Vad det är som skiljer muskeltyperna åt
Muskel
Muskel (av latinets musculus, såsom betyder liten mus[1]) alternativt muskelvävnad existerar kroppsvävnad såsom existerar uppbyggd från muskelceller samt äger förmåga mot sammandragning (kontraktion) via ett komplicerad biokemisk process liksom bland annat inkluderar myosin, tropomyosin samt aktinfilament. Musklerna tillhör organsystemetmuskelapparaten samt ser mot för att kroppen får förmåga att röra sig. ett muskel måste behållas energisk nästan all tiden på grund av för att den bör hålla sig inom form eller gestalt.
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]En skelettmuskel, mot modell biceps brachii består från ett muskelbuk såsom fäster in vid skelettet via numeriskt värde senor. Muskelbuken består från en antal fasciklar alternativt knippen tillsammans med muskelfibrer. varenda muskelfiber utgör ett enskild fängelse, dock äger mot skillnad ifrån dem flesta celler inom kroppen flera cellkärnor, då muskelfiber bildas genom för att en flertal celler smälter samman. ett muskelfiber innehåller myofibriller, såsom existerar dem trådar liksom drar samman muskelfibern.
Myofibrillerna består från en antal parti likt kallas sarkomerer, samt hos skelettmuskulatur avgränsas dessa från således kallade Z-band, (av detta tyska termen zwischen liksom betyder mellan) vilket ger tvärstrimmiga muskler deras karaktäristiska utseende. Utifrån Z-bandet går detta trådar från aktin inom ett gaffelformation, samt löst mellan aktintrådarna finns detta knippen från myosin, såsom "klättrar" vid aktintrådarna inom samband tillsammans med muskelkontraktionen.
För för att kontraktion skall behärska ske därför behöver aktinet blottas således för att myosinhuvudena är kapabel binda in, vilket sker då kalcium binder in mot troponin, vilket får tropomyosin för att flytta sig sålunda för att myosin samt aktin förmå interagera.
Makroanatomi
[redigera | redigera wikitext]Makroanatomin existerar den viktigaste indikatorn på grund av funktion på grund av musklerna. Muskelns verkan bestäms från fanns ursprung samt fäste existerar lokaliserade. Tvärsnittsytan hos enstaka muskel, snarare än volymen alternativt längden, bestämmer hur många kraft såsom muskeln är kapabel generera, då kraften bestäms från hur flera sarkomerer likt kunna jobba sidled. Kraften liksom appliceras mot den yttre miljön bestäms från hävstångsmekanismer. Genom för att flytta bicepsfästet vid underarmen närmare handen, skulle man erhålla större kraft, dock detta skulle utföra för att den högsta hastigheten på grund av rörelsen skulle vandra långsammare.
En nödvändig aspekt vid makroanatomin existerar ifall musklerna existerar pennata (fjäderformade) alternativt ej. dem flesta muskler äger fibrer likt existerar orienterade inom identisk riktning, inom ett linje ifrån ursprunget likt existerar närmast kroppens mitt mot fästet. Hos pennata muskler existerar dem individuella fibrerna orienterade därför, för att dem lutar relativt kraftens riktning, således för att kontraktionen ej blir lika massiv, däremot således får detta område fler fibrer per yta, vilket fullfölja för att pennata muskler ses var kraften existerar viktigare än kraftig kontraktion, likt mot modell muskeln rectus femoris, enstaka muskel likt ingår inom quadriceps.
Det finns runt 640 skelettmuskler inom människokroppen. detta existerar svårt för att definiera detta exakta antalet då olika källor ordnar musklerna olika samt den naturliga förekomsten från anatomisk variation mellan individer.
Se register ovan skelettmuskler på grund av enstaka översikt.
Sfinktrar
[redigera | redigera wikitext]En typ från muskel existerar ringmuskeln (sfinkter), enstaka ringformad muskel, såsom förmå dra ihop ett öppning. sådana muskler finns vid olika ställen inom kroppen. Några modell existerar regnbågshinnan inom ögat, läpparna, övre magmunnen samt ändtarmen. Sfinktrar existerar oftast uppbyggda från glatt muskelvävnad (se nedan) samt styrs omedvetet från detta autonoma nervsystemet. Läpparnas ringmuskel samt yttre analsfinktern existerar däremot modell vid sfinktrar vilket existerar uppbyggda från tvärstrimmig muskelvävnad samt existerar viljestyrda.
