande rör flera skyddade grupper är kapabel även detta prata på grund av för att detta existerar fråga ifall flera förbrytelse, liksom ifall detta existerar fråga angående förnekande, förlåtande, alternativt tydlig nedvärderande från flera olika internationella förbrytelse. för att innehållet rör såväl enstaka skyddad samling vilket exempelvis förnekandet från en folkmord i enlighet med andra stycket är kapabel, inom dem fall detta ej finns enstaka koppling mellan den skyddade gruppen samt folkmordet, även prata på grund av för att detta existerar fråga angående flera förbrytelse. detta existerar dock inom samtliga fall fråga ifall enstaka helhetsbedömning från samtliga relevanta omständigheter inom detta enskilda fallet. på grund av för att undvika orimliga utfall bör även ett slutlig analys göras från utfallets rimlighet.

4.6. Lagförslagets förhållande mot yttrandefriheten

Regeringens bedömning: dem föreslagna lagändringarna innebär ej för att yttrandefriheten inskränks ytterligare.

Kommitténs evaluering stämmer inom sak överens tillsammans med regeringens. Remissinstanserna: ett majoritet från remissinstanserna instämmer alternativt invänder ej mot bedömningen, däribland Brottsoffermyndigheten,

Diskrimineringsombudsmannen, Integritetsskyddsmyndigheten, Malmö tingsrätt, Myndigheten till press, radio samt tv, Svea hovrätt samt Säkerhetspolisen.

Bonnier News Group, Juridikfronten, Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, TU och Utgivarna anser för att förslagen innebär för att detta straffbara området utvidgas, vilket direkt alternativt omväg utgör ett inskränkning från yttrandefriheten. Svenska Journalistförbundet anför bl.a. för att tillämpningsområdet till lagen (1998:112) angående ansvar till elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen) utvidgas och TU konstaterar för att ett omväg resultat från för att straffansvaret på grund av hets mot enskild även bör omfatta gärningar liksom avser enskilda existerar för att detta är kapabel ställas avgörande krav vid utvär i enlighet med BBS-lagen samt för att aviseringar, inom förekommande fall, tas försvunnen.

Även andra remissinstanser, däribland Institutet till rättsväsen samt Internet och Sveriges Domareförbund, ifrågasätter ifall dem föreslagna ändringarna verkligen innebär enbart en förtydligande från detta straffbara området, såsom kommittén utför gällande. i enlighet med Institutet på grund av rättsväsen samt Internet äger rättsläget då detta gäller hets mot folkgrupp ej varit tydligt inom samtliga delar, särskilt då detta gäller s.k. förnekelsegärningar, samt detta finns därför ett uppenbar fara för att ändringarna dem facto innebär för att vissa typer från yttranden liksom inom ljus ej skulle medföra straffansvar efter enstaka lagändring förmå betraktas liksom brottsliga.

Skälen på grund av regeringens granskning

Yttrandefriheten i enlighet med gällande regler

I 2 kap. regeringsformen (RF) finns bestämmelser angående dem primär fri- samt rättigheterna, bl.a. yttrandefriheten. i enlighet med 21 § får begränsningar från bl.a. yttrandefriheten göras endast till för att tillgodose ändamål likt existerar godtagbara inom en demokratiskt samhälle. Begränsningen får inte någonsin vandra utöver vilket vilket existerar nödvändigt tillsammans hänsyn mot dem ändamål vilket äger föranlett den samt ej heller sträcka sig därför långt för att den utgör en hot mot den fria åsiktsbildningen såsom enstaka från folkstyrelsens grundvalar. inom 23 § anges därutöver för att yttrandefriheten får begränsas tillsammans hänsyn mot rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning samt säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd alternativt förebyggandet samt beivrandet från förbrytelse. inom övrigt får begränsningar från yttrandefriheten göras endast angående särskilt viktiga skäl föranleder detta. nära bedömningen från vilka begränsningar liksom får göras bör särskilt beaktas vikten från vidaste tänkbara yttrandefrihet inom politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga samt kulturella angelägenheter.

Yttrandefriheten skyddas även från produkt 10 inom den europeiska konventionen angående skydd på grund av dem mänskliga rättigheterna samt dem elementär friheterna (Europakonventionen). från 2 kap. 19 § RF framgår för att

lag alternativt ytterligare föreskrift ej får meddelas inom strid tillsammans med Sveriges åtaganden vid bas från Europakonventionen. Rätten mot yttrandefrihet i enlighet med konventionen innefattar åsiktsfrihet samt frihet för att ta emot samt sprida fakta samt reflektioner utan offentlig myndighets inblandning samt oberoende från territoriella gränser. från artikeln framgår dock även för att utövandet från yttrandefriheten får underkastas liknande formföreskrifter, villkor, inskränkningar alternativt straffpåföljder likt existerar föreskrivna inom team samt liksom inom en demokratiskt samhälle existerar nödvändiga tillsammans hänsyn mot bl.a. den allmänna säkerheten, förebyggandet från oordning alternativt förbrytelse alternativt mot skydd till välmående alternativt moral alternativt annans goda namn samt rykte alternativt rättigheter.

Motsvarande föreskrifter angående godtagbara inskränkningar inom yttrandefriheten finns även inom andra till landet bindande konventioner, bl.a. nyhet 19 inom FN:s överenskommelse ifall medborgerliga samt politiska rättigheter.

I vilken utsträckning är kapabel lagförslagen innebära ett ytterligare inskränkning från yttrandefriheten?

Kommittén bedömer för att detta straffbara området ej utvidgas genom dem föreslagna lagändringarna. såsom framgår från segment 4.4 delar regeringen kommitténs evaluering för att detta straffbara området ej utvidgas genom för att uppmaning mot våld läggs mot inom 16 kap. 8 § BrB. sådana gärningar omfattas redan inom dygn från bestämmelsen angående hets mot folkgrupp samt dem förmå även utgöra uppvigling alternativt olaga hot. då detta gäller förslaget för att kriminalisera hetsgärningar mot enskilda konstaterar regeringen inom segment 4.5 för att sådana gärningar redan inom dygn kunna falla beneath flera straffbestämmelser, t.ex. olaga hot, förtal samt förolämpning. Lagändringen innebär alltså ej för att gärningar såsom existerar tillåtna inom dygn blir otillåtna. då detta slutligen gäller förslaget för att införa ett tydligare olagliggörande från förnekelse från Förintelsen samt vissa andra förbrytelse bedömer regeringen, noggrann liksom kommittén, för att dessa gärningar, tillsammans dem möjligheter för att begränsa straffansvaret liksom rambeslutet tillåter, redan existerar kriminaliserade i enlighet med den nuvarande bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp (avsnitt 4.3 samt Svea hovrätt, dom inom uppgift B 609-23).

Det kunna tillsammans dimma hävdas för att eftersom detta straffbara området ej utvidgas begränsas ej heller yttrandefriheten inom någon ytterligare omfattning. detta går dock ej för att utesluta, såsom vissa remissinstanser påpekar, för att lagförslagen inom någon mån förmå ett fåtal inflytande vid yttrandefriheten. Lagförslagen skulle exempelvis behärska leda mot fler domstolsprocesser samt på det sättet, inom likhet tillsammans vilket Institutet till rättsväsen samt Internet till fram, påverka yttrandefriheten.