Fysiologi
[redigera | redigera wikitext]För för att påbörja ett kontraktion (sammandragning) behövs för att enstaka nervimpuls når muskeln, denna förmedlas genom neurotransmittorn acetylkolin. Detta leder mot för att kalcium frisätts ifrån sarkoplasmatiskt retikulum (SR) samt kunna binda mot en proteinkomplex tillsammans tre olika sorters troponin. Detta medför för att en annat protein, tropomyosin, flyttas ur sitt viloläge samt möjliggör till aktin samt myosin för att binda mot varandra. Kontraktionen kräver energi inom struktur från ATP (adenosintrifosfat). Genom enstaka process såsom kallas korsbryggecykeln är kapabel sedan aktin samt myosin "klättra" vid varandra samt vid sålunda sätt erhålla sarkomeren (och därmed bota muskeln) för att dras ihop.
Olika typer från muskelvävnad
[redigera | redigera wikitext]Muskler delas in inom skelettmuskulatur, glatt muskulatur samt hjärtmuskulatur efter utseende samt funktion. Hjärt- samt skelettmuskulatur kallas tvärstrimmig muskulatur därför för att vävnadssnitt från dem ser tvärstrimmiga ut beneath ljusmikroskop. dem olika typerna från muskelvävnad existerar olika utmärkt vid för att jobba beneath anaeroba förhållanden samt vid för att lagra energi inom form eller gestalt från ATP samt kreatinfosfat.
Skelettmuskulatur
[redigera | redigera wikitext]Skelettmusklerna står beneath påverkan från viljan, mot skillnad ifrån hjärtmusklers samt glatta musklers handling, likt styrs från detta autonoma nervsystemet. Skelettmuskelvävnad förmå delas in inom en antal undergrupper. Man skiljer främst mellan snabba vita muskler såsom snabbt existerar uttröttbara samt långsamma röda muskler såsom existerar uthålliga. Andelen muskelceller från den en alternativt andra typen existerar relaterat till gener betingad samt existerar ett starkt bidragande orsak mot för att dem sju bästa tiderna vid 5000 m sprungits från kenyaner samt etiopier (se Löpning, tio snabbaste tiderna vid 5000 m) enstaka idrott var man äger fördel från för att äga enstaka upphöjd andel röda muskelceller.
| Typ inom ("röda", "långsamma") | Är långsamt oxidativa samt långsamma. Dessa muskler existerar röda vid bas från upphöjd halt från myoglobin samt rika kapillärbäddar. Denna muskeltyp är kapabel lagra mer syre samt vid således sätt förbättrad stå emot perioder från något som är kortvarigt eller inte permanent syrebrist. | |
| Typ II ("Vita", "snabba") | Allmänt | Snabba muskelceller, besitter tre huvudtyper strukturerade efter kontraktionssnabbhet |
| Typ IIa | Denna muskelcelltyp existerar aerob, mitokondrierik samt besitter enstaka mängd kapillärer vilken ger den en rött utseende. | |
| Typ IIx/Typ IId | Snabbaste muskeltypen hos människan, besitter färre mitokondrier samt mindre myoglobin. Den är kapabel kontrahera fort samt tillsammans större kraft, dock existerar beroende från syre på grund av för att behärska upprätthålla sin handling, vilken annars blir smärtsam, något likt ej beror vid mjölksyra. | |
| Typ IIb | Är anaerob, glykolytisk "vit" muskel, såsom besitter ännu lägre andel myoglobin samt mitokondrier. Hos små vilt likt råttor existerar detta den största muskeltypen, vilket redogör deras ljusa animalisk föda. | |
Hjärtmuskulatur
[redigera | redigera wikitext]Hjärtmuskulatur existerar muskulaturen likt bygger upp hjärtat inom människokroppen. Muskulaturen existerar tvärstrimmig tillsammans enstaka huvud kärna, mot skillnad ifrån vanlig tvärstrimmig muskulatur, var kärnan existerar perifert belägen. ett sektion hjärtmuskelceller besitter numeriskt värde kärnor. Hjärtmuskelcellerna existerar korta samt grenade likt klykor, dem äger små diameter på grund av för att artikel muskelceller. Hjärtmuskelcellerna besitter inriktade cellförbindelser samt bildar en nätverk tillsammans med varandra. Cellförbindelserna syns inom histologiska preparat vilket målade grupp, glansstrimmor. Innerst inom hjärtats muskelvägg finns purkinjeceller, liksom existerar inriktade hjärtmuskelceller tillsammans med funktion på grund av "hjärtslagets" utbredning inom muskeln. Tätheten från kapillärer existerar upphöjd inom hjärtmuskulaturen.
Glatt muskulatur
[redigera | redigera wikitext]Glatt muskulatur existerar icke-tvärstrimmig muskelvävnad vilket styrs från detta autonoma nervsystemet, detta önskar yttra ej från viljan. Glatt muskulatur förekommer bland annat inom tarmsystemet, blodkärlen samt lungorna. Den täcker även väggarna inom flera från kroppens rörformiga håligheter, exempelvis luftstrupen, matstrupen samt tarmsystemet, dock även andra inre kroppsdel innehåller glatt muskulatur. Cellerna inom den glatta muskulaturen existerar mononukleära samt dem ligger många tätt. dem existerar orienterade inom identisk riktning, vilket syns inom längssnitt. inom histologiska snitt ser man även hur kärnan existerar spiral-/spolformad, ifall snittet fixerats beneath kontraktion. Glatt muskulatur äger enstaka speciell metabol konfiguration likt fullfölja detta möjligt för att upprätthålla långvarig muskelkontraktion utan för att förbruka många energi. en modell vid enstaka sådan muskel liksom inom princip ständigt existerar kontraherad existerar ringmuskeln inom rectum. numeriskt värde andra modell existerar dem båda sfinktrarna inom matstrupen, esophagus. dem existerar båda normalt stängda dock öppnas från sväljreflexen.
Sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Då musklerna styrs från nerver således existerar sjukdomarna tätt sammankopplade samt man talar angående neuromuskulära sjukdomar. Dessa brukar delas upp inom mer renodlade muskelsjukdomar (myopatier), sjukdomar vilket framför allt drabbar nerver(neuropatier) samt sjukdomar liksom drabbar den sålunda kallade neuromuskulära synapsen, detta önskar yttra själva "kopplingsstället" mellan nerv samt muskel.
Hypotrofi
[redigera | redigera wikitext]Muskler liksom ej används samt tränas försvagas. Muskelförsvagning kallas tillsammans med en vetenskapligt mening på grund av hypotrofi. Immobilisering, vilket nära långvarigt sängliggande alternativt vistelse inom rymden, leder mot för att musklerna försvagas. Små däggdjur drabbas även från muskelförsvagning beneath vinterhalvåret då dem går inom ide. en undantag ses hos björnar vilket behåller sin muskelmassa inom massiv utsträckning [2], numeriskt värde orsaker mot detta är:
- en proteolytisk hämmare likt frisätts inom blodet samt liksom förhindrar proteinnedbrytning [3]
- tre mot fyra dagliga perioder från frivilliga samt ofrivilliga muskelrörelser [4]
Densitet samt verkningsgrad
[redigera | redigera wikitext]Musklers densitet existerar 1,06 kg/liter[5] vilket kunna jämföras tillsammans med fettvävnadens densitet 0,9196 kg/liter [6] samt dricksvatten vilket äger densiteten 0,998 kg/liter nära 20 grader. Muskler besitter alltså 15 % högre densitet än kroppens fettlager.
Musklers verkningsgrad besitter beräknats mot någonstans mellan 14 samt 27 % vilket kunnat uppmätas nära aktiviteter vilket cykling samt rodd. Verkningsgraden existerar jämförbar tillsammans den hos enstaka förbränningsmotor.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 20 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080820005206/http://www.askoxford.com/concise_oed/muscle. Läst 1 september 2008.
- ^Carey HV, Andrews MT, Martin SL (2003). "Mammalian hibernation: cellular and molecular responses to depressed metabolism and low temperature". Physiol. Rev. 83 (4): 1153–81. doi:10.1152/physrev.00008.2003 (inactive 2008-06-24). PMID 14506303.
- ^Fuster G, Busquets S, Almendro V, López-Soriano FJ, Argilés JM (2007). "Antiproteolytic effects of plasma from hibernating bears: a new approach for muscle wasting therapy?". Clin Nutr 26 (5): 658–61. doi:10.1016/j.clnu.2007.07.003. PMID 17904252
- ^Harlow, H.J.; Lohuis, T.; Anderson-sprecher, R.C.; Beck, T.D.I. (2004). "Body Surface Temperature Of Hibernating Black Bears May Be Related To Periodic Muscle Activity". Journal of Mammalogy 85 (3): 414–419. doi:10.1644/1545-1542(2004)085 (inactive 2008-06-24)
- ^Urbancheka M, Pickenb E, Kaliainenc L, Kuzon W (2001). "Specific Force Deficit in Skeletal Muscles of Old Rats fryst vatten Partially Explained bygd the Existence of Denervated Muscle Fibers.". The Journals of Gerontology Series A: Biological Sciences and Medical Sciences 56:B191-B197.
- ^Farvid M, Ng, T, Chan D, Barrett P, Watts G. "Association of adiponectin and resistin with adipose tissue compartments, insulin resistance and dyslipidaemia.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Walter Boron, Emile L. Boulpaep ISBN 1-4160-2328-3 (2005, Elsvier Inc.) Textbook of Medical Physiology – Chapter 9: Cellular Physiology of Skeletal, Cardiac and Smooth Muscle. (engelska)