De föreslagna ändringarna syftar mot för att stärka skyddet mot hatpropaganda liksom sker vid främlingsfientlig bas samt för att skydda utsatta grupper samt individer. Ändringarna görs alltså tillsammans hänsyn mot nödvändigheten från för att skydda allmän ordning samt säkerhet, annans anseende alternativt rättigheter samt privatlivets helgd samt mot förebyggandet från förbrytelse (2 kap. 23 § RF samt nyhet 10 Europakonventionen). till straffansvar behövs för att gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av ett sådan samling alternativt enskild liksom avses inom bestämmelsen angående hets mot folkgrupp. detta behövs alltså något mer än för att enbart uttrycka enstaka viss åskådning. vid således sätt beaktas bl.a. vikten från vidaste tänkbara yttrande- samt informationsfrihet inom politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga samt kulturella angelägenheter.

Regeringen konstaterar mot denna bakgrund för att ifall man accepterar premissen för att förslagen innebär någon struktur från begränsning från yttrandefriheten, går begränsningen ej utöver vad såsom existerar nödvändigt tillsammans med hänsyn mot detta ändamål vilket äger föranlett den (2 kap. 21 § regeringsformen) samt den sträcker sig ej heller därför långt för att den utgör en hot mot den fria åsiktsbildningen såsom enstaka från folkstyrelsens grundvalar. Den nya lydelsen besitter vidare ej sin bas inom en försök för att begränsa enbart viss politisk, religiös, kulturell alternativt ytterligare sådan åskådning. Slutligen kunna tilläggas för att Högsta domstolen nära en antal tillfällen äger prövat angående bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp inom 16 kap. 8 § BrB utgör ett otillåten inskränkning från yttrandefriheten. Domstolen besitter ej inom något fall funnit för att bestämmelsen inom något avseende skulle stå inom strid tillsammans med grundlagen (se NJA 2005 s. 805).

De föreslagna ändringarna görs mot bakgrund från rasismrambeslutet, samt dem anses uppfylla såväl EU-stadgans liksom Europakonventionens krav vid godtagbara begränsningar från yttrandefriheten. detta förmå även tilläggas för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp besitter prövats inom förhållande mot produkt 10 inom Europakonventionen samt för att Europadomstolen då besitter kommit fram mot för att detta ej plats fråga angående någon kränkning från dem klagandes rättigheter i enlighet med konventionen (Vejdeland m.fl. mot land, nr 1813/07, dom den 9 månad 2012).

Kriminaliseringen liksom sådan innebär alltså en fullt godtagbart krav vid för att enskildas rättigheter samt den elementär demokratiska principen angående samtliga människors lika värde bör respekteras nära utövandet från yttrandefriheten. Den eventuella inskränkning från yttrandefriheten liksom förslagen kunna innebära existerar sammanfattningsvis förenlig tillsammans med regeringsformen samt Europakonventionen.

Hetsgärningar mot enskilda inom förhållande mot den s.k. BBS-lagen

Enligt Svenska Journalistförbundet samt TU existerar detta problematiskt för att utvidga bestämmelsen angående hets mot folkgrupp mot för att avse enskilda inom förhållande mot lagen (1998:112) angående ansvar på grund av elektroniska anslagstavlor, den s.k. BBS-lagen. BBS-lagen innebär för att den liksom tillhandahåller enstaka elektronisk anslagstavla var brukare förmå förmedla aviseringar existerar ansvarig till för att äga uppsikt ovan tjänsten samt ta försvunnen alternativt vid annat sätt förhindra vidare spridning från aviseringar vars innehåll tydlig existerar sådant liksom avses inom bl.a. bestämmelserna ifall olaga hot samt hets mot folkgrupp (4 samt 5 §§). Svenska Journalistförbundet samt TU pekar vid för att identisk skyldighet ej gäller på grund av ärekränkningsbrotten förtal samt förolämpning, vilket får mot resultat för att aviseringar såsom rör enskilda kommer för att behöva granskas samt plockas försvunnen inom större utsträckning angående dem inom fler fall blir för att värdera liksom hets mot folkgrupp. i enlighet med Svenska Journalistförbundet innebär detta ett omväg begränsning från yttrandefriheten.

Regeringen instämmer inom för att vissa fall likt inom ljus åtalas såsom förtal samt förolämpning efter lagändringarna kommer för att utgöra hets mot folkgrupp. Vissa gärningar mot enskilda är kapabel dock redan inom ljus existera för att värdera likt hets mot folkgrupp (NJA 2020 s. 1083). Förslaget för att kriminalisera hets mot folkgrupp vilket riktas mot enskilda bedöms mot denna bakgrund behärska ett fåtal ett viss inverkan vid vilket ämne såsom bör tas försvunnen i enlighet med BBS-lagen samt därmed även viss effekt vid yttrandefriheten. Detta bedöms dock

vara godtagbart samt nödvändigt till för att lagstiftningen bör ett fåtal önskvärt genomslag.

4.7. dem ändringar likt görs inom brottsbalkens bestämmelse angående hets mot folkgrupp görs även inom tryckfrihetsförordningen

Regeringens förslag: dem ändringar vilket görs inom brottsbalkens bestämmelse ifall hets mot folkgrupp bör även göras vid tryckfrihetsförordningens samt yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden.

Kommitténs förslag stämmer inom sak överens tillsammans regeringens.

Kommittén föreslår ett delvis ytterligare språklig utformning.

Remissinstanserna: ett övervägande majoritet från remissinstanserna tillstyrker alternativt invänder ej mot förslaget, däribland Justitiekanslern samt

Institutet till rättsväsen samt Internet.

Bonnier News Group, Juridikfronten, Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, TU och Utgivarna avstyrker förslaget. Bonnier News

Group, Publicistklubben samt Utgivarna anser för att dem föreslagna ändringarna ej tillför något inom sak, för att rasismrambeslutet ej kräver för att medlemsstaterna ändrar sina grundlagar samt för att detta existerar särskilt viktigt för att värna tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen samt för att ej utöka deras brottskataloger. Svenska Journalistförbundet samt TU förordar, på grund av detta fall för att enstaka olagliggörande ändå övervägs, för att detta införs särskilda straffbestämmelser utifrån rasismsambeslutets krav samt för att dessa enbart tas in inom brottsbalken.

Skälen till regeringens förslag

En betydelsefull sektion från skyddet på grund av tryck- samt yttrandefriheten i enlighet med tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen existerar för att ingripanden vid bas från innehållet inom yttranden inom dem medier likt omfattas från dessa grundlagar endast får ske ifall tryck- respektive yttrandefrihetsbrott föreligger. inom 7 kap. 2– 20 §§ TF finns ett fullständig uppräkning från dem gärningar likt utgör tryckfrihetsbrott. Genom enstaka hänvisning inom 5 kap. 1 § YGL utgör dessa gärningar även yttrandefrihetsbrott. till ansvar till tryck- samt yttrandefrihetsbrott behövs för att gärningen även existerar straffbar i enlighet med vanlig team. Tryckfrihetsförordningen gäller tryckta skrifter, t.ex. dagstidningar samt skrivna verk. Yttrandefrihetsgrundlagen gäller vissa andra medier, t.ex. radio- samt tv-program samt dvd- samt cd-skivor. Uttalanden vid internet skyddas från yttrandefrihetsgrundlagen inom dem fall dem omfattas från den s.k. databasregeln inom 1 kap. 4 § YGL. Regeln omfattar webbplatser vilket drivs från gammal massmedieföretag (automatiskt grundlagsskydd) dock även andra aktörer är kapabel erhålla grundlagsskydd genom för att ansöka angående utgivningsbevis (frivilligt grundlagsskydd). detta är kapabel t.ex. existera bloggar såsom bedrivs inom ett små skal, tidningar såsom bara publiceras vid internet samt andra företag såsom tillhandahåller upplysning vid internet.

Hets mot folkgrupp existerar en tryck- samt yttrandefrihetsbrott i enlighet med 7 kap. 6 § TF samt 5 kap. 1 § YGL. såsom nämnts inom segment 4.2 ställer rasismrambeslutet

inte något krav vid för att medlemsstaterna bör vidta åtgärder vid detta grundlagsskyddade området (artikel 7.2), vilket bl.a. Bonnier News Group samt

Utgivarna påpekar. Kommittén bedömer för att dem föreslagna lagändringarna bör göras inom såväl brottsbalken, vilket inom tryckfrihetsförordningen. Regeringen delar denna utvärdering samt skälen på grund av detta existerar flera. Lagstiftarens utgångspunkt besitter hittills varit för att ändringar inom brottsbalkens bestämmelse ifall hets mot folkgrupp förutsätter för att tryckfrihetsförordningen ändras vid motsvarande sätt (prop. 1986/87:124 s. 34 samt prop. 2017/18:59 s. 17).

En olagliggörande från yttranden vid områden liksom skyddas från detta särskilda grundlagsskyddet till tryck- samt yttrandefrihet besitter ständigt skett tillsammans eftertanke samt massiv återhållsamhet. detta behövs starka skäl på grund av för att utföra enstaka grundlagsändring samt ett sådan förändring bör artikel uttryckt från en påtagligt behov (prop. 2016/17:222 s. 22–23 samt prop. 2017/18:59 s. 17).

När detta gäller nödvändigheten från olagliggörande vid detta sektor liksom skyddas från tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen pekar kommittén vid en antal studier från vilka detta framgår för att t.ex. förnekelse från Förintelsen ofta förekommer vid internet. sådana yttranden kunna potentiellt erhålla massiv spridning samt detta existerar angeläget för att dem motverkas. beneath vissa förutsättningar förmå yttranden vid internet falla beneath yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Genom en utgivningsbevis är kapabel exempelvis ett blogg ges grundlagsskydd i enlighet med yttrandefrihetsgrundlagen. detta finns även modell vid rättspraxis vilket avser förnekelse från Förintelsen samt var gärningarna äger begåtts inom grundlagsskyddade medier (RH 1991:20 samt Svea hovrätt, dom 7 juni 2023 inom uppgift nr B 609-23).

Om bestämmelsen inom brottsbalken skulle ändras utan för att motsvarande förändring görs inom tryckfrihetsförordningen skulle detta oundvikligen uppstå oklarheter ifall vilka yttranden såsom existerar straffbara vid respektive enhet. detta skulle exempelvis behärska uppstå ett rättspraxis såsom innebär för att identiska yttranden bedöms olika beroende vid inom vilket kontext dem äger yttrats, vilket ur ett enskilds perspektiv kunna framstå liksom orättvist samt godtyckligt.

Därtill kommer för att dem föreslagna ändringarna inom huvudsak rör förtydliganden från befintlig olagliggörande.

I fråga ifall uppmaning mot våld föreslås ett kodifiering från rättspraxis genom för att detta uttryckligen bör framgå för att bestämmelsen angående hets mot folkgrupp omfattar gärningen uppmaning mot våld, dock gärningarna liksom sådana faller redan beneath bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp samt förmå även utgöra uppvigling (7 kap. 5 samt 6 §§ TF).

När detta gäller förslaget för att uttryckligen kriminalisera bl.a. förnekelsegärningar existerar detta kriminaliserade området begränsat vid flera sätt. Centralt inom detta kontext existerar kravet vid för att gärningen bör existera ägnad för att uppmana mot våld, hota alternativt uttrycka missaktning. Regeringen ansluter sig inom denna sektion mot kommitténs evaluering för att detta existerar svårt för att titta för att detta finns enstaka gärning likt skulle behärska existera straffbar i enlighet med detta föreslagna andra stycket dock vilket inom ljus ej skulle anses existera brottslig.

I fråga ifall förslaget för att utvidga bestämmelsen angående hets mot folkgrupp mot för att avse även gärningar riktade mot enskilda inom dem skyddade grupperna existerar detta ej heller fråga angående enstaka olagliggörande från uttalanden alternativt aviseringar liksom inom ljus existerar tillåtna. liknande gärningar vilket riktar sig mot enskilda omfattas redan från andra bestämmelser inom tryckfrihetsförordningens brottskatalog, främst olaga hot, förtal samt förolämpning (7 kap. 2–4 §§ TF).

För för att dem ändringar liksom föreslås inom brottsbalksbestämmelsen ifall hets mot folkgrupp bör artikel verksamma bör motsvarande ändringar göras inom tryckfrihetsförordningens brottskatalog, vilket innebär för att gärningarna blir straffbara likt tryckfrihetsbrott i enlighet med tryckfrihetsförordningen samt liksom yttrandefrihetsbrott i enlighet med yttrandefrihetsgrundlagen. mot skillnad ifrån bl.a. Svenska Journalistförbundet samt TU anser regeringen alltså för att detta ej existerar tillräckligt för att ändra bara inom brottsbalken utan för att dem föreslagna ändringarna behöver göras även vid detta grundlagsskyddade området, noggrann liksom kommittén föreslår.

5. Ikraftträdande- samt övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringen inom 16 kap. 8 § brottsbalken bör träda inom kraft den 1 juli 2024. Lagändringen inom 7 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen bör träda inom kraft den 1 januari 2027.

Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs ej.

Kommitténs förslag samt bedömning stämmer överens tillsammans regeringens.

Remissinstanserna yttrar sig ej inom frågan. Skälen på grund av regeringens förslag samt bedömning: i enlighet med regeringen bör lagändringarna träda inom kraft därför snart såsom möjligt. förändring från grundlag kräver numeriskt värde likalydande riksdagsbeslut tillsammans med en riksdagsval emellan (8 kap. 14 § RF). Detta innebär för att ändringarna inom tryckfrihetsförordningen ej förmå ske förrän efter nästa riksdagsval. Regeringen anser dock för att detta ej existerar lämpligt för att vänta tillsammans ändringarna inom brottsbalken mot dess, särskilt tillsammans tanke vid detta överträdelseärende såsom besitter inletts mot land. Regeringen föreslår därför för att lagändringen inom brottsbalken bör träda inom kraft den 1 juli 2024 samt lagändringen inom tryckfrihetsförordningen den 1 januari 2027.

Några särskilda övergångsbestämmelser behövs ej. från 5 § lagen (1964:163) ifall insättning från brottsbalken följer för att dem nya bestämmelserna ej får tillämpas vid en sådant sätt för att dem ges retroaktiv verkan mot den tilltalades nackdel.

6. Konsekvenser från förslagen

Regeringens bedömning: ett tydligare bestämmelse ifall hets mot folkgrupp förmå leda mot ökade möjligheter för att motarbeta rasism samt bidra mot enstaka effektivare lagföring.

Förslagen kunna leda mot vissa mindre kostnadsökningar på grund av rättsväsendets myndigheter, främst på grund av Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Justitiekanslern samt dem allmänna domstolarna, dock inom viss

utsträckning även Brottsoffermyndigheten samt Kriminalvården. Dessa kostnadsökningar bedöms behärska rymmas inom befintliga anslag.

Förslagen tydliggör för att land lever upp mot sina internationella förpliktelser.

Kommitténs bedömning stämmer överens tillsammans regeringens. Remissinstanserna: dem flesta remissinstanserna yttrar sig ej ovan bedömningen.

Domstolsverket bedömer för att förslagen ej kommer för att påverka Sveriges domstolar inom någon större mån.

Justitiekanslern anser för att förslaget för att enskilda bör behärska bli målsägande inom praktiken kunna leda mot enstaka avsevärd straffskärpning eftersom straffskalan på grund av förtal samt förolämpning från normalgraden existerar böter, medan straffskalan till hets mot folkgrupp från normalgraden existerar fängelse inom högst numeriskt värde tid.

Ett antal remissinstanser, däribland Åklagarmyndigheten, anför för att en möjligt resultat från dem föreslagna lagändringarna existerar för att detta blir betydligt fler skadeståndsberättigade målsäganden än tillsammans nuvarande lagstiftning, vilket inom sin tur kunna leda mot enstaka ökad arbetsbelastning inom rättsväsendet. i enlighet med

Svea hovrätt är kapabel förslagen väntas leda mot för att målsägandebiträden bör förordnas inom fler fall än tidigare. Hovrätten önskar för att ämnen kring förordnande från målsägandebiträde samt hur detta förhåller sig mot bedömningen från ifall enstaka individ existerar målsägande bör analyseras inom detta fortsatta lagstiftningsarbetet.

Brottsoffermyndigheten anser för att enstaka utvärdering från förslagets ekonomiska konsekvenser kopplade mot myndighetens aktivitet avseende överföring från brottsskadeersättning behövs. Institutet på grund av rättsväsen samt Internet pekar vid för att effekterna från för att öppna upp på grund av skadestånd förmå bli grundlig.

Civil Rights Defenders, Forum – idéburna organisationer tillsammans med social inriktning samt Institutet på grund av mänskliga rättigheter efterfrågar enstaka mer intensiv granskning från förslagen inom förhållande mot Sveriges folkrättsliga förpliktelser. Barnombudsmannen ställer sig positiv mot för att åtgärder vidtas inom avsikt för att land bör fullgöra sina förpliktelser inom enlighet tillsammans med rasismrambeslutet samt Diskrimineringsombudsmannen pekar vid för att förslagen fullfölja detta tydligare för att landet efterlever sina internationella åtaganden.

Skälen till regeringens evaluering

Konsekvenser från för att enskilda förmå existera målsägande Brottsoffermyndigheten samt Institutet på grund av rättsväsen samt Internet lyfter fram problem att diskutera kring skadestånd samt kränkningsersättning. inom segment 4.5 föreslås ett uttrycklig olagliggörande från hetsgärningar mot enskilda. detta innebär för att enskilda bör behärska existera målsägande nära brottet hets mot folkgrupp samt även behärska erhålla korrekt mot skadestånd. från 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) framgår för att den liksom allvarligt kränker någon ytterligare genom förbrytelse likt innefattar en angrepp mot dennes individ, frihet, frid alternativt ära bör ersätta den skada såsom förolämpningen innebär. enstaka hetsgärning likt riktas mot ett enskild torde typiskt sett existera för att betrakta likt en angrepp mot dennes frid alternativt ära samt på det sättet berättiga mot skadestånd. enstaka utvärdering måste dock göras inom varenda enskilt fall.

I vissa fall är kapabel enstaka målsägande ett fåtal kompensation ifrån staten angående ett dömd gärningsperson ej kunna erlägga skadeståndet samt målsäganden ej äger någon försäkring vilket ger full kompensation. från 5 § brottsskadelagen

(2014:322) framgår för att brottsskadeersättning blir betald på grund av den skada detta innebär för att någon allvarligt kränker någon ytterligare genom förbrytelse liksom innefattar en angrepp mot dennes individ, frihet alternativt frid alternativt genom grovt förtal. Ärekränkningsbrott, tillsammans med undantag till grovt förtal, kunna alltså ej leda mot för att brottsskadeersättning blir betald ut. inom vissa fall äger Brottsoffermyndigheten dock ansett för att en ärekränkningsbrott även förmå innefatta en fridsbrott, vilket besitter resulterat inom för att belöning äger betalats ut. en sådant modell existerar barnpornografibrott likt, liksom hets mot folkgrupp, existerar placerat inom 16 kap. brottsbalken. enstaka gärning liksom innebär för att enstaka enskild utsätts på grund av brottet hets mot folkgrupp bör ofta innebära ett kränkning från dennes frid vid en sätt liksom berättigar mot kompensation. om ett hetsgärning bör anses innefatta ett fridskränkning, samt därmed ge korrekt mot brottskadeersättning, får dock bedömas ifrån fall mot fall. Även angående sådana bedömningar förmå innebära svåra överväganden därför saknas detta i enlighet med regeringen behov från för att ändra brottsskadelagen inom detta avseende.

Normalt sett handläggs skadestånd tillsammans anledning från förbrytelse inom identisk domstolsprocess såsom brottmålet. detta existerar då inom regel åklagaren liksom till den enskildes skadeståndstalan. i enlighet med Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning bör åtal väckas på grund av både hets mot folkgrupp samt en skadeståndsgrundande förbrytelse såsom förolämpning samt olaga hot angående gärningen besitter riktats mot enstaka enskild. Detta syftar mot för att säkerställa målsägandens riktig mot skadestånd (RäV 2022:11). ett målsägande vilket utsätts på grund av ett hetsgärning kunna alltså redan inom solens tid erhålla skadestånd, angående än till en annat förbrytelse än hets mot folkgrupp, t.ex. på grund av förolämpning samt olaga hot. Mot denna bakgrund bedömer regeringen för att lagändringen ej kommer för att innebära någon större förändring till rättsväsendets myndigheter, såsom Brottsoffermyndigheten samt Åklagarmyndigheten.

Svea hovrätt anför för att den föreslagna lagändringen är kapabel förväntas leda mot för att målsägandebiträde bör förordnas inom fler fall än tidigare samt för att domstolen inom flera fall inom en tidigt skede är kapabel behöva ta ställning mot angående åtalet alternativt brottsmisstanken avseende hets mot folkgrupp existerar sådan för att ett enskild äger ställning eller tillstånd vilket målsägande. såsom framgått ovan rekommenderas åklagarna redan inom dygn för att att anklaga någon formellt för ett brott på grund av exempelvis olaga hot samt hets mot folkgrupp då gärningen äger riktats mot ett enskild. Regeringen bedömer därför för att antalet målsägande ej bör öka inom någon nämnvärd utsträckning tillsammans med förslaget. ej heller bör antalet målsägandebiträden likt förordnas öka inom någon större omfattning. Dessutom existerar både åklagare samt domstol vana nära för att avseende andra brottstyper fatta motsvarande beslut inom fråga angående ett individ existerar för att betrakta liksom målsägande alternativt ej. detta existerar alltså ej något nytt till åklagare alternativt domstolar för att dessa bedömningar är kapabel behöva göras inom en tidigt skede från processen.

Justitiekanslern anför för att förslaget inom praktiken kunna leda mot ett avsevärd straffskärpning på grund av gärningspersonen. Detta beror i enlighet med Justitiekanslern vid för att förtal samt förolämpning, vilket gärningspersonen för tillfället döms på grund av, endast besitter böter inom straffskalan, medan straffskalan på grund av hets mot folkgrupp från normalgraden existerar fängelse inom högst numeriskt värde tid. Regeringen instämmer inom för att förslaget inom något fall kunna leda mot en strängare straff. Redan inom ljus förmå dock den likt begår ett hetsgärning mot ett enskild utföra sig ansvarig mot såväl förolämpning liksom hets mot folkgrupp. Syftet tillsammans med förslaget existerar för att förtydliga lagstiftningen, samt straffvärdet får, noggrann såsom tidigare, bedömas inom varenda enskilt fall.

Lagändringarna kunna leda mot större fokus vid bestämmelserna angående hets mot folkgrupp samt därmed medföra vissa kostnadsökningar

De föreslagna lagändringarna innebär inom huvudsak för att bestämmelserna ifall hets mot folkgrupp förtydligas. ett tydligare reglering förmå bidra mot för att motarbeta antisemitism samt andra former från rasism samt inom förlängningen för att förbrytelse tillsammans med sådana motiv begås. Den kunna även förväntas medföra möjligheter mot en effektivare jobb inom rättsväsendet eftersom bestämmelsen angående hets mot folkgrupp kommer för att artikel tydligare samt enklare för att tolka samt tillämpa.

Lagändringarna kunna dock leda mot en större fokus vid gärningar från detta aktuella slaget samt därmed något fler anmälningar. Mot bakgrund från för att Åklagarmyndigheten redan inom dygn äger riktlinjer ifall för att åklagare bör att anklaga någon formellt för ett brott till såväl hets mot folkgrupp vilket en skadeståndsgrundande förbrytelse samt den relativt snäva bedömningen från vem såsom kunna existera målsägande till hets mot enskild anser regeringen för att detta endast förmå bli fråga ifall marginellt fler skadeståndsberättigade målsägande. Regeringen instämmer inom

Domstolsverkets analys för att förslagen ej kommer för att påverka

Sveriges Domstolar inom någon större mån. dem eventuella kostnadsökningar vilket förslagen är kapabel leda mot till rättsväsendets myndigheter bedöms sammantaget rymmas inom befintliga anslag.

Förhållandet mellan förslagen samt Sveriges folkrättsliga förpliktelser

När detta gäller den undersökning från förslagen inom förhållande mot Sveriges internationella åtaganden likt bl.a. Civil Rights Defenders, Forum – idéburna organisationer tillsammans med social inriktning och Institutet på grund av mänskliga rättigheter efterfrågar därför är kapabel detta nämnas för att Europadomstolen besitter prövat fall likt avser förintelseförnekelse. Europadomstolen äger, tillsammans med stöd från nyhet 17 liksom stadgar en förbud mot missbruk från konventionens rättigheter, inom flera fall kommit fram mot för att förintelseförnekelse ej är kapabel omfattas från konventionens skydd på grund av yttrandefrihet inom nyhet 10 (Garaudy mot land i västeuropa, nr 65831/01, beslut den 24 juni 2003 samt M’Bala M’Bala mot land i västeuropa, nr 25239/13, beslut den 20 oktober 2015).

Enligt den internationella konventionen ifall medborgerliga samt politiska rättigheter (ICCPR) får yttrandefriheten underkastas inskränkningar, således länge dessa existerar angivna inom team samt existerar nödvändiga, exempelvis till för att respektera andra människors rättigheter alternativt anseende (artikel 19). Konventionsstater existerar även skyldiga för att inom team förbjuda allt främjande från nationalhat, rashat alternativt religiöst hat likt innebär uppvigling mot diskriminering, fiendskap alternativt våld (artikel 20). FN:s kommitté till mänskliga rättigheter äger inom en utlåtande inom ramen på grund av den individuella klagomålsmekanismen bedömt för att användningen från lagar såsom kriminaliserar förnekelse från Förintelsen samt andra folkmord innebär enstaka rätt inskränkning från yttrandefriheten således länge syftet existerar för att skydda andras rättigheter, t.ex. för att skydda den judiska folkgruppen, ifrån yttranden likt tydlig syftar mot för att uppväcka samt stärka antisemitiska känslor (Faurisson mot land i västeuropa, nr 550/1993, utlåtande den 8 november 1996). Kommittén besitter samtidigt varit klar tillsammans för att generella förbud mot historisk undersökning, alternativt mot yttranden, tolkningar samt undersökning från historiska skeenden likt ej syftar mot för att kränka andras rättigheter alternativt främja hat, står inom strid tillsammans med konventionen.

Den internationella konventionen ifall avskaffande från varenda former från rasdiskriminering (ICERD), innehåller mer långtgående förbud mot yttranden såsom är kapabel uppvigla mot hat än den internationella konventionen angående medborgerliga samt politiska rättigheter. FN:s kommitté till avskaffande från rasdiskriminering äger inom något fall kritiserat lagstiftning likt enbart kriminaliserat förnekelse från Förintelsen, samt ej andra folkmord, likt alltför snäv, varför kommittén allmänt måste anses artikel positiv mot sådan lagstiftning. Kommittén besitter även rekommenderat land för att bl.a. anstränga sig ytterligare på grund av för att effektivt genomföra samt upprätthålla gällande lagstiftning samt gå vidare vidta nödvändiga åtgärder på grund av för att skydda utsatta grupper ifrån främlingsfientlig hatpropaganda, rasistiskt våld samt andra hatbrott (CERD/C/SWE/CO/22–23, punkt 11 a).

Mot denna bakgrund bedömer regeringen för att förslagen existerar inom linje tillsammans Sveriges åtaganden i enlighet med ICCPR samt ICERD. Regeringen instämmer även tillsammans Diskrimineringsombudsmannens evaluering för att lagförslagen tydliggör för att landet lever upp mot sina internationella förpliktelser vid området.

Regeringen bedömer även för att förslagen existerar förenliga tillsammans med barnkonventionen. Exempelvis bedöms förslagen ej påverka barns korrekt för att erhålla ställa problem att diskutera samt föra enstaka saklig samt vederhäftig samtal. ej heller inom övrigt bedöms förslagen påverka t.ex. barns riktig mot träning (artikel 28 samt 29 inom konventionen).

7.1. Förslaget mot team ifall förändring inom tryckfrihetsförordningen

7 kap.

6 § Som tryckfrihetsbrott anses hets mot folkgrupp vilket innebär för att någon uppmanar mot våld mot, hotar alternativt uttrycker missaktning på grund av ett folkgrupp, enstaka ytterligare sådan lag från personer eller ett enskild inom någon från dessa grupper tillsammans med anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering.

Som tryckfrihetsbrott anses även hets mot folkgrupp vilket innebär för att någon förnekar, ursäktar alternativt tydlig förringar en förbrytelse likt utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk såsom besitter meddelats från ett svensk domstol alternativt från enstaka accepterad internationell domstol till förbrytelse mot folkrätten samt likt fått laga kraft, angående gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning till enstaka sådan assemblage alternativt enskild vilket avses inom inledande stycket.

7.2. Förslaget mot team ifall förändring inom brottsbalken

16 kap.

8 § Den liksom inom en uttalande alternativt inom en annat information såsom sprids uppmanar mot våld mot, hotar alternativt uttrycker missaktning till ett folkgrupp, enstaka ytterligare sådan lag från personer alternativt ett enskild inom någon från dessa grupper med anspelning vid ras, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning alternativt könsöverskridande identitet alternativt formulering, döms till hets mot folkgrupp mot fängelse inom högst numeriskt värde kalenderår.

För hets mot folkgrupp döms även den likt inom en uttalande alternativt inom en annat information vilket sprids förnekar, ursäktar alternativt tydlig förringar en förbrytelse såsom utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk liksom besitter meddelats från enstaka svensk domstol alternativt från ett accepterad internationell domstol på grund av förbrytelse mot folkrätten samt likt fått laga kraft, angående gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning på grund av enstaka sådan samling alternativt enskild likt avses inom inledande stycket.

Om brottet existerar ringa döms till ringa hets mot folkgrupp mot böter.

Om brottet existerar grovt döms till grov hets mot folkgrupp mot fängelse inom lägst sex månader samt högst fyra tid. nära bedömningen från ifall brottet existerar grovt bör detta särskilt beaktas angående meddelandet haft en särskilt hotfullt alternativt kränkande innehåll samt spritts mot en stort antal personer vid en sätt såsom varit ägnat för att uppväcka avgörande uppmärksamhet.

Sammanfattning från betänkandet ett tydligare bestämmelse angående hets mot folkgrupp (SOU 2023:17)

Kort ifall vårt uppgift

Vi äger haft inom uppgift för att ta ställning mot angående detta bör införas en särskilt straffansvar på grund av offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från dels folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott i enlighet med definitionen inom Internationella brottmålsdomstolens stadga¹, dels förbrytelse mot freden, krigsbrott samt förbrytelse mot mänskligheten likt dem definieras inom Nürnbergtribunalens stadga², tillsammans beaktande från dem begränsningsmöjligheter likt finns inom rasismrambeslutet.³

Genom tilläggsdirektiv äger oss fått inom uppgift för att ytterligare ta ställning mot ifall straffansvaret på grund av hets mot folkgrupp inom 16 kap. 8 § brottsbalken uttryckligen bör omfatta dels gärningar likt består inom uppmaning mot våld, dels gärningar såsom avser enskilda individer inom dem skyddade grupperna.

Om oss anser för att lagen bör ändras ingår detta inom uppdraget för att lämna lagförslag. oss äger även haft för att ta ställning mot ifall ändringarna bör gälla vid detta enhet vilket skyddas från tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen samt inom sålunda fall lämna förslag även vid förändring från grundlag.

Uppdraget äger sin bakgrund inom rasismrambeslutet samt en överträdelseärende såsom EU-kommissionen besitter inlett mot landet tillsammans anledning från Sveriges genomförande från rambeslutet.

Rasismrambeslutet samt EU-kommissionens överträdelseärende mot land

EU-kommissionen besitter inom enstaka formell underrättelse meddelat för att överträdelseärendet mot land gäller ”icke-fullständigt” samt felaktigt genomförande inom den svenska lagstiftningen från rasismrambeslutet.⁴

Rasismrambeslutet syftar mot för att skapa enstaka gemensam straffrättslig plan inom EU inom fråga angående rasism samt främlingsfientlighet, sålunda för att identisk gärningar kriminaliseras inom varenda medlemsstater samt för att verksamma, proportionella samt avskräckande sanktioner införs.⁵

¹ Art. 6, 7 samt 8 inom Romstadgan till Internationella brottmålsdomstolen, titta SÖ 2002:59 alternativt Internationella brottmålsdomstolens hemsida på grund av enstaka konsoliderad version: www.icc-cpi.int. ² Art. 6 inom Internationella militärtribunalens stadga, liksom fogas mot Londonöverenskommelsen från den 8 augusti 1945 mellan detta förenade konungarikets Storbritannien samt Norra Irland statsmakt, Amerikas förenta staters statsmakt, Den franska republikens provisoriska statsmakt samt dem socialistiska sovjetrepublikernas unions statsmakt beträffande åtal mot samt bestraffning från dem europeiska axelmakternas förnämsta krigsförbrytare (Överenskommelse ifall Nürnbergtribunalen), SOU 2010:22 s. 130–143. ³ Rådets rambeslut 2008/913/RIF från den 28 november 2008 ifall bekämpande från vissa former från samt formulering på grund av rasism samt främlingsfientlighet i enlighet med strafflagstiftningen (se bilaga 3). ⁴ Överträdelseärende INFR(2020)2324. ⁵ Skäl 5 inom rasismrambeslutets ingress.

Rasismrambeslutet uppställer även krav vid medlemsstaterna för att vidta åtgärder på grund av för att titta mot för att vissa gärningar blir straffbara. detta existerar fyra gärningar vilket bör existera kriminaliserade inom medlemsstaternas nationella lagstiftning i enlighet med rasismrambeslutets produkt 1. detta gemensamma till samtliga dessa gärningar existerar för att dem är kapabel beskrivas vilket hatretorik riktad mot ett individ alternativt enstaka lag från personer tillsammans med hänvisning mot bl.a. etniskt ursprung.

Den inledande gärningen liksom omfattas från kriminaliseringskravet (punkten 1 a) består inom offentlig uppmaning mot våld alternativt hat riktat mot enstaka assemblage från personer alternativt ett medlem från ett sådan lag, utpekad tillsammans åberopande från ras, hudfärg, tro, härstamning alternativt nationellt alternativt etniskt ursprung.

Den andra gärningen likt omfattas från kriminaliseringskravet (punkten 1 b) består inom handlingar inom enlighet tillsammans punkten 1 a vilket sker genom offentlig spridning alternativt leverans från skrifter, bilder alternativt annat ämne.

Den tredjeplats gärningen såsom omfattas från kriminaliseringskravet (punkten 1 c) består inom offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från förbrytelse likt folkmord, förbrytelse mot mänskligheten samt krigsbrott i enlighet med definitionerna inom artiklarna 6, 7 samt 8 inom Internationella brottmålsdomstolens stadga, riktat mot enstaka assemblage från personer alternativt ett medlem från ett sådan samling, utpekad tillsammans med åberopande från ras, hudfärg, tro, härstamning alternativt nationellt alternativt etniskt ursprung, ifall gärningen begås vid en sådant sätt för att den existerar ägnad för att uppmana mot våld alternativt hat gentemot enstaka sådan team alternativt ett medlem från ett sådan samling.

Den fjärde gärningen liksom omfattas från kriminaliseringskravet (punkten 1 d) består inom offentligt urskuldande, förnekande alternativt flagrant nedvärderande från dem förbrytelse vilket definieras inom produkt 6 inom Nürnbergtribunalens stadga, riktat mot enstaka lag från personer alternativt ett medlem från enstaka sådan team, utpekad tillsammans åberopande från ras, hudfärg, tro, härstamning alternativt nationellt alternativt etniskt ursprung, angående gärningen begås vid en sådant sätt för att den existerar ägnad för att uppmana mot våld alternativt hat gentemot enstaka sådan team alternativt ett medlem från ett sådan team. Förenklat uttryckt består denna gärning inom förnekelse, urskuldande alternativt tydlig nedvärderande från nazisternas samt deras allierades förbrytelse beneath andra världskriget, bl.a. dem förbrytelse liksom begicks beneath Förintelsen.

Enligt rambeslutet finns detta tillfälle till medlemsstaterna för att begränsa kriminaliseringens omfattning mot för att avse yttranden angående endast sådana förbrytelse likt besitter fastställts inom ett nationell alternativt internationell domstol (se skrivelse 1.4).

Rasismrambeslutet skulle artikel avslutat inom medlemsstaternas lagstiftning senast den 28 november 2010.

EU-kommissionen besitter inlett överträdelseärenden mot en flertal medlemsstater vid bas från påstått bristfälligt genomförande från rambeslutet. EU-kommissionens bedömning mot den svenska strafflagstiftningen förmå sammanfattas inom tre punkter. Den inledande består inom för att gärningen uppmaning mot våld tillsammans åberopande från etniskt ursprung samt vissa andra diskrimineringsgrunder ej existerar rätt kriminaliserad (artikel 1.1 a jämförd tillsammans med nyhet 1.2). Den andra punkten består inom för att gärningar såsom avser enskilda inom dem skyddade grupperna ej existerar kriminaliserade inom tillräcklig mån (artikel 1.1). Den tredjeplats punkten består inom för att förnekande, urskuldande samt flagrant nedvärderande från vissa allvarliga internationella förbrytelse vilket folkmord samt förbrytelse

mot mänskligheten, bl.a. beneath Förintelsen, ej existerar kriminaliserade (artikel 1.1 c samt d).

Det uppgift liksom oss äger fått motsvarar således den bedömning liksom EUkommissionen äger riktat mot den svenska strafflagstiftningen.

Vi föreslår för att lagrummen ifall hets mot folkgrupp bör ändras

Utgångspunkter på grund av våra överväganden samt förslag

Vid vårt beslut för att lagrummen angående hets mot folkgrupp inom 16 kap. 8 § brottsbalken samt 7 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen bör ändras besitter oss beaktat tre primära utgångspunkter likt anges inom våra direktiv. till detta inledande finns detta anledning för att försöka undvika för att detta överträdelseärende liksom besitter inletts mot landet resulterar inom ett fördragsbrottstalan inom EU-domstolen. på grund av detta andra förmå detta ifrågasättas ifall den nuvarande svenska lagstiftningen innebär en tillräckligt klart avståndstagande ifrån bl.a. förnekelse från folkmord. på grund av detta tredjeplats är kapabel detta finnas en värde inom för att införa enstaka straffbestämmelse likt uttryckligen tar sikte vid dem gärningar liksom omfattas från rasismrambeslutets krav vid olagliggörande.

Utöver detta besitter oss beaktat för att ett modifierad olagliggörande måste artikel förenlig tillsammans regeringsformen samt dem krav såsom följer från Europakonventionen samt andra internationella åtaganden – särskilt rasismrambeslutet. nära utformningen från straffansvaret besitter oss även tagit hänsyn mot svensk straffrättslig tradition, mot modell inom fråga angående vissa uttryckssätt.

Utöver vilket liksom framgår ovan anges inom våra direktiv för att nära utformningen från en eventuellt ändrat straffansvar bör oss betänka ifall samt inom därför fall hur land bör nyttja dem möjligheter mot begränsningar från straffansvaret såsom finns inom rasismrambeslutet. i enlighet med direktiven står detta oss även fritt för att ta ställning mot angående en eventuellt särskilt straffansvar även bör omfatta vissa andra förbrytelse mot folkrätten, mot modell aggressionsbrottet i enlighet med Internationella brottmålsdomstolens stadga.

Ändringarna innebär varken ett utvidgning från detta straffbara området alternativt ett begränsning från yttrandefriheten

Vi föreslår ändringar inom såväl brottsbalken liksom inom tryckfrihetsförordningen. dem ändringar likt föreslås innebär ej för att detta straffbara området blir mer grundlig alternativt, olik uttryckt, för att fler gärningar blir straffbara. Ändringarna innebär ej heller för att yttrandefriheten inskränks inom ytterligare mån. Sammanfattningsvis innebär alltså våra förslag ej för att något såsom idag existerar tillåtet blir otillåtet.

I straffbudet ifall hets mot folkgrupp inom 16 kap. 8 § brottsbalken föreslår oss flera ändringar. detta handlar dels angående förtydliganden samt tillägg inom inledande stycket, dels angående för att detta inom detta andra stycket införs en särskilt straffansvar på grund av gärningar liksom består inom bl.a. förnekelse från folkmord. inom övrigt föreslås redaktionella ändringar.

Genom dessa lagändringar förtydligas den svenska kriminaliseringen inom förhållande mot rasismrambeslutet. Vår evaluering existerar dock för att dem gärningar vilket i enlighet med rambeslutet bör existera kriminaliserade inom medlemsstaterna även existerar detta inom den nuvarande svenska strafflagstiftningen.

I fråga ifall detta grundlagsskyddade området föreslår oss för att dem ändringar likt föreslås inom brottsbalken bör införas inom detta motsvarande straffbudet ifall hets inom mot folkgrupp inom 7 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen samt därmed gälla även vid dem områden liksom skyddas från tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen (jfr 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen). ej heller vid dessa områden innebär förslagen ett utökad olagliggörande alternativt enstaka ytterligare begränsad yttrandefrihet.

Samtliga ändringar beaktar dem begränsningsmöjligheter vilket finns inom rambeslutet samt står inom överensstämmelse tillsammans med grundlagarna, Europakonventionen samt svensk straffrättslig tradition.

De föreslagna ändringarna inom 16 kap. 8 § brottsbalken

Bestämmelsen förtydligas sålunda för att den uttryckligen omfattar uppmaningar mot våld

Lagtexten inom 16 kap. 8 § brottsbalken nämner ej uppmaningar mot våld mot enstaka skyddad assemblage. i enlighet med vår utvärdering omfattas dock liknande gärningar från bestämmelsen, såsom hot alternativt indirekta formulering till missaktning. enstaka uppmaning mot våld mot enstaka skyddad team – samt liksom inom övrigt möter rekvisiten på grund av brottet – existerar alltså redan inom solens tid straffbar såsom hets mot folkgrupp.

Vi anser emellertid för att bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp bör ändras därför för att detta uttryckligen framgår från lagtexten.

Det finns flera skäl mot detta beslut. en förtydligande från straffbudet besitter en värde inom sig, likt främst handlar ifall den enskildes rättssäkerhet. Straffbestämmelser bör existera således tydliga för att detta enkelt kunna utläsas från lagtexten vilket likt existerar straffbart. oss tror även för att ett tydligare straffbestämmelse skapar förbättrad förutsättningar till dem brottsbekämpande myndigheterna för att tolka samt tillämpa bestämmelsen, vilket förmå förväntas leda mot enstaka effektivare lagföring. Ändringen innebär vidare en tydligare avståndstagande ifrån hatpropaganda samt gärningar såsom består inom för att uppmana mot våld tillsammans hänvisning mot exempelvis hudfärg alternativt religiös tillhörighet. liknande gärningar bör en demokratiskt samhälle motarbeta samt ta avstånd ifrån vid en tydligt samt klart sätt. Avslutningsvis innebär ändringen en förtydligande från bestämmelsen inom förhållande mot rasismrambeslutet.

Det införs en särskilt straffansvar på grund av förnekelsegärningar

Förnekande, urskuldande alternativt tydlig nedvärderande från folkmord alternativt andra allvarliga internationella förbrytelse omfattas ej uttryckligen från bestämmelsen angående hets mot folkgrupp. i enlighet med rasismrambeslutet åligger detta medlemsstaterna för att kriminalisera sådana gärningar angående dem existerar offentliga samt begås vid en sådant sätt för att gärningen existerar ägnad för att uppmana mot våld alternativt hat gentemot ett skyddad assemblage.

Enligt vår granskning omfattas liknande gärningar liksom i enlighet med rasismrambeslutet bör artikel kriminaliserade från den nuvarande svenska bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp. enstaka offentlig gärning likt består inom förnekande, urskuldande alternativt tydlig nedvärderande från folkmord alternativt en annat allvarligt internationellt förbrytelse vilket begås vid en sådant sätt för att den existerar ägnad för att uppmana mot våld alternativt hat gentemot ett skyddad assemblage torde ständigt uppfylla rekvisiten ifall missaktning alternativt hot, inom vart fall omväg. detta finns även praxis ifrån svenska domstolar likt stödjer den slutsatsen (se mot modell Falu tingsrätts dom den 15 månad 2022 inom uppgift nr B 982-22, vilket dock besitter överklagats, jämför vidare NJA 1982 s. 128).

Vi föreslår emellertid för att lagrummet ifall hets mot folkgrupp inom 16 kap. 8 § brottsbalken ändras således för att detta särskilt framgår för att straffansvaret omfattar förnekelse, urskuldande samt tydlig nedvärderande från folkmord samt vissa andra internationella förbrytelse. Detta särskilda straffansvar existerar strukturerat tillsammans beaktande från dem begränsningsmöjligheter liksom finns inom rasismrambeslutet. till detta inledande bör uttalandet alternativt meddelandet – detta önskar yttra förnekandet, urskuldandet alternativt förringandet – avse en förbrytelse vilket utgör alternativt motsvarar folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsförbrytelse alternativt aggressionsbrott i enlighet med en kritisk liksom besitter fått laga kraft samt såsom meddelats från enstaka svensk domstol alternativt från enstaka accepterad internationell domstol till förbrytelse mot internationell korrekt. på grund av detta andra bör gärningen artikel ägnad för att uppmana mot våld mot, hota alternativt uttrycka missaktning till ett sådan lag alternativt enskild likt avses inom bestämmelsen ifall hets mot folkgrupp. Detta rekvisit knyter detta särskilda straffansvaret mot den nuvarande bestämmelsens användningsområde samt begränsar straffansvar till förnekelsegärningar mot för att endast avse liknande gärningar såsom sker vid en sådant sätt för att dem även uppmanar mot våld, hotar alternativt uttrycker missaktning till ett skyddad samling alternativt enskild.

Vi anser för att detta finns flera skäl på grund av detta särskilda straffansvar. Inledningsvis kunna hänvisas mot dem skäl såsom anges ovan inom fråga angående förtydligandet avseende gärningar liksom består inom uppmaningar mot våld.

Ett ytterligare skäl existerar för att gärningen för att förneka mot modell en folkmord förmå betraktas såsom ett fortsättning från själva folkmordet samt alltså utgöra enstaka kännbar kränkning från dem överlevande samt andra berörda. inom land finns överlevare samt berörda ifrån även andra folkmord än Förintelsen, exempelvis folkmorden inom Rwanda samt Srebrenica. nödvändigheten från rätt och jämlikhet, upprättelse, försoning samt för att visa hänsyn mot offren samt deras anhöriga fullfölja för att en demokratiskt samhälle bör bekämpa förnekelse från samtliga folkmord, förbrytelse mot mänskligheten, krigsbrott samt aggressionsbrott. oss tror även för att detta särskilda straffansvaret förmå tjäna såsom en pedagogiskt verktyg vilket kunna användas främst inom förhållande mot ungdomar. Skulle mot modell enstaka skola inom enstaka undervisningssituation ifrågasätta Förintelsen kunna läraren peka vid för att Förintelsens minne uttryckligen existerar skyddat från den svenska staten genom detta straffbud.

I fråga angående Förintelsen kunna särskilt tilläggas för att antisemitismens utbredning samt dem antisemitiska hatbrotten behöver motarbetas ytterligare inom land. inom detta kontext måste även betänkas för att Förintelsens överlevare samt vittnen snart ej längre är kapabel bära vittnesbörd. för att motarbeta förnekelse samt förvanskning från Förintelsen samt den nazistiska folkmordspolitiken handlar även ifall för att upprätthålla minnet även från vad andra grupper än judar, såsom romer samt homosexuella, utsattes till. vid således sätt existerar motverkande från dessa idéströmningar enstaka sektion inom en samlat grepp mot